Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5."

Transkript

1 Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar socker som bränsle. Under årtionden har socker baktalats och betraktats som orsak till många problem. Här menas socker i måttliga mängder och inte som nu i fullständigt orimliga proportioner. Stärkelse har ansetts vara ett ämne av ringa kvalitet vilket är direkt felaktigt Stärkelse är en kolhydrat som man måste beakta vi sammansättning av sin matsedel. Allt behövs för en fungerande kropp. Kombinationen av mat, motion, alkohol, nikotin, miljö med mera gör människan till vad hon är. Att belasta kolhydrater, stärkelse och socker för felaktigt leverne är kanske att ta i men blir det för mycket av det så påverkar det starkt vår hälsa. Vidare måste man beakta att merparten av oss får under ett år i oss kemikalier (5-7 kilo)som livsnedelsproducenterna med livsmedelsverkets goda minne tillsätter vår mat. Den som är fysiskt aktiv och lär sig att äta stärkelserik mat utan fett kan utan problem konsumera stora mängder kolhydrater. Raffinerade kolhydrater i vitt mjöl är precis lika bra energikällor som fullkornsbröd. Problemet är att vitt bröd har berövats på sina vitaminer, fibrer och andra näringsämnen. Vitt bröd går bra att äta om det är bakat på oblekt mjöl av god kvalitet, särskilt om det kombineras med fullkornsprodukter. Naturens egen sötma Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2 Apelsin 8,9 Banan 13,5 Citron 2,0 Grapefrukt 6,5 Hallon 4,1 Honungsmelon 7,8 Jordgubbar 7,9

2 Kiwi 9,2 Kålrot 5,4 Lingon 8,7 Majs 3,3 Mango 14,5 Morot 7,8 Paprika, röd 4,6 Pepparrot 6,6 Persika 7,8 Päron 8,5 Russin 59,5 Rödbeta 7,9 Tomat 3,0 Vindruvor 15,1 Vitlök 3,9 Äpple 1,8 Kolhydraternas beståndsdelar Kolhydraternas beståndsdelar Monosackarider

3 Glukos, finns i honung och frukt. Fruktos, finns i honung och frukt. Galaktos, finns i mjölksocker. Disackarider Sackaros, består av raffinerat socker från sockerbetor och sockerrör. Maltos, bildas av stärkelse när sädeskorn gror eller vid jäsning av korn, finns i öl och whisky. Laktos, finns i mjölk. Cellobios, består av två glukosenheter och bygger upp cellulosa. Polysackarider Består av långa kedjor av sammansatta glukosenheter. Stärkelse Stärkelse finns i stora mängder i mjöl, gryn, ris, majs och rotfrukter. Hos djuren är stärkelsen lagrad i form av glykogen i levern och musklerna. Hos växter är stärkelse den främsta formen för lagring av energi. Cellulosa Cellulosa finns i cellväggarna hos de flesta växter och i bakterier, t ex i kli, fullkornsmjöl, råris, skaldelar, grönsaker och rotfrukter. Cellulosa är olösligt i vatten men är näring för hälsosamma tarmbakterier och underlättar matsmältningen. Pektin Pektin finns i växter och gör att frukt- och bärsafter bildar gelé. Kroppen förbränner och frigör kolhydraternas lagrade energi när vi äter. Nedbrytningen ger vatten och koldioxid. Kolhydraterna är således både rena och effektiva som bränsle eftersom slutprodukten blir vatten och koldioxid. Glykemiskt index (GI)

4 Glykemiskt index (GI) Det bästa för hälsan är att äta mat som har lågt GI det vill säga långsamma kolhydrater som tex bönor. Höga GI-värden ger höga blodsockernivåer och desto större är svaret på insulin och risken för att utsätta kroppen för olika sjukdomar. För att bestämma ett livsmedels GI låter man ett antal försökspersoner äta en bestämd mängd av en sorts mat, varefter man vid regelbundna tider tar blodprov som gör att man kan bestämma glukoshalten. GI-värdet på glukos har satts till 100. Alla andra kolhydrater har GI-värde under 100 (det finns ett som har värde 105 nämligen maltos). Ett GI-värde under 55 anses vara en långsam kolhydrat och värde över 70 en snabb kolhydrat medan värde mellan 55 och 70 är medelhög. I denna diskussion om GI-värden skall man komma ihåg att det nödvändigtvis inte behöver betyda att mat med högt GI-värde är dålig mat och lågt GI-värde är bra mat. Det kan dock vara så att kostens andel av födoämnen med högt GI-värde är en viktig faktor när man skall bedöma vilka hälsorisker det innebär att lita till kolhydrater som basföda. (Observera att man i vissa publikationer använder en annan GI-skala, där vitt bröd användes som referens. Om bröd ges GI-värde på 100, är GI-värde för glukos 130. Om du ser värde på morötter över 100 härrör det från brödskalan.) Glykemiskt index (GI) för några livsmedel Apelsinjuice 46 Bovetegryn 54 Bröd fullkornsvete 69 Choklad 49 Croissant 67 Fanta 68 Glass 61 Havregryn 49 Helmjölk 22 Kellogs cornflakes 87

5 Majschips 72 Popcorn 55 Potatischips 54 Riskakor 85 Råris 55 Rågbröd 76 Salta pinnar 83 Spagetti 43 Strösocker 65 Våfflor 76 Grönsaker mm Blackeyebönor 43 Bondböna 82 Kidneyböna 27 Kålrötter 72 Linser röda 26 Morötter 49 Palsternacka 97 Potatis,kokt 62 Pommes 75 Rödbetor 69 Sojabönor 18 Vaxbönor 32 Vita bönor 51 Ärtor, gröna 48

6 Frukt mm Ananas 66 Apelsin 44 Aprikos 31 Banan 55 Dadlar,torkade 103 Grape 25 Honung 58 Jordnötter 14 Kiwi 52 Körsbär 22 Mango 55 Papaya 58 Plommon 39 Päron 38 Russin 6 Vindruva 46 Äpple 38 Tabellen hämtad ur boken Ät rätt. Ät gott. Må bra av Andrew Weil Kolhydrater Kolhydrater

7 Kolhydrater är för de flesta kroppens största energikälla. De utgör en oersättlig del i molekylerna överallt i kroppen och finns t ex i DNA och i biokemiska föreningar som ingår i kroppens energiproduktion. Kolhydraterna kan även ge cellerna olika identitet genom att binda sig till olika fetter på cellmembranens utsida. Kolhydraten i sig själv är en förening av kol, väte och syre arrangerad som ringar som kan sammanfogas så att större och mer komplicerade molekyler bildas. De enklaste kolhydraterna är sockerarter som består av endast en ring: fruktos, glukos och galaktos. Man delar upp kolhydraterna i två stora grupper, de komplexa (långsamma) kolhydraterna som förser kroppen med långsamt energibränsle och de enkla kolhydraterna (snabba) som ger snabb energi. Begreppen snabba och långsamma anger om maten vi äter leder till att blodsockerhalten höjs snabbt eller långsamt. Detta har också betydelse för hur mycket insulin som bukspottskörteln utsöndrar i blodet, se vidare under glykemiskt index. Socker och potatisstärkelse är exempel på snabba kolhydrater som snabbt ger en kraftig förhöjning av blodsocker och insulin. Exempelvis linser, bönor och grönsaker som innehåller sammansatta sockerarter är däremot långsamma kolhydrater eftersom de bryts ner långsammare och har ett mindre inflytande på blodsockerhalten och insulinet. Den så kallade snabbmaten är inte bra, någon enstaka gång då och då okey, men orsaken till att man skall undvika den är just för de snabba kolhydraterna eller det höga sockerinnehållet. Läs innehållsdeklarationen och tro inte på reklamen, gör en egen bedömning. Varför är det problem med socker och för mycket kolhydrater. Socker består av sukros, som är en disackarid och denna måste brytas ned till två s k monosackarider (glukos och fruktos) för att kunna tas upp i blodet. Blodsockerhalten bör vara cirka 90 mg per 100 ml blod, vilket betyder att den totala sockerhalten i blodet är ca 5 gram som motsvarar två sockerbitar. När man dricker en 33 cl läsk får man i sig ca 33 gram eller ca 15 sockerbitar. Detta innebär att blodsockerhalten ökar kraftigt och bukspottkörtel och binjurar får arbeta hårt. Om detta upprepas för ofta kan sjukdomstillstånd skapas. Sockret skapar dessutom en biokemisk obalans i kroppen så varken mat eller vitamintabletter räcker för att ställa till rätta och skapar därför olika sjukdomstillstånd. Det finns bara ett sätt att få kroppen i balans igen och det är att minska på den ingrediens som orsakar problemet, nämligen sockret. Varje svensk äter ca kg socker per år. Dessa stora sockerintag ökar risken för många olika sjukdomar bl a

8 - cancer i tjocktarmen - allergier - vuxendiabetes typ 2 - humörsvängningar - fetma och därtill hörande besvär. - karies. Kolhydrater och då framför allt snabba, kan med största sannolikhet vara lika förödande som att äta stora mängder socker. Det som nu nämns låter krångligt men är tagit ur läroböcker i ämnet Hur går det nu till när kroppen lagrar fett: Glukos från främst kolhydrater i kosten omvandlas acetylcoenzym-a. Detta ämne går normalt in i citronsyracykel och ger energi till kroppen. Det uppstår inga problem om man låter kroppen arbeta så att man förbränner denna energi. Men, glukos i blodet gör att insulin frigörs och vid stor tillgång på insulin omvandlas acetyl-coenzym-a till fettsyror. Dessa bildar tillsammans med olika andra substanser bildas triglycerider och dessa utgör fettlagren i fettvävnaden. Skall man uttrycka sig litet mer på svenska så är risken uppenbar att man blir fet av för mycket kolhydrater. Varför äter en sumobrottare ca 67 % kolhydrater, fundera på det samtidigt som du ser människors problem med övervikt. Kostens viktigaste delar Kostens viktigaste delar En rik och sammansatt kost är absolut nödvändig för att människokroppen ska kunna fungera optimalt. Problemet är dock att det är omöjligt att ge samma kostråd till alla individer. Variationerna mellan människor är så stora att den kost som är välgörande för en person kan vara nedbrytande för en annan. Det finns flera sätt att gruppera människor för att vägleda vad som är bra för var och en. Homeopatin har byggt upp sitt system med 15 olika konstitutioner som har olika temperament och olika behov. Blodgruppsbestämning är ett annat sätt att kategorisera människor och därmed ange

9 vad som är lämplig kost. Man kan inte nog poängtera hur viktigt det är att se över sina kostvanor för att förhindra sjukdomar och att hålla kontrollen medan man är frisk. När sjukdomen väl kommer är det ofta sent att göra något. För att förstå varför det är så viktigt att välja rätt mat, kan det vara bra att veta vad som händer när man äter fel. Vanligtvis har alla de komponenter vi behöver minst två sidor, en bra och en dålig. Det blir lika tokigt om det går till överdrift åt ena som åt andra hållet, komponenterna måste uppnå en sorts balans och denna balans är olika för varje människa. Luft Luft Ren luft är av största vikt för att självläkningsprocessen skall fungera. Är luften full av föroreningar har immunförsvaret fullt upp med att sortera bort det skräp som kommer ned i lungorna. De gifter som sprids genom luften är mycket svårt att göra något åt. Med viss örtmedicin och kost kan man hjälpa kroppen att göra sig av med en del av gifterna. Vad gäller luften får man kanske börja tänka i lite andra banor, det vi vanligtvis menar med luft är ju egentligen syre som det inte pratas mycket om. Det som diskuteras nu är koldioxid som enligt de flesta experter, som får uttala sig, är rent livsfarligt och konsekvensen blir att man inför koldioxidskatt och höjer bensinpriserna. Men är koldioxiden verkligen farlig, har nivåerna ökat drastiskt? Minskar koldioxidutsläppen med höjda skatter? Blir miljön bättre med vätgasbilar? Svaret på frågorna är nej. Koldioxidhaltens nuvarande nivåer har överskridits långt tidigare för tusentals år sedan. Koldioxid ingår i fotosyntesen, den process i växtriket som skapar syre. En del koldioxid måste således finnas. Skogen brukar kallas jordens lungor så det vore betydligt bättre att öka skogsbestånden än att tillverka trädgårdsmöbler och toapapper. Att koldioxidhalten skulle minska med skatter och höjda bensinpriser förstår de flesta att det bara är ett sätt att dra in mer pengar. Konsumenten får betala ett högre pris men miljön blir bara allt sämre.

10 Vad vi kan göra är att globalt skaffa oss ett annat synsätt på transporter och industrins produktion av varor och energi. Det finns miljöriktiga sätt att sköta transporter vilket dock kostar en del att genomföra, något som förr eller senare måste ske. Att förändra alla jordens fordon till vätgasdrift är inte en sådan lösning. Vätgas förekommer i princip inte i ren form på jorden utan är bundet till luft och vatten. Utflykter ut i naturen är ett bra alternativ till att insupa den förorenade luften som finns i alla storstäder och större industriområden. Det bästa rådet för att skapa en självläkande kropp är trots allt att ta bort alla de måsten som styr livet. Man måste aldrig göra det man inte vill. Den som definierar sina måsten och kopplar ihop konsekvenserna inser snart hur man prioriterar kroppen och hälsan. Miljöfaror Miljöfaror Olika typer av gifter (även sådana som är godkända) är en vanlig orsak till försämrad läkning. Gifterna är mycket svåra att undvika eftersom de finns överallt, i vattnet, i luften vi andas, i maten vi köper och inte minst i alla de droger vi dricker och suger i oss. Den elektromagnetiska strålning vi utsätts för dagligen är speciellt farlig eftersom den är osynlig och luktlös. Alla dessa miljöfaktorer skadar oss och främst vårt DNA som bär på den information som delvis krävs för spontanläkning. Att undvika farorna är ytterligt svårt. Genom eget val kan man minimera riskerna med vatten och mat. Den elektromagnetiska strålningen är svårast att undkomma, man kan försöka minska exponeringen, det är inte nödvändigt att dela hela sitt liv med en mobiltelefon eller att vistas i närheten av kraftledningar.

11 Vatten Vatten Kroppen till består sextio procent av vatten. Därför är det lätt att förstå att vattnet är mycket viktigt för att självläkningen skall fungera vid sjukdom. En vuxen människa behöver mellan en och fyra liter vatten per dag beroende på livssituation. Vattnet skall i görligaste mån vara rent vatten, inte kaffe, läsk eller öl. Det skall med andra ord inte heller innehålla några onaturliga kemikalier, som kommunalt vatten gör dvs klor och ev andra kemikalier för att uppnå ett rätt ph-värde. I handeln finns ett antal olika filter som tar bort kemikalier. Tyvärr kan vatten från en källa i skogen vara värre för kroppen än kommunalt vatten. Skall man använda sådant vatten bör man låta göra en kemisk analys innan man dricker det. Källvattnet kan innehålla för mycket järn, koppar, mangan, kalk eller ha fel ph-värde mm. Vatten används dock inte första hand till dryck utan till mat. Jordbruket står för den största förbrukningen. Av den totala sötvattenförbrukningen konsumerar jordbruket 70%, industrin 22% och de privata hushållen 8%. Ett kilo spannmål kräver liter vatten, ett kilo lammkött liter och ett kilo nötkött liter, i siffrorna ingår även det vatten som krävs för att odla djurfoder. Vi kan med andra ord spara vatten genom att äta mindre kött. Mat Mat För att självläkningsprocessen skall ha en chans att fungera när kroppen blir sjuk måste maten ha så hög kvalitet som möjligt och vara varierad. Ät allt som i görligaste mån kommer från jordar där inga bekämpningsmedel eller konstgödning förekommer. En vuxen människa bör äta mellan fyra och sju hekto helst råa grönsaker och frukt per dag för att tillgodose en fullgod självläkningspotential. Undvik kött och mjölkprodukter från djur som föds upp med en större del onaturligt s k kraftfoder,

12 ät hellre kött från vilt som ej gått i hägn. Undvik framförallt alla typer av lightprodukter och produkter som innehåller socker. Viss mängd socker kan accepteras om det klart framgår vilken typ av socker det är. Immunförsvar Immunförsvar Självläkning kan inte ske om kroppens eget immunförsvar är försvagat. Immunförsvarets uppgift är att just försvara kroppen och att skilja mellan det kroppsegna och det främmande och vidtaga åtgärder mot det senare. Immunförsvaret påverkas negativt av främst fyra skäl: - kronisk eller mycket kraftig infektion - förgiftning eller en energibrist - negativt sinnestillstånd - fel kost under lång tid Mot dessa faktorer kan man skydda sig genom bra kost och kosttillskott i form av vitaminer, mineraler och olika örter samt motion.

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Mat & Hälsa Kolhydrater

Mat & Hälsa Kolhydrater Mat & Hälsa Kolhydrater Socker - mono- & disackarider Stärkelse - polysackarider Cellulosa Peter - Mat & Hälsa 2006 1 Mono- och disackarider Glukos - druvsocker Fruktos - fruktsocker sackaros (glukos,

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 12 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 11 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes.

Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Om allergi och överkänslighet mot mat. Samt en del om diabetes. Allergi eller intollerans? 1. Födoämnesallergi/matallergi 2. Matintolerans/överkänslighet Skillnaden mellan dessa är att vid födoämnesallergi/matallergi

Läs mer

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 6 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 2 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen.

kolhydrat Kolhydrater är en grupp av organiska ämnen med stora molekyler som finns både i maten och i kroppen. Begreppen fotosyntes Fotosyntesen är reaktionen där växterna tar upp energi från solljuset och lagrar den i energirikt socker. Se bilden på sidan 189. Själva reaktionsformeln ser ut så här: vatten + koldioxid

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 10 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Digestion. Kolhydrater. GI och GL

Digestion. Kolhydrater. GI och GL Digestion Kolhydrater GI och GL Digestion och absorption Munhåla Magsäck Tunntarm Tjocktarm Lever Claude C Roy et al 2006 Digestion = nedbrytning av föda Nutrienter och deras transport genom GI Tiden beror

Läs mer

Äta för att prestera!

Äta för att prestera! Äta för att prestera! Obesity Trends* Among U.S. Adults BRFSS, 1985 (*BMI 30, or ~ 30 lbs overweight for 5 4 woman) No Data

Läs mer

Socker och hälsa - fakta och myter

Socker och hälsa - fakta och myter Betodlarnas årsstämma 19 mars 2015, Lund Socker och hälsa - fakta och myter Susanne Bryngelsson, fil dr, vd SNF Swedish Nutrition Foundation SNF Swedish Nutrition Foundation Sedan 1961 Främjar nutritionsforskning

Läs mer

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631

Förpackning 1 liter Pure Pak Antal/kartong 6 Artikelnummer 57862 Ean 7310867008624. Artikelnummer 57863 Ean 7310867008631 Det finns många bra-för-magen-produkter. Och så finns det. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur, Lactobacillus plantarum

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango

ProViva Fruktdryck. Blåbärsdryck. Nypondryck. Svartvinbärsdryck. Jordgubbsdryck. Mango ProViva Det finns idag många bra-för-magen-produkter. Och så finns det ProViva. Denna unika fruktdryck är resultatet av mer än tio års svensk forskning. ProViva innehåller en dokumenterat nyttig bakteriekultur,

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring. Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet

Läs mer

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes?

Typ 1 diabetes: För familjer och vänner. Ungdomar med diabetes. Vad är typ 1- diabetes? Vad orsakar typ 1- diabetes? Typ 1 diabetes: För familjer och vänner Ungdomar med diabetes Typ 1- diabetes är en väldigt svår sjukdom att hantera, speciellt när man är ung. Tyvärr är det ofta tonåringen som får skulden om något går

Läs mer

JVi. Vanliga frågor INDEX

JVi. Vanliga frågor INDEX JVi Vanliga frågor INDEX 1. Vad är JVi? 2. Varför bör jag dricka 120 ml JVi per dag? 3. Kan jag ta JVi tillsammans med andra produkter från Nu Skin? 4. Är JVi en SCS-certifierad produkt? 5. Gäller pengarna-tillbaka-garantin

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Kemi A. Kap 9: kolföreningar

Kemi A. Kap 9: kolföreningar Kemi A Kap 9: kolföreningar Organisk kemi kol och kolföreningar Kolföreningar är mycket viktiga ämnen Kol finns i allt levande men också i saker som inte är levande, ex: Bensin Alkohol Kläder Smink Det

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde

Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-laborationsrapport, av Vilde Matens kemi-hemuppdrag 1, Vilde Mat i andra länder kan ofta var mycket annorlunda än den vi äter här i Sverige, men också väldigt lika, till exempel så äter man

Läs mer

Sockrets funktionella egenskaper

Sockrets funktionella egenskaper Sockrets funktionella egenskaper Socker finns i dag i många olika varianter och kan därför användas i många olika livsmedelsprodukter. Socker har en rad unika egenskaper, som var för sig eller i kombination

Läs mer

Välkommen ljuvliga höst!

Välkommen ljuvliga höst! Välkommen ljuvliga höst! På med strumpor och skor, hösten är här! Och det är väl dags nu kan man tycka även om årets sommar är värd att minnas. Hösten är en vanlig tid för förändring för många men det

Läs mer

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden

Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar. En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! Så förebygger du typ 2-diabetes och andra folksjukdomar En informationsbroschyr från Svenska Diabetesförbundet och Diabetesfonden Länge leve hälsan! För länge sedan när människan utvecklades,

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

få kontroll över din diabetes

få kontroll över din diabetes VAR aktiv goda råd om hur du kan få kontroll över din diabetes RESAN MOT KONTROLL Diabetes-utbildning Mina värden Datum / / / / / / / / / / / / HbA1c LDL-kolesterol (mmol/l) Blodtryck (mmhg) Vikt Midjemått

Läs mer

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG)

Rekommendationer (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter. Diabetes Nutrition Study Group (DNSG) Kostrekommendationer och modedieter Linda Schiller, Leg Dietist SÄS, Skene Best avaliliable evidence (bästa bedömning utifrån dagens kunskap) vikt, hjärtsjukdom, diabetes Diabetes Nutrition Study Group

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon

Namn: Melongruppen: Bärgruppen: Morot. Lingon Rödbeta. Galiamelon. Blåbär Rädisa. Nätmelon. Honungsmelon Åk 2 Kompis med kroppen Namn: Känner du igen mig? Frukter och grönsaker kan delas in i olika grupper. Det finns kålväxter, lökväxter, citrusfrukter och många andra. Ofta namnges gruppen efter hur de växer

Läs mer

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning!

socker & hälsa! om socker nordic sugar Trevlig läsning! om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

om socker & hälsa nordic sugar

om socker & hälsa nordic sugar om socker & hälsa nordic sugar Om socker & hälsa! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två!

Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Lingon är röda, blåbär är blå allra bäst är det med båda två! Vilda bär för barn Den nordliga naturen är en riktig skattkista: vilda bär som växer i skogar, på myrar och i fjällen innehåller rikligt med

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Årstidernas Kemi VINTER

Årstidernas Kemi VINTER Årstidernas Kemi VINTER Dom flesta växterna slokar och ser döda ut. Det som är kvar av växterna är ett skal av kol uppbyggt av cellulosa. Det är få soltimmar och mycket kallt. Vattnet är täckt av is. Endast

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein.

Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Helt fria från soja, laktos och mjölkprotein. Vår havredryck är som mjölk. Fast för människor. Hela tanken med kossornas mjölk är ju att den ska drickas av kalvar, inte av oss. Havredryck däremot är fantastisk

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi

Elevuppgifter. Förlänga matens hållbarhet. Matens kemi 1a Förlänga matens hållbarhet Besvara skriftligt eller muntligt följande frågeställning: Du ska tillbringa två veckor i en stuga som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Du

Läs mer

Choklad innehåller en

Choklad innehåller en Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla

Kolhydrater. Enkla sockerarter kallas också monosackarider. De flesta enkla Kolhydrater NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET KOLHYDRATER KAN DU redogöra för vad kroppen använder kolhydrater till redogöra för hur kolhydrater är uppbyggda ge exempel på några enkla och några sammansatta

Läs mer

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR

OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA NORDIC SUGAR OM SOCKER & HÄLSA! Intresset för hälsa är stort. Nästan dagligen kan man i media läsa om hälsa. Man refererar till nya undersökningar, olika typer av experter uttalar sig

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Grunderna kring helmäskning

Grunderna kring helmäskning Grunderna kring helmäskning I bryggskolans kapitel extraktbryggning och delmäskning så har vi berättat om hur du kan brygga goda öl med hjälp av dessa metoder. Vad vi också nämner är att i extraktbryggning,

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Sockerutställning. För skolor

Sockerutställning. För skolor Sockerutställning För skolor Innehåll Bakgrund till sockerutställning Sockerutställning Manual - sockerutställning utan inköpta livsmedel Manual - sockerutställning med inköpta livsmedel Livsmedelsinformation

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa

Dina levnadsvanor. Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Dina levnadsvanor Du kan göra mycket för att påverka din hälsa Hur du mår och hur du upplever din hälsa påverkas av många faktorer. Framför allt är dina levnadsvanor viktiga, det gäller bland annat mat,

Läs mer

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak

Tobaksfri graviditet. ge ditt barn en uppväxt utan tobak Tobaksfri graviditet ge ditt barn en uppväxt utan tobak JAG SLUTAR NÄR JAG BLIR GRAVID Så tänker de flesta. Men många upptäcker att det är svårare än de trodde. Här får du några råd som kan hjälpa dig

Läs mer

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016

Att genomföra en sockerutställning Copyright Bergklint education 2016 Kunskap ger hälsa Att genomföra en sockerutställning 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Vad är socker?... 3 Hur mycket socker kan man äta?... 3 Tillsatt socker i livsmedel... 3 Definition av tillsatt

Läs mer

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset

Kost vid diabetes. Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Kost vid diabetes Hanna Andersson Leg dietist Akademiska sjukhuset Mat vid diabetes Vägledningen Kost vid diabetes en vägledning till hälso- och sjukvården 2011. Innebär en komplettering av Nationella

Läs mer