Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
|
|
- Pernilla Lundström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
2 1. Trivialnamn Vissa gamla namn används fortfarande aceton (2-propanon) glykol (1,2-dihydroxietan) ättika (etansyra)
3 1. Trivialnamn Vissa gamla namn används fortfarande - och måste läras utantill Nomenklatur Nomenklatur Diverse kvävederivat Aromatiska alkoholer 5. Substanskatalog Alkener och alkyner Nomenklatur dimetylformamid, DMF (N,N-dimetylformamid) N bensylalkohol Nomenklatur 5.1 organiska substanser cyanväte natriumborhydrid CN NaB 4 etylen (eten) propylen (propen) acetylen (etyn) 2C C Alkoholer och tioler glykol, etylenglykol (1,2-etandiol) Karboxylsyror (etannitril) myrsyra (metansyra) acetonitril (metylcyanid) urea urinämne (karbamid) C N 2N N Aromatiska etrar anisol (metylfenyleter) (metoxybensen) Aromatiska karboxylsyror bensoesyra Aromatiska heterocykliska föreningar litiumaluminiumhydrid bortrifluorid tionylklorid fosforpentoxid väteperoxid koldioxid kolmonoxid 5.2 rganiska substanser Alkaner metan etan propan butan pentan ner till... hexadekan LiAl 4 BF 3 SCl 2 P C 2 C C 4 C 2 6 C 3 8 C 4 10 C 5 12 C Cykloalkaner cyklopropan cyklobutan cyklopentan cyklohexan dekalin (dekahydronaftalen) Alkylhalogenider metylenklorid (diklormetan) kloroform (Ttiklormetan) vinylklorid (kloreten) allylbromid (3-brom-1-propen) glycerol (1,2,3-propantriol) pentaerytritol ( (2,2-bis(hydroxymetyl)-1,3-propandiol) ) metylmerkaptan (metantiol) Etrar eter (dietyleter) etylenoxid (oxiran) 1,3-propylenoxid (oxetan) tetrahydrofuran, TF C(oxolan) 2Cl 2 C Cl dioxan CCl 3 Cl Cl C Cl Cl Cl Aldehyder Br formaldehyd (metanal) acetaldehyd (etanal) S ättiksyra (etansyra) en utspädd lösning kallas ättika Aromatiska kolväten smörsyra (butansyra) dess salter heter butyrater bensen mjölksyra (2-hydroxipropansyra) dess salter heter laktater naftalen malonsyra (propandisyra) maleinsyra (cis-butendisyra) fumarsyra (trans-butendisyra) Karboxylsyraanhydrider ättiksyraanhydrid (etansyraanhydrid) Karboxylsyrahalogenider acetylklorid (etanoylklorid) oxalylklorid antracen bifenyl toluen trans-stilben styren Fenoler fenol α-naftol (1-naftol) Cl Cl Cl Aromatiska aminer anilin Aromatiska aldehyder bensaldehyd anisaldehyd (p-metoxybensaldehyd) Aromatiska anhydrider och syrahalogenider Aromatiska ketoner och kinoner acetofenon antrakinon antranilsyra N 2 m-klorperbensoesyra mcpba bensoylklorid tosylklorid (4-toluensulfonylklorid) Aromatiska nitroföreningar 2,4,6-trinitrotoluen, TNT pikrinsyra Cl N 2 S Cl Cl 2N N 2 N 2 2 N N 2 furan pyrrol pyridin Sulfonsyror p-toluensulfonsyra derivat kallas för tosylat trifluormetansulfonsyra derivat kallas för triflat metansulfonsyra derivat kallas för mesylat Övriga föreningar dimetylsulfoxid, DMS F 3C S S N S S N Estrar N Ketoner aceton (propanon) etylacetat (ättiksyraetylester) (etyletanoat) dietylmalonat (dietylpropandioat)
4 2. Systematiska namn International Union of Pure and Applied Chemistry ansvariga för att ta fram regler för namngivning av kemiska ämnen namnet ska vara entydigt! det är dock möjligt att namnge på olika vis använd det som är enklast
5 2. Systematiska namn Additiv nomenklatur atomer läggs till en befintlig förening ofta med ett trivialnamn naftalen tetrahydro-naftalen
6 2. Systematiska namn Subtraktiv nomenklatur atomer eller grupper tas bort från en befintlig förening vanlig för biomolekyler ribos 2-deoxy-ribos
