ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:"

Transkript

1 ORGANISK KEMI Fö1-2012/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur organismerna fungerar måste vi ha kunskaper om kolföreningarnas kemi Organiska molekyler ingår bl.a. i människan och växter bl.a. som DNA, proteiner, men även i produkter som kläder, trä, plast, papper, mediciner, mat mm I nästan alla organiska molekyler ingår även väte. Syre och kväve är ofta förekommande, medan svavel fosfor och halogener är mindre ofta förekommande. Kol har fått en egen del inom kemisk vetenskap trots att den bara utgör 0.03 % av jordskorpans materia, dock ingår kol i över 95 % av alla kända kemiska föreningar, de s.k. organiska föreningarna. Idag finns över 14 miljoner organiska föreningar och nya föreningar framställs per år. Det kan vara fråga om nya material, läkemedel, kosmetika osv. Inom de närmaste åren kommer biokemin och gentekniken antagligen att bjuda på nya revolutioner. Tyvärr nog finns även organiska miljögifter som ansvarslöst och/eller ovetande har spritts i vår globala miljö. Den globala uppvärmning anses även bero på förhöjd koldioxidhalt som är resultatet av förbränning av orgaiska föreningar. Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde det omöjligt syntetisera dessa föreningar från icke levande materia syntetiserade dock Wöhler urinämne (urea) genom upphettning av ammoniumcyanat, vilket förändrade bilden av organisk kemi betydligt. Vid denna tid var den oorganiska kemi härskande, dvs den icke levande materien som t.ex. metaller och mineraler. Organiska och oorganiska ämnens egenskaper skiljer sig drastiskt och är ofta raka motsatser. Nedan visas ett antal jämförande egenskaper. Kol är unikt eftersom den kan binda andra kolatomer och bilda molekyler som kan bestå av långa kedjor, sk kolvätekedjor. Dessa kan vara ogrenade, grenade och cykliska. Eftersom kol har 4 valenselektroner och kan binda fyra olika atomer och/eller atomgrupper kan nära ett oändligt antal olika molekyler bildas. Bindningarna är enkel, dubbel eller trippelbindningar: 4 valens elektroner Enkel Dubbel Trippel En liten jämförelse mellan: Organiska ämnen De flesta eldfarliga Låga smält och kokpunkter De flesta vattenolösliga Lösliga i opolära lösningsmedel Kovalenta bindningar Reaktioner mellan molekyler Innehåller många atomer Komplexa strukturer Oorganiska ämnen De flesta icke eldfarliga öga smält och kokpunkter De flesta vattenlösliga Olösliga i opolära lösningsmedel Joniska bindningar främst Reaktioner mellan joner Innehåller få atomer Simpla strukturer Föreningar med bara kol och väte kallas kolväten och bildar grundstommen, skelettet, i organiska föreningar. Beroende på om kolskelettet är mättat, omättat eller ringar kan man dela in organiska kolväten enligt schema nedan.

2 Kolets kretslopp: Schema: Organiska kemins skelett - Indelning av kolväten KOLVÄTEN ALIFATISKA KOLVÄTEN AROMATISKA KOLVÄTEN MÄTTADE OMÄTTADE BENSEN-DERIVAT POLYAROMATER ALKANER YKLOALKANER ALKENER ALKYNER 3 3 Kol har en tetraedisk struktur Exempel: Metan, 4 4 bindande elektronpar som delas med väten Electron dot Lewis Space Structure structure structure

3 YBRIDISERING AV ORBITALER I KOL ALKANER, ALKENER och ALKYNER sp 3 sp 2 sp KOL: Grundtillstånd 2p 2s 2p 2s Exciterat tillstånd 1s 1s ybridisering sp 3 - sp 2 - eller sp - orbitaler sp 3 hybridisering: 4 st sp 3 ex Metan 109,5 4 sp 3 1s 4 st tetrahedrisk orienterade sp 3 orbitaler binder var sitt väte i!-bindningar sp 2 hybridisering: 3 st sp 2 +1st p ex Eten 1st 2p 3st sp 2 1s 120 "- Bindn.!- Bindn. sp hybridisering: 2 st sp + 2 st p ex Etyn 180 2st 2p "- Bindn. 2st sp 1s "- Bindn.!- Bindn. Bindningslängd minskar med ökad s-karaktär i bindningen sp 3 1,54 Å sp 2 1,34 Å sp 1,20 Å

4 ALKANER: Kolväten som är mättade (bara enkelbindningar) 1. Acykliska kolväten Generell summaformel n2n+2 Metan 4 109,5 o Tetrahedrisk riktade sp 3 orbitaler Etan Olika skrivsätt Propan Butan Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 Oktan 8 18 Nonan 9 20 Förenklat skrivsätt - :n utelämnas Tetrahedriska bindningsvinklar Rotation sker kring enkelbindning. omolog serie (kedjan förlängs med en - 2 -) Dekan Grenade kolväten: exempel: 3. ykliska kolväten: ykloalkaner Generell formel: n2n (en ring) prefix: cyklo- yklopropan yklobutan yklopentan yklohexan ar inskränkt rotation kring - bindningar Egenskaper: Smältpunkt och kokpunkt ökar med ökad kedjelängd Tab 16.1 Oreaktiva ämnen, olösliga i vatten pga opolära egenskaper Energiförbränning (oxidation) är främsta reaktion och användning Råolja är främsta källan

5 STRUKTURISOMERER: föreningar med samma molekylformel (summaformel) men med olika strukturformel.förutom raka kolkedjor kan även grenade kolskelett förkomma. Ex. 3 st isomerer finns av summaformelsn 5 12 : st n-pentan metylbutan (isopentan) dimetylpropan (neopentan) st 9 st 75 st Antalet strukturisomerer ökar snabbt T.ex > 4 x 10 9! Namngivning (nomenklatur) nödvändig NOMENKLTUR Systematisk namngivning Studera även på egen hand: Organisk kemisk nomenklatur med Övningsuppgifter (se hemsidan) (enligt IUPA) 1. Längsta kolkedjan blir basnamn 2. Kolatomerna numreras från den ände som ger lägst nummer åt första substituenten. 3. Substituent anges med nummer och substituentnamn, t.ex. alkyl-grupp. 4. Substituenter i alfabetisk ordning. 5. Flera identiska substituenter anges med: di, tri, tetra,... Vanliga namn på ALKYL-substituenter (strukturfragment) metyl ( Me- ) 3 sek. butyl etyl ( Et- ) propyl ( Pr- ) tert. butyl isopropyl 3 3 pentyl butyl ( Bu- ) isobutyl isopentyl Allmänt: alkyl R Ex. Understruken begynnelsebokstav används vid alfabetisk ordning. 4-etyl-3-metyl-5-propylnonan 3-etyl-3,4-dimetylhexan 2,4,6-trimetylheptan 3-etyl-2,3-dimetylpentan

6 ykloalkaner Exempel: prefix: cyklo- 4-Isopropyl-1,1-dimetylcyklohexan i basnamnet 3-yklohexylheptan som substituent Trivialnamn är historisk vedertagna icke-systematiska namn som ofta används, Exempelvis: Ättiksyra, acetylen, Alkaner erhålls genom fraktionerad destillation av petroleum (råolja) 1. Naturgas 1-4 gasol 2. Råbensin 5-12 bensin, org. kemikalier 3. Råfotogen jetbränsle, eldningsolja 4. Dieselolja dieselbränsle, eldningsolja 5. Smörjolja Paraffin Asfalt > 25 Oktantal: ögt oktantal i bensin minskar att motorer självantänder då kolven komprimeras (knackning) Grenade kolväten har högre oktantal än raka kedjor 3 n-eptan (n=normal, dvs rak kedja) 2,2,4-Trimetylpentan (Isooktan) yklohexan Toluen Oktantal: T.ex 95 oktanig bensin består av blandning som motsvaras av referensföreningarna n-heptan och isooktan i 5% respektive 95% blandning O 3 Tert-Butyl Metyl Eter (TBME) används i bensin (!5 %) som tillsats för att minska självtändning. Tidigare användes miljöfarliga blyorganiska föreningar.

7 ALKENER Omättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till en ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel π-bindning 3 st. sp 2 -orbitaler (σ-bindningar) Resterande 2pz ger π-bindningen Fri rotation omöjlig utan att bryta dubbelbindningen σ-bindning Vanliga exempel Propen 1-Buten 2-Buten Isopren (But-1-en) (But-2-en) Eten, propen m.fl. används för polymertillverkning - plaster Nomenklatur: Alkener a) Basnamnet skall innehålla den viktigaste funktionella gruppen och den längsta kolkedjan b) Numrering så att alkengruppen får lägst nummer Etyl-5-metyl-1-hexen (2-Etyl-5-metylhex-1-en) 6,7-Dimetyl-1-okten (6,7-Dimetylokt-1-en) Alltid numrering genom dubbelbindningen Olika typer av dubbelbindningar Konjugerade dubbelbindningar 1,3-Butadien (Buta-1,3-dien) 1,3,5-exatrien (ea-1,3,5-trien) växelvis : enkel- och dubbelbindn. Ex.vis: Kar oten, Vitamin A yklohexen 1,5-exadien (ea-1,5-dien) Isolerade dubbelbindningar Uppgift: Ge strukturformler för alla icke-cykliska isomerer med molekylformeln 510. (6 st)

8 Geometriska isomerer = en typ av stereoisomerer : atomer och atomgrp binds till kol på lika sätt, men är arrangerade i rymden på olika sätt is-2-buten Trans-2-buten is =samma sida T rans =olika sidor is-1,2-dimetylcyklopropan Trans-1,2-dimetylcyklopropan ALKYNER Omättade kolväten med trippelbindning n2n-2 -an ändras till -yn Etyn (Acetylen) 2 st. sp-orbitaler bilda σ-bindningar och 2 fria p-orbitaler bildar 2 st π-bindningar Butyn (But-1-yn) butyn (but-2-yn) Reaktioner med alkener och alkyner : ADDITION ydrogenering: addition av vätgas med katalysator Pt alogenering: addition av halogen Propen + Br Br Br 1,2-dibrompropan l 2 Propyn ydratisering: addition av vatten O l l 3 1,1,2,2-tetraklorpropan l l 2 SO 4 O 3 3 katalysator ydrohalogenering: addition av l eller Br Br 3 3 > 90 % Br

9 Aromatiska kolväten Bensen - den enklaste aromaten Plan sp 2 -hybridiserad ring elektronerna är delokaliserade runt i ringen vilket kan beskrivas med resonansstrukturer Resonansstrukturer (enskilda strukturer) Resonanshybrid (sammanfattad struktur) Substituerade aromater = 2 3 Metylbensen Toluen 1,2-Dimetylbensen orto-xylen 1,3-Dimetylbensen meta-xylen 3 3 1,4-Dimetylbensen para-xylen Fenyleten Styren Som substituent betecknas en bensenring (65-) som fenyl och förkortas Ph- (Phenyl) Styren heter då fenyleten med ett systematiskt namn Polycykliska aromatiska kolväten (sammankopplade bensenringar) Naftalen Antracen Fenantren Benspyren Några exempel: Br 3 Ph brommetylbensen (p-bromtoluen) 5-fenyl-2-hepten etylnaftalen

10 Stereokemi 1: Konformationer Konformationer är strukturer som uppträder vid rotation kring en enkelbindning Ex. n-butan "Staggered" 60 mellan bindn. Anti "Eclipsed" 0 mellan bindn. Syn Mest stabila konformationen Minst stabila konformationen Kilprojektion Sågbock Newmanprojektion = Olika projektioner Vid rotation kring en enkelbindning (2 3) ändras den steriska energin pga att bindningar och elektronmoln kommer nära varandra Staggered konformation lägre energi Bindningar långt ifrån varandra Eclipsed konformation högre energi Bindningar nära varandra

11 Konformationen hos cyklohexanringar: Stolformer stabilast Ekvatoriell bindning Axial Bindning ring flipp Vardagsexempel: Glukos O O O O O Ring med en Metyl-substituent: O Stabilare Att rita och flippa cyklohexanringar: Rita två paralella linjer Tänk en streckad linje som sammanbinder de paralella linjerna, fyll i de röda streckade Sammanfoga ringen enligt de blå streckade linjerna Rita in lodräta iala bindningar i vinkelspetsens förlängning Rita in ekvatoriella bindningar i paralellt med näst nästa bindning i ringen (se motsv. färg) Färdigt slutresultat! Ringflipp Genom att flytta ringkolen enligt pilarana fås dena andra formen - ekvatoriella bindningar blir i nya strukturen iala och tvärtom

12 Ring med två Metyl-substituenter: För cis är den högra stolformen stabilare med de två substituenterna ekvatoriellt. För trans får båda ring-flippade formerna samma energi (en stolform visas bara) Generellt är stolform med största gruppen ekvatoriellt stabilast. Exempel: Trans- och is-1-etyl-4-metylcyklohexan 3 2 trans 3 Olika Konfigrationer 3 2 cis 3 Stabilaste konformationen för respetive konfiguration med största substituenten ekvatoriellt Olika Konforma -tioner 3 Axialt läge 1 3 mindre gynnsamt pga 3 sterisk1,3-interaktion Olika Konforma -tioner

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Grundläggande ORGANISK KEMI

Grundläggande ORGANISK KEMI 2006-10-31 Stefan Svensson Version 3 Grundläggande ORGANISK KEMI för NKEA30 ORGANISK KEMI KOLÖRENINGANRNAS KEMI örr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket.

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12

Föreläsning 12. Alkener III Kapitel 12 F12 Föreläsning 12 Alkener III Kapitel 12 1) Introduktion 2) Allyliska system 3) Fleromättade kolväten 4) Färg och seende 5) Reaktioner 6) Sammanfattning och framåtblick 1. Introduktion Varför ser man bättre

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

#"bindning Vanliga exempel

#bindning Vanliga exempel ALKENE mättade kolväten med dubbelbindning Generell formel: n2n Ändelsen -an ändras till -en Komp Del B 2007-10-25 ETEN (etylen) Plan struktur med 120 o vinkel sp 2 -hybridisering av 2s 2px 2py 3 st. sp

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

NOMENKLATUR (kort version)

NOMENKLATUR (kort version) 1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning 1503 Förteckning 1, kategori 1 4-aminobifenyl 612-072-00-6 202-177-1 92-67-1 4-aminobifenyl, salter 612-073-00-1 arsenikpentoxid 033-004-00-6 215-116-9 1303-28-2 arseniksyra och dess salter 033-005-00-1

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Hückels metod. Matti Hotokka

Hückels metod. Matti Hotokka Hükels metod Matti Hotokka Konjugerade dubbelbindningar Alternerande enkla oh dubbla bindningar Cykliska föreningar kallas aromatiska Plan geometri Butadien Bensen Naphtalen Konjugerade dubbelbindningar

Läs mer

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från KEMA00 Magnus Ullner Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från http://www.kemi.lu.se/utbildning/grund/kema00/dold Användarnamn: Kema00 Lösenord: DeltaH0 Repetition F2 Vågfunktion

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 100921 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 1 6 Propan 3 8 ktan 8 1 8 Butan 4 10 onan

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Olika typer av kolväten

Olika typer av kolväten INTDUKTIN TILL GANISK KEMI KABNYLGUPPSKEMI Föreläsning v16 Nina Kann lika typer av kolväten alifatiska - alkaner - alkener - alkyner aromatiska 1 Funktionella grupper alken alkohol l alkylhalid S tiol

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT

TENTAMEN I ALLMÄN OCH ORGANISK KEMI: FACIT KALINSKA INSTITUTET Biomedicinutbildningen TENTAMEN I ALLMÄN C GANISK KEMI: FACIT MÅNDAGEN DEN 12 JANUAI 2004, 08.30-11.00 och 12.00-14.30. Tentamen är uppdelad i två pass med en uppsättning frågor för

Läs mer

Aromatiska föreningar

Aromatiska föreningar Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Kemisk bindning II, A&J kap. 3 Varför är vattenmolekylen böjd medan koldioxid är rak? Kan en stabil e 2 molekyl bildas? - Lewisstrukturer Beskriver valenselektronerna i en molekyl (Förra föreläsningen!)

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10 Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär

Läs mer

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad, Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-10-30 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7

Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 ipreliminär planering år 8 Kol och förbränning kapitel 10 samt Organisk kemi kapitel 7 Syftet med undervisningen: använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp Kap. 8. Bindning: Generella begrepp 8.1 Kemiska bindningar: olika typer Bindningslängd: avståndet mellan atomer vid energiminimum Bindningsenergi: Energivinsten vid minimum jämfört med fria atomerna, energin

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan, 8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp

Läs mer

Atom- och molekylorbitaler

Atom- och molekylorbitaler Bild 1 1 Atom- och molekylorbitaler När två blir en... Chang, kapitel 9.1, 9.4, 10.1, 10.3 10.8 Vetenskapsområdet för medicin och farmaci, Uppsala universitet Sida 1 av 22 Bild 2 ybridisering - bindningsvinklar

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar 3.1 Ex: H + H H 2 Kovalent kemisk bindning Kovalent bindning: - Elektron(moln) delas av kärnorna - Systemet av elektroner och kärnor söker lägsta energi -

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING 2004 Utgiven i Helsingfors den 13 juli 2004 Nr 623 INNEHÅLL Nr Sidan 623 Statsrådets förordning om förbud och begränsningar som gäller cancerframkallande, mutagena och reproduktionsstörande

Läs mer

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007

ALDEHYDER och KETONER Del D-2007 ALDEYDE och KETNE Del D-2007 Karbonyl grupp: -# +# dipol, sp 2, 120 o vinkel Aldehyd ändelse: - al metanal formaldehyd 3 etanal acetaldehyd 3 2 propanal propionaldehyd bensaldehyd akrolein mrering av kolkedja:

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

2014-08-29. Petroleumprodukter typer och egenskaper. Detta pass: Olika skrivsätt. eller Välkommen till kemilektionen

2014-08-29. Petroleumprodukter typer och egenskaper. Detta pass: Olika skrivsätt. eller Välkommen till kemilektionen Petroleumprodukter typer och egenskaper eller Välkommen till kemilektionen Michael Pettersson michael.pettersson@swedgeo.se, 08-578 455 10 Utbildningsdag Oljeföroreningar 2014-09-03 2014- Detta pass: Introduktion

Läs mer