Näringsämnena och matspjälkning

Transkript

1 Näringsämnena och matspjälkning

2 Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

3 Kolhydrater Bildas i de gröna växterna med hjälp av fotosyntes: koldioxid + vatten + solenergi druvsocker + syre 6 CO H 2 O C 6 H 12 O O 2 Kolhydrater indelas i tre grupper: - Sockerarter (enkla och sammansatta) - Stärkelse - Cellulosa

4 Enkla sockerarter Kännetecken: Vita, smakar sött och är lösliga i vatten. Till enkla sockerarter hör druvsocker, fruktsocker och galaktos. Druvsocker (glukos) Söt smak, finns i sötsaker, bär och frukter. Tas snabbt upp av blodet och ger därför snabbt energi. Fruktsocker Finns i bär och frukter. Används som sötningsmedel. Galaktos Liknar druvsocker men smakar inte lika sött. Ingår i mjölksocker tillsammans med druvsocker Reagens: Enkla sockerarter kan påvisas med Trommers prov. Druvsocker påvisas med reagensstickor.

5 Sammansatta sockerarter Kallas också disackarider (di = två) Till sammansatta sockerarter hör rörsocker, maltsocker och mjölksocker. Rörsocker: Vanligast, fås ur sockerrör och sockerbetor. Maltsocker: Används vid tillverkning av öl och viss bakning. Mjölksocker: Finns i mjölk.

6 Stärkelse Växter kan omvandla druvsocker till stärkelse. Stärkelsen är lätt att lagra och fungerar som växtens energireserv. Stärkelse består av långa kedjor av sammankopplade druvsockermolekyler (upp till 2000 st) Stärkelserika livsmedel är potatis och olika sädesslag. Djur och människor kan lagra druvsocker i form av glykogen (djurstärkelse) och det kan användas för att ge energi.

7 Cellulosa Cellulosa består av ens stor mängd druvsockermolekyler (upp till 3000 st) som är sammankopplade. Finns i växtercellernas väggar. Vissa djur kan bryta ner cellulosa till druvsocker och sedan använda den energin, t.ex. kor. Människor kan inte bryta ner cellulosa men det är bra för magen att äta lagom mängd fibrer.

8 Proteiner - Äggviteämnen Alla proteiner innehåller kol, väte, syre och kväve. Många proteiner innehåller dessutom fosfor och svavel. Proteiner består av aminosyror som sitter ihopkopplade i långa, ofta spiralformade kedjor. 20 aminosyror ingår i vår föda. 8 aminosyror är essentiella (kroppen kan inte tillverka dessa själv). Proteiner används som byggstenar för kroppens celler. Kännetecken: Proteiner koagulerar (stelnar) om de upphettas eller påverkas av vissa enzymer. Äggviteämnen svärtar silver. (svavel + silver silversulfid) Färgas gula av salpetersyra. Kan påvisas med reagensstickor (Abustix).

9 Forts. protein Viktiga funktioner i kroppen Viktiga proteiner i kroppen Enzymer Grupp av proteiner som fungerar som katalysatorer, dvs. påskyndar reaktioner i kroppen t.ex. vid matsmältningen. Enzymer finns också i tvättmedel. Hemoglobin Ingår i de röda blodkropparna. Hemoglobin tar upp syre i lungorna och avger det i kroppens vävnader.

10 Fetter Fett är det mest energirika näringsämnet. Dubbelt så energirikt som kolhydrater. Kroppen kan lagra energi i form av fett. Men då måste man få i sig mer energi än vad man förbränner. Fett är mycket viktigt att få i sig, t.ex. för uppbyggnad av cellmembranen och hormoner. Fett är estrar som består av en alkoholen glycerol som sitter ihop med tre fettsyror. G L Y C E R O L FETTSYRA FETTSYRA FETTSYRA Växtfett är mestadels omättat. Djurfett är mestadels mättat.

11 Matspjälkningskanalen Består av fem stationer 1. Munnen 2. Magsäcken 3. Tolvfingertarmen 4. Tunntarmen 5. Tjocktarmen

12 Station 1 Munnen Maten mals mellan tänderna och blandas med saliven. Saliven innehåller enzymet amylas som börjar nedbrytningen av stärkelse. Ju mer finfördelad maten är desto lättare byts maten ner.

13 Station 2 Magsäcken Maten kommer in genom övre magmunnen. I magsäckens väggar finns muskler som knådar födan och blandar den med magsaft. Slemhinnan i magsäcken tål ett lågt ph-värde. Magsaften innehåller saltsyra och enzymet pepsin. Pga. saltsyran är ph-värdet i magsäcken 1,5-2. Pepsin bryter ner proteiner. Den nedre magmunnen portionerar ut födan i tolvfingertarmen (5-10 ml åt gången).

14 Station 3 Tolvfingertarmen Tolvfingertarmen I tolvfingertarmen mynnar en gemensam gång från bukspottkörteln och levern. Från levern kommer galla som finfördelar fettet så enzymerna lättare kan angripa. Bukspottkörteln avger bukspott som sönderdelar fett, kolhydrater och protein.

15 Station 4 Tunntarmen Tunntarmen I tunntarmen avges tarmsaft som gör tarminnehållet mer lättflytande. Tarmrörelser (peristaltik) pressar födan framåt. Nedbrytningen av kolhydrater, protein och fett slutförs här. Tunntarmen suger upp dessa ämnen tillsammans med vitaminer och mineraler. Kolhydrater Druvsocker Proteiner aminosyror Fett glycerol och tre fettsyror Tunntarmen mynnar ut i tjocktarmen.

16 Tunntarmens uppbyggnad

17 Hur kommer näringen till cellerna? I tunntarmen sugs näringsämnena upp genom tarmslemhinnan och når blodkärlen i tarmväggen. Ämnena transporteras sedan till levern där de antingen används för att bilda olika ämnen eller lagras. Näringen förs vidare med blodet till cellerna. I cellerna blir aminosyror till proteiner fettsyrorna till fetter druvsocker förbränns i cellandningen

18 Fotosyntes vatten + koldioxid + solenergi druvsocker + syre Fotosyntes sker i växter och vissa bakterier. Sockret från fotosyntesen använder växten till att leva, växa och fortplanta sig. Sockret kan också omvandlas till protein, fetter och kolhydrater. Näringen och energi förs vidare då växten äts av bakterier, svampar, djur och av oss människor.

19 Cellandning Druvsocker + syre vatten + koldioxid och energi Druvsocker används som bränsle vid cellandning. Cellandning sker i alla celler och frigör energin som finns lagrat i druvsocker..

20 Station 5 Tjocktarmen Tjocktarmen När tarminnehållet kommer till tjocktarmen består det till 80 % av vatten. Tjocktarmens uppgift är att suga upp det mesta av vattnet. I tjocktarmen finns en stor mängd kolibakterier som lever på osmälta näringsämnen. Kolibakterierna hjälper oss att tillverka K-vitamin. Kolibakterierna och människan lever i symbios, dvs. samarbetar.

21 Kroppens avfall Vid cellandningen bildas avfallsämnen. De måste föras ut ur kroppen snabbt. Blodet tar upp avfallsämnena och fraktar det till utsöndringsorgan. Utsöndringsorganen är lungorna, njurarna och svettkörtlar.

22 Njurarna Till urinorganen hör njurarna, urinledarna, urinblåsan och urinröret. Urinen bildas i njurarna och förs till urinblåsan genom urinledarna. Urinblåsan töms genom urinröret. Njurarna är viktiga för de renar blodet och styr vätskebalansen.

23 Njurarna styr vätskebalansen När man druckit mycket, suger tunntarmen upp mycket vatten. Då avger njurarna mer vatten för att mängden vatten runt cellerna alltid ska vara densamma. Då ökar urinmängden. Vid vätskebrist avger njurarna mindre vatten och urinen blir mer koncentrerad.

24 Njurarna renar blodet Rening av blodet sker i njurkapslarna som ligger i njuren. Det finns ca 1 milj. Njurkapslar i varje njure. Reningen sker genom filtrering under högt tryck. Vätskan pressas ut ur blodet och åker genom njurkanalen. Njurkanalens väggar suger tillbaka mycket av vätskan och näringsämnen. De förs åter till blodet. Resten rinner till urinblåsan.

25