7 Substitutiv nomenklatur är viktigast namnet byggs upp enligt: lokanter -anger var de olika grupperna sitter prefix -anger vilka olika grupper som finns huvudkolkedja -anger den viktigaste kolkedjan suffix -anger den viktigaste huvudfunktionen
8 Gör så här: 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix
9 Tabell 1 Funktionella grupper formel CN R X N 2 amino- suffix (med kol) -karboxylsyra Alkyl...-karboxylat -karbonylhalid -karboxamid -karbonitril -karbaldehyd -on S 3 -sulfonsyra --- sulfosuffix (utan kol) -syra prefix (med kol) karboxy- Alkyl...-oat -oylhalid -amid -nitril -al -on alkoxykarbonyl- haloformyl- karbamoyl- cyano- formyl- * oxo- Tabell 3 Substituenter F Cl Br I N 2 N N 3 fluoro- R kloro- S R bromo- jodo- nitro- nitrosoazido- alkoxi- alkyltio- fenoxi- fenyl- S N 2 -ol -tiol -amin hydroxi- merkapto- * m kolet inte räknas in kan även prefixet oxo- användas för aldehyder.
10 Gör så här: 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix Br Viktigaste funktionell grupp. Suffix -syra
11 Gör så här: 2) Välj huvudkolkedja enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet Br uvudkolkedja är en alken med 8 kolatomer.
12 Gör så här: 3) Ange huvudkolkedjans namn: uvudkolkedjans namn blir okten Br Tabell 2 Kolvätenamn antal kol namn metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan dekan undekan dodekan tridekan tetradekan pentadekan hexadekan heptadekan oktadekan nonadekan eikosan heneikosan dokosan triakontan hentriakontan dotriakontan tetrakontan pentakontan hexakontan heptakontan hektan
13 Gör så här: 4) Numrera kolatomerna så att huvudfunktionen får så lågt nummer som möjligt 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix Br
14 Gör så här: 4) Ange stereokemi för stereocentra och dubbelbindningar 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix
15 Tetraedriska centra Cahn-Ingold-Prelogs system: R, S det rekommenderade sättet att ange stereokemi för stereocentra Gör så här: 1) numrera alla substituenter från 1 till 4 där fyra har lägst prioritet enligt: a) högst atomvikt b) om samma, gå vidare till skillnad uppkommer c) multipelbidningar multipliceras 2) Rotera molekylen så att att 4 hamnar bakåt 3) Kolla ordningen på övriga tre: medurs = R moturs = S
16 Dubbelbindningar E,Z det rekommenderade sättet att ange stereokemi för dubbelbindningar Gör så här: 1) Bestäm vilken grupp på varje kolatom som är viktigast. Detta baseras bara på atomvikt. m det inte är någon skillnad så gå vidare utåt i kedjan till dess en skillnad uppkommer 2) m de två viktigaste grupperna är på samma sida kallas det Z (zusammen); annars E (entgegen)
17 Gör så här: 5) Ange stereokemi för stereocentra och dubbelbindningar 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix Br R-stereocenter i position 5 E-dubbelbindning i position 3
18 Gör så här: 6) Sätt samman namnet 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: Br a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix (5R,3E)-8-Bromo-5-hydroxi-okta-3-ensyra Tabell 4 Multiplicerande prefix nummer prefix prefix* di tri tetra penta hexa hepta okta bis tris tetrakis pentakis hexakis heptakis oktakis * Gäller för substituerade substituenter
19 Namnge denna: Br 1) Bestäm vilken funktionell grupp som har högst prioritet (se tabell 1). Denna grupp anges som suffix i namnet medan samtliga andra grupper blir prefix (se tabell 1 och 3). 2) Välj huvudkolkedja som den funktionella gruppen ingår i enligt: a) b) c) d) e) f) g) h) i) j) störst antal funktionella grupper flest multipelbindningar längst kedja flest dubbelbindningar lägsta nummer på funktionella grupper lägsta nummer på multipelbindningar lägsta nummer på dubbelbindningar maximalt antal substituenter lägsta nummer på substituenter lägst nummer på den substituent som står först i namnet 3) uvudkolkedjans namn anges av hur många kolatomer som ingår i den (se tabell 2) samt med suffix för vilken typ av kolväte det är frågan om (-an för alkaner, -en för alkener och -yn för alkyner). 4) Numrera kolatomerna så att den viktigaste funktionella gruppen får så lågt nummer som möjligt, därefter så att övriga grupper får så lågt nummer som möjligt. Positionen för en substituent i kolkedjan kallas för lokant. 5) Ange eventuell stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra (avsnitt 20.2). 6) Namnet konstrueras enligt: a) lokant och stereokemi för dubbelbindningar och stereocentra b) prefix med multiplicerande prefix (se tabell 4) och lokant i bokstavsordnin c) huvudkolkedjans nam d) kolvätesuffix med multiplicerande prefix samt eventuella lokanter för alkener och alkyner e) funktionella gruppens suffix och eventuellt lokant och multiplicerande prefix
20 b) Cykliska alkaner lägg till prefixet cyklo-
21 b) Cykliska alkaner två ringar heter bicyklo identifiera bryggatomerna räkna antal atomer i broarna längst bro först längsta bro: 4 mellanbro: 3 kortaste bro: 0
22 c) estrar identifiera vilken alkohol och vilken syra estern är gjord av namnet blir alkyl alkanoat etyl etanoat (etylacetat) 2-metyl-propyl butanoat
23 d) etrar namnet blir alkyl alkyl eter grupper i bokstavsordning etyl propyl eter dietyleter
24 e) aromatiska föreningar kan namnges både som en aromatisk förening med sidokedja eller som en kolkedja med en aromatisk substituent välj det som blir enklast
25 e) aromatiska föreningar kan namnges både som en aromatisk förening med sidokedja eller som en kolkedja med en aromatisk substituent välj det som blir enklast utgå gärna från trivialnamn Br
26 e) aromatiska föreningar kan namnges både som en aromatisk förening med sidokedja eller som en kolkedja med en aromatisk substituent välj det som blir enklast utgå gärna från trivialnamn 2 N N 2 N 2
27 e) aromatiska föreningar ibland ologisk numrering
28 Exempel A Br 4. Exempel Br I
29 Exempel B 4. Exempel N
30 Exempel C 4. Exempel
31 4. Exempel Exempel D - Kanelaldehyd
32 4. Exempel Exempel E - Eugenol Me
33 4. Exempel Exempel F - Geraniol
34 4. Exempel Exempel G - α-terpinol
35 4. Exempel Exempel - safranol
36 Namn: 4. Exempel F7 A) (E)-1,2-dibromo-1-jodo-1-penten B) (1S,2R)-2-(N-metyl-amino)-1-fenyl-1-propanol C) 3-etenyl-4-etyl-hexa-1-en-5-yn D) (E)-3-fenyl-2-propenal E) 2-metoxi-4-(2-propenyl)-fenol F) (Z)-3,6,7-trimetyl-2,6-oktadienal G) 2-((R)-4-metyl-cyklohex-3-enyl)-propan-2-ol ) (2,6,6-trimetyl-1,3-cyklohexadienyl)-metanol Monday, February 3, 14
Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6
Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer
Läs merFöreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Läs merFöreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Läs merAllmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik
Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning
Läs merOrganiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).
Läs merKolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Läs merOrganiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
Läs merOrganiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merSAMMANFATTNING AV NOMENKLATUR
SAMMAFATTG AV MEKLATUR REGLER FÖR SYSTEMATSK AMGVG: Kolvätekedjan: 1. Längsta kolkedjan bildar basnamn. 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent
Läs merFöreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Läs merKap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3 Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: Introduktion till organisk kemi och organiska föreningar Tabeller
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av
Läs merOrganiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska
Läs merALDEHYDER och KETONER Del D-2007
ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:
Läs merFöreläsning 3. Substituerade kolväten Kapitel 5
Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Syrastyrka 6) Exempel på molekyler Det afrikanska mirakelbäret har en del spännande
Läs merNOMENKLATUR (kort version)
1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan
Läs merVarför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Läs merNamngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén
Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer
Läs merDet finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.
1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan
Läs merInför provet Kolföreningarnas kemi
Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 3 Halogenalkaner, cykliska kolväten och arener Niklas Dahrén Halogenalkaner (alkylhalogenider) En halogenalkan är en alkan där en eller flera av väteatomerna
Läs merKapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 5
Namnge och rita organiska föreningar - del 5 Etrar, aldehyder, ketoner, tioler, fenoler, nitroföreningar, aminer, amider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp: Vid namngivning lägger man till ändelsen
Läs merNamnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Läs merOrganiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol
Läs merOrganiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor
Läs merOrganisk kemi. Till provet ska du
Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merKemi A. Kap 9: kolföreningar
Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det
Läs merOrganiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
Läs merNästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Läs merVad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?
Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten
Läs merNämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
Läs merFöreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Läs merORGANISK KEMI Del A-2009
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Läs merALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol
ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö
FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2011/EMM Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) eller Ar = aromat Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -2 m.fl. 1.
Läs merOlika typer av kolväten
INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar
Läs merDet organiska stamträdet. funktionella grupper avgör egenskaperna
Det organiska stamträdet funktionella grupper avgör egenskaperna 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande funktionella grupper: en-, tvåoch trevärda alkoholer,
Läs mer7,5 högskolepoäng. Organisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik.
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2018 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merVanliga flervärdiga alkoholer. 1,2,3-Propantriol Glycerol Ingår i fett (ogiftig) Etandiol Etylenglykol Antifrysvätska (giftig)
Funktionella grp med Syre. Fö 6-2010 ALKLE - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - Namnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) 3 Metanol Träsprit
Läs merTentamen i Organisk kemi 25/5 2011,
Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p
Läs merORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:
ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur
Läs merDet finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.
1 IFM/Kemi 100921 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 1 6 Propan 3 8 ktan 8 1 8 Butan 4 10 onan
Läs merVad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Organisk kemi I Organic Chemistry I 7.5 Högskolepoäng 7.5 ECTS credits Kurskod: KO2003 Gäller från: HT 2017 Fastställd: 2016-11-21 Ändrad: 2017-08-18 Institution Institutionen
Läs merC Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Läs merOrganisk kemi Kolföreningarnas kemi
Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt
Läs merFöreläsning 20. Sammanfattning F20. 1) Introduktion 2) Organiska reaktioner 3) Mekanismer. 4) Reaktioner och reagens
Föreläsning 20 Sammanfattning 1) Introduktion 2) rganiska reaktioner 3) Mekanismer A) adikalreaktioner B) Joniska reaktioner 4) eaktioner och reagens 1. Introduktion Grundläggande kunskap 21.1 rganisk-kemisk
Läs merOrganiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 7: Rita och namnge fenoler, nitroföreningar och aminer Niklas Dahrén Fenoler Fenoler är föreningar som har minst en OH-grupp (hydroxylgrupp/hydroxigrupp) bunden direkt till en
Läs merTentamen i Organisk kemi 16/ ,
Tentamen i rganisk kemi 16/12 2013, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak LT (T) G 40-59p 3 40-54p VG 60-90p 4 55-74p 5 75-90p 1) Besvara
Läs mer8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,
8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: A100TG Tentamen ges för: Kemiingenjör, tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 12 Januari, 2017 Tid: 9:00-13:00 Hjälpmedel: Inga
Läs merORGANISK KEMI Fö
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Läs merOrganiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén
Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas
Läs merInga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna
Läs mer4. Organiska föreningars struktur
4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande
Läs merTK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng
Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel
Läs merORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Läs merFöreläsning 7. Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8. 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider
Föreläsning 7 Alkoholer, aminer och alkylhalogenider Kapitel 8 1) Introduktion 2) Alkoholer 3) Aminer 4) Alkylhalogenider 1. Introduktion Varför blir man berusad av alkohol? nervsignalen överförs via elektriska
Läs merFilterguide. Innovation. Välj rätt filter- och använd filtren korrekt! Vet du inte vilket filter du skall välja? Bläddra till nästa sida!
Filterguide Välj rätt filter- och använd filtren korrekt! www.personskydd.se Vet du inte vilket filter du skall välja? Bläddra till nästa sida! Innovation Följande måste beaktas när du använder Filterguiden!
Läs merH 3 C. 5. Förklara varför fenol (se ovan) är en starkare syra än cyklohexanol (pk a =18).
Linköping 12-08-15 IFM/Kemi Linköpings universitet TFKE06/GAN-ss Efterarbete av föreläsningar inom rganisk kemi 2 Uppgifter kap. 1-3 1. Rita resonansformler för N,N-dimetyl-3-aminopropenal! 3 3 N 2. Ange
Läs merFöreläsning 16. Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 F16
Föreläsning 16 Karbonylkolets kemi I Kapitel 16 1) Introduktion 2) Addition av nukleofiler till karbonylgrupper A) Addition av hydridjoner B) Addition av metallorganiska reagens C) Addition av alkoholer
Läs merOrganiska ämnen (2) s
Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö13-14-2013/EMM Funktionella grupper och egenskaper Vanliga funktionella grupper i organisk kemi Ämnesklass Funktionell grupp amn på funk.grp Exempel Ex. 32-l + 2!" 32-
Läs merFöreläsning 17. Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 F17
Föreläsning 17 Karbonylkolets kemi II Kapitel 17 1) Introduktion 2) Addition av starka nukleofiler 3) Estrar 4) Amider 5) Nitriler 6) Syraklorider 7) Praktisk användning 1. Introduktion Aldehyder och ketoner
Läs merOrganisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Läs merOrganisk kemi Kolföreningarnas kemi
Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt
Läs merFöreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6
Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion
Läs mer8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel
Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart
Läs merOmättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: CnH2n Ändelsen -an ändras till -en
ALKENER mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Del B ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp 2 -orbitaler
Läs merNågra enkla organiska föreningar
Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.
Läs merÄttiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,
Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,
Läs merRESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Provsvar till AB Previa Linda O Juhlin Järnvägsgatan 35 252 25 HELSINGBORG Faktura till AB Previa PAA04220 FE 533 105 69 STOCKHOLM RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får
Läs merSPEKTROSKOPI- TABELLER IR, NMR, MS
SPEKTRSKPI- TABELLER IR, NMR, MS Roland Gustafsson rganisk kemi Umeå universitet (00-05) INNEÅLLSFÖRTEKNING IR-TABELLER........................... 1-5 Översiktsfigur................................ 1 Förkortningar.................................
Läs merIsomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10
Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol
Läs merKemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén
Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner
Läs merRESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER
Provsvar och faktura till Landstinget Norrbotten Mats Smeds Företagshälsan Smedjegatan 17B 972 33 LULEÅ RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får endast återges i sin helhet
Läs merKOMPLETTERINGSRAPPORT ScreenAir-Indoor
Provsvar till Faktura till AK-Konsult Indoor Air AB AK-konsult Indoor Air AB Michael Nilsson Ingrid Johansson Folke Bernadottes väg 445 Box 135 256 57 RAMLÖSA 163 29 SPÅNGA KOMPLETTERINGSRAPPORT ScreenAir-Indoor
Läs merCH 3 N. metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Funktionella grp med kväve, Fö 7-2010 AMIE - 2 amnges med alkyl följt av ordet amin. Indelning: metylamin dimetylamin trimetylamin tetrametylammonium jon primär sekundär!!!!!!!!!!!!! tertiär!!!!!!!!!!!kvartenär
Läs merTentamen i Organisk kemi AK 2/6 2005,
Tentamen i rganisk kemi AK 2/6 2005, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: 3:a minst 40 poäng 4:a minst 55 poäng 5:a minst 75 poäng Skriv
Läs merFUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser)
FUKTIELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö2-2010/EMM Vanliga funktionella grupper i organisk kemi Ämnesklass Funktionell grupp amn på funk.grp Exempel Ex. 32-l + 2!" 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = -
Läs merIntroduktion till laborationen
Introduktion till laborationen Komp del D NKEA07-ht07 N 2 EtAc + +! N anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Lösliga i 1M 1 N2 (org) + l (aq) N3 + l-(aq) Tillsats av Na ger: N3 + l- (aq)
Läs merRepetition kemi och instuderings/övningsfrågor
Repetition kemi och instuderings/övningsfrågor Repetition c = n/v m= M?n mol / liter Ex Saltlösning c1 = 5,0 M v1 = x v2 = 1 liter c2 = 0,20 M v1 = c2? v2 / c1 v1= 0,2? 1,0 / 5,0 v1 = 0,04 liter = 40 ml
Läs merNaftalen Antracen Fenantren Benspyren
rg Kemi kompendiedel Aromatiska kolväten 2006-11-06 Bensen - den enklaste aromaten Plan sp 2 -hybridiserad ring elektronerna är delokaliserade runt i ringen vilket kan beskrivas med resonansstrukturer
Läs merOrganisk kemi Kolföreningarnas kemi
Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt
Läs merPROVTAGNINGSINSTRUKTION KOLVÄTEN I LUFT MED ADSORBENT, PUMPAD PROVTAGNING. Se provtagningstabell för lösningsmedel, bilaga
PROVTAGNINGSINSTRUKTION 1(2) Dok beteckning: PIN 11:09 Utgåva nr: 4 Utfärdad av: BB 2 jan 2007 Bilagor: 7 Godkänd av/datum: Lab. chef Håkan Westberg 2007-01-03 Reviderad av: Krister Berg 2011-05-30 KOLVÄTEN
Läs merLärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar
Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.
Läs merOrganisk kemi Kolets kemi
Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras
Läs merÖvningsuppgifter. till Ellervik, Sterner; Organisk Kemi. Studentlitteratur, 2004
RGANISK KEMI Övningsuppgifter till Ellervik, Sterner; rganisk Kemi Studentlitteratur, 2004 Karolina Aplander, Magnus Berglund, Johan Billing, Ulf Ellervik, Mårten Jacobsson, Richard Johnsson, Jakob Nilsson,
Läs merBeständighetstabell. B = Lindrig påverkan. Oftast användbar. C = Kraftig påverkan. Användbar endast i vissa fall. D = Olämplig.
10:1 Förkortningar för gummimaterial NR = Naturgummi och srytenbutadiengummi NBR = Nitrilgummi CR = Kloroprengummi EPDM = Eten-propengummi IIR = Butylgummi Q = Silikongummi FPM = Flourgummi U = Polyuretangummi
Läs merAKTA HÄNDERNA. Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
AKTA HÄNDERNA Välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier! Att arbeta med farliga kemiska ämnen är riskfyllt. För att åstadkomma en säker arbetsmiljö gäller
Läs merKEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Läs merAkta händerna. välj rätt skyddshandskar mot kemikalier
Akta händerna välj rätt skyddshandskar mot kemikalier Använd skyddshandskar när du arbetar med kemikalier Det är riskfyllt att arbeta med farliga kemiska ämnen. För att det ska vara möjligt att skapa en
Läs mer