Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Transkript

1 Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1

2 Varför jobbar vi med människan och Sinnenas äventyr? Våra olika sinnen och vi får göra olika grejer Vad kan vi göra för att hålla oss friska? Varför vi har olika delar och vad de gör Hur kroppen fungerar Vi lär oss hur kroppen utvecklas Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Mat, måltider och hälsa 2

3 Vilka ämnen ingår? Hemkunskap Biologi Hemkunskap Idrott och hälsa Engelska Biologi Svenska Idrott 3

4 Begrepp Förmågor vi utvecklar Du skall kunna förklara följande ord: Hormoner, celler, organ, utvecklas, pubertet, muskler, hjärna, nervsystem, blodomlopp, hjärta, skelett, styrka, uthållighet, hud, lins, överhud, läderhud, underhud, talgkörtel, vitaminer, pigment, vårtor, fräknar, finnar, kranium, kulled, ledband, kota, brosk, lungor, tjocktarm, tunntarm, matstrupe, njure, mjölksyra, kramp, vener, artärer, blodkärl, vita blodkroppar, röda blodkroppar, benmärg, ryggmärg, röntgen surt, sött, salt, beskt, umami, luktsinne, ingrediens, konsistens, måltid, uppläggning, dukning, jäst, jäsa, deg, Det finns en ordlista på Liber Espresso människokroppen Kommunikativ Du skall kunna diskutera: I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag ser till att alla får tala. Jag kommer med egna infallsvinklar i ett samtal. Uttrycker egna ståndpunkter och motiverar varför jag tycker så. Jag kan sätta ord på vad jag tycker och talar högt och tydligt. Analys Du skall kunna dra slutsatser och se vad som händer : Om måltiderna inte är varierade och balanserade. Om du inte tänker på hur vanligt förekommande varor påverkar din ekonomi, din miljö och din hälsa Om Livsmiljöerna plötsligt ändras på grund av människans påverkan. När du går in i puberteten. I din kropp vid sjukdom och hur du skall öka ditt välbefinnande och hur din hälsa skall bli bättre. När du idrottar, hur påverkar det din hälsa och kroppsuppfattning? Metakognitiv Du skall analysera hur du jobbat Vilka av våra 6 mål att lära har du använt? Vad kunde du gjort bättre. Hur lärde du dig? Titta på dina och andras försök och resonera fram hur du kan göra för att förbättra jobbet. Är dina anteckningar lättlästa? Kan man följa den röda tråden? Vad skall du tänka på till nästa jobb? Källkritisk Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 4

5 Så här vill vi redovisa 5

6 Begrepp Förstå innebörden av begreppen Jag lär mig de viktiga begrepp inom det ämne som jag läser. Jag kan ta reda på vad olika begrepp betyder genom att slå upp dem. Relatera begreppen till varandra Jag kan koppla ihop olika begrepp inom ett ämnesområde med varandra och jag vet hur de är lika/olika. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. När jag lärt mig begreppen kan jag använda dem på nya sätt 6

7 Metakognitiv Tolka Jag kan utläsa fakta ur ex. diagram, tabeller, texter och använda denna fakta för att förstå ett ämne. Värdera Jag kan använda den fakta man har i ett ämne för att värdera det någon har skrivit om ämnet. Fundera över tillförlitligheten. Ha omdöme om och reflektera över arbetet Jag kan ha en åsikt. Jag fundera på vad jag lärt mig. Jag funderar över min eller någon annans prestation. Jag funderar över hur man kan utveckla något. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Jag har strukturer för att lösa problem. Jag använder strukturen för att lösa liknande problem. Jag kan lösa samma problem på olika sätt. Avgöra rimligheten Jag kan fundera över om mitt svar är möjligt. Jag kan uppskatta och se om mitt svar är rimligt. Välja mellan olika strategier Jag kan lösa ett problem på olika sätt. Jag kan välja den mest effektiva lösningen. Pröva och ompröva Jag testar olika lösningar på olika problem. Jag nöjer mig inte förrän jag hittat en bra lösning. 7

8 Källkritisk Söka, samla, strukturera/sortera information Jag kan läsa en faktatext. Jag kan ta reda på vad svåra ord betyder för att förstå vad texten betyder. Jag kan slå i en bok för att hitta fakta. Jag kan söka på Internet för att hitta fakta. Jag samlar min fakta i en tankekarta. Jag kan sortera min fakta under olika rubriker. Jag är källkritisk. Skilja mellan fakta och värderingar Jag vet hur en faktatext är uppbyggd. Jag kan skilja en faktatext från en värderande text. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet Jag skriver upp vilka källor jag använder. Jag kan ta reda på vem som har skrivit källor jag använder. Jag funderar på varför man har skrivit faktan på webbsidan/ i tidningen/ i boken. Jag dubbelkollar min källa med andra källor. Jag funderar på om jag kan lita på källan. 8

9 Analysförmåga Beskriva varför det blev som det blev och hur det påverkar framtiden. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag använder min fakta för att beskriva hur det har påverkat människor, djur, natur och samhälle. Jag funderar vidare och försöker se hur framtiden påverkas av detta. Kommer på lösningar Jag försöker hitta lösningar på olika problem. Kan förklara och visa hur saker hör ihop Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag kan förklara utifrån mitt ämne hur saker hör ihop och påverkas av varandra. Kan se på saker på olika sätt och förstår varför man kan se på saker på olika sätt. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Hitta likheter och skillnader Jag kan jämföra saker med varandra och se vad som är likt och vad som skiljer sig åt. Jag använder mig av en tabell för att jämföra. Hitta fördelar och nackdelar Jag kan se på ett problem från olika håll och leta efter det som inte är helt uppenbart. Se på det som är bra och på det som kan utvecklas. 9

10 Kommunikativ Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag ser till att alla får tala. Jag kommer med egna infallsvinklar i ett samtal. Jag har en normal samtalston i diskussioner, jag blir inte upprörd. Uttrycker egna ståndpunkter och motiverar varför jag tycker så. Jag kan sätta ord på vad jag tycker. Jag motiverar/förklarar mina åsikter. Redovisa Jag vågar stå framför gruppen och berätta om något jag lärt mig. Jag har ögonkontakt med publiken. Jag står lugnt och säkert. Jag talar tydligt. Jag är påläst inom mitt ämne Kunna berätta vad man tycker så att andra förstår och bemöta andras argument. Jag talar tydligt. Jag har en röd tråd i mitt berättande. Jag berättar lagom mycket så att jag lyckas fånga mina åhörare. Jag motiverar och förklarar varför jag tycker som jag gör. Formulera Jag formulerar mig i skrift. Jag skriver berättelser, faktatexter, instruktioner, dagbok, dikter, recensioner, sammanfattningar. Jag formulerar mig i tal. Jag berättar om något som har hänt mig, något som jag har lärt mig, jag instruerar andra. Jag formulerar mig genom bilder. 10

11 Ur det centrala innehållet: Mat, måltider och hälsa (Hemkunskap) Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. Måltidens betydelse för gemenskap. Kropp och hälsa ( Biologi) Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. 11

12 Sinnenas äventyr vårterminen 2015 tillsammans med klass 3 Lektion 1 v Smak Lukt Syn Hörsel Känsel Lektion 2 v. 13 Vad vi äter och dricker. Vad äter och dricker du helst? Varför behöver vi äta och dricka? Vart tar maten vägen? Tallriksmodellen Favoriter Lektion 3 v. 14 Måltidsupplevelsen Äta med ögat Dukning Miljön där du äter Äta tillsammans Matbord idag och igår och i andra länder Lektion 4 v. 16 Mellanmålet Olika mellanmål Bakning och olika bröd Brödets väg Lilla bakskolan Människan vårterminen 2015 Vecka film, diskussion, anteckna film, diskussion, anteckna film, diskussion, anteckna 11 V7299 En cellsam historia : Örat, V7298 Ögat V7302 En cellsam historia : Matsmältningen V7307 En cellsam historia : Muskler och fett 12 V7292 En cellsam historia : Blodet V7294 En cellsam historia : Hjärtat V7295 En cellsam historia : Andningen 13 V7306 En cellsam historia : Skelettet V7290 En cellsam historia : Kroppens vaktposter U Runt i naturen Helt sjukt : Om bakterier bakterieru Runt i naturen Helt sjukt : Om virus Vi tränar och redovisar Använd dina anteckningar och Liber Espresso 12

13 Matris människan + Sinnenas äventyr Vilka är våra 5 sinnen och hur fungerar de? Hur fungerar matsmältningen? Vad gör dina muskler? Vad gör skelettet? Vad gör hjärtat? Vad gör lungorna? Hur gör du för att hålla dig frisk? Du kan våra 5 sinnen Smak: surt, sött, salt, + beskt, smaklökar, Umami. Lukt: luktceller, hjärnan Syn: iris, gula fläcken, synnerv, pupill, näthinna, lins, varför ögonlock och ögonbryn, hornhinnan, Hörsel: hammaren, städet, stigbygeln, trumhinnan, ljudvågor, Känsel: känselnerver, ryggmärg, Du kan matens väg. Mun, saliv, tänder, svalg matstrupe, tunntarm, tjocktarm, urinblåsa. Kroppen behöver kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Smak: lukt och smak hör ofta ihop. Det man tror är smak är i själva verket lukt. Syn: bilden på näthinnan är upp och ner, visa med bild. Förklara dubbelseende och synvilla. Hörsel: Hur gör de dövateckenspråk. Vad kan skada hörseln? Hur hjälper örat oss att balansera? Känsel: + Vad händer i magsäck, magsaft, levern lagrar vitaminer, näringen tas upp i tunntarmen genom väggarna ut i blodet, osmält mat till tjocktarmen, resterna ut genom ändtarmen, vad ska man äta för att få kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Musklerna gör att du + För att musklerna skall kan röra dig och fungera behöver du mat fungera. Du har muskler som innehåller protein. överallt. En del styrs av Senorna är starka band din vilja och din hjärna som förankrar musklerna och en del styr sig själv. vid benen. Utan skelett skulle kroppen falla ihop och du skulle inte kunna röra dig. Skelettet stöttar upp kroppen och skyddar de mjuka delarna inuti. Skelettet består av mer än 500 ben. Du kan vad benen heter. + Skelettet växer till du är ca. 20 år. Man kan se benen inuti kroppen med röntgenstrålar. Röntgenstrålar kan vara farliga. Skelettet innehåller kalk. Du behöver dricka mjölk eller äta broccoli för att få i dig kalk. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Hjärtat är en stor muskel, hjärtat är ungefär så stor som din knutna näve, hjärtat är indelat i 4 hålrum, som + blodkärl som kallas höger och vänster förmak och höger och vänster kammare, blodet kommer in i höger förmak och pumpas sedan till höger kammare. Sedan ut i lungorna där det fylls med syre och sedan till vänster förmak och kammare. Därefter pumpas det ut i kroppen och tillbaka till höger sida av hjärtat. Luften du andas går ner till dina lungor genom luftstrupen och sedan bronkerna. Man måste andas för att leva. Luften innehåller syre som vi behöver. Jag sover minst 9 timmar, jag rör på mig, jag äter näringsriktig mat, kroppens normala temperatur är 37 grader, jag kan vaccinera mig. transporterar blod från hjärtat kallas artärer och de som kommer till hjärtat vener. Det finns speciella klaffar som hindrar blodet att rusa åt fel håll. Det är dunket när de stänger sig du hör när hjärtat dunkar. + Att korrigera synfel med glasögon och linser. Hur fungerar glasögon för närsynthet och långsynthet. Vad kan skada synen? Nämn några skillnader på djurs och människans hörsel. Vilka sinnen använder du när du lär dig saker? +Matsmältningen tar ungefär 24 timmar, njurarna, vad gör enzymerna i magsäcken, vad gör levern och bukspottkörteln? Vad händer med vattnet i tjocktarmen? Vad gör njurarna? Hur fungerar tallriksmodellen? + Du kan stärka dina muskler med träning, tänk på att värma upp dem innan du tränar hårt. Muskler sitter alltid parvis. När bispes drar ihop sig slappnar triceps av och tvärt om. Benen hänger ihop med muskler, senor och ligament. Nyfödda barn har mjuka ben, i benmärgen framställs röda blodkroppar som transporterar syre. Hur kan ett brutet ben läka? + Du har ungefär 4l blod i kroppen. De röda blodkropparna transporterar syre, de vita blodkropparna försvarar kroppen mot bakterier, blodplättarna hjälper dig att läka sår genom att de klumpar ihop sig. Blodet renas i njurarna. +lungorna är porösa och innehåller små luftsäckar +Vad händer med lungorna alveoler. Syret läcker ut till när det är förorenad luft blodet från alveolerna och eller när man röker? Hur koldioxid läcker tillbaka för kan du skydda dig? att lämna kroppen när man andas ut. + Immunförsvar och förklara virus, bakterier och vad de vita blodkropparna gör. + fördelar och nackdelar med vaccinering och att träna när man är sjuk, hur läker sår? 13