Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Transkript

1 Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

2

3 Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2

4 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn väte Guld Kväve svavel En molekyl består av minst två atomer. 3

5 Livets molekyl heter DNA DNA = deoxiribonukleinsyra, en stor molekyl DNA styr hur allting levande fungerar DNA finns i cellen kärna 4

6 Räknas som den minsta levande enheten. Enhet betyder att celler kan leva själv eller tillsammans med andra celler. Encellig amöba som kan orsaka många sjukdomar Växtceller samarbetar och deras hårda cellväggar gör att växten kan sträcka upp sig mot solen Djurceller består både människa och hamster av. Saknar cellväggar Olika celler samarbetar som organ hud, hjärta osv. 5

7 Att alla celler har en cellkärna. Att alla cellkärnor innehåller DNA som också kallas arvsmassa Att alla celler har organeller som har samma funktion i cellen som dina tarmar, ditt hjärta, din mage osv. Att alla organeller finns packade innanför cellmembranet i en vätska som kallas cytoplasma. Att alla celler har ett mjukt cellmembran innesluter alla organeller och cytoplasman Att alla celler får energi från socker och behöver syre för att kunna tillverka energi ur sockret. 6

8 Vad är skillnader mellan dem? Är svampceller närmare till djurceller eller växtceller? Motivera ditt svar varför?

9 Celler är olika genom att Djurceller har bara cellmembran. Djurceller kan bilda vävnad som i sin tur bildar olika organ som hud, hjärta, tarmar, lever, muskler, ögon ja allt hos människor och djur bildas av celler som samarbetar Växtceller har ett cellmembran och så en cellvägg runt varje cell. Det gör att växten inte viker sig när den växer. Cellväggen tillsammans med vattnet som blomman drar upp håller den uppe. Växtceller kan tillverka socker ur koldioxiden i luften. Växtcellen tar hjälp av solens energi och vatten. Sockret tillverkas i det gröna klorofyllet som finns i växtcellen 7

10 Alla cellers urmoder - stamcellen Stamceller kan bilda alla andra sorters celler i kroppen 8 DNA bestämmer allt om cellens utseende, funktion och livslängd. Vad tror du? Har olika celler i vår kropp olika DNA?

11 Celler kan bli galna Normala celler födds och dör i en jämn takt. Ibland blir det fel då kan enstaka celler börja dela sig ohämmat. Då bildas en vävnad som kallas tumör. Tumörer kan vara godartade eller maligna (dödliga). 9

12 Lite fakta Temp ca 37 C ph 7,4 Homeostassjälvreglering i kroppen som sköts av hormonerhjärnan och hypofysen Basalmetabilism: den energimängden som behövs för att hålla alla livsuppehållande funktioner igång men inte mer än så. 10

13 Jämnvarm-växelvarm Av den energi vi (däggdjur) och fåglar som jämnvarma får i oss går en hel del åt till att behålla kroppstemperaturen på runt 37 C Andra djurgrupper är växelvarma och är beroende av omgivningen för att värma upp kroppen. Ett jämnvarmt djur behöver ca 50 gånger mer energi än ett växelvarmt djur av motsvarande storlek 11

14 Celler vävnad - organ De cellerna som har samma typ och samma uppgift bygger upp en vävnad. De har samma ursprung men kan ha olika specialisering och funktion. 12

15 4 huvudtyper av vävnader: Epitelvävnad: behålla åtskild, skyddad inre miljö från omgivning. Stödjevävnad: håller ihop, förankrar, isolerar, stödjer och skyddar andra vävnader. Bindväv, brosk, skelett, fettvävnad Muskelvävnad: tre typer, finns i kommande bilden. Vissa kan vi styra och vissa kan vi inte. nervvävnaden: uppbyggd av neuroner och gliaceller, tillsammans med hormoner sköter kommunikationen mellan kroppens delar och även med omgivningen. 13

16 Täckande vävnad som bildar hudens och slemhinnornas yttersta lager.

17 Benceller kroppens hårdaste celler 14 Benceller blir hårda och bildar större delen av ditt skelett. Om man har brist på hårda benceller får man en sjukdom som heter Osteoporos. Skelettet kan bara bli längre på speciella ytor i ändarna av arm och benens ben. Dessa kallas för tillväxtzoner och försvinner hos fullvuxna personer. Om man hittar ett skelett kan man avgöra om det är ett barn eller en vuxen genom att titta efter tillväxtzoner.

18 muskelvävnad Vävnad som byggs upp av muskelceller styrs genom elektriska impulser som gör att vävnaden eller organet dras ihop eller dras ut. Tre sorters muskler: Tvärstrimmiga Hjärtmuskulatur Finns endast i hjärtat En väldigt uthållig muskel som slår slag varje dygn Blir starkare vid konditionsträning (pumpa ut mer blod för varje slag då färre slag behövs) bildar vävnad som oftast inte är viljestyrd tvärstrimmigskelettmuskulatur 650 sådana muskler, 40-50% av vikten Är fler celler som smält samman bildar vävnad som oftast inte är viljestyrd Glatta muskulaturen Kroppens minsta muskelceller Inre organens väggar både viljestyrd och inte 15

19 Nervcellen kroppens längsta cell Kan bli 1 meter lång Transporterar både elektriska och kemiska signaler Har ett fett runt sig Myelin som är nödvändig för att signalerna skall gå fort fram. 16

20

21

22 Kombination av vävnader bygger upp organ exempelvis hjärtat, lungorna eller hjärnan och flera organ tillsammans bildar organsystem. Andningsorganen Matspjälkningsorganen Cirkulationsorganen Utsöndringsorganen Immunförsvaret Hud Rörelseorgan Hormonsystem Nervsystem& sinne organ Fortplantningsorgan Syre närings transport avfall bekämpar skydd stadga meddelande signaler barn 17

23 Huden Människans ytter försvar består av huden, slemhinnorna. Slemhinnorna täcker kroppens insidan t.ex. munnen, matstrupen, mat säcken, tarmarna och urinblåsa. huden skyddar dig mot: virus och bakterieangrepp UV strålning värme uttorkning skador som tryck- och klämskador. Och också Reglerar temp och fukt Så här fungerar tillväxt lager Underst i hornlager ligger hudceller som förökar sig genom delning och förflyttas utåt mot hudens yta.

24 Huden Överhud (inga blodkärl, 1 mm tjock) hornlager-döda celler: skyddar oss mot bl.a. bakterier och virus anfall, tryck och klämskador samt uttorkning. pigment (melanin): skyddar oss mot UV-strålningar tillväxt lager: tillverkar nya hornceller Läderhud (Består av bindvävnad, elastisk och stark, några mm tjock) Talgkörtlar: smörjer huden och gör den smidig, gör huden obehaglig miljö för fientliga bakterier Hårsäckar och hårmuskler: Håret gör att det blir luftigt mellan huden och kläderna, kan även skydda mot att kläderna skaver, framför allt i underlivet, kan hjälpa med att spara kroppens värme. Svettkörtlar: tillverkar svett (salt + vatten) som är viktig för kroppens värmebalans Sinnesceller: hjälper oss med uppleva tryck, beröring, kyla, värme och smärta samt signalerar Blodkärl: försörjer huden med syre och näring, reglerar kroppens temperatur med att vidgas och dras ihop Underhud (några mm till några cm tjock ) Fettceller: isolerar kroppen för att inte förlorar värme, energireserv, stötdämpare på vissa ställen som fotsulor

25 Rörelse och stöd När vi rör oss Samarbetar utförande kontroll muskler leder skelett Mjuka rörelser hjärna ryggmärg

26 Tvärstrimmig skelettmuskulatur fäster vid skelettet med senor, över 600st, viljestyrd Glatt tarmar, luftrör, blodkärl. Korta muskelceller. Oberoende av hjärnan. Hjärtmuskulatur dras ihop 1g/s = ton blod/livstid. Nätverkskorsning mellan de andra muskeltyperna Muskler

27 som du kan styra skelettmuskler som du INTE kan styra

28 Tre sorters muskler Tvärstrimmiga Hjärtmuskulatur Finns endast i hjärtat En väldigt uthållig muskel som slår slag varje dygn Blir starkare vid konditionsträning (pumpa ut mer blod för varje slag då färre slag behövs) tvärstrimmigskelettmuskulatur 650 sådana muskler, 40-50% av vikten Är fler celler som smält samman Glatta muskulaturen Kroppens minsta muskelceller Inre organens väggar Går inte styra med viljan muskelvävnad

29 Musklernas uppbyggnad muskel innehåller ett antal muskelbuntar bindväv kring dem ger dem form och rörlighet

30 Var sitter muskeln fast? Senan är bindväven, finns inga fibrer där Senan fäster mot skelettet

31 Olika typer av muskelfibrer spelar roll inom idrotten muskulaturen tvärstrimmigmuskulatur Glatta muskulaturen Hjärtmuskulatur Typ 1, långsamma fibrer -Arbetar aerobt(med syran) -Röda, små, smala -har ett litet förråd av glykogen -Har gott om små blodkärl -Har järnhaltigt proteiner myoglobin som fångar upp syren från blodet. -långsamma sammandragningar -Liten kraftutveckling -Stor uthållighet -passar uthållighetsaktiviteter som långdistanslöpning skelettmuskulatur Typ 2, Snabba fibrer -Anaeroba, -Vita, långa, tjocka -Använder och lagrar glykogen -Snabba sammandragningar -Drar ihop sig 3 gånger så snabbt som typ 3 och 6 gånger så snabbt som typ1 -låg ATP produktion -Bildas fort mjölksyra (laktat) -Liten uthållighet -Kan utveckla stor kraft Passar för de snabba slagen i racketsporter, lyfta upp tunga saker, vid start och spurt används. Typ 3,snabba syrekrävande fibrer -Aeroba -Rosa -storlek mitt emellan typer 1 och 2 -Gott om blodkärl - Använder glykogen från båda sin lager och blodet -Hög ATP produktion -Passar för sprinter- och medeldistanser - Under loppet utan start och spurt använd

32 Fördelningen av muskeltyp varierar Fördelningens faktorer Genetisk Träning Fiber omprogrammeras

33 De tre fibertyperna finns i alla muskler men fördelningen varierar mellan individer Typer av muskelfibrer kan omvandlas Typ1 Typ2 typ3 När man tränar omvandlas typ 2 till typ 3 Efter 3 månaders träning ändrats andelen typ 3 från 42% till 50% Typ 2 från 9% till 2% Efter tre månaders nedtrappning Typ 2 har dubblats till 17% Typ 3 minskade till 37%

34 Vuxen ca 9kg, 206 ben, kan bära 10ggr/egen vikt Stadga, skydd, kalciumlager Märgen bildar röda blodkroppar Rörelsesystemet Skelett

35

36

37

38