Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter"

Transkript

1 Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1

2 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter och olika typer av isomeri Tillämpa dessa kunskaper för att namnge enklare kolföreningar 2

3 Definition Med organiska ämnen menas kemiska föreningar som innehåller kol dock inte koloxider och vissa enkla salter, till exempel karbonater. Man känner idag till cirka 15 miljoner olika kemiska föreningar 95% av dem är kolföreningar. DDT

4 Kolföreningarnas speciella egenskaper Eftersom kolatomer kan bindas till andra kolatomer och bilda både ogrenade och grenade kedjor samt ringar är antalet möjliga föreningar mycket stort. Många typer av kolföreningar kan polymeriseras, det vill säga kopplas ihop till mycket stora molekyler. Cellulosa

5 Kolföreningarnas speciella egenskaper Inom en grupp av kolföreningar är egenskaperna sinsemellan ganska lika på grund av att bara kolkedjans längd varierar.

6 Kolföreningarnas speciella egenskaper De organiska föreningarna är oftast molekylföreningar, där bindningarna mellan molekylerna är svag, antingen: van der Waals-bindning, eller vätebindning Ämne Metan Kokpunkt -164 C Metanol 65 C Metansyra 101 C Etan -89 C Etanol 89 C Etansyra 118 C

7 Kolföreningarnas speciella egenskaper Löser sig dåligt i vatten hydrofoba. Delar av molekylen som innehåller polära bindningar är hydrofila.

8 Kolföreningarnas speciella egenskaper Organiska vätskor med kolvätekedjor fungerar som lösningsmedel för andra molekyler med kolvätekedjor, till exempel fetter lika löser lika!

9 Kolföreningarnas speciella egenskaper En reaktion mellan oorganiska ämnen sker ofta snabbt och nästan fullständigt. En reaktion mellan organiska ämnen sker ofta långsamt eftersom aktiveringsenergin för reaktionen är hög.

10 Kolföreningarnas speciella egenskaper Ofta finns det flera reaktionsvägar vid en organisk reaktion och därför också flera tänkbara produkter. Den reaktionsväg som har den lägsta aktiveringsenergin kommer att dominera och ge huvudprodukten, men det bildas också biprodukter. Dioxin

11 Ämnesklasser Mångfalden av ämnen gör det nödvändigt för en systematik Inledning i ämnesklasser med liknande egenskaper Namngivning enligt ett visst system IUPAC = International Union of Pure and Applied Chemistry

12 Kolväten Alkaner (CnH2n+2) Endast kol och väte med enkelbindningar Bindningsvinkeln 109 Från och med 4 kol kan kedjan vara grenad 1 metan 2 butan 3 propan 4 etan 5 pentan 6 hexan 7 heptan 8 oktan 9 nonan 10 dekan 11 undekan 12 dodekan

13 Kolväten Alkener (CnH2n) Innehåller en dubbelbindning Omättad = dubbebindningen kan brytas och föreningen kan ta upp en atom, till exempel väte eller en halogen Diener (CnH2n-2) Innehåller två dubbelbindningar

14 Kolväten Alkyner Innehåller en trippelbindning HC CH C 2 H 2 C C

15 Kolväten Cykloalkaner Arener = aromatiska föreningar

16 Substituenter Grenade molekyler har en eller flera väteatomer utbytta mot andra atomer eller molekyler.

17 Namngivning av kolväten Namnge efter den längsta kolkedjan. Numrera efter närmaste förgrening oktan

18 Namngivning av kolväten Ange substituenternas namn och läge i bokstavsordning före stamkolvätets. 3-metyl 5-metyl etyl-3,5-metyl-oktan 4-etyl

19 Namngivning av kolväten Om det finns två eller flera substituenter av samma slag anges de med grekiska räkneord: mono- di- tri- tetra- penta- hexa- 3-metyl 5-metyl etyl-3,5-dimetyl-oktan 4-etyl

20 Namngivning av kolväten För omättade föreningar måste man utgå från den längsta kolkedja som innehåller dubbelbindningen (eller flera). Dubbelbindningen skall ha så lågt nummer som möjligt hepten

21 Namngivning av kolväten Ange eventuella substituenter i molekylen och deras plats före den siffra som anger dubbebindningens läge. 4-metyl metyl 5 3,4-dimetyl-2-hepten 7

22 Isomeri Strukturisomeri Kedjeisomeri Funktionsisomeri Ställningsisomeri orto meta para

23 Isomeri Geometrisk isomeri

24 Isomeri Optisk isomeri

25 Sammanfattning Den organiska kemin bygger på att en kolatom har 4 fria valenselektroner och binder därför 4 andra atomer kovalent. Detta innebär att det kan bildas oändligt stora molekyler. Med denna stora variation är det viktigt med en riktig namngivning eftersom summaformeln inte visar strukturen.

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

4. Organiska föreningars struktur

4. Organiska föreningars struktur 4. Organiska föreningars struktur Organisk kemi Alla föreningar i den levande naturen är uppbyggda av kol (C). Många innehåller dessutom väte (H), syre (O), kväve (N), fosfor (P) och svavel (S). Den levande

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi

Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi Kolföreningarnas kemi Organisk kemi kallas också för kolföreningarnas kemi Växter och djur är uppbyggda av kolföreningar. Fram till början av 1800-talet trodde kemisterna att det var omöjligt

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén

Namngivning av organiska föreningar del 2. Niklas Dahrén Namngivning av organiska föreningar del 2 Niklas Dahrén Namnge alkoholer 4 3 2 1 1. Ta reda på stamkolvätet: Leta upp molekylens längsta kolkedja 3ll vilken hydroxylgruppen är bunden. Antalet kolatomer

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet?

Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Organisk kemi 1 Vad är det som gör att vi lever? Finns det en gud som har skapat livet? Sant: ett atomslag är viktigare än alla andra för att bygga liv vilket? Kolatomen är nödvändig för liv! Viktig byggsten

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar

Lärare: Jimmy Pettersson. Kol och kolföreningar Lärare: Jimmy Pettersson Kol och kolföreningar Rent kol Grafit Den vanligaste formen av rent kol. Bindningar mellan de olika lagerna är svaga. Slits lätt som spetsen på blyertspennor som består av grafit.

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw

Föreläsning 2.3. Fysikaliska reaktioner. Kemi och biokemi för K, Kf och Bt S = k lnw Kemi och biokemi för K, Kf och Bt 2012 N molekyler V Repetition Fö2.2 Entropi är ett mått på sannolikhet W i = 1 N S = k lnw Föreläsning 2.3 Fysikaliska reaktioner 2V DS = S f S i = Nkln2 Björn Åkerman

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel

8.1 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.2 Se lärobokens svar och anvisningar. 8.3 a) Skrivsättet innebär följande strukturformel Kapitel 8 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Kol och kolföreningar

Kol och kolföreningar Kol och kolföreningar 1 Framsida Innehållsförteckning Planering Betygskriterier Instuderingsfrågor Information om växthuseffekten Innehållsförteckning 2 Planering 8C V.35-37 Kemisk bindning, s.288-289,s.292-295(endast

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad,

Ättiksyra förekommer naturligt i kroppen och deltar i många biokemiska processer. Vid kroppsenligt ph är syran huvudsakligen protolyserad, Ester - Om man blandar alkohol och organisk syra och sedan låter de reagera med varandra bildas en ny organisk syra som kallas en Ester. De vanligaste estrarna är fetter och de består av trevärd alkohol,

Läs mer

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer. Niklas Dahrén Organiska föreningar Struktur- och stereoisomerer Niklas Dahrén Olika typer av isomerer Kedjeisomerer ü Isomerer: Isomerer är ämnen som har samma summaformel/molekylformel men där molekylstrukturen skiljer

Läs mer

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö

FUNKTIONELLA GRUPPER (Ämnesklasser) Fö FUNKTINELLA GUPPE (Ämnesklasser) Fö 3 2010 Ex. 32-l + 2 32- + l Kloretan Etanol Generellt: -l - = - Z = generell kolvätekedja (alkyl) Z= Funktionell grupp, Ex. -l, -, -, -N2 m.fl. 1. Föreningars egenskaper

Läs mer

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat?

Alkylatbensin. ..men varför Alkylat? Alkylatbensin Alkylatbensin har använts i många år som ett miljö och hälsovänligare bränsle till en rad olika applikationer såsom, motorsågar, gräsklippare, snöskoter och andra Småmaskiner....men varför

Läs mer

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler Niklas Dahrén Innehåll ü Opolära kovalenta bindningar ü Polära kovalenta bindningar ü Elektronegativitet ü Paulingskalan ü Elektronformler ü

Läs mer

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan,

8. Organisk kemi Man kan enkelt visa strukturen för ett kolväte med en s.k. streckformel. För 3-metylhexan, 8. rganisk kemi 8.1. ur ändras alkanernas kokpunkt med ökat antal kolatomer i kedjan ökad förgrening av kolkedjan (totala antalet kolatomer är konstant)? 8.2. Vad menas med en substituent en alkylgrupp

Läs mer

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Olika kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Olika kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar (intramolekylära)

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén

Kovalenta och polära kovalenta bindningar. Niklas Dahrén Kovalenta och polära kovalenta bindningar Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2011 Märit Karls Intramolekylära attraktioner Atomer hålls ihop av elektrostatiska krafter mellan protoner och.elektroner Joner hålls ihop

Läs mer

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94

Kursplan och betygskriterier i kemi. Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kursplan och betygskriterier i kemi Utgångspunkten för kemi är de allmänna mål som finns redovisade i lpo94 Kemiundervisningen ska ge eleven kunskap om olika ämnen som man träffar på i vardagslivet. Den

Läs mer

Några enkla organiska föreningar

Några enkla organiska föreningar Vätesulfid, eller svavelväte H 2 S Vätesulfid är svavelanalogen till vatten. Vätesulfid har helt andra egenskaper än vatten. Den är en illaluktande, giftig gas. Då levande material ruttnar bildas vätesulfid.

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap

Definitioner. Kemi. Naturvetenskap Kemi åk 8 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Mål och betygskriterier för kemi

Mål och betygskriterier för kemi Mål och betygskriterier för kemi För att bli GODKÄND på samtliga kurser skall du: Kunna skyddsföreskrifter inom NO-institutionen, samt veta var skydds- och nödutrustning finns Kunna handha den laboratorieutrustning

Läs mer

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol

ALKOHOLER Del C Metanol. Etanol. 2-propanol isopropanol ALKLE Del C-2007 - Funktionell grupp - (alifatisk bunden) Derivat av kolväte där - byts ut mot - amnges genom att -ol läggs till motsvarande kolväte (-an -anol) C 3 Metanol C 3 C 2 C 3 C C 3 Etanol 2-propanol

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP

KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP KEMINS ÄMNESSPECIFIKA BEGREPP A Absoluta nollpunkten: Temperaturen 0 K eller -273,15 o C. Kallare än så kan det inte bli. Alkalimetaller: Metallerna i grupp 1 i det periodiska systemet. Har en valenselektron

Läs mer

Hur håller molekyler ihop?

Hur håller molekyler ihop? ur håller molekyler ihop? I förra modulen mötte du kemiska föreningar som bestod mest av kolatomer och väteatomer, kolväten, som inte alls vill blanda sig med vatten. Kolväten beskrev vi som opolära molekyler

Läs mer

Grundläggande ORGANISK KEMI

Grundläggande ORGANISK KEMI 2006-10-31 Stefan Svensson Version 3 Grundläggande ORGANISK KEMI för NKEA30 ORGANISK KEMI KOLÖRENINGANRNAS KEMI örr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket.

Läs mer

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel

Läs mer

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö

Högstadiets kemi. En kort sammanfattning. Kristina Olsson, Dammfriskolan, Malmö Högstadiets kemi En kort sammanfattning Atomen, periodiska systemet och kemiska reaktioner Atomens uppbyggnad: Atomer består av elementarpartiklar. I atomkärnan hittar vi positiva protoner och neutrala

Läs mer

Organisk kemi Kolets kemi

Organisk kemi Kolets kemi Organisk kemi Kolets kemi Vad är ett organiskt ämne? Organiska ämnen kommer från djur- och växtriket. Alla dessa ämnen innehåller kolatomer. T.ex. trä, bomull och ull. Organiska ämnen kan både förändras

Läs mer

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén Introduktion till kemisk bindning Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar Bindningar

Läs mer

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i

Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i Svar till Testa dig i faktaboken Sid. 163 9.1 Namn fyra former av rent kol. Grafit, diamant, fulleren och nanorör. 9.2 Vilken sorts kol finns i stiften pa blyertspennor? Grafit 9.3 Varfor ar diamant naturens

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik Allmän och organisk kemi KKA20 2015-02-09 Ulf Ellervik Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning

Läs mer

9 Kol och kolföreningar

9 Kol och kolföreningar 9 Kol och kolföreningar Faktabokens idé Inledning Kapitel 9 12 handlar till stor del om kolföreningarnas kemi. tt kolatomen är en mångsidig byggsten kommer undan för undan att framgå för eleverna. Vi har

Läs mer

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi

ANDREAS REJBRAND NV3ANV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se. Organisk kemi och biokemi ADREAS REJBRAD V3AV 2006-04-08 Biokemi http://www.rejbrand.se rganisk kemi och biokemi rganisk kemi och biokemi Innehållsförteckning RGAISK KEMI BIKEMI... 1 IEÅLLSFÖRTEKIG... 2 ILEDIG... 3 RGAISK KEMI...

Läs mer

2. Starka bindningar

2. Starka bindningar 2. Starka bindningar 2. Starka bindningar Kemisk förening: består av två eller flera grundämnen Kemisk bindning: växelverkan mellan olika byggstenar (atomer, joner och molekyler) får dem att dras till

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö1-2012/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649

Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview. Verksnummer: 31649 Syntes Kemi 2 Läraranvisning Textview Verksnummer: 31649 Läraranvisningens innehåll Läraranvisningen är till för att du som undervisande lärare ska få information om hur den pedagogiskt anpassade boken

Läs mer

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén

Dipoler och dipol-dipolbindningar Del 1. Niklas Dahrén Dipoler och dipoldipolbindningar Del 1 Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta bindningar

Läs mer

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap 10. 10.1 VSEPR-modellen. 10.1 Molekylers geometri Läromålen Allmän kemi Kap 10 Kemisk bindning 2 Del 1 Molekylers geometri Studenten skall efter att ha genomfört delkurs 1 kunna: n redogöra för atomers och molekylers uppbyggnad och geometri på basal nivå

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera

Smälter Förångas FAST FLYTANDE GAS Stelnar Kondensera Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller: Kemi Bas 1 Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 40S01A KBAST och KBASX 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2016-10-27 Tid: 09:00-13:00 Hjälpmedel: papper, penna, radergummi, kalkylator

Läs mer

Reaktionsmekanismer. Kap 6

Reaktionsmekanismer. Kap 6 Reaktionsmekanismer Kap 6 Karbokatjoner är elektrofila intermediärer Innehåll Kvalitativa resonemang hur och varför kemiska reaktioner sker Exempel på energiomsättningar vid olika slags organiska reaktioner.

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén

Dipol-dipolbindning. Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning Niklas Dahrén Dipol-dipolbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning Dipol- dipolbindning

Läs mer

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar.

Ange längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen är klar. Tentamen i organisk kemi, KK05 nsdagen den 25 maj 2011, 8.00-13.00. nge längst upp på omslaget ett referensnummer (6 tecken, t.ex. bilnummer) om du vill kunna se resultatet på kurshemsidan när rättningen

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Föreläsning 5 Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering Fleratomiga molekylers geometri. (Kap. 8.1-4) Molekyler eller joner av typ XY n, där X = centralatom, Y = ligand Alla Y

Läs mer

Modeller av polymerer - syntetiska och naturliga

Modeller av polymerer - syntetiska och naturliga Modeller av polymerer - syntetiska och naturliga Kanske får ordet polymerer dig att tänka på plast. Men plast representerar bara en typ av polymerer de syntetiska. Allt levande i naturen, både växter och

Läs mer

Organiska ämnen (2) s

Organiska ämnen (2) s Organiska ämnen (2) s126-154 Haloalkaner kolförening med en halogen ( F, Cl, Br, I ) bundna till kolatomer är reaktiva dvs de reagerar lätt med andra ämnen. (p g a den elektronegativa halogenatomen) används

Läs mer

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi.

Tentamensuppgifter moment 2, organisk kemi. UMEÅ UIVERSITET TETAME Kemiska Institutionen Tentamensdatum 2012-01-19 BE, KP Studiekurs: Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet, 15 hp. Kurskod: KE004 Tentamen: Moment 2, organisk kemi (sid 1-3) och Moment

Läs mer

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening. Allmän kemi för BI Namngivningsschema Vad vill du namnge? Grundämne Jon Förening Komplex -förening Formel Namn Enkel jonl Samman -satt jon Binär förening Ickebinär förening Neutralt komplex Positivt komplex

Läs mer

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Oxidationstal. Niklas Dahrén Oxidationstal Niklas Dahrén Innehåll Förklaring över vad oxidationstal är. Regler för att bestämma oxidationstal. Vad innebär oxidation och reduktion? Oxidation: Ett ämne (atom eller jon) får ett elektronunderskott

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen.

Inga hjälpmedel är tillåtna. För att få godkänd kurs måste man få minst 40 poäng på examen. Organisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TK061B Bt11-Bt2 7,5 högskolepoäng NAMN Personnummer Tentamensdatum: 28 augusti 2012 Tid: 09.00 13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna Totalt

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng

Inga hjälpmedel är tillåtna. 100 poäng rganisk kemi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A100TG Tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 15 Januari, 2016 Tid: 9:00-13:00 jälpmedel: Inga hjälpmedel är tillåtna

Läs mer

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder Niklas Dahrén De flesta ämnen inkl. gifter och droger är antingen molekyl- eller jonföreningar 1. Molekylföreningar: o Molekylföreningar är ämnen

Läs mer

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2

2. SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) S N 2 . SUBSTITUTION (Nukleofil substitution) Alkylhalider är generellt reaktiva pga att den elektronegativa haliden gör att bindningen till kol polariseras, man får en dipol. Kolet blir elektrofilt (elektronfattigare

Läs mer

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig.

Bild 1: Schematisk bild av en lipid, där bollen är vattenlöslig och svansen är fettlöslig. Olika ämnen har olika egenskaper, vissa är salta andra är söta och det finns många egenskaper som gör att vi kan särskilja på olika ämnen. T.ex. färg, densitet, lukt etc. Allt är uppbyggt av atomer beroende

Läs mer

Examensarbete 15 högskolepoäng. Stora idéer för undervisning av organisk kemi

Examensarbete 15 högskolepoäng. Stora idéer för undervisning av organisk kemi S i d a 1 Malmö högskola Lärande och samhälle Natur, miljö, samhälle Examensarbete 15 högskolepoäng Stora idéer för undervisning av organisk kemi Big ideas in teaching organic chemistry Lisa Alderin Examen:

Läs mer

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06,

Lösningsförslag: Tentamen i Organisk kemi 2, TFKE06, Lösningsförslag: Tentamen i rganisk kemi 2, TFKE06, 2009-10-23 1.a) Vilken förening i följande par har surast väte? Ge kort förklaring till svaret. (2 p/delsvar) a) F 2 l 2 2 3 c) d) a) Fluoriden mer elektronegativ

Läs mer

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011,

Tentamen i organisk kemi, KOKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, Tentamen i organisk kemi, KKA05 Måndagen den 22 augusti 2011, 8.00-13.00. Molekylmod och miniräknare får medtagas. Var vänlig besvara endast en uppgift per papper. Skriv namn och personnummer på varje

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet

Kemiska reaktioner. Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls. Läs Kemibok på nätet Kemiska reaktioner Biologisk kemi Medicinsk Teknik vt 2012 Märit Karls Läs Kemibok på nätet Länkar från seminarium 2011 Kemibok på nätet: Virtual textbook visionlearning.com Svensk kemikurs, interaktiv

Läs mer

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna

Valenselektroner = elektronerna i yttersta skalet visas nedan för några element ur grupperna Kapitel 9 är hittar du svar och lösningar till de övningsuppgifter som hänvisas till i inledningen. I vissa fall har lärobokens avsnitt Svar och anvisningar bedömts vara tillräckligt fylliga varför enbart

Läs mer

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER!

Efternamn:...Mapp nr.. OBS! TEXTA TYDLIGT! Förnamn:... Personnr:... Totalsumma: Resultat: OBS! MYCKET VIKTIGT!! FÖRSE VARJE SIDA MED MAPP NUMMER! KARLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet ALLMÄN RGANISK KEMI SKRIFTLIG RESTDUGGA 1 MÅNDAG DEN 7 NVEMBER 2011, KL. 8.30-10.00 Skrivningen ska inlämnas senast kl. 10.00. Efternamn:...Mapp nr.. BS! TEXTA

Läs mer

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER

RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Provsvar till AB Previa Linda O Juhlin Järnvägsgatan 35 252 25 HELSINGBORG Faktura till AB Previa PAA04220 FE 533 105 69 STOCKHOLM RESULTATREDOVISNING AV KEMISKA ANALYSER Denna rapport med bilagor får

Läs mer

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar.

Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Föreläsning 4. Koncentrationer, reaktionsformler, ämnens aggregationstillstånd och intermolekylära bindningar. Koncentrationer i vätskelösningar. Kap. 12.2+3. Lösning = lösningsmedel + löst(a) ämne(n)

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer