2. MÄNNISKANS URSPRUNG

Transkript

1 MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder år sedan. Man tror då att en enorm exposition bildades som kallades The Big Bang (Stora Smällen på svenska). Då bildades på bara några minuter universums vanligaste grundämnen väte och helium (=ämnen som bygger upp det mesta i världen). Det dröjde några miljarder år innan de första stjärnorna bildades och man tror att vår planet, jorden, skapades för cirka 4,6 miljarder år sedan. Fast, sen är det andra som tror på annat än Big Bang Till exempel så är det minst lika många i världen som istället tror på att en Gud skapade världen. De första enkla djuren som fanns på jorden levde i havet. Det var encelliga bakterier och blågröna alger. Med tiden började också andra djur utvecklas, som kunde leva på land. Några av dem utvecklades så

2 småningom till däggdjur och däggdjuren utvecklades i sin tur till många olika arter. Allt detta tog väääääldigt lååååång tid. Exakt hur människan har uppkommit har diskuterats i alla tider. Vissa tror att Gud skapade Adam och Eva, andra tror på naturvetenskapen. De allra flesta tror idag att vi människor tillhör samma grupp av däggdjur som gorillor och schimpanser. Den gruppen kallas för det konstiga namnet primater. Primaterna har utvecklats ur halvapor som levde för cirka 70 miljoner år sedan. Människans utveckling är en spännande historia. Forskare har efterhand kunnat bevisa olika steg i utvecklingen, men många frågor är fortfarande olösta. Bilden visar människans utveckling. Sedan dess har människan blivit jordbrukare och boskapsskötare. Människan har lärt sig att skriva, upptäcka att jorden är rund, uppfunnit maskiner och teknik som till och med kan ta oss till månen. Människans kropp har inte förändrats så mycket. Vi som lever nu har likadana kroppar och samma organ som de människor som levt under stenåldern. Det som har förändrats är vårt sätt att leva. Nu åker vi bil, buss, tåg eller flygplan när vi ska åka någonstans och vi sitter ganska ofta stilla framför TV:n/iPaden på kvällarna eller rör oss väldigt lite med våra Hoverboards. Maten köper vi bekvämt i affären eller på restaurangen. Våra kroppar är däremot gjorda för att användas som stenåldersmänniskorna gjorde. Det är därför vi idag behöver motionera och röra på oss för att inte må dåligt. När vi idrottar och rör oss får hjärtat, lungorna, musklerna, skelettet och andra organ i kroppen arbeta. Det mår vår stenålderskropp bra av! Sitter vi stilla för mycket blir vi kanske snart såhär istället Bild: bilden visar människans utveckling sedan stenåldern och fram till nutid. Varför tror du att

3 bilden ser ut som den gör? 3. KROPPENS DELAR Skriv ut de kroppsdelar och organ som du känner till. Du får jättegärna rita människan från bilden här nedan och sätta ut så många kroppsdelar som du någonsin kan. Det kan till exempel vara: armbåge handled hjärta tjocktarm lungor och flera andra kroppsdelar så klart Dra pilar från namnen till de olika kroppsdelarna och organen som du ritat. Bild: rita en liknande bild på ett vitt papper (färglägg senare) och sätt sedan ut så många kroppsdelar och

4 organ som du kan. Dra pilar till namnen för att lättare hålla reda på namnen. Använd linjal! 4. CELLERNA Din kropp är är hopsatt av mycket små byggstenar, som kallas för celler. Ordet cell betyder från början litet rum. En cell är som en liten egen fabrik i din kropp. Med hjälp av näring och energi bygger den tillsammans med andra celler upp olika delar av din kropp. Kan du föreställa dig att celler är så små, att det skulle kunna få plats med hundra styckenceller bara på den lilla punkten under frågetecknet i slutet av den här meningen? Wow! Hela din kropp däremot, består av flera hundra miljarder celler. Det finns dessutom en massa olika sorters celler: de har olika namn och ser olika ut och har helt olika uppgifter i vår kropp. Bencellerna kan vi kalla för kroppens byggceller. De finns i ditt skelett och de stöttar upp din kropp. Utan benceller skulle din kropp falla ihop i en enda stor degklump. Hudcellerna skulle kunna kallas skyddsceller. De fungerar som en stor regnrock eller overall som täcker hela din kropp. Miljontals hudceller försvinner från din kropp varje dag. Om du kliar dig på armen gör du dig av med några hundratusen hudceller. Ditt blod består av små blodceller som är kroppens transportceller. De transporterar bland annat syre (O 2 )och näring till kroppens alla andra celler. Dina muskler består av muskelceller. Dessa celler kan vi kalla för rörelseceller. När de drar ihop sig kan du röra sig. Nervcellerna är kroppens eget Internet. De sänder blixtsnabba meddelande till olika delar av din kropp. Fettceller är kroppens värmeceller. De fungerar som en varm tröja under huden. Fettcellerna är även en energireserv för din kropp.

5 En del av de nya cellerna behövs för att du ska växa. Andra ersätter gamla utslitna celler, som måste bytas ut. Cellerna lever olika länge. De som bygger upp tarmarnas väggar stöts bort på några timmar. Celler som bildar skelettbenen lever i många år, och de flesta av cellerna i hjärnan och nerverna har du med dig hela livet. De celler som dör tar kroppen själv hand om. Det betyder att de t.ex. följer med kisset och bajset ut. De döda cellerna på huden lossnar och ramlar av. Celler som har liknande uppgifter i din kropp, förenar sig till olika organ och samarbetar för att du ska kunna andas, röra dig eller läsa detta du läser just nu. Exempel på några organ är hjärtat, hjärnan, huden och blodet. En grupp av organ som tillsammans sköter en uppgift kallas för ett system eller en apparat, t.ex. nervsystemet eller rörelseapparaten. Från allra första början bestod du av en enda cell, nämligen en befruktad äggcell. Äggcellen delade sig och delade sig och på så sätt växte du. När du föddes var du en färdig liten människa. Än idag fortsätter din kropp att växa. Dina celler fortsätter att dela sig och det kommer de att fortsätta med i hela ditt liv. SAMMANFATTNING: Cellerna bygger upp alla delarna i din kropp. Cellerna har olika uppgifter, t.ex. att transportera syre eller skicka information mellan olika delar av kroppen. Vad lägger du främst märke till hos en människa som du möter för första gången? Kanske är det ansiktet, kroppsstorleken eller sättet att röra sig på. Mycket av det vi lägger märke till hos en människa har med hud, muskler och skelett att göra och det är ganska naturligt. Vi visar t.ex. våra känslor med ansiktet tack vare 16 olika ansiktsmuskler. En del av dem använder vi dessutom när vi talar. Benen i skelettet avgör hur långa vi är och till stor del vilken form kroppen har. Musklerna påverkar inte bara vårt sätt att röra oss utan, hela kroppshållningen. I kommande kapitel ska vi titta närmare på våra synligaste organ: huden, musklerna och skelettet. Huden håller ihop och skyddar, skelettet och musklerna håller upp kroppen och gör den rörlig.