Grundläggande ORGANISK KEMI

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Grundläggande ORGANISK KEMI"

Transkript

1 Stefan Svensson Version 3 Grundläggande ORGANISK KEMI för NKEA30

2 ORGANISK KEMI KOLÖRENINGANRNAS KEMI örr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde det omöjligt syntetisera dessa föreningar från icke levande materia syntetiserade dock Wöhler urinämne (urea) genom upphettning av ammonium cyanat, vilket förändrade ilden av organisk kemi etydligt. Vid denna tid var den oorganiska kemi härskande, dvs den icke levande materien som t.ex. metaller och mineraler. Organiska och oorganiska ämnens egenskaper skiljer sig drastiskt, nedan visas ett antal jämförande egenskaper. Kol har fått en egen del inom kemisk vetenskap trots att den ara utgör 0.03 % av jordskorpans materia. Dock ingår kol i över 95 % av alla kända kemiska föreningar, de s.k. organiska föreningarna och av de miljoner olika föreningar karaktäriseras och syntetiseras årligen tiotusentals nya. Kol är unikt eftersom den kan inda andra kolatomer och ilda molekyler som kan estå av långa kedjor, sk kolvätekedjor. Dessa kan vara ogrenade, grenade och cykliska. Eftersom kol har 4 valenselektroner och kan inda fyra olika atomer och/eller atomgrupper kan nära ett oändligt antal olika molekyler ildas. Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. ör att kunna undersöka och förstå hur organismerna fungerar måste vi ha kunskaper om kolföreningarnas kemi Organiska molekyler ingår l.a. i människan och växter l.a. som DNA, proteiner, men även i produkter som kläder, trä, plast, papper, mediciner, mat mm I nästan alla organiska molekyler ingår även väte. Syre och kväve är ofta förekommande, medan svavel fosfor och halogener är mindre ofta förekommande. Idag finns över 10 miljoner organiska föreningar och nya föreningar framställs per år. Det kan vara fråga om nya material, läkemedel, kosmetika osv. Inom de närmaste åren kommer iokemin och gentekniken antagligen att juda på nya revolutioner En liten jämförelse mellan: Organiska ämnen De flesta eldfarliga Låga smält och kokpunkter De flesta vattenolösliga Lösliga i opolära lösningsmedel Kovalenta indningar Reaktioner mellan molekyler Innehåller många atomer Komplexa strukturer Oorganiska ämnen De flesta icke eldfarliga öga smält och kokpunkter De flesta vattenlösliga Olösliga i opolära lösningsmedel Joniska indningar Reaktioner mellan joner Innehåller få atomer Simpla strukturer öreningar med ara kol och väte kallas kolväten och ildar grundstommen, skelettet, i organiska föreningar. Beroende på om kolskelettet är mättat, omättat eller ringar kan man dela in organiska kolväten enligt schema nedan.

3 Schema: Indelning av kolväten med exempel: KOLVÄTEN ALIATISKA KOLVÄTEN AROMATISKA KOLVÄTEN MÄTTADE OMÄTTADE BENSEN-DERIVAT POLYAROMATER ALKANER YKLOALKANER ALKENER ALKYNER 3 3 Kol har en tetraedisk struktur - Metan, 4 - Electron dot structure - VSEPR - 4 indande par a) Tetraedisk ) Ball and stick model c) Space filling model d) wedges and dashes

4 YBRIDISERING AV ORBITALER I KOL ALKANER, ALKENER och ALKYNER Grundtillstånd Exciterat tillstånd 2p 2s 2p 2s 1s 1s YBRIDISERING sp 3 yridisering sp 3 1s ex Metan 109,5 o ond 4 st tetrahedriska orienterade sp 3 oritaler sp 2 yridisering 2p ex Eten ond sp 2 1s ond sp yridisering ex Etyn 2p sp ond 1s ond Binding längd minskar med ökad s-karaktär i indningen. sp Å sp Å sp1.20 Å

5 ALKANER: Kolväten som är mättade (ara enkelindningar) 1. Acykliska Generell summaformel n2n+2 Metan 4 109,5 o Tetrahedrisk riktade sp 3 oritaler Etan Olika skrivsätt Propan Butan Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 Oktan 8 18 Nonan 9 20 örenklat skrivsätt - :n utelämnas Tetrahedriska indningsvinklar Rotation sker kring enkelindning. omolog serie (kedjan förlängs med en - 2 -) Dekan ysikaliska egenskaper: Smältpunkter och kokpunkter ökar med ökande längd på kolkedjan gaser vid rumstemp. vätskor fasta ämnen STRUKTURISOMERER: föreningar med samma molekylformel (summaformel) men med olika strukturformel. Ex. 3 st isomerer finns av summaformelsn 5 12 : st n-pentan metylutan (isopentan) dimetylpropan (neopentan) st 9 st 75 st Antalet strukturisomerer ökar snat T.ex > 4 x 10 9 Namngivning (nomenklatur) nödvändig

6 Isomeri Strukturisomerer ökar snat med ökat antal kolatomer i föreningen

7 NOMENKLTUR Systematisk namngivning (enligt IUPA) 1. Längsta kolkedjan lir asnamn 2. Kolatomerna numreras från den ände ssom ger lägst nummer åt första sustituenten. 3. Sustituent anges med nummer och sustituentnamn, t.ex. alkyl-grupp. 4. Sustituenter i alfaetisk ordning. 5. lera identiska sustituenter anges med: di, tri, tetra,... Vanliga namn på sustituenter: m etyl ( Me- ) 3 sek. utyl etyl ( Et- ) propyl ( Pr- ) tert. utyl isopropyl 3 3 pentyl Ex. utyl ( Bu- ) isoutyl isopentyl Allmänt: alkyl R 4-etyl-3-metyl-5-propylnonan 3-etyl-3,4-dimetylhexan 2,4,6-trimetylheptan 3-etyl-2,3-dimetylpentan 2. ykliska ykloalkaner Generell formel: n2n prefix: cyklo- MOLEKYLORMEL STRUKTURORMEL NAMN YKLOPROPAN YKLOBUTAN YKLOPENTAN YKLOEXAN ar inskränkt rotation kring - enkelindningar Exempel: 4-isopropyl-1,1-dimetylcyklohexan i asnamnet 3-cyklohexylhexan som sustituent 2-cykloutylpropan eller isopropylcykloutan

8 ycklopropane Plan struktur ykloutane and yclopentane yclohexane

9 Egenskaper: Oreaktiva ämnen, olösliga i vatten örränning (oxidation) är främsta reaktion och användning Råolja är främsta källan raktionerad destillation av petroleum (råolja) 1. Naturgas 1-4 gasol 2. Råensin 5-12 ensin, org. kemikalier 3. Råfotogen jetränsle, eldningsolja 4. Dieselolja dieselränsle, eldningsolja 5. Smörjolja Paraffin Asfalt > 25 Krackning: Stora molekyler ryts ner till små molekyler och ger för petrokemisk industri viktiga askemikalier, t.ex. propen. ög temperatur och katalysatorer + + Reformering: isomeriseringsprocess där raka kolkedjor isomeriseras till mer grenade kolväten med högre oktantal: ex n-heptan till isooktan i figuren nedan Oktantal: ögt oktantal minskar att motorer självantänder då kolven komprimeras (knockning). Grenade kolväten har högre oktantal 3 n-heptan 2,2,4-trimetylpentan cyklohexan toluen (isooktan) Oktantal: Tillsatser i ensin: 3 3 P P 3 3 Tetrametylly Tetraetylly Miljöfarliga användes förr O 116 Tert.utylmetyleter (TBME) Används numera i stället för lyföreningar.

10 Stereokemi 1: Konformationer: strukturer som uppträder vid rotation kring en enkelindning Ex. n-utan "staggered" anti "eclipsed" syn Den stailaste konformationen Konformationen med högst energi Kilformler Sågocksformler Newman projektion Konformationen hos cyklohexanringar stol-form åt-form stol-form Ekvatoriell indning Axiell indning stailare Instail Exempel: Trans- och cis-1-etyl-4-metylcyklohexan Olika konfiguration trans cis Stailaste konformation för respektive konfiguration Stailaste konformationen fås med största sustituenten ekvatoriellt pga s.k. sterisk 1,3-interaktion

11 Konformationer för cyklohexanringar:

12 Vid rotation kring en enkelindning ändras den steriska energin: Staggered konformation lägre energi Eclipsed konformation högre energi

13 Stereokemi för tetrahedrala kol Krav: Minst ett sp 3 -hyridiserat kol ehövs Molekylen måste visas tredeimensionellt l 2D ritade strukturer passar inte för stereokemi l 3D passar för att visa olika stereokemi l Samma molekylformel ( 2 l) l Samma indningar av atomerna Överförara i varandra IDENTISKA = Samma förening l l Samma molekylformel (l) Samma indningar av atomerna Inte överförara i varandra Stereoisomerer = Olika föreningar Stereoisomerer skiljer sig endast genom att atomer är undna olika i rymden i förhållande till varandra, och kan inte överföras i varandra genom rotation av enkelindningar Stereocenter: en kolatom som har YRA olika atomer eller atomgrupper undna till sig

14 Stereokemi 2: Stereoisomerer ISOMERER STRUKTUR ISOMERER STEREOISOMERER Enantiomerer 1-Butanol ENANTIOMERER (Spegelilder) O DIASTEREOMERER (Icke Spegelilder) 2-Butanol O strukturisomerer 2-Butanol är två föreningar som har alla fysikaliska egenskaper lika utom en. De två föreningarna vrider planpolariserat ljus åt olika håll. öreningarna är varandras spegelilder s.k. enantiomerer. 3 3 O 2 3 O 2 3 Asymmetrisk kolatom: kolatom som inder fyra olika atomer eller grupper. Kallas även stereogent eller kiralt center. Enantiomerer har olika konfiguration, dvs kan ej överföras i varandra genom rotation kring enkelindningar Jämförelse A- D respektive E O O 2 3 O O 2 3 A B D O O O E G A är spegelild till D. D är identisk med. B är akiral, inder ara 3 olika grp. E, och G är identiska och spegelilder till. O

15 (R)- och (S)-systemet eller ahn-ingold-prelog systemet Varje stereocenter kan definieras som R eller S, och eskriver den tredimensionella orienteringen av varje unden atom eller grupp till detta stereocenter. Exempel c 3 a O d 2 3 1) Prioritet efter högsta atomnummer av varje atom unden direkt till stereocentret. Om samma atom är direkt unden till samma stereocenter, går man vidare till på nästa atom för att hitta en skillnad i prioritet (a--c-d). -O > > - 3 > - 2) Lägst prioriterade atomen (d) ( lägst atomnummer) placeras akåt i den tredimensionella strukturen. a Medurs = R (rectus) c R (R)-2-utanol Moturs = S (sinister) a S c Ex. Ett stereocenter A E O (S) a d c O lytta d akåt = d a (S) c O (R) O Ex. Två stereocenter: Behandla varje stereocenter för sig 3 3 Ph O Ph 3 3 Ph O 3 a MeO d c d c 3 MePh a O Me O a 3 (2R,3R)-3-enyl-2-Butanol c Ph (R) (R)

16 öreningar med två asynmmetriska kol Ex. 1 3-fenyl-2-utanol 3 3 Ph O Ph 3 3 O Samma konfiguration Olika konformation O Ph O Ph 3 ischerprojektion O Ph O Ph O 3 Ph Ph O smp o o o o α + 0,7 o - 0,7 o - 31 o + 31 o A B D A och B respektive och D är enatiomerer A och, A och D, B och samt B och D är diastereomerer (dvs paren har olika fysika Diastereomerer är definitionsmässigt stereoisomerer som inte är enantiomerer Ex. 2 Vinsyra OO OO O O OO OO OO OO O O O O O O O O OO OO OO OO Smp. 170 o 170 o 140 o α = + 13 o - 13 o 0 o 0 o D A B mesoform samma förening Racemat : lika mycket av vardera enatiomererna (A och B). α = 0 o smp 206 o D

17 n antal asymmetriska kol kan maximalt ge 2 n antal stereoisomerer Ex. O n= 3 8 st olika stereoisomerer cis- och trans-isomerer är diastereomerer dvs stereoisomerer som inte är enantiomerer Geometriska isomerer: is-trans isomeri och E- och Z-systemet is-2-utene (Z)-2-utene Zusammen Trans-2-utene (E)-2-utene Entgegen is-1,2-dimethyl cyclopropane Trans-1,2-dimethyl cyclopropane (är används R- S-systemet om man vill ange exakt stereokemi) E och Z enämns efter atomprioritering (pss som för R- och S-systemet). Geometriska isomerer kan ara excistera om varje alkenkol inder i molekylen inder två olika grupper eller atomer. a a a 3 2 l a l (Z) (Z), Trots en trans-isomer! l l Ingen (Z) eller (E) enämning möjlig då ett alkenkol har lika atomer Definitioner Konfiguration Konformation Stereocenter Kiral molekyl Symmetriplan Olika tredimensionella strukturer som är oeroende av rotation kring enkelindningar Olika tredimensionella strukturer som uppstår vid rotation kring enkelindningar. Den tetrahedrala atom som inder fyra olika atomer eller grupper. En molekyl som inte är identisk med sin spegelild. Ett plan som delar molekylen i två spegelilder inom molekylen. Molecules with a symmetry plane are sad to e achiral, as meso forms Racemat Identiskt lika delar av varje enantiomer [α] o = 0 o (±)-2-utanol Mesoform Akiral molekyler med tetrahedriska stereocenter, som är optiskt inaktiva. Optiskt aktiv förening Molekyler som kan vrida plan-polariserat ljus. Resolution Separation av enantiomerer från en racemic landning.

18 Egenskaper hos olika stereoisomer Karvon existerar som ett enantiomerpar: (S)-(+)-Karvon O O (R)-(-)-Karvon Kummin [α] D = Mynta [α] D = Biologisk etydelse av kiralitet Naturen och iologin omkring oss estår av en massa enantiomera molekyler (aminosyror, nukleosider, kolhydrater, och fosfolipider är enantiomerer). De enskilda enantiomerna verka på olika sätt vid interaktioner i iologiska system. Ex. Efedrin: (astmamedicin) Dålig passning- mindre aktiv a passning mer aktiv

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Stereokemi 2: Stereoisomerer Del D-2010 Crowe ISOMERER

Stereokemi 2: Stereoisomerer Del D-2010 Crowe ISOMERER Stereokemi 2: Stereoisomerer Del D-2010 rowe 290-316 ISOMERER STRUKTUR ISOMERER STEREOISOMERER ENANTIOMERER (Spegelilder) DIASTEREOMERER (Ike Spegelilder) Stereokemi för tetrhedrl kol Krv: Minst ett sp

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö1-2012/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

STEREOKEMI B C. alla objekt har en spegelbild KOKA05/ många objekt är inte identiska med sin spegelbild. har ingen spegelbild

STEREOKEMI B C. alla objekt har en spegelbild KOKA05/ många objekt är inte identiska med sin spegelbild. har ingen spegelbild TEREKEMI KK05/15 2012 alla objekt har en spegelbild har ingen spegelbild D C B B C D många objekt är inte identiska med sin spegelbild definition kiral ett objekt som inte är identiskt (kan bringas att

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6

Föreläsning 5. Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 5 Stereokemi Kapitel 6 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) Nomenklatur 5) Flera stereocenter 6) Ringsystem 7) Kirala molekyler utan stereocentra 1. Introduktion

Läs mer

Stereokemi och isomerer

Stereokemi och isomerer ö 4 Stereokemi oh isomerer Stereokemi för tetrhedrl kol Krv: Minst ett sp 3 -hyridisert kol ehövs Molekylen måste viss tredeimensionellt 2D ritde strukturer pssr inte för stereokemi 3D pssr för tt vis

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer.

Kiralitet former som är spegelbilder av varandra men ej identiska. Jämför med händer. Organisk kemi i denna kurs KIRALITET NUKLEOFIL SUBSTITUTION Föreläsning v17 Nina Kann v16 karbonylgruppens kemi =O v17 nukleofil substitution (alkylhaliders reaktivitet), kiralitet v18 alkener, karbokatjoner,

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet

Hans Adolfsson - Organisk Kemi Stockholms Universitet ans Adolfsson - rganisk Kemi Stockholms Universitet Stereocenter och kiralitet ans Adolfsson, Stockholms universitet Stereocenter i molekylernas värld Vad är kiralitet? Ett föremål är kiralt om det inte

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16),

Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), Lösning till Tentamen i Kemi (TFKE16), 091017. 1. a) KN Mn 2 b) krom(iii)sulfat alt. dikromtrisulfat (mindre bra) triarsenikpentanitrid alt. arsenik(v)nitrid c) +II +V +III +II 3 Fe 2+ + N 3 - + 4 + 3

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning

Förteckning 1, kategori 1 Ämne Indexnummer EG-nummer CAS-nummer Anmärkning 1503 Förteckning 1, kategori 1 4-aminobifenyl 612-072-00-6 202-177-1 92-67-1 4-aminobifenyl, salter 612-073-00-1 arsenikpentoxid 033-004-00-6 215-116-9 1303-28-2 arseniksyra och dess salter 033-005-00-1

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM

LARS ERIK ANDREAS EHNBOM GAISK KEMI FÖELÄSIGA T 06 LAS EIK ADEAS EBM rganisk kemi - kolföreningarnas kemi * kan framställas från organismer (1828) * behövdes ingen livskraft (1860) Kolföreningar består av ett kolskelett Grupp,

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Tillämpad bioteknik, antagna 2012, 2013 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 11 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Nyckelkoncept och framtagning av underlag, del III

Nyckelkoncept och framtagning av underlag, del III Nyckelkoncept och framtagning av underlag, del III UVCB-ämnen Gabriele CHRIST http://echa.europa.eu 1 UVCB-ämnen Okänd (Unknown) eller Varierande (Variable) sammansättning Komplex (Complex) reaktionsprodukt

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01),

Tentamen i Organisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), Tentamen i rganisk kemi- grundkurs 7.5 hp (KEMA01), 13-08-19 1) Molekylmodeller är tillåtet hjälmedel. ) Besvara varje fråga på separat ark. Korta och koncisa svar uppskattas! 3) Skriv namn och och personnummer

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt.

Det finns alltså tre isomera pentaner. Dessa har olika fysikaliska egenskaper, t.ex. kokpunkt. 1 IFM/Kemi 071021 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 exan 6 14 Etan 2 6 eptan 7 16 Propan 3 8 ktan 8 18 Butan 4 10 onan

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG]

Atomteori. Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls. Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] Atomteori Biologisk kemi 7,5 hp KTH Vt 2012 Märit Karls Titta på: Startsida - Biologisk Kemi (7,5hp) [PING PONG] http://pingpong.ki.se/public/courseid/7368/lang-sv/publicpage.do Kemibok på nätet: Khans

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010, Tentamen i organisk kemi, KKA05 Tisdagen den 26 augusti 2010, 8.00-13.00. Molekylmodeller och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra

O O EtOAc. anilin bensoesyraanhydrid N-fenylbensamid bensoesyra Linköping 2009-10-25 IFM/Kemi Linköpings universitet För NKEA07 ht2009 SS Syntes av N-fenylbensamid Inledning: Amider, som tillhör gruppen karboxylsyraderivat, kan framställas från aminer och syraanhydrider.

Läs mer

NOMENKLATUR (kort version)

NOMENKLATUR (kort version) 1 IFM/Kemi 050821 MEKLATU (kort version) ALKAE mättade alifatiska kolväten Acykliska: n2n+2 amn Molekylformel amn Molekylformel Metan 4 Etan 2 6 Propan 3 8 Butan 4 10 Pentan 5 12 exan 6 14 eptan 7 16 ktan

Läs mer

NO: KEMI. Årskurs

NO: KEMI. Årskurs NO: KEMI Årskurs 7 2015-11-20 Stationsövning Vad är kemi? Beskriv ämnet utifrån ämnets egenskaper, FÖRE EFTER Vad kan ha skett? Hur skulle ni beskriva förändringen? Centralt innehåll, LGR11 Partikelmodell

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Proteiner. Biomolekyler kap 7 Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända

Läs mer

Kolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman

Kolhydrater. Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman Kolhydrater Biologisk kemi 7,5 hp KTH VT 2012 Barbara Norman Disposition Vad är kolhydrater? Bildning och nedbrytning av kolhydrater Varför behöver vi kolhydrater? Kolhydrater på molekylnivå Isomeri -

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

OM OLJA. http://www.spi.se/omolja/ Varför är oljan viktig?

OM OLJA. http://www.spi.se/omolja/ Varför är oljan viktig? 1 http://www.spi.se/omolja/ OM OLJA Varför är oljan viktig? Oljeprodukter eller, som de också kallas, petroleumprodukter, används som energikälla för uppvärmning av industrilokaler, bostäder, skolor, kontorslokaler

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

KARBOKATJON KARBANJON

KARBOKATJON KARBANJON EAKTINE: Generella typer : 1. Addition Fö D-2010 (rowe Kap 17-18) 2. Substitution 3. Elimination 4. Kondensation EAKTINSINTEMEDIÄE och MEKANISME Z MLYS + Z ADIKALE Z ETELYS KABKATJN + Z Vanligast + Z KABANJN

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ FYSIK BIOLOGI KEMI MEDICIN TEKNIK Laborationer Ett praktiskt och konkret experiment Analys av t ex en reaktion Bevisar en teori eller lägger grunden för en

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ

Läs mer

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm. Kemi Inom no ämnena ingår tre ämnen, kemi, fysik och biologi. Kemin, läran om ämnena, vad de innehåller, hur de tillverkas mm. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström

Läs mer

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning

Läs mer

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll

Undervisningen i de naturorienterande ämnena ska behandla följande centrala innehåll 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan, 8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Kemi, 150 verksamhetspoäng Ämnet handlar om vad olika ämnen består av, hur de är uppbyggda, vilka egenskaper de har och vad som händer när de kommer i kontakt med varandra, om materiens egenskaper, struktur

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och som påverkar oss handlar om KEMI. Vad du tycker DU att kemi

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1 D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2

Läs mer

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p)

TENTAMEN I KEMI TFKE16 (4 p) Linköpings Universitet IFM-Kemi. Kemi för Y, M. m. fl. (TFKE16) TENTMEN I KEMI TFKE16. 2007-10-16 Lokal: TER2. Skrivtid: 14.00 18.00 nsvariga lärare: Nils-la Persson, tel. 1387, alt 070-517 1088. Stefan

Läs mer

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer