skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

Transkript

1 Hud Kroppens största organ är kroppens största organ. Mellan 15 och 25 procent av kroppsvikten är hud, och den har en yta på nästan två kvadratmeter. har många olika uppgifter. Den skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå förhindrar att man förlorar för mycket vätska utsöndrar vatten och salter genom svettning och avdunstning lagrar vätska och fett skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen bildar D-vitamin med solens hjälp, som behövs bland annat för att kroppen ska kunna ta upp kalcium till skelettet fungerar som ett stort sinnesorgan, som kan känna kyla, värme, tryck, beröring och smärta består av tre lager. Fördjupningsbild finns sist i texten. signalerar till omgivningen, till exempel att man är generad genom att rodna. s uppbyggnad Även om huden verkar väldigt tunn består den av flera lager av olika typer av vävnader överhuden läderhuden underhuden. Publicerad: (14)

2 Överhuden Överhuden är den yttersta synliga delen av huden. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Hud som slits mycket, till exempel hand- och fotsulor, har tjock överhud. Den kan vara en millimeter tjock eller mer. Den övriga överhuden är 0,05-0,1 millimeter tjock. Tunnast hud finns på ögonlocken. Överhuden består av platta celler i flera skikt, så kallat flerskiktat plattepitel. Överhuden sitter fast i den underliggande läderhuden genom ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera skikt. Cellerna i de djupast liggande skikten delar sig ofta för att ersätta celler som slits på hudens yta. De nybildade cellerna förs upp till ytligare skikt efter hand som de åldras, och nya celler bildas intill basalmembranet. Hornämne, eller keratin, lagras i de åldrande cellerna. De yttersta cellagren består av döda och förhornade celler, som kallas hornlager. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot kemisk och mekanisk påverkan, till exempel nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Man kan till exempel få valkar på händerna efter hårt arbete. Hudcellerna nybildas hela tiden och förs upp till hudens yta. Fördjupningsbild finns sist i texten. Överhuden innehåller pigment I de understa cellskikten intill basalmembranet finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade. När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer. Överhuden saknar blodkärl och därför förs syre och näringsämnen dit från hudens djupare lager, som innehåller blodkärl. I överhuden finns celler som bildar pigment, som skyddar mot solens ultravioletta strålning. Fördjupningsbild finns sist i texten. Läderhuden Läderhuden ligger under överhuden. Läderhuden är 0,5-3 millimeter tjock, och den är tjockast på ryggen. Gränsen mellan de båda hudlagren är vågformad. Läderhuden består av bindväv, som innehåller rikligt med proteinfibrer av kollagen och elastin. Därför är läderhuden både stark och elastisk. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs en del av de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare. I läderhuden finns det gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek. När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen. Det gör att värme lämnar I läderhuden finns gott om fibrer som gör huden stark och elastisk. Fördjupningsbild finns sist i texten. Publicerad: (14)

3 kroppen och den svalnar. kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras. I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar som reagerar på olika känselintryck, som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också fria nervändar som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan. Underhuden Djupare ner i huden övergår läderhuden i underhuden. Det finns inte någon tydlig gräns mellan de här två hudlagren. Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en mager person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock. Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande. Den är dessutom en viktig fettreserv. Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska. Underhuden innehåller fettceller. Fördjupningsbild finns sist i texten. Hår, naglar och körtlar Naglar, hår och körtlar räknas till huden Till huden räknas även naglar, hår, talg-, svett- och mjölkkörtlar. Naglar På fingertopparna och tårna bildas naglar från nagelroten, som ligger i ett veck av överhuden. Cellerna i nagelroten delas, och då växer nageln. En nagel växer ungefär 1-2 millimeter i veckan. Det är bara cellerna längst in vid roten som lever. När cellerna förskjuts framåt förhornas de och dör. Då bildas en nagel. Naglarna skyddar tå- och fingertopparna. Naglarna består mest av döda celler. Fördjupningsbild finns sist i texten. Publicerad: (14)

4 Hår Hårstrån växer ut från så kallade hårsäckar, som ligger i överhuden. Celler i hårsäckens botten delas och skjuts uppåt, samtidigt som de förhornas och dör. Det mesta av håret består alltså av döda celler. Ett hårstrå bildas på liknande sätt som en nagel. En liten muskel sitter fast i hårsäcken. Muskeln kan inte styras av viljan. När man fryser eller blir rädd drar muskeln ihop sig. Då reser sig hårstrået och huden blir knottrig. Man brukar säga att man får gåshud. Hår finns överallt på kroppen utom på handflator och fotsulor, på penis och på de inre blygdläpparna. Håret på huvudet, i armhålorna, ögonbrynen, ögonfransarna och runt könsorganen är längre och kraftigare än övrigt hår. Ett hårstrå på huvudet kan finnas kvar i 2-5 år. Sen lossnar det och ersätts av ett nytt hårstrå. Hårfärgen beror på hur mycket pigment det finns i hårstråna. Att håret blir grått hos äldre beror på att så mycket pigment inte bildas längre eller har upphört. Talgkörtlar Talgkörtlarna finns i läderhuden. Körtlarna mynnar högt upp i hårsäckarna eller direkt på hudens yta. Talgkörtlarnas sekret innehåller mycket fett. Sekretet följer med hårstråna upp till hudytan och gör den mjuk, smidig och vattenavvisande. Körtlarnas sekret innehåller ämnen som motverkar bakterietillväxt. Håret växer ut från hårsäckar i huden. Där finns också talgkörtlar som bildar fett, men även svettkörtlar som ser till att kroppen inte blir för varm. Fördjupningsbild finns sist i texten. Det finns flest talgkörtlar i ansiktet, hårbottnen, mitt på bröstet och på ryggen. Produktionen av talg är störst under puberteten och stimuleras av manligt könshormon. Finnar beror på att talgkörtelns mynning proppas igen av talg och den nedre delen talgkörteln blir inflammerad. Svettkörtlar Svettkörtlarna ligger djupt ner i läderhuden eller i underhuden. Körtlarna består av ett långt rör som har rullats ihop till ett nystan. Körtlarna mynnar på hudytan där svetten töms ut. Svett innehåller vatten och salter. Om man svettas mycket är det viktigt att inte bara ersätta vätskan, utan även salterna. Svettningen hjälper till att hålla kroppens temperatur på rätt nivå. När man svettas kyls kroppen av snabbare. Svettkörtlar finns överallt på kroppen, men är vanligast i handflator och fotsulor. I armhålorna, runt könsorganen och bröstvårtorna och intill ändtarmsöppningen finns en speciell sorts svettkörtlar. Svetten från dessa körtlar får en särskild lukt när den bryts ner av hudens bakterier. Bröstkörtlar I underhudsfettet i kvinnors bröst finns mjölkkörtlar. Körtlarna har bildats från överhuden och mynnar på bröstvårtorna. Under puberteten stimuleras körtlarna av kvinnligt könshormon så att de börjar växa. Samtidigt ökar fettvävnaden i brösten. I kvinnans bröst finns bröstkörtlar. Fördjupningsbild finns sist i texten. Publicerad: (14)

5 Om kvinnan senare blir gravid stimuleras körtlarna av ett annat hormon så att de börjar bilda mjölk. Glatta muskelceller i mjölkkörtlarnas utförsgångar pressar ut mjölken när barnet suger på bröstvårtan. Fördjupning och länkar Läs mer i Infomedica Läs mer om kroppens olika delar i Infomedica Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland, Kalmar län, Västra Götaland eller Region Skåne kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fördjupning Fördjupad information finns att läsa i: Människokroppen fysiologi och anatomi Bjålie; Jan G; Haug, Egil; Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V, Toverud, Kari C Faktagranskning: Gunnel Bjerneroth Liber AB 1998 Den fantastiska människokroppen Dietrichs, Espen; Hurlen, Petter; Toverud, Kari C Översättning: Gunnel Bjerneroth Bonnier Utbildning 1994 (finns även som CD-rom) Människans fysiologi och anatomi Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, Stig-Eyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik Almqvist & Wiksell Förlag 1993 Anatomi och fysiologi Sonesson, Bertil och Gun Liber AB Publicerad: (14)

6 Redaktion Manusförfattare Gunnel Bjerneroth Lindström, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala. Faktagranskare Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin och medicinsk chef, Infomedica. Illustrationer Kari C. Toverud, certifierad medicinsk illustratör, Oslo, Norge. Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinska chef och redaktionsråd. Publicerad: (14)

7 Fördjupningsbilder s lager består av överhuden, läderhuden och underhuden. Överhuden är den den del som man ser. De yttersta cellagren i överhuden kallas hornlager och består av döda och förhornade celler. Det gör att huden är motståndskraftig mot frätande ämnen och nötning. I läderhuden finns gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. Underhuden innehåller många fettceller som är värmeisolerande och stötdämpande. Publicerad: (14)

8 Hudcellerna Överhuden sitter fast i den underliggande läderhuden genom ett så kallat basalmembran. På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera skikt. Dessa celler delar sig ofta för att ersätta celler som slits på hudens yta (1). De nybildade cellerna förs upp till ytligare skikt efter hand som de åldras (2). Hornämne, eller så kallat keratin, lagras i de åldrande cellerna. När cellerna till slut når det översta hudlagret, hornlagret, är de döda och förhornade celler. Publicerad: (14)

9 s pigment I de understa cellskikten av överhuden finns celler som innehåller färgämne, pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. När pigmentcellerna utsätts för solljus blir man mörkare - man blir solbränd. Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Publicerad: (14)

10 Läderhuden Läderhuden består av bindväv, som innehåller gott om fibrer av proteinerna kollagen och elastin. Därför är läderhuden både stark och elastisk. Det finns gott om blodkärl i läderhuden som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. I läderhuden finns också lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Det finns olika sorters känselkroppar som reagerar på olika känselintryck, som beröring, tryck, värme och kyla. I huden finns också fria nervändar som reagerar på smärta. De olika impulserna leds sedan av nerver till hjärnan. Publicerad: (14)

11 Underhuden Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en mager person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock. Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande, men också ett fett- och vätskeförråd. Publicerad: (14)

12 Naglarna På fingertopparna och tårna bildas naglar från nagelroten, som ligger i ett veck av överhuden. Cellerna i nagelroten delas, och då växer nageln. Det är bara cellerna längst in vid roten som lever. När cellerna förskjuts framåt förhornas de och dör. Då bildas en nagel. Naglarna skyddar tå- och fingertopparna. Publicerad: (14)

13 Håret Hårstrån växer ut från så kallade hårsäckar. Celler i hårsäckens botten delas och skjuts uppåt, samtidigt som de förhornas och dör. Det mesta av håret består alltså av döda celler. En liten muskel av glatt muskulatur sitter fast i hårsäcken. När man fryser eller blir rädd drar muskeln ihop sig och då reser sig hårstrået. Talgkörtlarna mynnar högt upp i hårsäckarna eller direkt på hudens yta. Talgkörtlarnas sekret innehåller mycket fett. Sekretet följer med hårstråna upp till hudytan och gör den mjuk, smidig och vattenavvisande. Svettkörtlarna består av ett långt rör som har rullats ihop till ett nystan. Körtlarna mynnar på hudytan där svetten töms ut. Svett innehåller vatten och salter. Svettningen hjälper till att hålla kroppens temperatur på rätt nivå. Kroppens svettörtlar kan bilda upp till en och en halv liter svett i timmen. Publicerad: (14)

14 Bröstkörtlarna I underhudsfettet i kvinnans bröst finns mjölkkörtlar, som mynnar på bröstvårtorna. Om kvinnan blir gravid stimuleras körtlarna av ett hormon så att de börjar bilda mjölk. Glatta muskelceller i mjölkkörtlarnas utförsgångar pressar ut mjölken när barnet suger på bröstvårtan. Publicerad: (14)