Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Allmän och organisk kemi KOKA Ulf Ellervik"

Transkript

1 Allmän och organisk kemi KKA Ulf Ellervik

2 Föreläsning 1 Översikt av organisk kemi i KKA20 grundläggande kunskap kolväten (K1-4, F1-2) substituerade kolväten (K5, F3) stereokemi (K6, F4) namngivning (F4)

3 Föreläsning 1 kap Kolväten Kapitel 1, 2, 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Atomer och molekyler 3) Mättade kolväten 4) mättade kolväten 5) Sammanfattning 6) Aromatiska föreningar

4 1. Introduktion Vad kan man få Nobelpris för?

5 2. Atomer och molekyler 1.1 Atomer har en positivt laddad kärna Antalet protoner bestämmer vilket grundämne det är! exempel:, e, Li Antalet neutroner bestämmer vilken isotop det är! exempel: 1, 2, 3

6 2. Atomer och molekyler 1.1 Atomer har en positivt laddad kärna som är omgiven av negativt laddade elektroner I första skalet får det plats 2 elektroner I andra skalet får det plats 8 elektroner -

7 Periodiska systemet 1 väte e helium Be beryllium B bor C kol N kväve syre F fluor Ne neon Na natrium Mg magnesium Al aluminium Si kisel P fosfor S svavel Cl klor Ar argon K kalium Ca kalcium I jod Xe xenon Br brom Kr krypton syre atomnummer atombeteckning namn 21 Sc skandium Ti titan Y yttrium Zr zirkonium La lantan f hafnium V vanadin Cr krom Nb niob Mo molybden Ta tantal W volfram Mn mangan Fe järn Ru ruteniu m Re rhenium s osmium Co kobolt Ni nickel Rh rodium Pd palladium Ir iridium Pt platina Cu koppar Zn zink Ag silver Cd kadmium Au guld g kvicksilver Ga gallium Ge germanium In indium Sn tenn Tl tallium Pb bly As arsenik Se selen Sb antimon Te tellur Bi vismut Po polonium (209) 37 Rb rubidium Sr strontium Cs cesium Ba barium Ac aktinium (227) 104 Rf rutherfordium (261) 105 Db dubnium (262) 106 Sg seaborgium (266) 107 Bh bohrium (264) 108 s hassium (277) 109 Mt meitnerium (268) 110 Ds darmstadtium (281) 111 Uuu unununium (272) 112 Uub ununbium (285) 114 Uuq ununquadium (289) 87 Fr francium (223) 88 Ra radium (226) 3 Li litium Tc teknetium At astat (210) 86 Rn radon (222) 60 Nd neodym Pm prometium (145) 62 Sm samarium Eu europium Gd gadolinium Tb terbium Dy dysprosium o holmium Er erbium Tm tulium Yb ytterbium Lu lutetium Ce cerium Pr praseodym U uran Np neptunium (237) 94 Pu plutonium (244) 95 Am americium (243) 96 Cm curium (247) 97 Bk berkelium (247) 98 Cf californium (251) 99 Es einsteinium (252) 100 Fm fermium (257) 101 Md mendelevium (258) 103 Lr lawrencium (262) 90 Th thorium Pa protaktinium No nobelium (259) atomvikt Skal varje skal kan innehålla 2*n 2 elektroner! n = skalets nummer 2. Atomer och molekyler 1.1

8 2. Atomer och molekyler 1.3 Elektronerna beskrivs av Schrödingerekvationen δ 2 Ψ δx 2 δ 2 Ψ δy 2 δ 2 Ψ δz 2 8π 2 m h 2 (E-V)Ψ = 0 kvantmekanik (ej i denna kurs)! lösningarna är en serie ekvationer! Ψ 2 beskriver sannolikheten för att hitta en elektron! orbitaler p x p y z p z s-orbital p-orbitaler y d-orbital x

9 2. Atomer och molekyler 1.3 rbitaler har olika energi Regler! 1) Aufbau-principen: elektroner fylls på i orbitalen med lägst energi först!! 2) Pauli-principen: maximalt två elektroner i varje orbital!! 3) unds regel: om det finns flera orbitaler med lika energi får alla en elektron var innan någon får två. energi 1s 2p 2s 3d 3p 3s d 4p 4s 5d 5p 5s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner exempel: kol (6 elektroner) skal

10 2. Atomer och molekyler 1.3 ktettregeln ett fyllt yttre elektronskal! (8 elektroner) är gynnsamt! liknar ädelgaser energi 3d 3p 4d 4p 4s 5d 5p 5s 3s 1s 2p 2s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner skal

11 2. Atomer och molekyler 2.2 Elektronegativitet: förmågan hos en atom att dra till sig elektroner stor skillnad i elektronegativitet ger jonbindning! exempel litium och fluor Li 1.0 Na 0.9 K 0.8 Be 1.5 B P 2.1 C 2.5 S 2.5 I 2.5 Br 2.8 N 3.0 Cl F 4.0 Li F Li F

12 2. Atomer och molekyler 2.2 Elektronegativitet: förmågan hos en atom att dra till sig elektroner liten skillnad i elektronegativitet ger kovalent bindning där elektronerna delas mellan två atomer! exempel vätgas Li 1.0 Na 0.9 K 0.8 Be 1.5 B P 2.1 C 2.5 S 2.5 I 2.5 Br 2.8 N 3.0 Cl F 4.0

13 2. Atomer och molekyler 1.6 Molekylorbitaler linjärkombination av atomorbitaler! exempel: vätgas energi antibindande molekylorbital A B A B bindande molekylorbital

14 2. Atomer och molekyler 1.6 Molekylorbitaler linjärkombination av atomorbitaler! exempel: helium energi antibindande molekylorbital e A e B bindande molekylorbital

15 2. Atomer och molekyler 1.5 Lewisstrukturer bild som visar alla elektroner som! deltar i bindningar C C Gilbert Lewis ( )

16 2. Atomer och molekyler rbitaler har olika energi 2.3 energi C 5d 3d 3p 4d 4p 4s 5p 5s 3s 1s 2p 2s = energinivå för en orbital med plats för två elektroner skal exempel: kol (6 elektroner)

17 ybridorbitaler kol har 6 elektroner i p skalet! problem: det är svårt att se hur metan kan ha fyra ekvivalenta bindningar! energi 2. Atomer och molekyler 2.3 2s 2p p x p y p z 1s

18 ybridorbitaler kol har 6 elektroner i p skalet! lösning: hybridorbitaler!! energi 2. Atomer och molekyler 2.3 sp 3 1s

19 3. Mättade kolväten 2.3 Alkaner har bara σ-bindningar exempel: metan! σ-bindning kol, sp 3 -hybridiserat Väteatomer bindning i papprets plan C bindning bakåt bindning framåt

20 3. Mättade kolväten 2.4 Molekylorbitaler - igen samma regler gäller för bildning av molekylorbitaler!

21 3. Mättade kolväten 2.3 Alkaner har bara σ-bindningar exempel: etan! σ-bindning 0,154 nm C C kj/mol

22 Alkaner 3. Mättade kolväten 3.1 generell formel Cn2n+2 (n= 1,2,3...)! homolog serie (lägg till C2 för nästa förening)!! C4 metan C26 etan 3 C C 3 C38 propan 3 C C 2 C 3 C410 butan 3 C C 2 C 2 C 3 C 3 3 C C C 3

23 3. Mättade kolväten 3.1 Strukturisomerer förening antal isomerer C 2 C 5 C 9 C 18

24 Strukturisomerer samma summaformel men olika uppbyggnad! konstitutionella isomerer, kedjeisomerer, skelettisomerer! ju fler kolatomer desto fler möjligheter!! förening C 2 C 5 C 9 C 18 C 35 C 4347 C antal isomerer C C 6,2*10 3. Mättade kolväten 3.1

25 3. Mättade kolväten 3.1 Strukturisomerer kolväten kan vara grenade på olika vis!! sekundärt kol (2 ) primärt kol (1 ) kvarternärt kol tertiärt kol (3 )

26 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 kolväten namnges efter den längsta ogrenade kolkedjan!!tabell 3.1 Raka alkaners nomenklatur. C = antalet kol i kedjan.!!! C! Alkan! C! Alkan!! C! Alkan! 1! metan! 11! undekan!! 21! heneikosan!! 2! etan!! 12! dodekan!! 22! dokosan!! 3! propan! 13! tridekan!! 30! triakontan!! 4! butan! 14! tetradekan!! 31! hentriakontan!! 5! pentan! 15! pentadekan! 32! dotriakontan!! 6! hexan! 16! hexadekan!! 40! tetrakontan!! 7! heptan! 17! heptadekan! 50! pentakontan!! 8! oktan!! 18! oktadekan!! 60! hexakontan!! 9! nonan! 19! nonadekan!! 70! heptakontan!! 10! dekan! 20! eikosan!! 100! hektan! sidokedjor namnges genom att ändelsen -an byts till -yl!!

27 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 kolväten namnges efter den längsta ogrenade kolkedjan!! Multiplicerande prefix! 2 di! 3 tri! 4 tetra

28 Namngivning 3. Mättade kolväten 3.1 för cykliska kolväten används prefixet cyklo-!!

29 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp 2 -hybridisering ger tre sp 2 -orbitaler och en p-orbital!! energi 2p sp 2 1s

30 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp 2 -hybridisering ger tre sp 2 -orbitaler och en p-orbital! möjlighet till dubbelbindningar! 0,134 nm 118 C C 611 kj/mol! (347 och 264 kj/mol) σ-bindning π-bindning

31 4. mättade kolväten 3.2 Namngivning av alkener byt ut -an mot -en! propan propen butadien

32 4. mättade kolväten 3.2 Namngivning av alkener byt ut -an mot -en! hitta kolkedjan med flest dubbelbindningar! dubbelbindningarna ska ha så lågt nummer som möjligt!

33 4. mättade kolväten 2.3 F1 ybridorbitaler sp-hybridisering ger två sp-orbitaler och två p-orbitaler!! energi 2p sp 1s

34 4. mättade kolväten 2.3 ybridorbitaler sp-hybridisering ger två sp-orbitaler och två p-orbital! möjlighet till trippelbindningar! 0,120 nm C C kj/mol! (347, 231, 231 kj/mol) σ-bindning π-bindningar

35 4. mättade kolväten 3.2 Alkyner har trippelbindningar den enklaste alkynen heter etyn! den kallas också acetylen (C22)!! Ca + 3 C CaC2 + C CaC C22 + Ca()2

36 4. mättade kolväten 3.2 Alkyner har trippelbindningar dubbelbindningar har högre prioritet än trippelbindningar!!

37 Molekylorbitaler Summering:! 5. Sammanfattning 2 hybridisering bindning längd (nm)! energi (kj/mol) andel s sp enkel 0, % sp dubbel 0, ! 264 sp trippel 0,12 347! 231! % 50%

38 6. Aromatiska kolväten 3.3 Aromatiska föreningar har π-system aromatiska strukturer är mycket stabila!! sp 2 sp2 sp 2 sp 2 sp 2 sp 2

39 6. Aromatiska kolväten Namngivning positionerna i bensen benämns efter deras relativa läge!! Cl Cl orto X orto 3.3 meta para meta Br

40 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning om bensenringen är substituent kallas den fenyl-!!

41 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning mycket vanligt med trivialnamn!! bensen toluen xylen naftalen

42 6. Aromatiska kolväten 3.3 Namngivning mycket vanligt med trivialnamn! Nomenklatur! Diverse kvävederivat dimetylformamid, DMF (N,N-dimetylformamid) N Aromatiska alkoholer bensylalkohol Aromatiska karboxylsyror Nomenklatur Aromatiska heterocykliska föreningar acetonitril (metylcyanid) (etannitril) urea urinämne (karbamid) Aromatiska kolväten C N 2N N Aromatiska etrar anisol (metylfenyleter) (metoxybensen) Aromatiska aminer anilin N 2 bensoesyra antranilsyra m-klorperbensoesyra mcpba N 2 furan pyrrol pyridin N N bensen naftalen antracen bifenyl toluen Aromatiska aldehyder bensaldehyd anisaldehyd (p-metoxybensaldehyd) Aromatiska ketoner och kinoner acetofenon Aromatiska anhydrider och syrahalogenider bensoylklorid tosylklorid (4-toluensulfonylklorid) Aromatiska nitroföreningar Cl S Cl Cl Sulfonsyror p-toluensulfonsyra derivat kallas för tosylat trifluormetansulfonsyra derivat kallas för triflat metansulfonsyra derivat kallas för mesylat Övriga föreningar S F 3C S S trans-stilben 2,4,6-trinitrotoluen, TNT 2N N 2 dimetylsulfoxid, DMS S antrakinon N 2 styren 2 N N Fenoler pikrinsyra N 2 fenol α-naftol (1-naftol)

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar

Föreläsning 2. Kolväten Kapitel 3 och delar av 4. 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) Omättade kolväten 4) Aromatiska föreningar Föreläsning 2 Kolväten Kapitel 3 och delar av 4 1) Introduktion 2) Mättade kolväten 3) mättade kolväten 4) Aromatiska föreningar 1. Introduktion Varför är olivolja flytande medan margarin är fast? Frågor:

Läs mer

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2

Föreläsning 1. Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 Föreläsning 1 Introduktion och repetition kapitel 1 och 2 1) Upprop 2) Introduktion till organisk kemi 3) Kursprogram 4) Kommentarer kring kursen 5) Atomer 6) Molekyler 7) Joner och radikaler Föreläsning

Läs mer

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... INNEHÅLLSFÖRTECKNING Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider... Tabell 2 Doskoefficienter vid inandning av lösliga eller reaktiva gaser eller

Läs mer

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06

Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Bilaga 9:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Ladugård, Rävlund, Härryda 2003-11-06 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-11-06 kl.02:15 till kl.19:00. Kommun Härryda. Ort Rävlanda. Objekt

Läs mer

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18

Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Skrivning i termodynamik, jämvikt och biokemi, KOO081, KOO041, 2006-12-18 Hjälpmedel: bifogade konstanter, formler och omräkningsfaktorer, atomvikter samt egen miniräknare. För godkänt krävs minst 15 poäng

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder:. Kemiska reaktioner. Fast, flytande och gas. Kemispråket Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 Kemins grunder: 8. Livets atom Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium

Föreläsning 6. Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium Föreläsning 6 Namngivning Kapitel 3-6 samt kompendium 1) Trivialnamn 2) Systematiska namn 3) Substitutiv nomenklatur a) kolkedjor b) cykliska föreningar c) estrar d) etrar e) aromatiska föreningar 4) Exempel

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film ur serien Area Kemins grunder: 9. Syror Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande film i serien Area 41 Kemins grunder: 7. Jonföreningar Uppgifterna är av olika svårighetsgrad A-C, och du måste använda dig av läroboken och periodiska

Läs mer

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2 Dagens Olika bindningstyper - Jonbindning - Kovalent bindning - Polär kovalent bindning - Metallbindning Elektronegativitet - Jonbindning eller kovalent bindning?

Läs mer

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET Ar be tsu pp gi fte r ARBETSUPPGIFTER Uppgifterna är kopplade till följande filmer ur serien Area 1 emins grunder: 1. emikunskap är makt. Atomer och molekyler 3. Grundämnen Uppgifterna är av olika svårighetsgrad

Läs mer

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning Kemisk bindning Det är få grundämnen som förekommer i ren form i naturen De flesta söker en kompis med kompletterande egenskaper Detta kan ske på några olika sätt, både inom molekylen och mellan molekylen

Läs mer

Industrifastighet, Sävenäs, Partille

Industrifastighet, Sävenäs, Partille Bilaga 6:1 (9) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Industrifastighet, Sävenäs, Partille 2003-08-26 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-08-26 kl. 20:23 till 2003-08-29 kl. 14:45. Kommun Partille.

Läs mer

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014 Allmän och oorganisk kemi Provmoment: Tentamen Ladokkod: 4K4A Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 4 Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar?

Varför kan kolatomen bilda så många olika föreningar? Organisk kemi Kolföreningar finns i allt levande, i alla organismer. Med organiska ämnen menas föreningar som innehåller kol med undantag för koldioxider och vissa enkla salter, t ex karbonater. Organisk

Läs mer

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6)

Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) Kemi med biokemi KOO041, KOO042 och KOO081 1(6) CALMERS TEKISKA ÖGSKOLA ISTITUTIOE FÖR KEMI- OC BIOTEKIK Skrivning i Termodynamik och Biokemi för Bt1 (KOO041), K1 (KOO042) och Kf1 (KOO081) Måndag 111212

Läs mer

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006 Ackrediteringens omfattning AB Sandvik Materials Technology Sandviken Ackrediteringsnummer 1636 Analyslaboratoriet, 4380 A001539-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe

Pd Ag Cd In Sn Sb Te I Xe H He Li Be B C N O F Ne Na Mg Al Si P S Cl Ar K Ca Rb Sr Cs Ba La Ce Pr Nd Pm Sm Eu Gd Tb Dy Ho Er Tm Yb Lu Hf Sc Y Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Ga Ge As Se Br Kr Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd In Sn Sb Te I

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i strålskyddsförordningen (1988:293); SFS 2000:809 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 19 oktober 2000. Regeringen föreskriver 1 i fråga

Läs mer

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter

Kolföreningar. Oändliga variationsmöjligheter Kolföreningar Oändliga variationsmöjligheter 1 Mål med avsnittet När vi är färdiga med detta avsnitt skall du kunna: Förklara följande begrepp: alkaner, alkener, alkyner, cykloalkaner, arenor, substituenter

Läs mer

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska Allmän och oorganisk kemi I Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamen 4K4A Kemiingenjör tillämpad bioteknik 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 6--4 Tid: 4:-8: Hjälpmedel: Valfri räknare.

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laboratorieteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen A4TG TGKEB6h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 6--4 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss Ämnen omkring oss 1 Mål Eleverna ska kunna > Kunna förklara vad en atom och molekyl är. > Vet a vad ett grundämne är och ge exempel > Veta vad en kemisk förening är och ge exempel > Veta att ämnen har

Läs mer

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen Mineraler Mineraler Begreppen mineraler och spårämnen Benämningarna för de oorganiska grundämnena och föreningarna är något inexakta. Talspråksmässigt använder vi begreppen mineraler, mineralämnen och

Läs mer

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande:

ÄMNESFÖRTECKNING. Tecken- och utmatningsordningen enligt ASCII-systemet är följande: Bilaga 1 ÄMNESFÖRTECKNING 1. Inledning I ämnesförteckningen anges de farliga ämnen vilkas klassificering och påskrifter har samordnats inom den Europeiska gemenskapen. 2. Ämnets namn Ämnena är uppräknade

Läs mer

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI

ORGANISK KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLFÖRENINGARNAS KEMI KOLATOMEN ÄR EN MÅNGSIDIG BYGGSTEN Kolatomen finns i allt levande Kolatomen finns förstås också i allt material tillverkat av sånt som har varit levande t ex papper, plast och kläder

Läs mer

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson

ATOMER OCH ATOMMODELLEN. Lärare: Jimmy Pettersson ATOMER OCH ATOMMODELLEN Lärare: Jimmy Pettersson Grundämnen Atomer och Grundämnen All materia byggs upp av mycket små byggstenar som kallas atomer. Varje typ av atom är byggstenar för varje kemiskt ämne.

Läs mer

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi Nmr-spektrometri Matti Hotokka Fysikalisk kemi Impulsmoment Storlek = impulsmomentvektorns längd, kvanttalet L Riktning, kvanttalet m Vektorn precesserar Kärnans spinnimpulsmoment Kvanttalet betecknas

Läs mer

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29

Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Bilaga 8:1 (8) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Affärslokal, Torvalla, Östersund 2003-10-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-10-29 kl.03:03 till 16:25. Kommun Östersund. Ort Östersund,

Läs mer

BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING

BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING DIREKTIV ST 7.3 / 13.6.2014 BERÄKNING AV STRÅLDOS FRÅN INTERN STRÅLNING 1 Allmänt 3 2 Hur intecknad effektiv dos beräknas 3 3 Dosomvandlingskoefficienter som behövs För beräkning av intecknad effektiv

Läs mer

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej

Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A Antimon, Sb EPA Method 200.8, mod ICP-MS 0,1 10 µg/l Dricksvatten Nej Nej Ackrediteringens omfattning Kretslopp och vatten Mölndal Ackrediteringsnummer 0045 Lackarebäcks vattenverk Laboratorium A000089-001 Kemisk analys Teknikområde Parameter Metod Mätprincip Mätområde Provtyp

Läs mer

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter.

Allmänna anvisningar: Fullständiga uträkningar och svar krävs för full poäng på samtliga beräkningsuppgifter. Grundläggande laborationsteknik med mätvärdesanalys Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen 4K3A TGKEB5h 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 5--6 Tid: 9:-3: Hjälpmedel: Valfri räknare

Läs mer

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys

Mätprincip Principle of measurement. Provtyp Sample type. ASTM E1621:2013 XRF Koppar/Kopparlegeringar Copper/Copper Alloys Ackrediteringens omfattning Scope of accreditation Degerfors Laboratorium AB Degerfors Ackrediteringsnummer 1890 A003432-001 Kemisk analys Chemical analysis Teknikområde Technique Parameter Parameter Metod

Läs mer

Kapitel 2. Kovalent bindning

Kapitel 2. Kovalent bindning Kapitel 2. Kovalent bindning 2.1 Instuderingsfrågor 2.1.1 Rangordna kväve, fluor, syre, kol och väte efter stigande elektronegativitet. 2.1.2 Vad menas med induktiv effekt? 2.1.3 Vad menas med dipolmoment?

Läs mer

Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt

Provtagning mottagning organiskt material. Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt Provtagning mottagning organiskt material Gryaab Rapport 2010:8 Charlotte Bourghardt Gryaab AB medverkar till en hållbar samhällsutveckling genom att införa och driva system som kostnadseffektivt samlar

Läs mer

Mendelevs periodiska system

Mendelevs periodiska system Mendelevs periodiska system Notera luckorna som betecknar element som var okända vid den tiden. Med hjälp av systement lyckades Mendelev förutsäga dessa grundämnens egenskaper. Vårt nuvarande periodiska

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987

Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens ISSN: 2000-0987 Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN 2000-0987 Utgivare: Johan Strandman Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om införsel och utförsel samt

Läs mer

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5

Föreläsning 4. Substituerade kolväten Kapitel 5 Föreläsning 4 Substituerade kolväten Kapitel 5 1) Introduktion 2) eteroatomer 3) Nomenklatur 4) Krafter mellan molekyler 5) Elektroniska modeller 6) Egenskaper hos molekyler 1. Introduktion Det afrikanska

Läs mer

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper

C Dessa atomer är kolets isotoper. Isotoper har: olika A samma Z samma antal e likadana kemiska egenskaper 2.1 Materiens uppbyggnad Materia 2.2 Atomen t. ex. en litiumatom (Li) omogent ämne eterogen blandning t. ex. en suspension Rent ämne omogen blandning grundämne kan inte sönderdelas kemisk Ca Ag kemisk

Läs mer

Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08

Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08 Bilaga 4:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 3 Cisternbrand, Igelstaverken Södertälje, 2003-02-08 Händelseförlopp Räddningstjänst 2003-02-28 kl 12.37-2003-03-07 kl 18.00. Släckningsarbetet

Läs mer

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon:

Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: MELISA enkät för utredning av eventuell metallöverkänslighet Svaren behandlas konfidentiellt. Ort: Datum: Namn: Personnummer (alla siffror): Adress: Bostadstelefon: Arbetstelefon: 1. TANDSTATUS 1.1 Dina

Läs mer

Molekylorbitaler. Matti Hotokka

Molekylorbitaler. Matti Hotokka Molekylorbitaler Matti Hotokka Betrakta två väteatomer + ( ) ( ) 1s A 1 s B 1 s ( A) 1 s( B) + s 1 ( A) s 1 ( B) ' 1 s ( A) 1 s( B) Vätemolekylens molekylorbitaler När atomerna bildar en molekyl smälter

Läs mer

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00 Repetition F3 Oktettregeln Jonbindning och kovalent bindning Lewisstrukturer Elektronegativitet och polariserbarhet bindningskaraktär polära bindningar Bindningsstyrka F4 Molekylstrukturer Enkla molekyler

Läs mer

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén

Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning (Londonkrafter) Niklas Dahrén Van der Waalsbindning är en intermolekylär bindning Kovalent bindning Intramolekylära bindningar Polär kovalent bindning Jonbindning Kemisk bindning

Läs mer

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal?

2. Hur många elektroner får det plats i K, L och M skal? Testa dig själv 12.1 Atom och kärnfysik sidan 229 1. En atom består av tre olika partiklar. Vad heter partiklarna och vilken laddning har de? En atom kan ha tre olika elementära partiklar, neutron med

Läs mer

Atomen och periodiska systemet

Atomen och periodiska systemet Atomen och periodiska systemet Ringa in rätt svar 1. Exempel på elementarpartiklar är: joner protoner molekyler atomer elektroner 2. Atomen i sin helhet är: elektriskt neutral positivt laddad negativt

Läs mer

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02

Kemi. Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemi Erik Cederberg Klass 10A 2005-08-23 -> 2005-09-02 Kemins Historia Nio grundämnen var kända sedan urminnes tider av människan. Guld, silver, koppar, bly, tenn, järn och kvicksilver men även kol och

Läs mer

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ Pia Björkenheim Kontakt: WILMA pia.bjorkenheim@mattliden.fi Vad är KEMI? Ordet kemi kommer från grekiskans chemeia =blandning Allt som finns omkring oss och

Läs mer

ORGANISK KEMI Del A-2009

ORGANISK KEMI Del A-2009 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Del A-2009 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare

Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare www.bergsstaten.se... Jan-Olof Hedström f. d. bergmästare janolof.hedstrom@gmail.com REE = Rare Earth Elements Prospekteringskostnader i Sverige 1982-2011 (löpande priser) Malmtillgångarna i Skelleftefältet

Läs mer

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar Periodiska systemet Atomens delar och kemiska bindningar Atomens delar I mitten av atomen finns atomkärnan där protonerna finns. Protoner är positivt laddade partiklar Det är antalet protoner som avgör

Läs mer

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236

http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord

ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) för utveckling av Ånge kommun Värdefulla ämnen och mineraler, Temahäfte 21 grus, berg, matjord ÖVERSIKTSPLAN 1 (15) Grustag i Erikslund, Foto: Ånge kommun, K Kamsten ÖVERSIKTSPLAN 2 (15) Innehåll sida Kommunala skäl för arbete med värdefulla ämnen och mineraler mm 2 Kommunala mål 2 Värdefulla ämnen

Läs mer

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan:

ORGANISK KEMI. Enkel Dubbel Trippel. En liten jämförelse mellan: ORGANISK KEMI Fö12-2013/TFKE52 KOLFÖRENINGANRNAS KEMI Varför Organisk kemi? Alla växter och djur är uppbyggda av kemiska föreningar som innehåller grundämnet kol. För att kunna undersöka och förstå hur

Läs mer

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A Uppsala Universitet Fysiska Institutionen Tekniskt- naturvetenskapligt basår Raúl Miranda 2007 Namn: Stark Karl Grupp: Den bästa.. Datum: Tid: 08.00 12.00 jälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska

Läs mer

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga).

Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). Nästan alla ämnen kan förekomma i tillstånden fast, flytande och gas. Exempelvis vatten kan finnas i flytande form, fast form (is) och gas (ånga). I alla tre formerna är vatten fortfarande samma ämne och

Läs mer

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler

Materien. Vad är materia? Atomer. Grundämnen. Molekyler Materien Vad är materia? Allt som går att ta på och väger någonting är materia. Detta gäller även gaser som t.ex. luft. Om du sticker ut handen genom bilrutan känner du tydligt att det finns något där

Läs mer

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial

Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial Critical raw materials for the EU Analys av tillgång och efterfrågan på 32 metaller/metallgrupper och 9 övriga råmaterial På listan Utanför listan Antimon (Sb) Litium (Li) Beryllium (Be) Nickel (Ni) Gallium

Läs mer

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen)

Stora namn inom kärnfysiken. Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atom- och kärnfysik Stora namn inom kärnfysiken Marie Curie radioaktivitet Lise Meitner fission Ernest Rutherford atomkärnan (Niels Bohr atommodellen) Atomens uppbyggnad Atomen består av tre elementarpartiklar:

Läs mer

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka.

Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. Maxpoäng 66 g 13 vg 28 varav 4 p av uppg. 18,19,20,21 mvg 40 varav 9 p av uppg. 18,19,20,21 Alla papper, även kladdpapper lämnas tillbaka. 1 (2p) En oladdad atom innehåller 121 neutroner och 80 elektroner.

Läs mer

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten

EKA-projektet. Analysmetoder, mätkrav och provhantering av grundvatten EKA-projektet. er, mätkrav och provhantering av grundvatten Tabell 1. Grundämnen Kvicksilver, Hg 0,1 ng/l +/- 5 % Metod 09 vatten USA EPA-metoden 1631:revision B Metyl-Kvicksilver, Me-Hg 0,06 ng/l +/-

Läs mer

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Kemiska bindningar. Matti Hotokka Kemiska bindningar Matti Hotokka Definition Praktisk definition En bindning består av ett elektronpar, som befinner sig mellan de bundna atomerna Vardera atom bidrar med en elektron till bindningen H +

Läs mer

Det mesta är blandningar

Det mesta är blandningar Det mesta är blandningar Allt det vi ser runt omkring oss består av olika ämnen ex vatten, socker, salt, syre och guld. Det är sällan man träffar på rena ämnen. Det allra mesta är olika sorters blandningar

Läs mer

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125

2015-11-23 2014/788 Ackrediteringens omfattning Eurofins Environment Testing Sweden AB, Lidköping - 1125 Metaller i vatten med ICP-AES SS-EN ISO 11885, utg. 2, mod. SS-EN ISO 15587-2:utg1 LidMet.0A.01.02 ICP-AES Aluminium 1:1 > 0,01 mg/l 1:1, 2, 4 >0,01 mg/l Antimon 1:1, 2, 4 > 0,04 mg/l Bly 1:1, 2, 4 > 0,1

Läs mer

ORGANISK KEMI Fö

ORGANISK KEMI Fö KOLFÖRENINGANRNAS KEMI ORGANISK KEMI Fö 1-2 2010 Förr ansågs organiska föreningar vara sådana som endast kunde fås från växt-och djurriket. En speciell levande kraft ansågs råda s.k. vitalism, vilket gjorde

Läs mer

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet. Niklas Dahrén Organiska föreningar Kokpunkt och löslighet Niklas Dahrén Uppgift 1: Rangordna nedanstående ämnen efter stigande kokpunkt Kokpunkten hos ett ämne bestäms av 3 faktorer: Molekylernas polaritet Molekylernas

Läs mer

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära

Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära Umeå Universitet Kodnummer... Allmän kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet Lärare: Olle Nygren och Roger Lindahl Tentamen i Kemi för miljö- och hälsoskyddsområdet: Allmän kemi och jämviktslära 29 november

Läs mer

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner periodiska systemet ATOMENS BYGGNAD En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner Runt om Negativa Elektroner En Elektron har en negativt laddning. Och elektronerna

Läs mer

Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29

Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29 Bilaga 2:1 (5) Till rapport: Miljöeffekter vid olyckor, Etapp 2 Liljeholmens lagerservice, Stockholm, 2002-04-29 Händelseförlopp Räddningstjänst 2002-04-29 kl 22.15 2002-05-01 kl 13.32 Kommun Stockholm

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne

Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Radioaktiva ämnen [6301] Strålsäkerhetsmyndigheten föreskrifter (SSMFS 2008:44) om rökdetektorer som innehåller radioaktivt ämne Strålsäkerhetsmyndigheten föreskriver följande med stöd av 2 andra stycket,

Läs mer

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10

Föreläsning 10. Alkener I Kapitel 10 F10 Föreläsning 10 Alkener I Kapitel 10 1) Introduktion 2) Monomolekylära eliminationer 3) Bimolekylära eliminationer 4) Alkyner 5) Sammanfattning av joniska reaktioner 6) Exempel 1. Introduktion Bimolekylär

Läs mer

Arctic Tests ƟǭƫƬƭƮƝƢƞ ƨʀ ƭƞƭƭƛƶɲɲƚƫ Ƣ Ʃƚƣƚƥƚ Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017

Arctic Tests ƟǭƫƬƭƮƝƢƞ ƨʀ ƭƞƭƭƛƶɲɲƚƫ Ƣ Ʃƚƣƚƥƚ Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017 Arctic Tests Göran Bäckblom Per-Erik Lindvall Maj 2017 Finansiärer FOTO: LEIF LUMIO / MOSTPHOTOS.COM PAJALA Sammanfattning Arktis får allt större politisk, säkerhetsmässig och ekonomisk betydelse. Sverige

Läs mer

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap

Hotscenarier och konsekvenser. Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Hotscenarier och konsekvenser Jan Johansson Avdelningen för Strålskydd Enheten för Beredskap Innehåll Händelser i kärnreaktorer Händelser med radioaktiva ämnen Kärnladdningsexplosioner Händelser i kärnreaktorer

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén

Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper. Niklas Dahrén Organiska föreningar Indelning, struktur och egenskaper Niklas Dahrén Organisk kemi= kolföreningarnas kemi Organisk kemi är vetenskapen om kolföreningarnas kemi. Organiska föreningar innehåller all7d kol

Läs mer

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl

Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den kl 1 Urvalsprovet i kemi vid universiteten i Helsingfors, Jyväskylä och Uleåborg Onsdagen den 11.6. 2014 kl. 10-13 Allmänna anvisningar 1. Kontrollera att knippet med uppgiftspapper innehåller alla sidorna

Läs mer

Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda

Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda Halter av 61 spårelement i avloppsslam, stallgödsel, handelsgödsel, nederbörd samt i jord och gröda Författare: Jan Eriksson, Institutionen för markvetenskap Sveriges lantbruksuniversitet 5148 RAPPORT

Läs mer

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol?

4 Beräkna massprocenthalten koppar i kopparsulfat femhydrat Hur många gram natriumklorid måste man väga upp för att det ska bli 2 mol? Stökiometri VI 1 Hur många atomer finns det i en molekyl H 2SO 4? 1 2 Skriv kemiska formeln för jonföreningar: 2 a) Kalciumoxid b) Kaliumjodid c) Strontiumhydroxid d) Aluminiumsulfit 3 Ange eller beräkna:

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

Formler och tabeller. Fysik/Kemi

Formler och tabeller. Fysik/Kemi Formler och tabeller Fysik/Kemi Tryck: 014 Prefix Tiopotens Beteckning Namn Tiopotens Beteckning Namn 18 10 E exa 15 10 P peta 1 10 T tera 9 10 G giga 6 10 M mega 3 10 k kilo 10 h hekto 1 10 da deka Algebra

Läs mer

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER

VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra KEMINS GRUNDER VAD ÄR KEMI? Vetenskapen om olika ämnens: Egenskaper Uppbyggnad Reaktioner med varandra ANVÄNDNINGSOMRÅDEN Bakning Läkemedel Rengöring Plast GoreTex o.s.v. i all oändlighet ÄMNENS EGENSKAPER Utseende Hårdhet

Läs mer

SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista

SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista 20071001 SPECIALLEGERINGAR & TITAN Produktöversikt / Lagerlista Periodiska systemet Grupp IA IIA IIIB IVB VB VIB VIIB VIII IB IIB IIIA IVA VA VIA VIIA Ädelgaser Period 7 Period 6 Period 5 Period 4 Period

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2011:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om friklassning av material, lokaler, byggnader och mark vid verksamhet

Läs mer

Inför provet Kolföreningarnas kemi

Inför provet Kolföreningarnas kemi Inför provet Kolföreningarnas kemi 8A $\ Pär Leijonhufvud BY: 23 oktober 2014 C När är provet? Provet blir på fredag den 24/10. Vad kommer med på provet? Några frågor på repetitionen om grundämnen och

Läs mer

Organisk kemi. Till provet ska du

Organisk kemi. Till provet ska du Organisk kemi Till provet ska du Känna till de tre vanligaste formerna av grundämnet kol och kunna berätta något om deras egenskaper Grafit atomerna sitter ihop i lösa lager, finns i t.ex. blyertspennor

Läs mer

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur Jonbindning. Kap. 3.4. Uppkommer när skillnaden i de ingående ämnenas elektronegativiteter är tillräckligt stor. (Binära föreningar =

Läs mer

Aromatiska föreningar

Aromatiska föreningar Aromatiska föreningar och aromaticitet tiitt Dan Johnels Kemiska Institutionen Aromatiska föreningar och aromaticitet Vi har lärt oss att konjugation i linjära system alltid leder till stabilisering Om

Läs mer

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011,

Tentamen i Organisk kemi 25/5 2011, Tentamen i rganisk kemi 25/5 2011, 8.00-13.00. Tentamen består av 9 frågor. Varje fråga ger maximalt 10p. Följande betygsgränser gäller: N-fak ECTS LT (T) G 40-59p E 40-41p 3 40-54p VG 60-90p D 42-50p

Läs mer

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL

KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL KAPITEL 81 ANDRA OÄDLA METALLER; KERMETER; VAROR AV DESSA MATERIAL Anmärkning till undernuer 1. Definitionerna av uttrycken stång, profiler, tråd, plåt, band och folier i anmärkning 1 till kapitel 74 gäller

Läs mer

Ändringar i Brukstariffen (THB II)

Ändringar i Brukstariffen (THB II) Förtullningsenheten Päivi Mäkelä Cirkulär 22.12.2015 Nr 113/2015 Ändringar i Brukstariffen (THB II) Ändringar i varukoder Varukod Varubeskrivning Tariffenlig tullsats; K; S Extra mängdenhet Bilaga gäller

Läs mer

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna

Kemins grunder. En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Kemins grunder En sammanfattning enligt planeringen men i den ordning vi gjort delarna Konkreta mål Undervisning Bedömning Centralt innehåll Kunskapskrav Vi ska lära oss Genomgångar: Skriftligt prov Kemin

Läs mer

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling

Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling Strålsäkerhetsmyndighetens författningssamling ISSN: 2000-0987 SSMFS: 2010:2 Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter om hantering av radioaktivt avfall och utsläpp från verksamhet med öppna strålkällor

Läs mer

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning

KEMI 2H 2 + O 2. Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning KEMI Ämnen och reaktioner 1+ 1+ 9+ Be 2+ O 2 2 2 + O 2 2 2 O Fakta och övningar om atomens byggnad, periodiska systemet och formelskrivning Bertram Stenlund Fridell This w ork is licensed under the Creative

Läs mer

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045

Ackrediteringens omfattning Göteborg Stad, Kretslopp och vatten, Laboratoriet - 0045 Alkalinitet SS-EN ISO 9963-2, utg. 1 Titrimetri 1:1, 2, 4 0,01 4 mmol/l Aluminium SS 028210, utg 1 Fotometri 1:1, 2, 4 0,02 0,40 mg/l Ammonium som kväve Biokemisk syreförbrukning (BOD7) Extinktion SS-EN

Läs mer

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi

Föreläsningsplan 2010. Del 1 Allmän kemi IFM-Kemi 9NV221, 9NV321, LINVA6 101018 Kemi för NV-lärare Föreläsningsplan 2010 Del 1 Allmän kemi Föreläsn.1 + 2 Kap. 12. Atomer och atommodeller. Föreläsn. 3 Kap. 14 Kemi: Grundämnen och föreningar. Föreläsn.

Läs mer

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1

Analysvariabel Metod (Referens) Mätprincip Provtyp. Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 IVL GÖTEBORG Oorganiska analyser av vatten och fasta miljöprover Alkalinitet SS-EN ISO 9963, del 2, utg. 1, mod. Titrering 1:1 Ammonium som kväve (NH 4 + -N) SS-EN ISO 1173, mod. FIA 1:1 Fosfat SS-EN ISO

Läs mer

Fysik, atom- och kärnfysik

Fysik, atom- och kärnfysik Fysik, atom- och kärnfysik T.o.m. vecka 39 arbetar vi med atom- och kärnfysik. Under tiden får vi arbeta med boken Spektrumfysik f.o.m. sidan 229 t.o.m.sidan 255. Det finns ljudfiler i mp3 format. http://www.liber.se/kampanjer/grundskola-kampanj/spektrum/spektrum-fysik/spektrum-fysikmp3/

Läs mer