Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik
|
|
|
- Sofia Månsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Allmän och organisk kemi KKA Ulf Ellervik
2 Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning (F4)
3 Föreläsning 1 kap Kolväten Kapitel 1, 2, 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Atomer och molekyler 3) Mättade kolväten 4) mättade kolväten 5) Sammanfattning 6) Aromatiska föreningar
4 1. Introduktion Vad kan man få Nobelpris för?
5 2. Atomer och molekyler 1.1 Atomer har en positivt laddad kärna Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är! exempel:, e, Li Antalet neutroner bestämmer vilken isotop det är! exempel: 1, 2, 3
6 2. Atomer och molekyler 1.1 Atomer har en positivt laddad kärna som är omgiven av negativt laddade elektroner I första skalet får det plats 2 elektroner I andra skalet får det plats 8 elektroner -
7 Periodiska systemet 1 väte e helium Be beryllium B bor C kol N kväve syre F fluor Ne neon Na natrium Mg magnesium Al aluminium Si kisel P fosfor S svavel Cl klor Ar argon K kalium Ca kalcium I jod Xe xenon Br brom Kr krypton syre atomnummer atombeteckning namn 21 Sc skandium Ti titan Y yttrium Zr zirkonium La lantan f hafnium V vanadin Cr krom Nb niob Mo molybden Ta tantal W volfram Mn mangan Fe järn Ru ruteniu m Re rhenium s osmium Co kobolt Ni nickel Rh rodium Pd palladium Ir iridium Pt platina Cu koppar Zn zink Ag silver Cd kadmium Au guld g kvicksilver Ga gallium Ge germanium In indium Sn tenn Tl tallium Pb bly As arsenik Se selen Sb antimon Te tellur Bi vismut Po polonium (209) 37 Rb rubidium Sr strontium Cs cesium Ba barium Ac aktinium (227) 104 Rf rutherfordium (261) 105 Db dubnium (262) 106 Sg seaborgium (266) 107 Bh bohrium (264) 108 s hassium (277) 109 Mt meitnerium (268) 110 Ds darmstadtium (281) 111 Uuu unununium (272) 112 Uub ununbium (285) 114 Uuq ununquadium (289) 87 Fr francium (223) 88 Ra radium (226) 3 Li litium Tc teknetium At astat (210) 86 Rn radon (222) 60 Nd neodym Pm prometium (145) 62 Sm samarium Eu europium Gd gadolinium Tb terbium Dy dysprosium o holmium Er erbium Tm tulium Yb ytterbium Lu lutetium Ce cerium Pr praseodym U uran Np neptunium (237) 94 Pu plutonium (244) 95 Am americium (243) 96 Cm curium (247) 97 Bk berkelium (247) 98 Cf californium (251) 99 Es einsteinium (252) 100 Fm fermium (257) 101 Md mendelevium (258) 103 Lr lawrencium (262) 90 Th thorium Pa protaktinium No nobelium (259) atomvikt Skal varje skal kan innehålla 2*n 2 elektroner! n = skalets nummer 2. Atomer och molekyler 1.1
8 2. Atomer och molekyler 1.3 Elektronerna beskrivs av Schrödingerekvationen δ 2 Ψ δx 2 δ 2 Ψ δy 2 δ 2 Ψ δz 2 8π 2 m h 2 (E-V)Ψ = 0 kvantmekanik (ej i denna kurs)! lösningarna är en serie ekvationer! Ψ 2 beskriver sannolikheten för att hitta en elektron! orbitaler p x p y z p z s-orbital p-orbitaler y d-orbital x
9 2. Atomer och molekyler 1.3 rbitaler har olika energi Regler! 1) Aufbau-principen: elektroner fylls på i orbitalen med lägst energi först!! 2) Pauli-principen: maximalt två elektroner i varje orbital!! 3) unds regel: om det finns flera orbitaler med lika energi får alla en elektron var innan någon får två. energi 1s 2p 2s 3d 3p 3s d 4p 4s 5d 5p 5s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner exempel: kol (6 elektroner) skal
10 2. Atomer och molekyler 1.3 ktettregeln ett fyllt yttre elektronskal! (8 elektroner) är gynnsamt! liknar ädelgaser energi 3d 3p 4d 4p 4s 5d 5p 5s 3s 1s 2p 2s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner skal
11 2. Atomer och molekyler 2.2 Elektronegativitet: förmågan hos en atom att dra till sig elektroner stor skillnad i elektronegativitet ger jonbindning! exempel litium och fluor Li 1.0 Na 0.9 K 0.8 Be 1.5 B P 2.1 C 2.5 S 2.5 I 2.5 Br 2.8 N 3.0 Cl F 4.0 Li F Li F
12 2. Atomer och molekyler 2.2 Elektronegativitet: förmågan hos en atom att dra till sig elektroner liten skillnad i elektronegativitet ger kovalent bindning där elektronerna delas mellan två atomer! exempel vätgas Li 1.0 Na 0.9 K 0.8 Be 1.5 B P 2.1 C 2.5 S 2.5 I 2.5 Br 2.8 N 3.0 Cl F 4.0
13 2. Atomer och molekyler 1.6 Molekylorbitaler linjärkombination av atomorbitaler! exempel: vätgas energi antibindande molekylorbital A B A B bindande molekylorbital
14 2. Atomer och molekyler 1.6 Molekylorbitaler linjärkombination av atomorbitaler! exempel: helium energi antibindande molekylorbital e A e B bindande molekylorbital
15 2. Atomer och molekyler 1.5 Lewisstrukturer bild som visar alla elektroner som! deltar i bindningar C C Gilbert Lewis ( )
16 2. Atomer och molekyler rbitaler har olika energi 2.3 energi C 5d 3d 3p 4d 4p 4s 5p 5s 3s 1s 2p 2s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner skal exempel: kol (6 elektroner)
17 ybridorbitaler kol har 6 elektroner i p skalet! problem: det är svårt att se hur metan kan ha fyra ekvivalenta bindningar! energi 2. Atomer och molekyler 2.3 2s 2p p x p y p z 1s
18 ybridorbitaler kol har 6 elektroner i p skalet! lösning: hybridorbitaler!! energi 2. Atomer och molekyler 2.3 sp 3 1s
19 3. Mättade kolväten 2.3 Alkaner har bara σ-bindningar exempel: metan! σ-bindning kol, sp 3 -hybridiserat Väteatomer bindning i papprets plan C bindning bakåt bindning framåt
20 3. Mättade kolväten 2.4 Molekylorbitaler - igen samma regler gäller för bildning av molekylorbitaler!
21 3. Mättade kolväten 2.3 Alkaner har bara σ-bindningar exempel: etan! σ-bindning 0,154 nm C C kj/mol
22 Alkaner 3. Mättade kolväten 3.1 generell formel Cn2n+2 (n= 1,2,3...)! homolog serie (lägg till C2 för nästa förening)!! C4 metan C26 etan 3 C C 3 C38 propan 3 C C 2 C 3 C410 butan 3 C C 2 C 2 C 3 C 3 3 C C C 3
23 3. Mättade kolväten 3.1 Strukturisomerer förening antal isomerer C 2 C 5 C 9 C 18
24 Strukturisomerer samma summaformel men olika uppbyggnad! konstitutionella isomerer, kedjeisomerer, skelettisomerer! ju fler kolatomer desto fler möjligheter!! förening C 2 C 5 C 9 C 18 C 35 C 4347 C antal isomerer C C 6,2*10 3. Mättade kolväten 3.1
25 3. Mättade kolväten 3.1 Strukturisomerer kolväten kan vara grenade på olika vis!! sekundärt kol (2 ) primärt kol (1 ) kvarternärt kol tertiärt kol (3 )
26 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 kolväten namnges efter den längsta ogrenade kolkedjan!!tabell 3.1 Raka alkaners nomenklatur. C = antalet kol i kedjan.!!! C! Alkan! C! Alkan!! C! Alkan! 1! metan! 11! undekan!! 21! heneikosan!! 2! etan!! 12! dodekan!! 22! dokosan!! 3! propan! 13! tridekan!! 30! triakontan!! 4! butan! 14! tetradekan!! 31! hentriakontan!! 5! pentan! 15! pentadekan! 32! dotriakontan!! 6! hexan! 16! hexadekan!! 40! tetrakontan!! 7! heptan! 17! heptadekan! 50! pentakontan!! 8! oktan!! 18! oktadekan!! 60! hexakontan!! 9! nonan! 19! nonadekan!! 70! heptakontan!! 10! dekan! 20! eikosan!! 100! hektan! sidokedjor namnges genom att ändelsen -an byts till -yl!!
27 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 kolväten namnges efter den längsta ogrenade kolkedjan!! Multiplicerande prefix! 2 di! 3 tri! 4 tetra
28 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 för cykliska kolväten används prefixet cyklo-!!
29 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp 2 -hybridisering ger tre sp 2 -orbitaler och en p-orbital!! energi 2p sp 2 1s
30 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp 2 -hybridisering ger tre sp 2 -orbitaler och en p-orbital! möjlighet till dubbelbindningar! 0,134 nm 118 C C 611 kj/mol! (347 och 264 kj/mol) σ-bindning π-bindning
31 4. mättade kolväten 3.2 Namngivning av alkener byt ut -an mot -en! propan propen butadien
32 4. mättade kolväten 3.2 Namngivning av alkener byt ut -an mot -en! hitta kolkedjan med flest dubbelbindningar! dubbelbindningarna ska ha så lågt nummer som möjligt!
33 4. mättade kolväten 2.3 F1 ybridorbitaler sp-hybridisering ger två sp-orbitaler och två p-orbitaler!! energi 2p sp 1s
34 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp-hybridisering ger två sp-orbitaler och två p-orbital! möjlighet till trippelbindningar! 0,120 nm C C kj/mol! (347, 231, 231 kj/mol) σ-bindning π-bindningar
35 4. mättade kolväten 3.2 Alkyner har trippelbindningar den enklaste alkynen heter etyn! den kallas också acetylen (C22)!! Ca + 3 C CaC2 + C CaC C22 + Ca()2
36 4. mättade kolväten 3.2 Alkyner har trippelbindningar dubbelbindningar har högre prioritet än trippelbindningar!!
37 Molekylorbitaler Summering:! 5. Sammanfattning 2 hybridisering bindning längd (nm)! energi (kj/mol) andel s sp enkel 0, % sp dubbel 0, ! 264 sp trippel 0,12 347! 231! % 50%
38 6. Aromatiska kolväten 3.3 Aromatiska föreningar har π-system aromatiska strukturer är mycket stabila!! sp 2 sp2 sp 2 sp 2 sp 2 sp 2
39 6. Aromatiska kolväten Namngivning positionerna i bensen benämns efter deras relativa läge!! Cl Cl orto X orto 3.3 meta para meta Br
40 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning om bensenringen är substituent kallas den fenyl-!!
41 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning mycket vanligt med trivialnamn!! bensen toluen xylen naftalen
42 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning mycket vanligt med trivialnamn! Nomenklatur! Diverse kvävederivat dimetylformamid, DMF (N,N-dimetylformamid) N Aromatiska alkoholer bensylalkohol Aromatiska karboxylsyror Nomenklatur Aromatiska heterocykliska föreningar acetonitril (metylcyanid) (etannitril) urea urinämne (karbamid) Aromatiska kolväten C N 2N N Aromatiska etrar anisol (metylfenyleter) (metoxybensen) Aromatiska aminer anilin N 2 bensoesyra antranilsyra m-klorperbensoesyra mcpba N 2 furan pyrrol pyridin N N bensen naftalen antracen bifenyl toluen Aromatiska aldehyder bensaldehyd anisaldehyd (p-metoxybensaldehyd) Aromatiska ketoner och kinoner acetofenon Aromatiska anhydrider och syrahalogenider bensoylklorid tosylklorid (4-toluensulfonylklorid) Aromatiska nitroföreningar Cl S Cl Cl Sulfonsyror p-toluensulfonsyra derivat kallas för tosylat trifluormetansulfonsyra derivat kallas för triflat metansulfonsyra derivat kallas för mesylat Övriga föreningar S F 3C S S trans-stilben 2,4,6-trinitrotoluen, TNT 2N N 2 dimetylsulfoxid, DMS S antrakinon N 2 styren 2 N N Fenoler pikrinsyra N 2 fenol α-naftol (1-naftol)
Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:
Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2
Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning
Atomernas byggnad. Om en 2400 år gammal idé. Jonas Arvidsson,
Atomernas byggnad Om en 2400 år gammal idé Jonas Arvidsson, 2012 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: förklara och använda begreppen proton, neutron och elektron, samt
Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...
INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller
Föreläsning 13. Aromater I Kapitel 13 F13. 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar
Föreläsning 13 Aromater I Kapitel 13 1) Introduktion 2) Bensens struktur och egenskaper 3) Aromaticitet 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion π-system ger stabilisering allyliska radikaler och karbokatjoner
Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06
Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.
Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.
Appendix 2. APPENDIX 2. BAKGRUNDSHALTER AV GRUNDÄMNEN BACKGROUND LEVELS OF ELEMENTS. Norrbottens. län. Västerbottens. län. Jämtlands.
Appendix 2. Bakgrundshalter av grundämnen i morän i Sveriges Background levels of elements in till in Swedish counties Uppgiften att bestämma bakgrundshalter av olika grundämnen i miljön är en viktig del
PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.
UTTAGNING TILL KEMIOLYMPIADEN 2019 TEOETISKT POV nr 1 Provdatum: vecka 45, 6-9 november Provtid: 120 minuter. Hjälpmedel: äknare, tabell- och formelsamling. edovisning och alla svar görs på svarsblanketten
Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium
Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel
ICH Q3d Elemental Impurities
ICH Q3d Elemental Impurities Douglas Baxter, Lina Helin, Lars-Gunnar Omberg, Karin Ylinenjärvi, Kristina Svedenbjörk, Heidi Bernas, Ilia Rodushkin Right Solutions Right Partner www.alsglobal.com 1 Right
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2
Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?
Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al ASTM E1086:2014 OES Stål ASTM E1621:2013 XRF
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 3: Rita och namnge alkaner, alkener och alkyner Niklas Dahrén Alkaner, alkener och alkyner Alkaner (enbart enkelbindningar) Alkener (minst 1 dubbelbindning) Alkyner (minst 1 trippelbindning)
De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET
Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad
Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning
Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, K081, K041, 2007-12-17 08.45-12.45 jälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst
Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen
Beslut Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen Strålsäkerhetscentralen har enligt 17 1 mom. 4 punkten i strålskyddslagen (592/1991) beslutat att användning av radioaktiva ämnen och apparater innehållande
Industrifastighet, Sävenäs, Partille
Bilaga 6:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Industrifastighet, Sävenäs, Partille 2003-08-26 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-08-26 kl. 20:23 till 2003-08-29 kl. 14:45. Kommun Partille.
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 2 Alkaner, alkener, alkyner Niklas Dahrén Alkaner Alkaner är s.k. mättade kolväten vilket betyder att de har fullt med väteatomer (och därför enbart enkelbindningar).
Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014
Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 1: Introduktion till organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi och organiska föreningar: Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas
Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Del 1. Termodynamik
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6)
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag 111212
Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?
Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk
Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006
Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe
H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga
Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen
Import och exportföreskrifter/radioaktiva ämnen m.m. 1 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen Strålsäkerhetsmyndigheten
Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter
Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter
Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska
Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.
Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén
Introduktion till det periodiska systemet Niklas Dahrén Det periodiska systemet Vad är det periodiska systemet?: Det periodiska systemet är en tabell där alla kända grundämnen och atomslag ingår. Hur är
Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen
Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och
ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande:
Bilaga 1 ÄMNESFÖRTECKNING 1. Inledning I ämnesförteckningen anges de farliga ämnen vilkas klassificering och påskrifter har samordnats inom den Europeiska gemenskapen. 2. Ämnets namn Ämnena är uppräknade
ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss
Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD. Doskoefficienter för beräkning av interna doser
2000:05 AVDELNINGEN FÖR PERSONAL- OCH PATIENTSTRÅLSKYDD Doskoefficienter för beräkning av interna doser AVDELNINGI DIVISION: Avdelningen för personal- och patiemstrålskydd TITEUTITlE: Doskoefficicntcr
Strålskyddsförordning; i sin lydelse (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda).
SFS 1988:293 Strålskyddsförordning; i sin lydelse 2001-09-01 (SFS 1988:293 med ändringar t.o.m. SFS 2001:618 införda). utfärdad den 19 maj 1988. Regeringen föreskriver 1 följande. Inledande bestämmelse
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet med
Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29
Bilaga 8:1 (8) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-10-29 kl.03:03 till 16:25. Kommun Östersund. Ort Östersund,
ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI
KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Ulf Yngvesson Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om friklassning av material, byggnadsstrukturer och områden vid verksamhet
ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson
ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling
Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS 2018:3 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om undantag från strålskyddslagen och om friklassning av material, byggnadsstrukturer
Föreläsning 4. Stereokemi Kapitel 6
Stereokemi Kapitel 6 Föreläsning 4 1) Introduktion 2) Definition av begrepp 3) Stereokemi i verkligheten 4) enklatur 5) Trivialnamn 6) Systematiska namn 7) Substitutiv nomenklatur 1. Introduktion Vad händer
Provningslaboratorier Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A
Ackreditengens omfattning Provningslaboratoer Kretslopp och vatten Mölndal Ackreditengsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratoum A000089-001 Kemisk analys Oorganisk kemi Aluminium, Al EPA Method 200.8,
Provtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered 2016
Foto: Lars Nordén Provtagning vid mottagningsstationen för organiskt material på Ryaverket samt slamtömningsstationen i Göddered Emilie Grubbström 2017-06-01 Gryaab Rapport 2017:6 Gryaab AB medverkar till
Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi
Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 10: Vad bestämmer kokpunkten hos en förening? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén
van der Waalsbindningar (London dispersionskrafter) Niklas Dahrén Indelning av kemiska bindningar Jonbindning Bindningar mellan jonerna i en jonförening (salt) Kemiska bindningar Metallbindning Kovalenta
Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej
Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp
BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING
DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv
Föreläsning 3. Kolvätens egenskaper! Kapitel 3 och 4
Kolvätens egenskaper Kapitel 3 och 4 Föreläsning 3 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Konformationsanalys 4) Omättade kolväten 5) Reaktivitet 1. Introduktion Vad händer egentligen här? Vad har det
Uppsala Ackrediteringsnummer Sektionen för geokemi och hydrologi A Ekmanhämtare Sötvatten Ja Ja. Sparkmetod Sötvatten Ja Ja
Ackrediteringens omfattning Laboratorier Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), Institutionen för vatten och miljö Uppsala Ackrediteringsnummer 1208 Sektionen för geokemi och hydrologi A000040-002 Biologiska
Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys
Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod
Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.
Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare
Kapitel 2. Kovalent bindning
Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?
Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt
Provtagning mottagning organiskt material Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar
Periodiska systemet. Namn:
Periodiska systemet Namn: Planering Vecka Aktivitet Viktigt 4 Repetition kemiska begrepp 5 Repetition kemiska begrepp + Periodiska systemet 6 Periodiska systemet + balansering av formler 7 Repetition +
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Namnge och rita organiska föreningar - del 1 Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Organisk kemi är kolföreningarnas kemi Organisk kemi: Organisk kemi är vetenskapen
Mendelevs periodiska system
Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987
Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt
Skriv namn, program och personnummer på alla inlämnade blad.
Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(5) CHALMERS TEKNISKA HÖGSKOLA INSTITUTIONEN FÖR KEMI- OCH BIOTEKNIK Namn Program Personnummer Skrivning i Termodynamik/Kinetik och i Biokemi för Bt1 (KOO041),
Fråga 1. Tipstolva Berzeliusdagarna 2019 Tema periodiska systemet och grundämnen
Fråga 1 I gruvan i Bastnäs, Västmanland, har man hittat många mineraler; bland annat tre olika former av Bastnäsit. De tre har en gemensam nämnare. De innehåller alla detta grundämne i högre eller lägre
Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00
Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler
Molekylorbitaler. Matti Hotokka
Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar. Niklas Dahrén
Organiska föreningar del 2: Introduktion till att rita och namnge organiska föreningar Niklas Dahrén Rita organiska föreningar Rita elektronformler och strukturformler Elektronformel: En elektronformel
Atomen och periodiska systemet
Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt
Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:
MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina
C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper
2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk
Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5
Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska
Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08
Bilaga 4:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-02-28 kl 12.37-2003-03-07 kl 18.00. Släckningsarbetet
Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén
Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning
2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?
Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ
KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp
Kap 2 McMurry Viktiga Begrepp Funktionella grupper Alkaner Isomerer Nomenklatur Konformerer Sågbocks- och Newmanprojektioner Cykloalkaner Cis- och trans- Axiell och ekvatoriell Funktionella grupper En
Laboratorier AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A
Ackediteingens omfattning Laboatoie AB Sandvik Mateials Technology Sandviken Ackediteingsnumme 1636 Analyslaboatoiet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikomåde Paamete Metod Mätpincip Mätomåde Povtyp
ORGANISK KEMI Del A-2009
KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde
Revision av FICKFAKTA I KEMI Sid 1/7 Utskriftsdatum Fickfakta i kemi har utarbetats av Svenska Kemisamfundets Nomenklaturutskott.
Revision av FICKFAKTA I KEMI Sid 1/7 Utskriftsdatum www.kemisamfundet.se Fickfakta i kemi har utarbetats av Svenska Kemisamfundets Nomenklaturutskott. FICKFAKTA I KEMI Grundstorheter Grundenheter Längd
Kemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02
Kemi Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemins Historia Nio grundämnen var kända sedan urminnes tider av människan. Guld, silver, koppar, bly, tenn, järn och kvicksilver men även kol och
Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare
www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet
Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar
Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör
Organisk kemi AK KOK Ulf Ellervik
rganisk kemi AK KK012 2013-01-29 Ulf Ellervik Föreläsning 3 Kolvätens egenskaper Kapitel 4 1) Introduktion 2) Konformationsanalys 3) Sura kolväten 4) Kolvätens reaktioner 1. Introduktion Vad händer egentligen
Nämn ett ämne som kan omvandlas till diamant a, granit b, meteoritmineral c, kol d, grafit
1 Vad använder man kol till? Ge exempel. Energi, diamant, 1 Vad kallas en alkohol med två OH grupper? Ge exempel. Etandiol 1 Har kan diamant vara så hårt? För att lagrerna har bindningar mellan varandra
http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Grundläggande Kemi 1
Grundläggande Kemi 1 Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén
Vad bestämmer ett ämnes kokpunkt? Niklas Dahrén Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas storlek Molekylernas geometriska form Molekylernas polaritet ü Molekylernas storlek har betydelse
Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord
ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) Grustag i Erikslund, Foto: Ånge kommun, K Kamsten ÖVERSIKTSPLAN 2 (15) Innehåll sida Kommunala skäl för arbete med värdefulla ämnen och mineraler mm 2 Kommunala mål 2 Värdefulla ämnen
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).
Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269
Föreskrifter rörande friklassning - Yttrande Ärende 14 KS 2017/269 Sida 3 av 32 Tjänsteskrivelse 1(2) 2017-09-05 Dnr: KS 2017/269 Kommunstyrelsen Yttrande över remiss från Strålsäkerhetsmyndigheten ang.
Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén
Materia och aggregationsformer Niklas Dahrén Vad är materia? Materia är egentligen allting som vi ser omkring oss! Allt som är uppbyggt av atomer kallas för materia. Materia kännetecknas av att det har
ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:
ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur
Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler
Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där
Kemiska bindningar. Matti Hotokka
Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +