Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Fetter. Fetter. Fettkonsumtionen och dess verkningar"

Transkript

1 Fetter Fetter Fettkonsumtionen och dess verkningar Matindustrin har fått fett att framstå som ett negativt ord. Reklam, TV-program och uttalanden från kändisar har fått människor att minimera sitt riktiga fettintag och i stället äta fel. Det finns också läkare som säger att vårt fettintag borde minska, vilket delvis är rätt men det borde också sägas vilka typer av fett som ska minskas och varför. Att ta bort fetterna och ersätta dem med lightprodukter, margarin, kolhydratrik mat och liknande produkter är helt förkastligt. Idag vimlar det av feta människor och det märkliga är att de flertalet av dem svälter. Ur detta skapar fettmotståndarna grogrund för många svåra sjukdomar. Varför har det blivit så? Orsaken ligger till stor del hos profithungriga matproducenter. Ett annat skäl är att vi människor är så dåligt insatta i vad vår kropp behöver. Äter man rätt, kan man använda exempelvis smör och grädde i sin matlagning. Nödvändigt är det att undvika all junk food. Vi människor är väldigt förtjusta i fett och socker. Många tror att denna förkärlek ligger i våra gener som ett minne från fordom då det var nödvändigt att lagra energi i goda tider för att ha under svältperioder. Denna överlevnadsstrategi behöver vi inte i dag. Att äta för mycket av det dåliga kolhydratrik och sockerrik mat orsakar fetma och övervikt. Att äta feta mejeriprodukter och kött där man inte tar bort fettet på är helt ok Men däremot bör du undvika typ margarin dels för sina transfetter och för att du kan få i dig för mycket omega 6 som är ett inflammatoriskt ämne. Observera att det är inte farligt äta fett, problemet är att äta för mycket fett och annat. Inte nog med detta, ju fetare människor desto svårare sjukdomar, exempelvis cancer och hjärt- och kärlsjukdomar. Föräldrar som slarvar med sin egen mat för också över vanorna på sina barn och gör dem överviktiga och försvarslösa inför framtiden. Den som ständigt äter färdiglagad mat, fryst eller halvfabrikat, får ett kaloriintag som till cirka 50 % kommer från fett och det är definitivt inte hälsosamt. Den maten medför också för höga kolhydratintag och brist på vitaminer, mineraler och alla andra nödvändigheter. Snabbmaten får endast användas tillfälligtvis. Var och en måste helt enkelt börja agera själv. Det går inte att skylla på att man inte hinner, inte har tid, inte har kunskap. Varje individ måste själv ta beslut om sina matvanor, det kan ingen annan göra, men man kan behöva lite hjälp på vägen. Det är endast den enskilda människan du själv som kan ta det fulla ansvaret för sin kropp, allt annat är bara information att väga och värdera och

2 det finns bara en väg att gå, förändra kostvanorna ät mindre kolhydrater mer fet ost och mjölk motionera och styrketräna mer! Fettinnehåll, 60 gram fett per dag motsvaras av 2 st avokados 3 st hamburgare 5 st ägg 20 st kycklingbröst 60 st äpplen 5 msk olivolja 5 tsk majonnäs 3 dl crème fraiche 6 dl glass 100 gram mandel 100 gram mjölkchoklad 150 gram bacon 180 gram potatischips 200 gram brieost 300 gram kalkon 300 gram lammkött 300 gram mozzarella 300 gram sojabönor 550 gram färsk lax 3 kilo fullkornspasta 3 kilo hallon 3 kilo linser 3 kilo råris

3 6,5 kilo broccoli 7 kilo torsk Mättat och omättat fett Fetter består endast av kol, väte och syre och lämnar inga slaggprodukter efter sig vid förbränning. De molekyler som bildar fett, kräver mycket energi för att sättas samman och frigör mer energi när de förbränns. Fettet är det mest kaloritäta näringsämnet med sina nio kilokalorier per gram. Det finns några olika fettyper som skiljer sig från varandra på grund av sin sammansättning, mättade fetter (SFA), enkelomättade fetter(mufa) och fleromättade fetter(pufa). Några är essentiella vilket betyder att de måste tillföras med födan för att vissa kroppsfunktioner skall fungera. I mättade fettsyror är alla kolbindningar i molekylerna upptagna av väteatomer. När fett oxiderar och de farliga föreningarna uppstår härsknar fettet vilket känns på lukten. Den som inte vet hur härsket fett luktar bör lära sig det. Härsket fett är inte bra för vissa kroppsfunktioner. Ju mer omättat fett en produkt innehåller desto fortare härsknar den i kontakt med luft. Tistelolja och linfröolja är två oljor som mycket snabbt härsknar. Detta kan i viss mån hejdas om man blandar i E-vitamin som är en antioxidant. Många säger ät inte mättade fetter, drick lättmjölk, ät mager ost, ta bort fettet på köttet osv, det mesta av detta resonemang är rena nyset och stämmer inte alls med verkligheten, det är helt andra faktorer som ligger bakom dessa råd, utan ät omättade fetter istället säger livsmedelsverket. Det finns även andra risker med omättade fetter som hettas upp eller behandlas kemiskt. Molekyluppbyggnaden hos en del fettsyror är så att säga förprogrammerade till en viss form som kallas cis-, som är den naturliga formen, denna ändras dock till en onaturlig form som kallas trans-. Transfettsyror (TFA) finns inte i naturen och man vet inte vad kroppen gör med dem. Däremot vet man att cis-fettsyror används till att bygga upp cellmembran och hormoner. TFA kan vara giftigt eftersom det inte är ett naturligt ämne. Margarin och många liknande produkter innehåller stora mängder TFA som bildas när fett upphettas med vätgas till cirka 200 grader så att dubbelbindningarna spräcks. Detta kallas hydrogenerering och resultatet blir härdat fett, en rent kemisk produkt. Exempelvis palmolja behandlas med hydrogenerering för att få en hanterlig produkt till bordsmargariner. TFA höjer blodets halt av dålig kolesterol (LDL) och sänker det goda kolesterolet (HDL), ökar fettsyntesen och ändrar immunförsvarets respons. TFA är en av de främsta orsakerna till många svåra sjukdomar.

4 Många studier bevisar att TFA är skadligt men trots detta används det i chips, bakverk, choklad, majonnäs och mycket annat. Om TFA ingår i en produkt framgår inte alltid av texten på förpackningen, men om det står härdade fetter, hydrerande eller hydrogenererande fetter så bör det undvikas. Det finns forskning som varnar för TFA och det vet livsmedelindustrin men använder det ändå. Alla tror inte på de skadliga verkningarna hos TFA och var och en bestämmer ju själv sin kost. Under de senaste decennierna har vi människor drabbats av alltfler svåra sjukdomar som har okända eller svårbestämbara orsaker. Stress, fel kostvanor och för litet motion skapar dock, som vi vet, många sjukdomar. Det kan vara så att TFA långsamt förändrar eller skapar oordning i våra cellers funktioner och därigenom gör oss mera mottagliga för sjukdomar, påskyndar åldrandet och förkortar våra liv. Som regel tar det årtionden innan de riktigt svåra krämporna kommer och då är den matkultur som förorsakat eländet sedan länge etablerad och accepterad. Eftersom både mättat och omättat fett är farligt kan man undra vad man ska ta sig till, men vi behöver vissa mängder av båda sorterna för att överleva. Det är också viktigt att komma ihåg att maten som innehåller fett måste i görligaste mån vara bra. Boskapen som ger kött får inte vara manipulerad eller uppfödd på antibiotika och konstfoder. Kroppen omvandlar lätt glykos till fett. All mat som kan brytas ned till glykos kan således även omvandlas till fett. När kaloriintaget överstiger behovet lagrar kroppen överskottet som fett. Det handlar helt enkelt om att skära ned på så kallad skräpmat. Det är inte nödvändigt att sluta med godsakerna bara äta mindre och mera sällan. Skillnaden kommer att märkas och så småningom går det att minska ytterligare eftersom kroppen själv kommer att hjälpa till. Man måste vara mycket uppmärksam när man handlar och speciellt på kaloriinnehållet, fettinnehållet i olika varor. Livsmedelstillverkarna har skenbart blivit bättre på att deklarera innehållet eftersom det finns lag på det. Men om det verkligen skrev riktiga innehållsdeklarationer ärligt och fullt läsbart för konsumenten skulle de tvingas att producera en helt sorts annan mat.. Fettspektrat visar hur mättat, omättat och enkelomättat fett förhåller sig till varandra. Om man antar en rak linje så finns på ena sidan mättat fett, på den andra omättat fett och i mitten på linjen enkelomättat fett. Att fettet hamnar olika på skalan beror på kemiska förutsättningar som kallas dubbelbindningar av kolatomer. Alla fetter ser olika ut beroende på hur många procent av de tre olika huvudnamnen som finns, mättat, omättat, enkelomättat och hamnar därför på olika platser i

5 fettspektrat. Sammanställning över några oljor och deras fettinnehåll Avokado, mestadels omättad. Jordnötsolja, innehåller en hög andel enkelomättat fett. Den har mer mättat fett än rapsolja och mer fleromättat än olivolja. Användes med måtta. Kakaofett verkar vara mättat, men det kan ändå vara så att det inte är skadligt eftersom kroppen omvandlar dess huvudsakliga mättade fettsyror (stearinsyra) till en enkelomättad (oljesyra). Kycklingfett, ister, fett från nötkött. Dessa fetter är alltför mättade och innehåller i motsats till vegetabiliskt fett kolesterol. Undvikes helt eller minimeras. Margarin innehåller en blandning av mättade och omättade fetter, men oljorna har förändrats genom kemisk processer. Undvikes. Nötoljor. Smakrika fleromättade oljor, används i små mängder i sallader och kalla rätter. Olivolja innehåller mer enkelomättat fett än någon annan olja. Kan användas både i kalla och varma rätter. Oljan ska vara kallpressad. Palmolja, kokosfett. Dessa fetter har alltför höga halter av mättat fett. Undvikes. Rapsolja är i huvudsak enkelomättad och innehåller mindre mättat fett än någon annan olja, mindre än hälften jämfört med olivolja. Det är en mycket bra olja, lika bra som olivolja, smaken är dock neutral, används i all matlagning. Smörfett. Smör är det mest mättade av allt animaliskt fett och innehåller mer kolesterol än något annat fett. Smör, glass och helmjölksprodukter minimeras. Sojaolja påminner om majsolja, vanligen fleromättad, användes med måtta och bör inte hettas upp. Solros-, majs och sesamolja innehåller en hög andel omättat fett, används lite lagom, bör inte hettas upp.

Jordbruk i olika former

Jordbruk i olika former Gluten Spannmål, gluten och futinsyra Gluten är den vanligaste typen av lektin i vete och andra sädesslag. Vissa människor tål inte gluten och utvecklar därför glutenallergier. Lektiner som får fäste i

Läs mer

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning!

Hälsan betyder allt! Trevlig läsning! Bra att veta om 1 Hälsan betyder allt! Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst inne. Men trots den vetskapen kan det ändå vara svårt att göra de där kloka

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson

Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer. Dietistkonsult Norr Elin Johansson Västerbottens läns landsting Hälsoinspiratörer Dietist sedan 2006 Driver Dietistkonsult Norr sedan 2008 2 bloggar http://blogg.halsa2020.se/dietistbloggen/ www.dietistkonsult.nu Föreläsningar, kostrådgivning

Läs mer

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur)

Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Mat & dryck! (Vad, var, när & hur) Jag har sammanställt lite information kring mat och dryck som ett stöd för barn och föräldrar i BT-97. På första sidan står det kortfattat och i punktform om vad vi trycker

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Maten under graviditeten

Maten under graviditeten Maten under graviditeten Graviditet och mat I Sverige har vi goda möjligheter till bra mat och att äta väl under graviditeten behöver inte vara svårt. Den gravida bör liksom alla äta vanlig, varierad och

Läs mer

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET

LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET LÄRARMANUAL FÖR HÄLSOPROJEKTET Nedanstående material är tänkt som en kunskapsbas med övergripande information om näringslära och några tips på vad man kan göra för att äta bättre. Informationen är fri

Läs mer

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson.

Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Magsmart Jag har nyligen läst boken Magsmart av nutritionisten David Jonsson. Det är en bok om näringslära kan man säga, men mer specifikt hur vi ska äta för att gynna tarmens goda bakterier som i sin

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion.

I detta hälsobrev koncentererar jag mig på maten, men kommer i kommande hälsobrev också att informera om behovet av rörelse och motion. Om vår kost Måltider skall vara ett tillfälle till avkoppling och njutning. Att samlas till ett vackert dukat bord och äta spännande, god och nyttig mat är en viktig del av livet. All mat är bra mat, det

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Bakom våra råd om bra matvanor

Bakom våra råd om bra matvanor Bakom våra råd om bra matvanor Nordiska Näringsrekommendationer Bra matvanor Riskanalysens principer Externa experter Andra internationella rekommendationer Nutrition Experimentella studier Folkhälsa Studiekvalitet

Läs mer

Inspirationsfilm HFS matvanor

Inspirationsfilm HFS matvanor Inspirationsfilm HFS matvanor 1 Ohälsosamma matvanor 1,8 miljoner Ca 68 tusen Källa; Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut. 2011 Nationella folkhälsoenkäten Gävleborg

Läs mer

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER

TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER TOPP 10 HÄLSOSAMMA FRUKTER ebuzzdaily 30 September, 2014 at 21:21 1207 Frukt har alltid klassats som något hälsosamt och nyttigt, och man lägger gärna ihop frukt och grönsaker till fruktogrönt, till ett

Läs mer

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid!

Tänkvärt kring kalorier! 100g chips = en hel måltid! 1 liter läsk = en hel måltid! 90g choklad = en hel måltid! Att äta och röra sig är ett grundläggande behov hos människan. Det behövs för att vi ska förebygga sjukdom och hålla oss friska. Mat och rörelse är också en källa till glädje, njutning och social samvaro

Läs mer

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med

ÄTA RÄTT. Träff 1, 10-12 år. maten du äter. den energi din kropp gör av med Träff 1, 10-12 år ÄTA RÄTT Att vara fotbollsspelare eller aktiv inom andra idrotter kräver en hel del av din kropp. Du gör av med energi när du springer och dina muskler växer av träningen och blir starka.

Läs mer

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck.

Metabola Syndromet. Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Metabola Syndromet Bukfetma, dyslipidemi (ogynnsamt blodfettsmönster), hyperglykemi (högt blodsocker) och förhöjt blodtryck. Definition av MetS 3 av 5. 1. Midjemått (beroende av etnicitet) >90cm för män

Läs mer

Ögonen inte bara för syns skull

Ögonen inte bara för syns skull Ögonen inte bara för syns skull Att se är viktigt. Det är en fråga om frihet och självständighet. Synproblem är vanliga. Många behöver glasögon eller kontaktlinser och gör vi det inte som unga gör vi det

Läs mer

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd

Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken. 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 1 Hälsosamma matvanor, barnhälsovården och barnkliniken 160428 Carina Svärd Leg.dietist, folkhälsostrateg Avdelningen för kunskapsstöd 2 Innehåll - Ohälsosamma matvanor - Näringsrekommendationer/kostråd,

Läs mer

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa

Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivarens 36 tips för bättre hälsa Hälsorådgivaren - Bättre hälsa genom nya val Disclaimer De råd och tips som finns i denna publikation är till för att användas under eget ansvar. Om du idag har

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Planering av måltiderna

Planering av måltiderna Planering av måltiderna Förskolan bör erbjuda barnen tre måltider samt 1 2 extramåltider till de små barnen. Fördela måltiderna jämnt över dagen. FRUKOST: Planera frukost efter Byggstenarna (se sidan 10).

Läs mer

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR

DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR DET HANDLAR OM MAT. MAT SOM ÄR LIVSVIKTIGT FÖR OSS FÖR ATT VI SKALL MÅ BRA OCH KUNNA PRESTERA I OLIKA SITUATIONER! GENOM ATT VI ÄTER OCH DRICKER FÅR VI I OSS ENERGI, SOM KROPPEN BEHÖVER FÖR ATT ORKA SPELA

Läs mer

Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun. Frityrolja 2012

Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun. Frityrolja 2012 Författad av: Magdalena Goczkowska Miljö- och räddningstjänstförvaltningen Livsmedelsenheten Eskilstuna kommun Frityrolja 2012 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte 1.2

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Vad räknas till frukt och grönt?

Vad räknas till frukt och grönt? Ät hälsosamt! Norrbottens läns landsting 2013-10-15 Frukt & grönt Vad räknas till frukt och grönt? 1 Frukt & grönt Vilka näringsämnen finns i frukt och grönt? Vitaminer Mineralämnen Kolhydrater Protein

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor.

Hälsosamma matvanor. Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. Landstinget i Uppsala län i samarbete med HFS Hälsosamma matvanor Det här materialet innehåller lättillgänglig fakta, bilder och hemuppgifter angående hälsosamma matvanor. 1. Introduktion 2. Meny 3. Tema

Läs mer

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan

Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Så arbetar vi för att grundlägga goda och hälsosamma matvanor hos ditt barn Nyttig och inspirerande mat i skolan och förskolan Matglädje Mat är glädje, inspiration och njutning. Goda måltider, näringsriktig

Läs mer

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com

Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com På Rätt VägV Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com Kolhydrater Kolhydratrik föda f kommer från n växtriketv Vår r hjärna vill ha minst 100 g per dag

Läs mer

Kost och träning F-00

Kost och träning F-00 Kost och träning F-00 Kolhydrater Våra främsta kolhydratkällor är: bröd potatis ris pasta Kolhydrater = bränsle Kolhydrater har många viktiga funktioner i kroppen och är framför allt bränsle för hjärnan

Läs mer

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig.

Vi valde att göra en trälåda. Den är lätt och luftig med en staketliknande design som gör att maten inte blir instängd och möglig. . Vi valde ett äpple som ikon därför att det passar till namnet (M L K) och temat. Det ser fräscht ut och representerar klokhet. Äpplet har en fin grön färg som fångar ens uppmärksamhet och den ser trevlig

Läs mer

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten

Näringsämnen. Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Näringslära Näringsämnen Vår kropp består av sex näringsämnen: Protein Kolhydrater Fett Mineraler Vitaminer Vatten Kolhydrater Kolhydraternas funktion: Bränsle: Kolhydrater är bränsle för att hjärnan,

Läs mer

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

5 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror! 5 dagar v 3 Recept Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé Ca 500 gram nötfärs Ca 600 gram kycklingfilé 1 förp kalkonkassler 1 förp bacon 1 3 2 4 5 Potatis/ris/pasta mm 900 gram mjölig potatis 1 pkt pasta 4 1,5

Läs mer

Aktiv Föreläsning. Kost

Aktiv Föreläsning. Kost Aktiv Föreläsning Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1

Det är detta bränsle som vi ska prata om idag. Träff 1 Kroppen är som en maskin: Den måste ha bränsle för att fungera. När du är i rörelse, och även vid vila och sömn, går det år energi. Det du äter, som kallas protein, kolhydrater och fett, blir till energi

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen?

Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Hållbart redan från början grönare bra även för barnen? Åsa Brugård Konde Nutri 2 år Gamla kostråd för spädbarn och

Läs mer

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls.

- 1 - 3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv av Seif Fendukly 2012. Alla rättigheter förbehålls. - 1 - - 2-3 Ovanliga Tips till ett Smalare Liv Av Seif Fendukly Användarvillkor I den här guiden presenterar författaren information om muskler, fysiologi och kostråd. All information presenteras enbart

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 11. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 11. Köp gärna med fler matvaror! dagar v Recept Kött/fisk 500 gram nötfärs Ca 800 gram torskfilé pkt bacon Potatis/ris/pasta 900 gram potatis Hej! Ulrika Brydling är kocken som brinner för ekologiskt och närproducerat med hållbar mat

Läs mer

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal

Barnets nutrition 0-6 år. Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Barnets nutrition 0-6 år Anna Magouli Leg. Dietist Centrala Barnhälsovården FyrBoDal Vad alla måste få veta: Barn äter ungefär som de vuxna! Källa: SLV Lena Björck Rätt förutsättningar Goda förebilder

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012

Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Bra mat 1 Barbro Turesson, nutritionist och biolog Svenska Marfanföreningens friskvårdshelg Malmö 27-28 oktober 2012 Mat ger oss liv men kan också ge men för livet En genomsnittssvensk förbrukar 650 kg

Läs mer

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt?

Hälsan tiger still? Vill du äta hälsosamt? Mat och motion Hälsan tiger still? När vi mår bra har vi sällan anledning att klaga. Först när vi börjar känna oss lite risiga funderar vi över vad som är dåligt för oss. Kanske ska vi ibland vända på

Läs mer

Fett fett. bränner. men välj rätt

Fett fett. bränner. men välj rätt Rätt sorts fett kan bidra till att hålla dig slank och ge en snygg och proportionerlig kropp! Fettet ger nämligen bränsle åt musklerna och hjälper till med förbränning. Men experterna råder oss att äta

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Älsklingsmat och spring i benen

Älsklingsmat och spring i benen Älsklingsmat och spring i benen Tips och idéer för förskolebarn Idag tänker vi berätta lite om maten och matens betydelse för barnens hälsa och väl befinnande. Alla behöver vi mat för att kroppen ska fungera.

Läs mer

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 3 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Bra barnmat Del 3 Middag

Bra barnmat Del 3 Middag Bra barnmat Del 3 Middag I sista och tredje delen om näringsrik barnmat tänkte jag delge er några tips som anpassar klassiska barnrätter till mer häslosamma alternativ. Har du missat barnmat frukost eller

Läs mer

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel

Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel REMISS 1 (7) Området för strategisk utveckling och stöd Juridiska avdelningen Förslag om nya föreskrifter om berikning av vissa livsmedel 1. Bakgrund Livsmedelsverket har tidigare remitterat ett förslag

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 41. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 41. Köp gärna med fler matvaror! dagar v 4 Recept Grönsaker gula lökar vitlök avokado chilipeppar gurka paprikor 5 tomater salladshuvud kruka koriander kruka persilja,,,,,,,,, Mejeri dl grädde 5 dl soyayoghurt 50 gram brieost Hej! Välkomna

Läs mer

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23

Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Centrala Barnhälsovården Skaraborg Primärvården, 2013-01-23 Fortsatta problem med vissa tungmetaller och mineraler i barnmat Allmän information till vårdpersonal Viss barnmat innehåller tungmetallerna

Läs mer

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan

ÅLDERSTEST. Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? 4 Ofta 3 En gång per dag 2 Två gånger per vecka 1 En gång per vecka -2 Mycket sällan ÅLDERSTEST Hur ofta äter du stekt eller grillad mat? Hur många portioner grönsaker äter du per dag (1 port 1 dl) 3 Nästan aldrig 2 Två portioner i veckan 1 En portion i veckan -1 Tre portioner per dag

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil.

Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Lev hjärtvänligt! Du kan påverka din hjärthälsa genom en bra kost och livsstil. Det onda och det goda kolesterolet Hälsan är en förutsättning för att vi ska kunna leva ett gott liv, det vet vi alla innerst

Läs mer

Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne

Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Vad är hälsosam mat? Matens dag i Region Skåne Malmö 18 oktober 2012 Nutritionist Ulla Johansson Idun Mat & Näringskonsult Lund www.idunmatochnaringskonsult.se Maten vi äter påverkar risken för Övervikt/undervikt

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5.

Socker. Socker. Naturens egen sötma. Här avse mono- och disackarider per 100 gram råvara. Ananas 11,2. Apelsin 8,9. Banan 13,5. Socker Socker Socker ger oss omedelbar energi på grund av sin uppbyggnad. Alla andra näringsämnen omvandlas till socker för att sedan transporteras ut till celler och vävnader. Många av våra celler föredrar

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Choklad innehåller en

Choklad innehåller en Choklad Info K akaobönan Jämfört med kaffe och te som nästan inte har något näringsvärde alls är kakaobönan mycket energirik. Kakaobönan innehåller: 50% fett 20-25% kolhydrater 15-20% protein 1,5% teobromin

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Matvanor hos elever i årskurs 5

Matvanor hos elever i årskurs 5 Matvanor hos elever i årskurs 5 Rapport från Livsmedelsverkets studie 2014 Av Anna Nilsson, Monika Pearson, Eva Warensjö Lemming och Natalia Kotova Förord Ett av Livsmedelsverkets uppdrag är att främja

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 40. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 40. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 40. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 40. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v 40 Recept Potatis/ris/pasta pkt pasta Hej! Vi inleder denna höstvecka med en riktigt snabb pastarätt med milda goda edamamebönor, även kallat sojabönor. Edamamebönan härstammar från

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

Okunskap och myter om bröd

Okunskap och myter om bröd Undersökning: Okunskap och myter om bröd Maj 2011 Ingemar Gröön Sakkunnig bröd, kost och hälsa Brödinstitutet AB Box 55680 102 15 Stockholm Tel. 08-762 67 90 info@brodinstitutet.se www.brodinstitutet.se

Läs mer

Rödbets- och quinoasallad med granatäpple och fetaost. vecka 11

Rödbets- och quinoasallad med granatäpple och fetaost. vecka 11 Rödbets- och quinoasallad med granatäpple och fetaost vecka 11 inspiration Rödbets- och quinoasallad med granatäpple och fetaost En matig quinoasallad med många tilltalande smaker: söta morötter, saftiga

Läs mer

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket.

Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått. Pernilla Larsson Leg Dietist. www.dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Pernilla Larsson Leg Dietist www.dietoteket.se Ät mat du tycker om! Det finns ingen mat som är så dålig så man aldrig

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du.

Livsstilsboken. En liten bok om det viktigaste som finns. du. Livsstilsboken En liten bok om det viktigaste som finns. du. Det här är jag. namn: klass: ålder: familj: mina intressen: mina favoriträtter: dagens datum: 2 JAG ÄR EN PERSON SOM...(sätt ett kryss för ja

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 3. Recept. Hej! Veckans meny: Bra att ha hemma v 3. Köp gärna med fler matvaror! dagar Ingredienser v Kött/fisk Ca 600 gram laxfilé 500 gram nötfärs 500 gram hönsfärs Recept Potatis/ris/pasta 900 gram potatis förp risnudlar Hej! Välkomna till en ny vintervecka med flera goda smaker

Läs mer

10 misstag kvinnor gör

10 misstag kvinnor gör 10 misstag kvinnor gör Misstag vad gäller kost och träning Vill du ha större framgång i din träning? Sluta då göra dessa 10 misstag. Även om dessa missuppfattningar även finns bland män, verkar de vanligare

Läs mer

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck

En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck En hjärtesak För dig som undrar över högt blodtryck Den dolda folksjukdomen Har du högt blodtryck? Den frågan kan långt ifrån alla besvara. Högt blodtryck, hypertoni, är något av en dold folksjukdom trots

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Bra mat för små barn 2016-03-07. Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset. Vad kan dietisten göra? Remisser från

Bra mat för små barn 2016-03-07. Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset. Vad kan dietisten göra? Remisser från Vad kan dietisten göra? Individuella patientbesök, ofta hela familjen Bra mat för små barn Dietist Mars 2016 Information för gravida om bra mat Information i BVC-grupp eller öppen förskola om bra mat för

Läs mer

Näringslära Meri Hakkarainen

Näringslära Meri Hakkarainen Näringslära Meri Hakkarainen Lupus Foder AB Djurskyddsföreningen Enköping 5 sept 2015 Grundläggande näringslära för katt och kattens matbeteende Innehållsförteckningar vad står det på påsen egentligen?

Läs mer

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018

Hälsa/Skola/Träning & Match. DJ-verksamheten säsongen 2017/2018 Hälsa/Skola/Träning & Match DJ-verksamheten säsongen 2017/2018 Planering För att kunna göra bra ifrån er och må bra behöver ni planera! Sätt er hälsa främst och var därför noggranna med att planera så

Läs mer

3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror!

3 dagar. Ingredienser v 47. Recept. Hej! Veckans meny: * Bra att ha hemma v 47. Köp gärna med fler matvaror! 3 dagar Ingredienser v 47 Kött/fisk Ca 500 gram laxfilé 600 gram kycklingfilé Recept Hej! Först ut på menyn denna vecka hittar du en god och lättlagad lax med blomkålscouscous och basilikakräm signerat

Läs mer

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen)

Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Betyg E (med tvekan) : (= Eleven beskriver mest med egna ord hur man upplevt träningen) Utverdering det har gott bra med träningen. jag tycker att det var kul att träna och så var det skönt att träna.

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2011 Märit Karls Bra länk om lipider ?! Lipidfamiljen Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Se fig. 24.1 s. 758 Ex. på lipider:

Läs mer

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner

Näringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

Till dig som har typ 2-diabetes

Till dig som har typ 2-diabetes Till dig som har typ 2-diabetes Informationsskriften du håller i handen Diabetes är ett samlingsnamn för sjukdomar som ger förhöjt blodsocker, typ 1-diabetes och typ 2-diabetes är vanligast, men det finns

Läs mer

Vecka 41,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Ingredienser. Recept

Vecka 41,4 port. Matnyttigt! MatHems Familjematkasse! Ingredienser. Recept Vecka, port MatHems Familjematkasse! Hej! Välkommen till en ny härlig vecka med en blandning av spännande, klassiska, enkla och utmanande rätter. En chiligryta på köttfärs är snabbfixat men minst lika

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Mellanmål kan förebygga undernäring

Mellanmål kan förebygga undernäring Mellanmål kan förebygga undernäring För många av oss är måltiderna en av dagens höjdpunkter. För våra äldre kan de betyda allt. Det är då man umgås och njuter av något gott. För personalen på äldreboenden

Läs mer

Högt blodtryck Hypertoni

Högt blodtryck Hypertoni Högt blodtryck Hypertoni För högt blodtryck försvårar hjärtats pumparbete och kan vara allvarligt om det inte behandlas. Har du högt blodtryck ökar risken för följdsjukdomar som stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt,

Läs mer

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7

Mat, måltider & hälsa. Årskurs 7 Mat, måltider & hälsa Årskurs 7 Med alla näringsämnen Det finns 6 stycken näringsämnen: - Kolhydrater - Protein Engerigivande. Vi behöver - Fett ganska mycket av dessa. - Vitaminer - Mineraler Ej engerigivande.

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 7 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Anvisningar för ifyllande av matdagbok

Anvisningar för ifyllande av matdagbok Anvisningar för ifyllande av matdagbok Matdagboken är ett hjälpmedel för att bedöma ditt energi- och näringsintag, och den kan användas på olika sätt. Dels kan matdagboken ge en grov uppskattning av hur

Läs mer