Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Organisk kemi Kolföreningarnas kemi"

Transkript

1 Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

2 Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt att tillverka sådana ämnen i laboratorium. Livskraft. År 1828 lyckades kemisten Friedrich Wöhler tillverka ett organiskt ämne på konstgjord väg. Än idag gör vi uppdelningen organisk kemi (ämnen som innehåller kolföreningar) och oorganisk kemi (ämnen utan kolföreningar) Det finns dock lite undantag. Det här föreningarna innehåller kol men räknas till oorganisk kemi, koldioxid, koloxid och kolsyra.

3 Vad är organisk kemi? Kolföreningarnas kemi dvs föreningar som innehåller kol. Men det finns lite undantag. Det här föreningarna innehåller kol men räknas till oorganisk kemi, koldioxid, koloxid och kolsyra. Den del av kemin som handlar om ämnen utan kolatomer kallas oorganisk kemi.

4 Kol - Vad kan du få reda på om kol genom det periodiska systemet? Kemiskt tecken Period Grupp Atommassa Atomnummer Aggregationstillstånd Metall/icke-metall Protoner, neutroner och elektroner Rita upp kolatomen + dess elektronskal

5 Det finns fyra sorters kol Diamant Grafit Fullerener (Grafen)

6 Kol finns i många former alla är uppbyggda av kolatomer, men atomerna sitter ihop på olika sätt Nanorör

7 Diamant Sitter ihop i ett stadigt och stabilt nätverk. En diamant är en enda jättemolekyl, en kristall. Är det hårdaste ämne som finns i naturen Används till smycken, att slipa och borra med samt skära i glas med.

8 Grafit Finns i blyertspennor. De sitter ihop i lager och varje lager är en molekyl. De har svaga bindningar mellan sig. Varje lager glider isär när du t ex skriver med en blyertspenna. Grafit leder elektrisk ström. Högt tryck och temperatur - grafit kan omvandlas till diamant. Grafit mer stabilt än diamant.

9 Grafén En molekyl av grafén är ett enda mycket tunt skikt av 6- hörningar av kolatomer. Molekylen är väldigt tunn, materialet är genomskinligt och 200 ggr starkare än stål. Det är formbart och leder elektricitet mycket bra.

10 Fullerener Ser ut som fotbollar. Under 1980-talet lyckades kemister skapa fullerenmolekyler på konstgjord väg. Fullerener finns naturlig i sot och ute i rymden. Molekylen består av 5- och 6-hörningar. Forskare har också upptäckt nanoröret.

11 En kort film om ämnet kol: v=tzksdslg3vc

12 Förklara kolets kretslopp med hjälp av ord och bild Tips på begrepp: Koldioxid Fotosyntes (formel) Förbränning (formel) Fossila bränslen (kol, olja och naturgas) Nedbrytning av döda växter och djur Fundera även på: Kolets kretslopp är inte i balans. Varför ökar mängden koldioxid i atmosfären? Vad går för fort och vad går för långsamt?

13 Kolets kretslopp

14 7. ORGANISK KEMI BILD 1. ORGANISK KEMI

15 Kolväten är grunden i organisk kemi Det finns idag över 20 miljoner kemiska föreningar, 95 % är kolföreningar. Anledningen till det, varje kolatom kan binda sig till fyra andra atomer. Den har fyra bindningar. Metan CH4 En färglös och luktlös gas, sumpgas Kolväten - De enklaste organiska molekylerna innehåller bara väte och kol.

16 Beskriv det enklaste kolvätet metan på fyra olika sätt Molekylformel: visar antalet atomer i molekylen CH4 Pinn-kulmodell Kulmodell Strukturformel: Visar antalet atomer samt hur de binder till varandra Molekylmodeller: Visar antalet atomer samt formen på molekylen

17 Hur binder kolväten till varandra? Ett kolväte t ex etan, använder en av sina fyra bindningar till att binda till sig ytterligare en kolvätekompis. De hälsar och morsar och tar varandra i hand. De använder var sin bindning.

18 Alkaner Är en serie av kolväten. Alkaner slutar på -an. T ex metan, etan, propan, butan. Det finns också alkener som slutar på -er och alkyner som slutar på -yn. Alkaner har enkelbindningar mellan sina kolatomer. Den enklaste och första alkanen i alkanserien är metan. CH 4 Ju högre upp du kommer i serien ökar antalet kol med 1 och antalet väte med två. Så eten som kommer på tur har C 2 H 6.

19 Alkanserien Metan Etan Propan Butan Pentan Betyder fem på grekiska Hexan Heptan Oktan Nonan Dekan

20

21 Uppgift Rita strukturformeln för metan CH 4 Rita strukturformeln för C 4 H 10 Skriv molekylformeln för hexan Träna dig på att lära dig alkanserien utantill

22 Uppgift, skriv strukturformel samt molekylformel för alkaner, alkener och alkyner Alkener Namn och molekylformel Strukturformel Alkyner Namn och molekylformel Metan Etan Eten Propan Strukturformel Alkoholer Namn och molekylformel Metansyra Etanol Etansyra Propyn Propansyra Butansyra Penten Hexan Pentanol Hexyn Nonan Strukturformel Heptan Oktan Organiska syror Namn och molekylformel Metanol Butan Pentan Strukturformel 7.6 Strukturformel 13. ORGANISKA FÖRENINGAR EN ÖVERSIKT Spektrum Kemi Lärarhandledning Författaren och Liber AB Alkaner Namn och molekylformel Okten Nonyn Dekan Kopiering tillåten! 7. ORGANISK KEMI 499

23 Isomerer - molekyler med olika form Kolväten är inte alltid raka kedjor i en lång rad. Ibland kan en eller flera kolatomer sticka ut som en gren från den raka delen. De olika molekylerna har fortfarande exakt lika många koloch väteatomer dvs de har samma molekylformel, här C5H12. Sådana ämnen kallas för isomerer. Isomer kommer från grekiskan och betyder samma delar. Eftersom molekylerna har olika form får ämnena olika egenskaper.

24 Alkener Kolväten med dubbelbindningar En kolatom fyra bindningar, men den behöver inte alltid binda till fyra olika atomer. Istället kan bindningarna gå till en och samma atom. Det kallas då för en dubbelbindning. Ett kolväte som innehåller dubbelbindning kallas för en Alken och deras namn slutar alltid på - en. Molekylformeln blir C2H4 och ämnet heter då eten.

25 Alkyner kolväten med trippelbindning Två kolatomer kan också använda tre av sina bindningar för att koppla ihop sig med varandra. Det kallas för en trippelbindning. Då får varje kolatom bara en bindning kvar till en väteatom. Kolväten med trippelbindning kallas för alkyner. Deras namn slutar alltd på -yn t ex etyn, butyn.

26 Dagens uppgift Träna på att skriva namn, molekylformel och rita strukturformel för Alkaner, Alkener och Alkyner

27

28 Omättade och mättade kolväten Kolvätena i Alkanserien binder alla kolatomer till så många väteatomer som det går. Därför kallas alkanerna för mättade kolväten. Alkener och alkyner är omättade kolväten. En kolatom vill helst ha enkelbindningar. Därför reagerar omättade ämnen lätt med andra ämnen. De tar till sig nya atomer och bli på så sätt mättade.

29

30 Olja- peak oil watch?v=-5s1nttrlco

31 filmsalen/program/sol7118

32 Diskutera mha filmen samt s i boken Hur har olja bildats? Vad gör ett oljeraffinaderi? Vad innebär att oljan destilleras? Tag reda på några användningsområden för de olika fraktionerna. Vad innebär krackning? Hur länge kommer oljan att finnas kvar på jorden? Vad är det för skillnad på 95 och 98 oktan? Hur påverkar användningen av fossila bränslen t ex olja, kol och naturgas miljön?

33 Olja Råolja är en blandning av många olika kolväten. Den anses ha bildats ur mikropiska alg- och djurlämningar (fossila bränslen) som sjönk till botten för miljontals år sedan. De täcktes sedan av lera och andra avlagringar. Under högt tryck och hög temperatur omvandlades växt- och djurlämningarna till bergolja och naturgas. Idag kan vi utvinna olja och gas på stort djup i jordskorpan. De kolväten som ingår i råoljan har olika höga kokpunkter beroende på molekylernas storlek. Man kan därför skilja dem åt med fraktionernad destillation. Genom uppvärmning förgasas råolja och leds in i ett destillationstorn där gasblandningen stiger uppåt och avkyls. Kolvätena med de högsta kokpunkterna blir till vätska redan längst ner i tornet. Ur bergoljan separeras alltså flera fraktioner. Fabriksanläggningarna kallas för oljeraffinaderier och ligger ofta vid hamnstäder.

34 Användningsområden: gasolbrännare, bensin, flygbränsle, dieselolja, eldningsolja, smörolja, asfalt. Produkter som består av långa kolvätekedjor har inte så stor användning som t ex bensin. De är inte så värdefulla och därför sönderdelar man dem till kortare molekyler, bensinmolekyler med 5-9 kolatomer. Metoden kallas krackning. Den senaste rapporten säger att världens oljereserver är lite över 1000 miljarder fat. Räknar man med att det nuvarande tempot i utvinningen fortsätter betyder det att det finns olja i 43 år till. Värt att notera är dock att oljereserverna varit konstanta sedan (illvet) Bensin ska brinna inne i motorn för att sätta fart på den. Men den får inte antändas för tidigt. Olika bensinsorter antänds olika lätt. För att tala om hur lätt bensinen antänds använder man sk oktantal. 95-oktanig bensin självantänder som en blandning med 95% trimetylpentan och 5% heptan, 98-oktanig bensin som 98% trimetylpentan och 2% heptan, osv. Skillnaden mellan bensin med olika oktantal är mängderna av de olika ämnen, kolväten, som bensinen består av.vissa motorer behöver bensin med högre oktantal, men idag räcker 95 oktan bra till många vanliga bilar. Om oktantalet är för lågt kan effekten av självantändningar börja höras, så kallad "knackning". Det är ingen vinst med att tanka bensin med högre oktantal än vad motorn behöver.

35 Förbränning av fossila bränslen kan förorena miljön. Vi använder mer och mer energi till olika saker t ex värma våra hus och driva fordon. En stor del av energin kommer från fossila bränslen. När vi eldar med fossila bränslen kommer en rad olika föroreningar ut i luften. Det påverka miljön både i i luften och nere i marken. De gaser som bildas är koldioxid, svaveloxider och kväveoxider. Växthuseffekten ökas, försurning i sjöar Förnybara energibränslen löser många av problemen.

36 Alkoholer En kemisk alkohol är inte samma sak som man i vardagen menar när man pratar om alkohol. Sprit, eller etanol som kemister ofta kallar det, är snarare en slags alkohol. Kemiskt är alkohol kolväten (alkan, alken, alkyn) där en eller flera H atomer är ersatta med en OH-grupp. Dvs ett syre (O) och ett väte (H). I stamkolvätets namn lägger man till ett -ol i slutet t ex metanol.

37 Alkoholer Viktiga namn: Metanol, etanol, propanol, butanol osv Såhär skriver man alkoholer i dess molekylformel; CH3OH, C2H5OH osv

38 Strukturformel

39 Alkoholer - etanol Brännvin, vin och öl innehåller alkoholen etanol. Det är det vi människor dricker när vi blir berusade. Vi kan också kalla etanol för jäst fruktsaft. Etanol är bedövande för vårt nervsystem. Det är ett gift som sprids snabbt via mage och tarm.

40 forts etanol Etanol framställs genom jäsning av socker. Jästsvamparna äter socker för att få energi till att leva och fortplanta sig. Som avfallsprodukt bildas etanol och koldioxid. Samma avfallsprodukter som jäsning av en t ex bulldeg. Etanolen som bildas dödar sedan jästen. Kvar blir en vätska med en etanolhalt på som mest 13%. För högre etanolhalt får man destillera, vattnet tas bort.

41 Metanol Även kallad träsprit. Framställdes förr genom upphettning av trä i syrefattig miljö. Mycket giftig, vid litet intag blir man blind. En potentiell dödlig dos -3 cl. Nu tillverkas det genom kolmonoxid och vätgas.

42 Metanol och etanol bra lösningsmedel Alkoholmolekylen har dels en OH-grupp som liknar vattenmolekylen, dvs en polär del som löser sig i vatten. Kolvätekedjan däremot har mer gemensamt med fetter dvs opolära ämnen. De flesta korta- och medellånga alkoholmolekyler löser därför många ämnen. Den är både polär och opolär. Etanol är mer polär än oktanol.

43 Alkoholer med flera OH-grupper Glykol- mycket giftig, man får snabbt skador på njurar och nervsystem. Bilars kylarvätska innehåller glykol. Glykolen sänker fryspunkten till -40 graders C. Glykol påminner om etanol men skillnaden är att den binder ytterligare en OH-grupp till ett av sina kol. C2H4 (OH)2

44 Glycerol Glycerol - Är trögflytande och smakar sött. Den är inte giftig. Glycerol tar lätt till sig vatten och används därför ofta i hudkrämer. Glycerol används i framställning av nitroglycerin, den explosiva delen i dynamit. Nitroglycerin framställs utav glycerol och salpetersyra. Alfred Nobel lyckades tygla denna sprängolja till ett fast sprängmedel-dynamit.

45 Glycerol C3H5(OH)3

46 Uppgifter Varför ska man inte dricka träsprit/metanol? Vilket kolväte bygger metanol på? Hur framställer man vin, etanol? En av dina föräldrar klagar på att det är dyrt att köpa glykol till bilens kylarvätska och menar att det säkert ändå inte gör någon nytta. Förklara varför han/hon har fel. Rita strukturformeln för butanol skulle kunna se ut? Uppgiftspapper: strukturformel och molekylformel alkoholer

47 Organiska syror - finns bl a i frukt och din kropp Organiska ämnen kan vara syror. De syror vi stöter på i vardagen är bl a ättiksyra i gurkinläggningar, acetylsalicylsyra i magnecyltabletter, syror som ger syrligheten i frukter, myrsyra i myror och stearinsyra i stearinljus. I vår kropp finns det också många organiska syror som bl a bildas när maten förbränns för att du ska få energi.

48 Organiska syror har en COOH-grupp Alla organiska syror som nämndes innan tillhör en grupp av ämnen som kallas karboxylsyror. I en karboxylsyra ingår alltid en speciell syragrupp - COOH. I namnet tillfogas - syra tex metansyra. Många organiska syror har ett mer vardagligt namn som talar om var i naturen de finns t ex metansyra myrsyra. HCOOH

49

50 Syror kan tillverkas genom att en alkohol får reagera med syre

51 Dagens uppgift 1. Uppgiftspapper - fyll i kemiskt namn/annat namn + molekyl och strukturformel. 2. Fördjupa dig lite i följande syror: Metansyra, Etansyra, Propansyra, Butansyra, mjölksyra, salicylsyra. Ta reda på namn (även annat namn), rita upp strukturformel, molekylformel, egenskaper och vanliga användningsområden. Ta hjälp av boken s eller interntet. Allt ska skrivas ner i skrivboken eller på ipaden. 3. Skriv på din labbrapport om alkoholer.

52 Estrar Lektionsuppgift - 1. Hur bildas en ester? 2. Smak alkohol + syra = ester 3. Användningsområden (allmänt)

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit

Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit 1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)

Läs mer

Inläsningsblad, organisk kemi

Inläsningsblad, organisk kemi Inläsningsblad, organisk kemi Detta undervisningsområde handlar om följande delar av läroplanens centrala innehåll för årskurs 7-9: Kemin i naturen Kemiska föreningar och hur atomer sätts samman till molekyl-

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad, Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,

Läs mer

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 5: Rita och namnge alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är organiska ämnen med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Alkoholer är organiska

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 4 Alkoholer, karboxylsyror och estrar Niklas Dahrén Alkoholer är kolväten med en eller flera OH-grupper Alkoholer innehåller OH-grupper: Om man byter ut en av

Läs mer

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas

Läs mer

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018

Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Arbetslag Gamma År 8 HT 2018 Laborationer: 1. Torrdestillering av trä 2. Molekylbyggen 3. Vad bildas då en alkohol brinner? 4. Alkoholers egenskaper 5. Framställning av estrar (6. framställning av kolvätet

Läs mer

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén

Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

GAMLA INLÄSNINGSBLAD I KEMI ATT LÄSA PÅ INFÖR NP KEMI VT19 BASKEMI

GAMLA INLÄSNINGSBLAD I KEMI ATT LÄSA PÅ INFÖR NP KEMI VT19 BASKEMI GAMLA INLÄSNINGSBLAD I KEMI ATT LÄSA PÅ INFÖR NP KEMI VT19 BASKEMI 1 Räkna upp namnen på de laborationsmateriel som vi använt. 2 Vad finns det för säkerhetsregler att tänka på när man laborerar? 3 Vad

Läs mer

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén

Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer. Niklas Dahrén Kemiska reaktioner: Olika reaktionstyper och reaktionsmekanismer Niklas Dahrén 7 olika reaktionstyper 1. Substitutionsreaktioner 2. Additionsreaktioner 3. Eliminationsreaktioner 4. Kondensationsreaktioner

Läs mer

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén

Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet. Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen, lösningsmedel och löslighet Niklas Dahrén Polära och opolära ämnen Polära ämnen/molekyler (dipoler): Polära ämnen är (i de flesta fall) dipoler, vilket innebär att en sida/del

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Spektrum Kemi Provlektion

Spektrum Kemi Provlektion Spektrum Kemi Nya Spektrum möter nya behov. Med lättlästa texter, förklarande bilder, tydlig struktur och en stor mängd infallsvinklar finns det något för alla i nya Spektrum. Målsättningen har varit att

Läs mer

Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid , )

Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid , ) Björne Torstenson sid 1 A Det centrala grundämnet i den organiska kemin (sid 116-121, 192-193) Vilket grundämne är stommen i livets kemi? Det finns i många andra ämnen. Det har en oxid som man lätt påvisar.

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Grundläggande Kemi 1

Grundläggande Kemi 1 Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är

Läs mer

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia

ENKEL Kemi 2. Atomer och molekyler. Art nr 515. Atomer. Grundämnen. Atomens historia ENKEL Kemi 2 Atomer och molekyler atomkärna elektron Atomer Allting runt omkring oss är uppbyggt av atomer. En atom är otroligt liten. Den går inte att se för blotta ögat. Ett sandkorn rymmer ungefär hundra

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten.

Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Svara på följande frågor som träning inför kemiprovet om gaser, luft och vatten. Frågor på E nivå (man ska också kunna dessa för högre betyg): 1 Vad är en gas? 2 Vad är det för skillnad på fast flytande

Läs mer

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP

REPETITION AV NÅGRA KEMISKA BEGREPP KEMI RUNT OMKRING OSS Man skulle kunna säga att kemi handlar om ämnen och hur ämnena kan förändras. Kemi finns runt omkring oss hela tiden. När din mage smälter maten är det kemi, när din pappa bakar sockerkaka

Läs mer

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK Kommentar: Ett sätt att avgöra om ett påstående bygger på naturvetenskap är att tänka efter om påståendet i första hand säger vad någon enskild person tycker. I så fall bygger

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Både GC och HPLC är vanliga analysmetoder GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

Mål för arbetsområdet

Mål för arbetsområdet 1. KEMINS GRUNDER Centralt innehåll Partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Atomer, elektroner och kärnpartiklar. Kemiska föreningar och hur atomer

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén

Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider. Niklas Dahrén Organiska föreningar del 6: Rita och namnge etrar, aldehyder, ketoner, tioler och disulfider Niklas Dahrén Etrar Etrar har en etergrupp (eterbindning): R-grupperna är två identiska eller två olika kolvätegrupper/kolvätekedjor

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda

Fossila bränslen. Fossil är förstenade rester av växter eller djur som levt för miljoner år sedan. Fossila bränslen är också rester av döda Vårt behov av energi Det moderna samhället använder enorma mängder energi. Vi behöver energikällor som producerar elektrisk ström och som ger oss värme. Bilar, båtar och flygplan slukar massor av bränslen.

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och läkemedel med högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén GC och HPLC GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. HPLC= high performance liquid chromatography

Läs mer

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi

Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Fo rbra nning ett formativt prov i kemi Innan provet kan eleverna ges en checklista för att värdera om de har förberett sig på det som kommer att tas upp och diskuteras i provet. De får ta ställning till

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén

Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3. Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1-3 Niklas Dahrén Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Niklas Dahrén Innehåll Del 1: Introduktion till organisk kemi och organiska föreningar Tabeller

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Ämnen runt omkring oss åk 6

Ämnen runt omkring oss åk 6 Ämnen runt omkring oss åk 6 Begrepp att kunna Atom Avdunstning Basisk Blandning Brännbarhet Egenskaper Fast form Flytande form Fotosyntes Gasform Grundämne Kemisk förening Kemisk reaktion Kondensering

Läs mer

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö Högstadiets kemi En kort sammanfattning Atomen, periodiska systemet och kemiska reaktioner Atomens uppbyggnad: Atomer består av elementarpartiklar. I atomkärnan hittar vi positiva protoner och neutrala

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén

Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) Niklas Dahrén Högupplösande vätskekromatografi (HPLC) HPLC= high performance liquid chromatography eller på svenska högupplösande vätskekromatografi. HPLC är en

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska.

Kapitel 3. Stökiometri. Kan utföras om den genomsnittliga massan för partiklarna är känd. Man utgår sedan från att dessa är identiska. Kapitel 3 Innehåll Kapitel 3 Stökiometri 3.1 Räkna genom att väga 3.2 Atommassor 3.3 Molbegreppet 3.4 Molmassa 3.5 Problemlösning 3.6 3.7 3.8 Kemiska reaktionslikheter 3.9 3.10 3.11 Copyright Cengage Learning.

Läs mer

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén

Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) Niklas Dahrén Gaskromatografi (GC) GC= gas chromatography eller på svenska gaskromatografi. Gaskromatografi är en avancerad kemisk analysmetod som används för t.ex. gift-, drog- och

Läs mer

Materia Sammanfattning. Materia

Materia Sammanfattning. Materia Materia Sammanfattning Material = vad föremålet (materiel) är gjort av. Materia finns överallt (består av atomer). OBS! Materia Något som tar plats. Kan mäta hur mycket plats den tar eller väga. Materia

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206.

1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. 1. Ett grundämne har atomnummer 82. En av dess isotoper har masstalet 206. a) Antalet protoner är., antalet neutroner är. och antalet elektroner. hos atomer av isotopen. b) Vilken partikel bildas om en

Läs mer

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp

Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En

Läs mer

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump.

Bergvärme. Biobränsle. Biogas. Biomassa. Effekt. X är värmen i berggrundens grundvatten. med hjälp av värmepump. Bergvärme X är värmen i berggrundens grundvatten. Detta kan utnyttjas för uppvärmning med hjälp av värmepump. Biobränsle Bränslen som har organiskt ursprung och kommer från de växter som finns på vår jord

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén

van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3

Kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Uppgifter Kemi. 1 2 Steg 3 Kartläggningsmaterial för nyanlända elever Uppgifter Kemi 1 2 Steg 3 Tema innehåll Tema 1. Mat och kemi i vardagen...3 Uppgift 1 näringsämnen i maten... 4 Uppgift 2 vad skulle du välja?... 5 Uppgift 3

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Organiska stamträdet Ämnesklasser- reaktionstyper/reaktionsvägar) Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar

Läs mer

Sortera på olika sätt

Sortera på olika sätt Material Sortera material Att sortera material innebär att vi delar i materialen i grupper utifrån deras egenskaper. Egenskaper berättar hur någonting är, t.ex. färg, form, storlek, naturligt eller konstgjort.

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI

FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI ORDLISTA FÖR DE NATURVETENSKAPLIGA ÄMNENA BIOLOGI LÄRAN OM LIVET FYSIK DEN MATERIELLA VÄRLDENS VETENSKAP KEMI LÄRAN OM ÄMNENS UPPBYGGNAD OCH EGENSKAPER, OCH OM DERAS REAKTIONER MED VARANDRA NAMN: Johan

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer