Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?"

Transkript

1 Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når målen? Vi jobbar enligt den här planen. 1

2 Varför jobbar vi med människan och Sinnenas äventyr? Våra olika sinnen och vi får göra olika grejer Vad kan vi göra för att hålla oss friska? Varför vi har olika delar och vad de gör Hur kroppen fungerar Vi lär oss hur kroppen utvecklas Eleverna skall ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: planera och tillaga mat och måltider för olika situationer och sammanhang använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet, genomföra systematiska undersökningar i biologi, och använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen och samhället. planera, praktiskt genomföra och värdera idrott och andra fysiska aktiviteter utifrån olika synsätt på hälsa, rörelse och livsstil, Mat, måltider och hälsa 2

3 Vilka ämnen ingår? Hemkunskap Biologi Hemkunskap Idrott och hälsa Engelska Biologi Svenska Idrott 3

4 Begrepp Förmågor vi utvecklar Du skall kunna förklara följande ord: Hormoner, celler, organ, utvecklas, pubertet, muskler, hjärna, nervsystem, blodomlopp, hjärta, skelett, styrka, uthållighet, hud, lins, överhud, läderhud, underhud, talgkörtel, vitaminer, pigment, vårtor, fräknar, finnar, kranium, kulled, ledband, kota, brosk, lungor, tjocktarm, tunntarm, matstrupe, njure, mjölksyra, kramp, vener, artärer, blodkärl, vita blodkroppar, röda blodkroppar, benmärg, ryggmärg, röntgen surt, sött, salt, beskt, umami, luktsinne, ingrediens, konsistens, måltid, uppläggning, dukning, jäst, jäsa, deg, Det finns en ordlista på Liber Espresso människokroppen Kommunikativ Du skall kunna diskutera: I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag ser till att alla får tala. Jag kommer med egna infallsvinklar i ett samtal. Uttrycker egna ståndpunkter och motiverar varför jag tycker så. Jag kan sätta ord på vad jag tycker och talar högt och tydligt. Analys Du skall kunna dra slutsatser och se vad som händer : Om måltiderna inte är varierade och balanserade. Om du inte tänker på hur vanligt förekommande varor påverkar din ekonomi, din miljö och din hälsa Om Livsmiljöerna plötsligt ändras på grund av människans påverkan. När du går in i puberteten. I din kropp vid sjukdom och hur du skall öka ditt välbefinnande och hur din hälsa skall bli bättre. När du idrottar, hur påverkar det din hälsa och kroppsuppfattning? Metakognitiv Du skall analysera hur du jobbat Vilka av våra 6 mål att lära har du använt? Vad kunde du gjort bättre. Hur lärde du dig? Titta på dina och andras försök och resonera fram hur du kan göra för att förbättra jobbet. Är dina anteckningar lättlästa? Kan man följa den röda tråden? Vad skall du tänka på till nästa jobb? Källkritisk Du kan söka naturvetenskaplig information och använder då olika källor och för utvecklade resonemang om informationens och källornas användbarhet. 4

5 Så här vill vi redovisa 5

6 Begrepp Förstå innebörden av begreppen Jag lär mig de viktiga begrepp inom det ämne som jag läser. Jag kan ta reda på vad olika begrepp betyder genom att slå upp dem. Relatera begreppen till varandra Jag kan koppla ihop olika begrepp inom ett ämnesområde med varandra och jag vet hur de är lika/olika. Använda begreppen i olika/nya sammanhang. När jag lärt mig begreppen kan jag använda dem på nya sätt 6

7 Metakognitiv Tolka Jag kan utläsa fakta ur ex. diagram, tabeller, texter och använda denna fakta för att förstå ett ämne. Värdera Jag kan använda den fakta man har i ett ämne för att värdera det någon har skrivit om ämnet. Fundera över tillförlitligheten. Ha omdöme om och reflektera över arbetet Jag kan ha en åsikt. Jag fundera på vad jag lärt mig. Jag funderar över min eller någon annans prestation. Jag funderar över hur man kan utveckla något. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Jag har strukturer för att lösa problem. Jag använder strukturen för att lösa liknande problem. Jag kan lösa samma problem på olika sätt. Avgöra rimligheten Jag kan fundera över om mitt svar är möjligt. Jag kan uppskatta och se om mitt svar är rimligt. Välja mellan olika strategier Jag kan lösa ett problem på olika sätt. Jag kan välja den mest effektiva lösningen. Pröva och ompröva Jag testar olika lösningar på olika problem. Jag nöjer mig inte förrän jag hittat en bra lösning. 7

8 Källkritisk Söka, samla, strukturera/sortera information Jag kan läsa en faktatext. Jag kan ta reda på vad svåra ord betyder för att förstå vad texten betyder. Jag kan slå i en bok för att hitta fakta. Jag kan söka på Internet för att hitta fakta. Jag samlar min fakta i en tankekarta. Jag kan sortera min fakta under olika rubriker. Jag är källkritisk. Skilja mellan fakta och värderingar Jag vet hur en faktatext är uppbyggd. Jag kan skilja en faktatext från en värderande text. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet Jag skriver upp vilka källor jag använder. Jag kan ta reda på vem som har skrivit källor jag använder. Jag funderar på varför man har skrivit faktan på webbsidan/ i tidningen/ i boken. Jag dubbelkollar min källa med andra källor. Jag funderar på om jag kan lita på källan. 8

9 Analysförmåga Beskriva varför det blev som det blev och hur det påverkar framtiden. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag använder min fakta för att beskriva hur det har påverkat människor, djur, natur och samhälle. Jag funderar vidare och försöker se hur framtiden påverkas av detta. Kommer på lösningar Jag försöker hitta lösningar på olika problem. Kan förklara och visa hur saker hör ihop Jag kan lära in fakta om ett ämne. Jag kan förklara utifrån mitt ämne hur saker hör ihop och påverkas av varandra. Kan se på saker på olika sätt och förstår varför man kan se på saker på olika sätt. Jag kan lära in fakta om ett ämne. Hitta likheter och skillnader Jag kan jämföra saker med varandra och se vad som är likt och vad som skiljer sig åt. Jag använder mig av en tabell för att jämföra. Hitta fördelar och nackdelar Jag kan se på ett problem från olika håll och leta efter det som inte är helt uppenbart. Se på det som är bra och på det som kan utvecklas. 9

10 Kommunikativ Samtala, resonera och diskutera med varandra. I ett samtal är jag delaktig. Jag lyssnar på mina kamrater. Jag ser till att alla får tala. Jag kommer med egna infallsvinklar i ett samtal. Jag har en normal samtalston i diskussioner, jag blir inte upprörd. Uttrycker egna ståndpunkter och motiverar varför jag tycker så. Jag kan sätta ord på vad jag tycker. Jag motiverar/förklarar mina åsikter. Redovisa Jag vågar stå framför gruppen och berätta om något jag lärt mig. Jag har ögonkontakt med publiken. Jag står lugnt och säkert. Jag talar tydligt. Jag är påläst inom mitt ämne Kunna berätta vad man tycker så att andra förstår och bemöta andras argument. Jag talar tydligt. Jag har en röd tråd i mitt berättande. Jag berättar lagom mycket så att jag lyckas fånga mina åhörare. Jag motiverar och förklarar varför jag tycker som jag gör. Formulera Jag formulerar mig i skrift. Jag skriver berättelser, faktatexter, instruktioner, dagbok, dikter, recensioner, sammanfattningar. Jag formulerar mig i tal. Jag berättar om något som har hänt mig, något som jag har lärt mig, jag instruerar andra. Jag formulerar mig genom bilder. 10

11 Ur det centrala innehållet: Mat, måltider och hälsa (Hemkunskap) Recept och instruktioner och hur de kan läsas och följas samt vanliga ord och begrepp för bakning och matlagning. Bakning och matlagning och olika metoder för detta. Planering och organisering av arbetet vid tillagning av måltider och andra uppgifter i hemmet. Redskap och teknisk utrustning som kan användas vid bakning och matlagning och hur dessa används på ett säkert sätt. Hygien och rengöring vid hantering, tillagning och förvaring av livsmedel. Olika verktyg som stöd för planering av varierade och balanserade måltider samt hur måltider kan fördelas över en dag. Måltidens betydelse för gemenskap. Kropp och hälsa ( Biologi) Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Människans pubertet, sexualitet och reproduktion samt frågor om identitet, jämställdhet, relationer, kärlek och ansvar. 11

12 Sinnenas äventyr vårterminen 2015 tillsammans med klass 3 Lektion 1 v Smak Lukt Syn Hörsel Känsel Lektion 2 v. 13 Vad vi äter och dricker. Vad äter och dricker du helst? Varför behöver vi äta och dricka? Vart tar maten vägen? Tallriksmodellen Favoriter Lektion 3 v. 14 Måltidsupplevelsen Äta med ögat Dukning Miljön där du äter Äta tillsammans Matbord idag och igår och i andra länder Lektion 4 v. 16 Mellanmålet Olika mellanmål Bakning och olika bröd Brödets väg Lilla bakskolan Människan vårterminen 2015 Vecka film, diskussion, anteckna film, diskussion, anteckna film, diskussion, anteckna 11 V7299 En cellsam historia : Örat, V7298 Ögat V7302 En cellsam historia : Matsmältningen V7307 En cellsam historia : Muskler och fett 12 V7292 En cellsam historia : Blodet V7294 En cellsam historia : Hjärtat V7295 En cellsam historia : Andningen 13 V7306 En cellsam historia : Skelettet V7290 En cellsam historia : Kroppens vaktposter U Runt i naturen Helt sjukt : Om bakterier bakterieru Runt i naturen Helt sjukt : Om virus Vi tränar och redovisar Använd dina anteckningar och Liber Espresso 12

13 Matris människan + Sinnenas äventyr Vilka är våra 5 sinnen och hur fungerar de? Hur fungerar matsmältningen? Vad gör dina muskler? Vad gör skelettet? Vad gör hjärtat? Vad gör lungorna? Hur gör du för att hålla dig frisk? Du kan våra 5 sinnen Smak: surt, sött, salt, + beskt, smaklökar, Umami. Lukt: luktceller, hjärnan Syn: iris, gula fläcken, synnerv, pupill, näthinna, lins, varför ögonlock och ögonbryn, hornhinnan, Hörsel: hammaren, städet, stigbygeln, trumhinnan, ljudvågor, Känsel: känselnerver, ryggmärg, Du kan matens väg. Mun, saliv, tänder, svalg matstrupe, tunntarm, tjocktarm, urinblåsa. Kroppen behöver kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Smak: lukt och smak hör ofta ihop. Det man tror är smak är i själva verket lukt. Syn: bilden på näthinnan är upp och ner, visa med bild. Förklara dubbelseende och synvilla. Hörsel: Hur gör de dövateckenspråk. Vad kan skada hörseln? Hur hjälper örat oss att balansera? Känsel: + Vad händer i magsäck, magsaft, levern lagrar vitaminer, näringen tas upp i tunntarmen genom väggarna ut i blodet, osmält mat till tjocktarmen, resterna ut genom ändtarmen, vad ska man äta för att få kolhydrater, fett, vitaminer och mineraler. Musklerna gör att du + För att musklerna skall kan röra dig och fungera behöver du mat fungera. Du har muskler som innehåller protein. överallt. En del styrs av Senorna är starka band din vilja och din hjärna som förankrar musklerna och en del styr sig själv. vid benen. Utan skelett skulle kroppen falla ihop och du skulle inte kunna röra dig. Skelettet stöttar upp kroppen och skyddar de mjuka delarna inuti. Skelettet består av mer än 500 ben. Du kan vad benen heter. + Skelettet växer till du är ca. 20 år. Man kan se benen inuti kroppen med röntgenstrålar. Röntgenstrålar kan vara farliga. Skelettet innehåller kalk. Du behöver dricka mjölk eller äta broccoli för att få i dig kalk. Hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Hjärtat är en stor muskel, hjärtat är ungefär så stor som din knutna näve, hjärtat är indelat i 4 hålrum, som + blodkärl som kallas höger och vänster förmak och höger och vänster kammare, blodet kommer in i höger förmak och pumpas sedan till höger kammare. Sedan ut i lungorna där det fylls med syre och sedan till vänster förmak och kammare. Därefter pumpas det ut i kroppen och tillbaka till höger sida av hjärtat. Luften du andas går ner till dina lungor genom luftstrupen och sedan bronkerna. Man måste andas för att leva. Luften innehåller syre som vi behöver. Jag sover minst 9 timmar, jag rör på mig, jag äter näringsriktig mat, kroppens normala temperatur är 37 grader, jag kan vaccinera mig. transporterar blod från hjärtat kallas artärer och de som kommer till hjärtat vener. Det finns speciella klaffar som hindrar blodet att rusa åt fel håll. Det är dunket när de stänger sig du hör när hjärtat dunkar. + Att korrigera synfel med glasögon och linser. Hur fungerar glasögon för närsynthet och långsynthet. Vad kan skada synen? Nämn några skillnader på djurs och människans hörsel. Vilka sinnen använder du när du lär dig saker? +Matsmältningen tar ungefär 24 timmar, njurarna, vad gör enzymerna i magsäcken, vad gör levern och bukspottkörteln? Vad händer med vattnet i tjocktarmen? Vad gör njurarna? Hur fungerar tallriksmodellen? + Du kan stärka dina muskler med träning, tänk på att värma upp dem innan du tränar hårt. Muskler sitter alltid parvis. När bispes drar ihop sig slappnar triceps av och tvärt om. Benen hänger ihop med muskler, senor och ligament. Nyfödda barn har mjuka ben, i benmärgen framställs röda blodkroppar som transporterar syre. Hur kan ett brutet ben läka? + Du har ungefär 4l blod i kroppen. De röda blodkropparna transporterar syre, de vita blodkropparna försvarar kroppen mot bakterier, blodplättarna hjälper dig att läka sår genom att de klumpar ihop sig. Blodet renas i njurarna. +lungorna är porösa och innehåller små luftsäckar +Vad händer med lungorna alveoler. Syret läcker ut till när det är förorenad luft blodet från alveolerna och eller när man röker? Hur koldioxid läcker tillbaka för kan du skydda dig? att lämna kroppen när man andas ut. + Immunförsvar och förklara virus, bakterier och vad de vita blodkropparna gör. + fördelar och nackdelar med vaccinering och att träna när man är sjuk, hur läker sår? 13

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013

Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Projekt: NO med inriktning på experiment och kroppen. Höjdens förskola avd. Ugglebo Kvalitetsberättelse Läsåret 2012/2013 Varför: Vi valde att även denna hösttermin arbeta med NO och olika experiment med

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

SÄKER MAT LÄRARHANDLEDNING TEMA: HÄLSA SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL. Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6

SÄKER MAT LÄRARHANDLEDNING TEMA: HÄLSA SYFTE GENOMFÖRANDE CENTRALT INNEHÅLL. Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 Ämne: Biologi, kemi, svenska, hem- och konsumentkunskap, Årskurs: 4-6 SYFTE Syftet med övningen är att eleverna genom skolkockens rutiner och kompetens får lära sig mer om bakterier och virus i maten som

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7 Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap Syfte: Undervisningen i ämnet hem- och konsumentkunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om och intresse för arbete, ekonomi och konsumtion i hemmet. I en process där tanke, sinnesupplevelse

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera

Läs mer

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket)

Nationella skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) skolplaner i hemkunskap (hämtat från skolverket) Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i hem- och konsumentkunskap ger kunskaper för livet i hem och familj samt förståelse för det värde dessa

Läs mer

Temats innehåll och lärande

Temats innehåll och lärande f l i k 13 Temats innehåll och lärande Temat Matens kemi berör flera innehållsområden i kursplanen för kemi och biologi i Lgr 11. Lgr 11 betonar att undervisningen ska ge eleverna förutsättningar för att

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

hem- och konsumentkunskap

hem- och konsumentkunskap Hem- och konsumentkunskap Kurskod: SGRHEM7 Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om konsumentfrågor

Läs mer

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

2012-01-12 FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Hem- och Livet i hem och hushåll har en central betydelse för människan. Våra vanor påverkar såväl individens välbefinnande som samhället och naturen. Kunskaper om arbete i hem och hushåll ger människor

Läs mer

Delprov A Exempel på uppgifter

Delprov A Exempel på uppgifter Delprov A Exempel på uppgifter Uppgift 1: En vinnande måltid Uppgift 2: Vaccinering Uppgift 3: Vattenkraft 1. Måltid - Skriv en lockande text! (uppgift i kemi) Tänk dig att matföretaget GODMAT utlyser

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6

VAD SMAKAR MATEN? LÄRARHANDLEDNING TEMA: MATEN I VÅRA LIV SYFTE GENOMFÖRANDE. Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 Ämne: Hem- och konsumentkunskap, Idrott och hälsa, Biologi Årskurs: 4-6 SYFTE Övningen bygger på SAPERE-metoden och syftar till att öka elevernas medvetenhet om egna sinnesintryck, utöka elevernas ordförråd

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Prestationstriangeln

Prestationstriangeln Prestationstriangeln TRÄNA VILA Obalans i triangeln = Försämrad prestationsförmåga - Trötthet - Sjukdom / Skador -Näringsbrist - Överträning ÄTA Energibalans UTTAG INTAG Ät regelbundet och fyll alltid

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin

Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Sinnesträning kopplat till livsmedel och måltider Inom handikappomsorgen och socialpsykiatrin Ett arbetssätt med sitt ursprung från Saperemetoden SAPERE (latin)= smaka, lukta, att ha smak, uppfatta smak(med

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven

Trerätters år 9. Förväntat resultat Efter arbetsområdets slut förväntas eleven Trerätters år 9 Förankring i kursplanen Undervisningen ska utveckla elevernas förmåga att planera och tillaga måltider och att genomföra uppgifter som förekommer i ett hem. använda metoder, livsmedel och

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016

Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux Särskild utbildning för vuxna Grundläggande kurser Läsåret 2015-2016 Lärvux finns på grundläggande- och gymnasial nivå och är till för dig som: Vill lära dig nya ämnen Vill fördjupa och utveckla

Läs mer

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt

Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt Familjedaghemmet Dagmamma i Brunna 2014ht- 2015vt PROJEKT ARBETET MÄNNISKOKROPPEN Period: HT 2014- VT 2015 Vi har arbetat mycket med projekt människokroppen som barnen har visat ett stort intresse för.

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011 Hem- och konsumentkunskap Göteborg 9 november 2011 lärare, didaktiker och experter i referens- och arbetsgrupper Lärare från ca. 30 referensskolor Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

Läs mer

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap)

LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) LPP SO (Historia, religion, geografi och samhällskunskap) Lokal pedagogisk planering år 2 Förmågor: Analysförmåga kunna beskriva orsaker och konsekvenser, föreslå lösningar, förklara samband, se olika

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar

Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar 2015-10-06 Pedagogisk planering år 2 Skriva meningar Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde ska

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog läsåret 2015/2016 Särvux är till för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Det finns

Läs mer

LPP Tema Må Bra vecka 35-41

LPP Tema Må Bra vecka 35-41 LPP Tema Må Bra vecka 35-41 Tema Må Bra tar sin utgångspunkt ur olika hälsomässiga perspektiv - såväl individuellt, lokalt och globala perspektiv. Hur ska vi människor leva för att må bra i vardagen? Vad

Läs mer

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila

Föreningsträdet Idrottshälsa. Handledning Aktiva 10 år. Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Föreningsträdet Idrottshälsa Handledning Aktiva 10 år Sund stil och hygien Träna rätt Äta träna vila Att arbeta med Föreningsträdet Syfte: Tanken med föreningsträdet är att med hjälp av enkla frågor skapa

Läs mer

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet

Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Studiebesök på Naturhistoriska riksmuseet Augusti 2013 Här är vi 36 nyfikna och förväntansfulla elever som står framför Naturhistoriska riksmuseet. Vi tog en gruppbild som ett minne från denna dag. Vi

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan 2011. Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan Upplägg 12 oktober Del 1: Föreläsning ca 30 min Nya reformer i den obligatoriska skolan Kort jämförelse mellan kursplan 2000 och kursplan 2011 Syfte kursplan 2011 Centralt innehåll kursplan 2011 Del 2:

Läs mer

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium

Elitidrott & Kost. Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Örkelljunga Orienteringsgymnasium Elitidrott & Kost Tillbakablick från föreläsning av näringsexpert Tallriksmodellen Näringsämnen Enkla tips på bra hygien Måltidsordning Köksekonomi När

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen

Handledning. Sinnenas äventyr. Lektion 1. Våra sinnen Handledning Sinnenas Lektion 1 Våra sinnen Sinnenas Överraska dina elever med att ta fram väskan Sinnenas. Dramatisera gärna och låt eleverna gissa vad som finns i väskan och låt deras tankar om vad Sinnenas

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna Komvux i Lund SÄRVUX särskild utbildning för vuxna 2014 Glimmervägen 12 www.lund.se/komvux Bli en del av kunskapens stad Komvux i Lund SÄRVUX - särskild utbildning för vuxna har en utvecklingsstörning

Läs mer

Ett glas vin kan väl inte. skada?

Ett glas vin kan väl inte. skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Ett glas vin kan väl inte skada? Kvinnors dryckesvanor skiljer sig idag markant från hur det var för bara några år sedan. Vid trettio har man ofta hunnit skaffa sig vanor

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015

Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 Frimanskas vuxenutbildning LÄRVUX 2014-2015 1 Kontakt LärVux Ring eller skicka e-post om det är något du undrar över. Gå gärna in på vår hemsida:www1.vasteras.se/frimanska/ Besöksadress LÄRVUX Växhuset

Läs mer

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Noonans syndrom. Lättläst om Noonans syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Noonans syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Noonans syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga syndrom.

Läs mer

UPPDRAG KROPPEN LÄRARHANDLEDNING AV: LOTTA OLIN OCH BOEL NYGREN

UPPDRAG KROPPEN LÄRARHANDLEDNING AV: LOTTA OLIN OCH BOEL NYGREN UPPDRAG KROPPEN LÄRARHANDLEDNING AV: LOTTA OLIN OCH BOEL NYGREN 1 UPPDRAG KROPPEN Fem tv-program för mellanstadiet om kroppens anatomi. Omfattning: 5 x 15 minuter. 1. HJÄRTA, LUNGOR OCH BLODOMLOPP AV 103797TV1

Läs mer

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT

Kött. Det du äter när du äter kött består av. Muskler. Fett. Bindväv MÖRT KÖTT Kött Det du äter när du äter kött består av Muskler Fett Bindväv MÖRT KÖTT Kött som har varit mycket i arbete har grövre muskeltrådar och mer bindväv. Det gör att vi tycker att köttet är grövre och segare

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

En sensorisk resa med övningar

En sensorisk resa med övningar En sensorisk resa med övningar I det här kapitlet kommer du att hitta övningar som är tänkt att användas vid de sex stationer som finns på vår sensoriska resa till smakens ursprung. Varje stycke är ägnad

Läs mer

Näringslära En måltid

Näringslära En måltid Näringslära En måltid ger näring och energi till arbete och temperaturreglering är en njutning skapar sociala plus umgänge och avkoppling Ämnesomsättning = Metabolism Anabol uppbyggande Katabol nedbrytande

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för särskild utbildning för vuxna Simrishamn 2015-2016 Fredsdalsgatan 7, 272 24 Simrishamn Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Simrishamn. En utbildning för dig som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Varför skall vi träna/röra på oss?

Varför skall vi träna/röra på oss? Varför skall vi träna/röra på oss? Människan har utvecklats i miljoner år och alltid varit tvungen att vara väldigt rörlig för att hålla sig vid liv. Under de senaste 100 åren har vi blivit allt mer stillasittande

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap.

ÖVERGRIPANDE MÅL. Att använda olika sinnen, att se, känna, lukta och smaka är väsentliga inslag i ämnet hemkunskap. KOMMUNAL KURSPLAN I HEMKUNSKAP-SÄVSJÖ KOMMUN ÖVERGRIPANDE MÅL Hälsa och resurshushållning är hemkunskapens övergripande mål. Hälsa inom hemkunskapsämnet står för att eleven ska få förutsättningar för att

Läs mer

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1

Lättläst om Williams syndrom. Lättläst om Williams syndrom För vuxna. Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lättläst om Williams syndrom För vuxna Ågrenska 2012, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Williams syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works

Nu lanseras ShapeWorks. AIMG - Oberoende Distributör för Shape Works Nu lanseras ShapeWorks Dagordning Fetma Övervikt Fetma Övervikt ShapeWorks filosofi ShapeWorks system ShapeWorks process Affärstips Övervikt Fetma Övervikt Fetma Fetman ökar I de flesta EU-länder är mer

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11:

Mat och ha lsa. Under dessa veckor kommer vi att arbeta lite extra med följande syften ur LGR 11: Hem- och konsumentkunskap åk 8 Hortlax skola Mat och ha lsa De närmaste veckorna kommer det övergripande temat på hem- och konsumentkunskapen att handla om Mat och hälsa. Du kommer att få lära dig mer

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN

ANVÄNDARMANUAL KROPPEN ANVÄNDARMANUAL KROPPEN TRÄNINGSLÄRA Hälsa är mer än bara träning Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Världshälsoorganisationens (WHO) definition på hälsa

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer