Kim Kindvall 12 oktober Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS"

Transkript

1 ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1

2 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor består av flera miljarder. De första encelliga bakterierna uppstod för mer än 3,5 miljarder år sedan. När man fortfarande är ett foster är ens första celler stamceller men efter ett tag så blir cellerna specialiserade och har en speciell uppgift i kroppen. Celler förökar sig igenom att dela sig själva till två och ibland fyra likadana celler. Så även om miljoner av våra celler dör varje dag skapas nya lika snabbt. Olika celler har olika livslängd, Till exempel de flesta nervceller lever i hela vårt liv. Cellens uppbyggnad Cellmembran: Cellmembran är som cellens hud. Den ser till så att alla viktiga ämnen kommer in i cellen och att det cellen inte behöver tas ut. Den skyddar också cellen. Cellplasma: Cellplasman är det som allt i cellen flyter i. Det är en trögflytande vätska som består av vatten, salt och proteiner.!2

3 Energiverk: Energiverken kallas mitokondrier och det är där förbränningen sker så att cellen får energi. Proteinfabriker: Proteinfabrikerna kallas ribosomer och tillverkar olika proteiner när arvsanlagen i cellkärnan ger order. Proteinerna används bland annat som byggstenar i cellen. Reningsverk: I reningsverken tas cellens avfall om hand och töms sedan ut ur cellen. De kallas lysosomer. Cellkärna: Cellkärnan är som cellens chef och styr över det mesta som händer i cellen. I den finns DNA som innehåller våra arvsanlag.!3

4 Energi I cellen sker hela tiden massor av kemiska reaktioner. Den reaktion som kallas förbränning eller cellandning är det som gör att cellen får energi. Vid den omvandlas glukos och syre till koldioxid och vatten.!! Glukos + Syre > Koldioxid + Vatten + Energi Historia På 1600-talet upptäckte Robert Hooke "små rum" som han kallade celler (efter latinets cellula). År 1838 skrev en tysk forskare vid namn Matthias Schleiden att alla växter är uppbyggda av celler. Inte många trodde honom men ett år senare bevisade den tyske vetenskapsmannen Theodor Schwann att alla organismer består av celler. Efter ett tag blev cellteorin allmänt accepterad. Cellen visade sig vara den minsta levande byggstenen i alla organismer.!4

5 Vävnader, organ och organsystem Celler av samma sort bildar en vävnad. Olika vävnader bygger tillsammans upp kroppens organ. Hjärnan, hjärtat och levern är exempel på organ. Alla vävnader och organ bildas av stamceller. De är omogna celler som kan dela sig till flera celler. De kan genom att dela sig bli mer specialiserade celler och därför kan stamceller utvecklas till många olika sorters celler. Matspjälkningen För att vår kropp ska kunna ta upp näringsämnena i maten måste de brytas ned till mindre delar. Det mesta vi äter består av vatten, kolhydrater, fetter och proteiner. Men man måste också äta vitaminer och mineralämnen. Sönderdelningen sker i ett cirka sju meter långt rör.!5

6 När man är hungrig känner man hur det vattnas i munnen. Det beror på att spottkörtlarna bildar extra mycket saliv. När man tuggar blandas maten med saliven och blir lättare att svälja. Saliven innehåller enzymer som sönderdelar kolhydraterna. Matstrupen pressar med sina starka muskler ner maten till matsäcken. Där knådas maten av muskler och blandas med magsaft. Den innehåller enzymet pepsin som sönderdelar proteiner och saltsyra som dödar bakterier. Saltsyran är frätande men magsäcken täcks av en slemhinna som skyddar mot det. Sedan tas maten ner i tolvfingertarmen. Hit töms bukspott och galla från bukspottkörteln och levern. Bukspottet innehåller många olika enzymer som fortsätter sönderdelningen och ämnen som gör magsaften mindre sur. Galla bildas i levern och lagras i gallblåsan, gallans viktigaste uppgift är att finfördela fettet. Tunntarmen är flera meter lång och driver fram innehållet med muskler i tarmväggen. I tunntarmen finns körtlar som avsöndrar tarmsaft som gör att näringsämnena lättare tas upp. I tunntarmens vägg finns tarmludd. I dem finns mängder små blodkärl som tar upp näringsämnena. I tunntarmen sker den sista sönderdelningen. Det som blir kvar tas till tjocktarmen där vatten och olika salter tas upp av blodet, vilket gör tarmens innehåll fastare. Kvar finns sen bara det vi inte kan sönderdela, som växtdelar av cellulosa.!6

7 Lungorna och andningen Varje år andas man cirka 4 miljoner liter luft. Man andas så att cellerna kan få syre till sin förbränning. Det börjar med att man andas in och luften tas till lungorna genom två stora luftrör. Luftrören grenar ut sig till mindre och mindre rör. På de minsta rören sitter lungblåsorna. De tunna väggarna på lungblåsorna omgivs av små blodkärl som tar upp syret. Samtidigt som syre förs över till blodet genom lungblåsorna strömmar koldioxid från blodet in i de. Man blir av med koldioxiden när man andas ut. Lungblåsorna bildar en stor kontaktyta mellan luften och blodet vilket gör andningen mycket effektiv. Man behöver inte tänka på att man andas, det styrs i ett litet andningscentrum i hjärnan. Diafragman, en muskel som sitter under revbenen, gör så att lungorna suger in eller pressar ut luft. Stämbanden I struphuvudet finns stämbanden som gör att vi kan prata. När man inte pratar är de avslappnade men när man spänner de börjar de vibrera så att ljud uppstår. Stämbanden kan vibrera upp till 500 gånger per sekund.!7

8 Hjärta och Blodomlopp Upptäckten av blodomloppet Den grekiske läkaren Galenos, som levde på 100-talet, ansåg att blodet som färdades runt i kroppen hela tiden var nybildat och så trodde man i många hundra år. Det dröjde till 1628, när den engelska läkaren William Harvey gav ut en vetenskaplig skrift där han beskrev hur hjärtat pumpar ut blod till lungorna och resten av kroppen, innan man förstod hur blodomloppet fungerade. William Harvey visade också att det var samma blod som cirkulerade runt i kroppen hela tiden. Hjärtat är pumpen som får blodet att cirkulera. Från hjärtat pumpas blodet ut i stora artärer. De grenar ut sig till mindre artärer, ungefär som lungorna, till det kommer till de minsta blodkärlen: kapillärerna. Kapillärerna når så gott som alla celler. Genom de kan syret komma in i cellerna och koldioxiden ta sig ut ur de. När detta utbyte har skett tas blodet till vener. De samlar ihop blodet i allt större blodkärl som leder tillbaka till hjärtat.!8

9 Vi har två kretslopp, det lilla kretsloppet och det stora kretsloppet. Det lilla kretsloppet tar blodet till lungorna från hjärtats högra halva, där det tar upp syre och lämnar koldioxid innan det tas tillbaka till vänstra hjärthalvan. Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kretsloppet där det går runt i kroppen och lämnar syre till cellerna, tar upp näring i tunntarmen och renas i levern och njurarna bland annat. När blodet kommer tillbaka har det gått ett varv runt kroppen.! Varje dygn pumpar hjärtat runt ungefär 5000 liter blod i våra kroppar. Hjärtat omges av kranskärl som är blodkärl som förser det med syre och näring. Hjärtat har fyra rum, två förmak och två kammare. Det syrefattiga blodet strömmar in i höger förmak, därifrån tas det till höger kammare som pumpar ut det i lilla kretsloppet. Det syrerika blodet tas då till vänster förmak och pumpas av vänster kammare ut i stora kretsloppet. De båda kamrarna drar ihop sig samtidigt - hjärtat funkar som en dubbelpump. Mellan båda förmak och kammare finns ett slags dörrar som kallas segelklaffar. De stängs när kamrarna pumpar ut blodet så att det inte rinner tillbaka till förmaken. Liknande klaffar finns mellan vänster kammare och aorta och mellan höger kammare och lungartären. De kallas fickklaffar och öppnas när blodet pumpas ut.!9

10 Blodtrycket är kraften blodet färdas med. När blodet ska tillbaka från stora kretsloppet till hjärtat är blodtrycket svagt och därför när vi rör på benen trycker musklerna ihop venerna så att blodet färdas tillbaka. Fickklaffar i venerna gör så att blodet inte åker tillbaka.! Blodet innehåller mest röda blodkroppar som innehåller ett protein som kan binda och transportera syre. Det kallas hemoglobin. Om man skadar sig så att det blöder drar blodkärlen ihop sig för att minska blödningen och blodplättar klibbar ihop sig för att täta läckan. Fibrin i blodplasman gör så att de röda blodkropparna fastnar. Det kallas att blodet koagulerar och det är då det bildas en sårskorpa. Vita blodkroppar i blodet ingår i immunförsvaret men bara en liten del vita blodkroppar är i blodet, resten sitter i vävnader redo att attackera. Immunförsvar Kroppen har många sätt att skydda sig mot skadliga ämnen. Huden är en effektiv barriär och i saliven, tårvätskan och saltsyran finns det bakteriedödande ämnen. I luftstrupen och luftrören finns flimmerhår som hela tiden rör sig uppåt. Det är när slemhinnan i halsen eller näsan irriteras som man hostar eller nyser.!10

11 Om virus och bakterier tar sig in i kroppen har vi ett avancerat immunförsvar som tar hand om det. I benmärgen bildas vita blodkroppar som transporteras med blodet och lymfa. Lymfa är en vätska som finns i lymfkärl som går runt i hela kroppen. Lymfan passerar lymfkörtlar som innehåller många vita blodkroppar. I en vuxen person finns det mellan två och tre kg vita blodkroppar. När vi vaccinerar oss sprutar vi in ett nästan dött virus i kroppen som de vita blodkropparna dödar och sen känner de igen viruset om man får det sen så att de kan döda det. Skelettet Skelettet är starkare än betong men lika lätt som kolfiber. Det består av totalt 206 ben. I skelettet lagras viktiga mineraler, som kalcium och fosfat. Det största benet är lårbenet och det minsta är stigbygeln som sitter i örat.!11

12 Skelettet är lika starkt som stål men väger bara 15-20% av vår kroppsvikt. I benens inre finns röd och gul benmärg. I den röda benmärgen bildas alla blodkroppar och den vita benmärgen består mest av fett.! Leder Mellan många ben finns leder, det är tack vare de benen kan röra sig mot varandra. Kulleder finns i till exempel höfterna och gör att benen kan röra sig i flera riktningar. Gångjärnsleder finns i fingrar och tår och gör att vi kan böja de upp och ner. Vridleder gör att vi kan till exempel vrida på huvudet. Mellan varja ryggkota finns diskar som funkar som stötdämpare. Muskler Den starkaste musklerna är käkmusklerna som man använder när man pratar och tuggar. Totalt finns det cirka 640 muskler i kroppen som sitter fast i benen med hjälp av senor. Skelettmuskler är muskler som vi styr själva och glatta muskler styrs oberoende av vår vilja. Hjärtmuskeln styrs automatiskt utan att man behöver tänka på det.!12

13 När man går använder man 200 muskler. För att man ska kunna göra saker behöver musklerna samarbeta genom att böja och sträcka sig. En skelettmuskel är uppbyggd av buntar av muskelfibrer. Varje fiber består av en muskelcell som är mindre än 0,1 mm bred. De flesta muskelceller är några centimeter långa, men i vissa muskler kan de vara längre än 30 cm. Längs muskelfibrerna finns det gott om små blodkärl som förser cellerna med glukos och syre så att de kan skapa energi. När man tränar bildas fler mitokondrier, det vill säga energifabriker, i muskelcellerna som kan skapa energi. Mjölksyra beror på att musklerna inte får tillräckligt mycket syre. Huden Huden är kroppens största organ och väger hos en vuxen människa cirka 5 kg. Överhuden: Hudens yttersta lager kallas överhuden. I överhudens hornlager finns finns platta, döda celler som innehåller ett ämne som heter keratin. Det gör huden vattentät och skyddar mot stötar och bakterier och kemikalier som vill ta sig in. Huden förnyas hela tiden av att hornlagrets celler nöts bort och ersätts av nya.!13

14 De nya cellerna bildas i tillväxtlagret. Längre ner i överhuden finns pigmentceller. Det är de som gör så att vi blir bruna när vi solar genom att skapa ett brunt pigment. Om pigmentet bildas ojämnt får man fräknar. Läderhuden: Läderhuden innehåller elastiska fibrer som är starka när man är ung men så småningom blir stelare och bildar rynkor. Känselkroppar i läderhuden gör så att vi får reda på förändringar i omgivningen och så att vi kan känna smärta. Talgkörtlarna bildar talg, som är ett slags fett som gör huden mjuk och smidig. Svettkörtlarna utsöndrar svett som gör så att kroppen kyls ner så att kroppstemperaturen hålls runt 37 C. Normalt svettas man en halv liter per dygn men när man tränar kan man svettas upp till en eller två liter i timmen. Blodkärlen hjälper också till att reglera kroppstemperaturen genom att vidgas så att värme kan passera ut genom huden och dra ihop sig när det blir kallt så att värmeförlusten minskar. Underhuden: Det mesta av vårt fett lagras i underhuden i fettceller. Det bildar ett lager som skyddar mot stötar och kyla. I underhuden lagras också vävnadsvätska, som är som ett extra vattenförråd.! Naglar och hår består av döda celler som innehåller keratin. Innan ett hårstrå lossnar har det växt i cirka fem år. Om håret blir lockigt eller rakt beror på hårsäckarna. Om de är böjda blir håret lockigt och om de är raka blir håret rakt.!14

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping www.lektion.se Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn

Läs mer

HUDEN - Instuderingsfrågor

HUDEN - Instuderingsfrågor Huden är kroppens största organ och huden består av tre olika lager, överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den delen som vi ser och den är tjockast på fotsulorna och handflatorna. På ögonlocken

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen Hud Kroppens största organ är kroppens största organ. Mellan 15 och 25 procent av kroppsvikten är hud, och den har en yta på nästan två kvadratmeter. har många olika uppgifter. Den skyddar mot bland annat

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27 2 Kroppen Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27 Syftet med kapitlet är att eleverna ska få kunskap om hur kroppen fungerar. Eleverna ska kunna namnen på några organ, veta hur de ser ut, var på

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Matspjälkningen Vad sönderdelas födoämnena proteiner, kolhydrater och liptider till? Proteiner: Proteiner sönderdelas till aminosyror. Det börjar i magsäcken, där miljön

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016

Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Elevens häfte i biologi 8 våren 2016 Tornhagsskolan den 10 mars 2016 Det här ska vi arbeta med: Hur fungerar den friska kroppen? Hur behåller man bra hälsa? Hur försvarar sig kroppen när man blir utsatt

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport : syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikropper, vita blodkroppar Värmereglering Medverkar i att

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Människokroppen 2 - Mat

Människokroppen 2 - Mat 1. Vilka är de tre huvudgrupper av ämnen som vi måste få i oss dagligen? 2. Vilka kolhydrater kan vår kropp ta upp? 3. Vilken sorts kolhydrat är den bästa för oss? Varför? 4. Vad har fettet för uppgifter

Läs mer

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen

Idrott och Hälsa A-kurs Teori. Anatomi Läran om kroppen Idrott och Hälsa A-kurs Teori Anatomi Läran om kroppen Anatomi Skelettet Hur många ben har du i din kropp Vilket är det största / minsta Tillväxtzoner Håligheter där benmärgen bildas www.1177.se Anatomi

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

Människokroppen - en översikt

Människokroppen - en översikt Celler, vävnader och hud Den fantastiska kroppen Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi

Cirkulationssystemet. Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemet Bi2 Fysiologi Cirkulationssystemets uppgifter: Transport av ämnen till och från cellerna: Syre, koldioxid, näringsämnen, avfallsprodukter, hormoner, antikroppar, vita blodkroppar

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Hur länge kan du hålla andan?

Hur länge kan du hålla andan? Inledning Hur länge kan du hålla andan? Varför går det inte att hålla andan så länge som man skulle vilja? Varför går det inte att simma längre stunder under vatten utan snorkel? Vad är det som gör att

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Lite information om Renew Life

Lite information om Renew Life Lite information om Renew Life För att förstå vad som gör Renew Life så speciellt måste man först höra historien om grundaren Brenda Watson, som grundade företaget år 1997. När hon plågades av dålig hälsa

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna differentieras

Läs mer

Källa: Nationellt centrum för flexibelt lärande.

Källa: Nationellt centrum för flexibelt lärande. Kortfattad anatomi Rörelseapparaten Rörelseapparaten är en gemensam benämning på muskler, senor, ligament, ben och leder. Till rörelseapparaten räknas skelettsystemet och förbindelser mellan benen och

Läs mer

BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA

BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA BIOLOGI 8 VÅREN 2017 KROPP & HÄLSA Vad ska vi göra? Tornhagsskolan den 17 mars 2017 Vi ska arbeta med om hur kroppens försvar, transporter, energi, kontroll och fortplantning fungerar. Hur behåller man

Läs mer

Anonymitetskod / AFA

Anonymitetskod / AFA TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com

Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17% Vatten:

Läs mer

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com.

Matglädje! Människans byggstenar. Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com. Matglädje! Anna Rutgersson Fil. Mag. Idrottsvetenskap Göteborgs universitet anna.rutgersson@gmail.com Människans byggstenar Män F Mineralämnen: ca 5% Kolhydrater: ca 1% Fetter: ca 15% Proteiner: ca 17%

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer