Människokroppen - en översikt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Människokroppen - en översikt"

Transkript

1 Celler, vävnader och hud Den fantastiska kroppen Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats genom att den befruktade äggcellen delats gång på gång. Först blev det två celler, sedan fyra, därefter åtta och så vidare. Om detta bara fick hålla på skulle människan bestå av en stor cellklump. Istället börjar fostrets celler specialiseras på ett tidigt stadium. Alla celler behåller samma grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter på att röra sig, medan andra exempelvis tar emot information, sköter fortplantning eller ämnesomsättning. Tack vare det bildas olika vävnader, som i sin tur bygger upp olika organ. Organen samarbetar med varandra för att få kroppen att fungera så bra som möjligt. Många djur är uppbyggda på ungefär samma sätt som människan. Det som gör oss annorlunda är att den mänskliga hjärnan är mer utvecklad. Cellerna bildar organ. Fördjupningsbild finns sist i texten. Cellen är grunden till allt liv De enklaste formerna av liv består av en enda cell. Amöban är ett exempel på en organism där den enda cellen ensam sköter alla funktioner. Hos flercelliga organismer, som människan, kan cellerna se ganska olika ut och ha olika uppgifter, men de har ändå en gemensam uppbyggnad. Cellens inre kallas cytoplasma eller cellsaft. Cytoplasman är geléaktig och innehåller mest vatten med lösta äggviteämnen, kolhydrater, fetter och salter. Cytoplasman omges av en tunn hinna som kallas cellmembran. I cytoplasman finns cellens kärna som innehåller arvsmassan. Vår arvsmassa bildar 46 kromosomer, och innehåller bruksanvisningar för alla kemiska processer som sker i cellen. I cytoplasman finns även små delar som kallas organeller. Organellerna kan liknas vid kroppens organ i mindre format. De sköter till exempel cellens andning och ämnesomsättning. Alla celler har en begränsad livslängd. När de dör ersätts de av nya celler som bildats genom delning. De nya cellerna är exakt lika ursprungscellen. När könsceller bildas, äggceller och sädesceller, går dock celldelningen till på ett särskilt sätt. De färdiga könscellerna innehåller bara halva mängden arvsmassa. När en sädescell sedan smälter ihop med en äggcell vid befruktningen får den befruktade äggcellen en fullständig mängd arvsmassa igen, det vill säga 46 kromosomer. Cellerna är uppbyggda, på ett likartat sätt, även om de kan se olika ut. Fördjupningsbild finns sist i texten. Reviderad: (29)

2 Från cell till vävnad Celler som specialiserats och fått olika uppgifter bildar tillsammans med andra likadana celler en vävnad. Människokroppen innehåller totalt ungefär 200 olika sorters celler som bygger upp de fyra vävnadstyperna epitelvävnad, stödjevävnad, muskelvävnad och nervvävnad. Varje vävnadstyp kan sedan delas in ytterligare beroende på vilka egenskaper de har. Epitelvävnad finns på hud och slemhinnor Epitelvävnad finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt, och fungerar som ett skydd. Huden, slemhinnorna i munnen, luftrören och magtarmkanalen är alla exempel på epitel. En del slemhinnor innehåller körtlar som producerar olika sorters sekret, till exempel saliv och magsaft. Stödjevävnad finns i ben, brosk och fett Bindväv, brosk, ben, fett och blod hör alla till gruppen stödjevävnad. Bindväv finns till exempel i senor och ledband. Blod kallas för flytande vävnad, eftersom cellerna inte sitter fast vid varandra. Muskelvävnad skapar rörelse Muskelvävnad finns både i inre organ och i våra muskler. Muskelceller kan dra ihop sig, vilket gör att man kan röra sig. Det finns ungefär 200 olika sorters celler i kroppen som bygger upp vävnaderna. Fördjupningsbild finns sist i texten. Nervvävnad styr kroppen Hjärnan, ryggmärgen och nerverna består av nervvävnad. Nervceller leder information i form av elektriska impulser till resten av kroppen. Huden skyddar kroppen Huden är kroppens största organ, till ytan nästan två kvadratmeter. Huden har tre lager. Ytterst finns överhuden, därunder läderhuden, och djupast ligger underhuden. Överhuden består längst ut av döda celler som kallas hornlager. Naglar och hårstrån är en form av hornlager. I läderhuden finns blod- och lymfkärl, svettoch talgkörtlar samt nerver och speciella känselkroppar. I underhuden finns mycket fett som är stötdämpande och värmeisolerande. Huden skyddar kroppen mot olika slags påverkan, ultraviolett strålning samt bakterie- och virusangrepp. I huden bildas D-vitamin med solljusets hjälp. Huden skyddar även kroppen mot stora vätskeförluster och är viktig för att kunna hålla kroppstemperaturen jämn. De sinnesorgan som uppfattar känsel och temperatur ligger inbäddade i huden. Huden är uppbyggd av tre lager. Fördjupningsbild finns sist i texten. Skelett, leder och muskler Skelettet är kroppens stomme Skelettet fungerar som en stomme för kroppen, och skyddar dessutom inälvorna. Det är uppbyggt av drygt 200 ben som hålls ihop av bindväv. Benvävnaden innehåller en speciell sorts proteintrådar som kallas kollagen, samt mycket kalk. Tack vare det blir benvävnaden hård och stark. Reviderad: (29)

3 I armar och ben finns långa skelettdelar som kallas rörben. De fungerar som hävstänger för de muskler som fäster vid benen. I händer och fötter finns korta ben, medan skallens ben är platta. En del ben, till exempel bröstbenet och höftbenskammarna, innehåller benmärg där blodkroppar bildas. I ryggraden går ryggmärgen Ryggraden består av sju halskotor tolv bröstkotor fem ländkotor korsbenet, som består av fem sammanvuxna korskotor fyra eller fem svanskotor, som i medelåldern oftast växer ihop till svansbenet. Mellan kotorna ligger mellankotsskivor eller disker som underlättar ryggradens rörelser. Varje kota har ett hål, och när kotorna staplas ovanpå varandra bildas en kanal. Genom denna kanal går ryggmärgen. Mellan ryggradens kotor finns disker. Fördjupningsbild finns sist i texten. Benen sitter ihop i leder Mellan de flesta ben finns leder. I en led möts två eller flera benändar, åtskilda av en ledspringa. Benändarna är täckta av brosk så att de lättare ska kunna glida mot varandra. I ledspringan finns lite vätska som underlättar rörelserna ytterligare. Leden omges och stabiliseras av en bindvävskapsel. Kapseln kan vara förstärkt av ledband som också är uppbyggda av bindväv. Olika typer av leder Olika leder ger olika rörelser. Axel- och höftleden kallas kulleder. Dessa leder har stor rörlighet åt alla håll. Knäleden är en så kallad gångjärnsled, och precis som gångjärnet på en dörr kan leden bara röras fram och tillbaka. Det finns även vridleder som bara gör att benändarna vrids i förhållande till varandra. Förbindelser mellan ben där det inte sker några, eller endast obetydliga rörelser, kallas fogar. Skallens ben är till exempel förenade med hjälp av fogar. Tre olika sorters muskulatur Muskelvävnad byggs upp av spolformiga muskelceller. Cellerna kan dra ihop sig, vilket gör att man kan röra sig. Muskulaturen i vår kropp är av tre slag: Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Muskulaturen kallas även tvärstrimmig eftersom den ser randig ut när man tittar på den i mikroskop. Kroppen innehåller drygt 600 skelettmuskler. Denna typ av muskler kan påverkas av viljan och den arbetar snabbt, men är inte så uthållig. Reviderad: (29)

4 Hjärtmuskulatur bygger upp hjärtat. Muskulaturen är både uthållig och snabb, men kan inte påverkas av viljan. Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och mag-tarmkanalen. Den kan inte påverkas av viljan, är uthållig, men långsam. Muskler och nerver samarbetar Muskulaturens sammandragningar, eller kontraktioner, styrs av nervsystemet. Nervtrådar har direkt kontakt med muskeln och förmedlar information som leder till att muskeln drar ihop sig. Kroppen innehåller drygt 600 skelettmuskler. Fördjupningsbild finns sist i texten. Skelettmusklerna fäster vid benutskott på skelettet med hjälp av senor som är uppbyggda av bindväv. Muskulaturens sammandragning påverkar därför skelettet och det uppstår rörelser. När musklerna arbetar alstras också värme som hjälper till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Även i vila har skelettmuskulaturen en viss spänning. Tack vare det hålls de olika bendelarna i skelettet på plats och kroppen får stadga. Nervsystemet och sinnesorganen Sinnrikt samarbete Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna, som alla byggs upp av nervvävnad. Nervcellerna i nervvävnaden har den speciella egenskapen att de kan bilda och leda elektriska impulser. Impulserna förmedlar olika typer av information till och från hjärnan. Hjärnan styr kroppen Hjärnan består av stora och lilla hjärnan samt hjärnstammen. Stora hjärnan är mest utvecklad och innehåller centra för bland annat muskelrörelser, känsel, syn, tal, lukt, hörsel och minne. Först när informationen når hjärnan blir man medveten om den. Lilla hjärnan styr rörelser och balans. I hjärnstammen finns områden som reglerar andning och blodcirkulation. Hjärnan styr kroppens funktioner. Fördjupningsbild finns sist i texten. Ryggmärgen leder information till och från hjärnan Ryggmärgen är en direkt fortsättning av hjärnstammen. Den går i en kanal genom ryggkotorna. Ryggmärgen innehåller omkopplingsstationer för nerver som leder information till och från hjärnan. Både hjärnan och ryggmärgen omges av hinnor av bindväv som skyddar den känsliga nervvävnaden. Nerverna leder informationen ut i kroppen Nerverna bildas av långa utskott från nervcellerna som ligger i hjärnan eller ryggmärgen. Utskotten kan vara över en meter långa. De har kontakt antingen med andra nervtrådar, eller med muskelceller eller körtlar. Flera utskott löper tillsammans i en bindvävsskida och kallas då nerv. Reviderad: (29)

5 Nerver vars cellkroppar ligger i hjärnan kallas hjärnnerver. Det finns tolv par hjärnnerver som alla har olika funktioner. Utskott från nervceller som ligger i ryggmärgen kallas ryggmärgsnerver. Det finns 31 par ryggmärgsnerver. Vissa nerver påverkar, eller påverkas av, medvetandet. Andra nerver arbetar helt oberoende av viljan. Dessa nerver styr bland annat hjärtats slag, blodtrycket och tarmarnas rörelser. Nerverna kan vara över en meter långa. Fördjupningsbild finns sist i texten. Sinnena ger oss information Kroppen har flera olika sinnesorgan som ger oss information om omvärlden. Informationen förs sedan vidare till hjärnan med hjälp av nerver. Det finns olika typer av sinnesceller: Celler i ögats näthinna reagerar på ljus och färg. Cellerna omvandlar ljuset till nervimpulser, som når hjärnan via synnerven, en av hjärnnerverna. Celler i innerörat registrerar hörsel- och balansintryck. Impulserna leds vidare till hjärnan med hjälp av hörsel- och balansnerven, som också är en hjärnnerv. Smakceller på tungan uppfattar smakerna sött, salt, surt och beskt. Informationen skickas vidare med hjälp av två hjärnnerver. Hörsel- och balanssinnet sitter i örat. Fördjupningsbild finns sist i texten. I näshålans tak finns celler som uppfattar lukt. Även denna information leds vidare med hjälp av en hjärnnerv. Beröring, tryck, värme, kyla och smärta förmedlas av känselkroppar och nerver i huden. Impulserna skickas vidare till hjärnan med hjälp av speciella nervbanor. Cirkulation och andning Hjärtat är stort som en knytnäve Hjärta är ungefär lika stort som en knytnäve. Det ligger i bröstkorgen mellan lungorna, lite förskjutet åt vänster. Hjärtat är uppbyggt av en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur. Dessa muskelceller bildar ett nätverk som drar ihop sig regelbundet. På så sätt uppkommer hjärtslagen. Impulsen till sammandragningarna kommer från specialiserade muskelceller i hjärtats vägg. Impulsen sprids snabbt till intilliggande muskelceller. Centralpump för blodet Hjärtat fungerar som en pump och för ut blodet i blodkärlen. Hjärtat har två halvor som var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Höger hjärthalva pumpar blodet till lungorna där det tar upp syrgas från inandningsluften. Samtidigt gör sig blodet av med koldioxid. Vänster hjärthalva pumpar ut blodet i stora kroppspulsådern, som för det vidare ut i kroppen där syrgasen förbrukas. Blodet tar också upp koldioxid Hjärtat fungerar som en pump. Fördjupningsbild finns sist i texten. Reviderad: (29)

6 som bildas vid ämnesomsättningen. Blodet återvänder sedan till höger hjärthalva, och så upprepas förloppet igen. Muskulatur intill blodkärlen ute i kroppen hjälper till att pressa och suga blodet tillbaka till hjärtat. Klaffarna styr blodet i rätt riktning Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Tack vare klaffarna förs blodet hela tiden vidare i samma riktning. När klaffarna öppnas och stängs uppstår ljud som går att höra med hjälp av ett stetoskop. Blodkärlen bildar nätverk Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De kärl som leder blodet från hjärtat ut i kroppen kallas artärer, medan kärl som leder blodet tillbaka till hjärtat från vävnaderna kallas vener. Små tunna kärl som kallas kapillärer förenar artärerna med venerna. I kapillärerna sker utbytet av näringsämnen, syre och koldioxid mellan blodet och vävnadsvätskan. Luftvägarna förser kroppen med syre Till luftvägarna räknas näshålan, svalget, struphuvudet, luftstrupen och luftrören. Luftvägarna transporterar luften till och från lungorna. Den luft som vi andas in innehåller syre. I lungorna tas en del av syrgasen upp av lungvävnaden. Kroppen behöver syrgas för att fungera. I lungorna avges istället koldioxid som bildats i kroppen vid ämnesomsättningen. Kroppen har ingen användning för koldioxiden och gör sig därför av med den när man andas ut. Luktsinnet sitter i näshålan Näshålan har till uppgift att värma, befukta och rena den luft som man andas in. I näshålans tak finns sinnesceller som registrerar lukter, det vill säga gasformiga ämnen som finns i inandningsluften. Stämbanden ligger i svalget Genom svalget passerar både in- och utandningsluften och den mat som vi äter. En skyddsmekanism i struphuvudet hindrar födan från att hamna i luftstrupen. Tack vare struphuvudet kan man även bilda ljud med hjälp av stämbanden. När man talar kombineras olika ljud. I lungorna syresätts blodet. Fördjupningsbild finns sist i texten. Luftstrupen och luftrören Reningen av luften fortsätter i luftstrupen och luftrören. En speciell slemhinna med flimmerhår fångar upp främmande partiklar och hindrar dem från att komma ned till lungorna. Flimmerhåren rör sig hela tiden åt samma håll, därför transporteras ämnen som av misstag hamnat i luftrören uppåt igen. Blodet och immunförsvaret Blodet fraktar näring och syre En vuxen persons kropp innehåller ungefär fem liter blod. Blodet transporterar syre, hormoner, näringsämnen, avfallsprodukter, salter och värme. Reviderad: (29)

7 Blodet består av blodkroppar och en vätska som kallas blodplasma. Blodkropparna har olika funktioner: Röda blodkroppar är kroppens minsta celler. De är så små att de kan passera genom de minsta blodkärlen och nå ut i hela kroppen. Vår blodgrupp bestäms av små markörer på de röda blodkropparnas yta. De röda blodkropparna innehåller hemoglobin, som transporterar syre och ger blodet den röda färgen. Vita blodkroppar är viktiga för immunförsvaret. De skyddar kroppen mot infektioner. Det finns olika sorters vita blodkroppar. Några kan äta upp främmande ämnen eller bakterier, medan andra bildar så kallade antikroppar som kan bekämpa inkräktare i kroppen. Blodplättar kan klumpa ihop sig och på så sätt hjälpa till att stoppa en blödning. Man brukar säga att blodet levrar sig. Lymfsystemet är en del av immunförsvaret Lymfsystemet har flera olika funktioner. En av dessa är att vara en del av immunförsvaret. Vätska pressas ut från kapillärerna i vävnaderna. En del av vätskan sugs upp av lymfkärl i vävnaderna. Vätskan kallas då lymfa. De små lymfkärlen samlas till större lymfkärl, som så småningom mynnar ut i stora vener. Lymfan blandas då igen med blodet. Lymfkärlen passerar på sin väg genom risgrynsstora lymfknutor som filtrerar lymfan och tar hand om olika smittämnen, till exempel bakterier. I lymfknutorna bildas också så kallade antikroppar, vilka hjälper till att bekämpa främmande ämnen som kommit in i kroppen. Lymfknutorna finns framför allt i armhålorna, på halsen och i ljumskarna, men även i övriga delar av kroppen. Mjälten filtrerar blodet Mjälten hör också till lymfsystemet. Den ligger till vänster i buken, alldeles under mellangärdet. Även mjälten deltar i kroppens immunförsvar genom att filtrera blodet. Dessutom tar den hand om och bryter ner gamla röda blodkroppar. Hos barn bildas också blod i mjälten. Lymfsystemet ingår i immunförsvaret. Fördjupningsbild finns sist i texten. Matsmältning och urinvägar Mag-tarmkanalen bryter ner födan Mag-tarmkanalen omfattar alla de delar som hjälper till att bryta ned maten som man äter, så att kroppens celler kan använda de olika näringsämnen som födan innehåller. Till mag-tarmkanalen räknas därför munhålan, svalget, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen och ändtarmen. Dessutom hör spottkörtlarna, levern och bukspottkörteln till magtarmkanalen, eftersom de bildar olika vätskor, sekret, som bryter ned födan. Det finns även små körtlar i magsäckens och tarmarnas slemhinna. Reviderad: (29)

8 Munnen, matstrupen och matsäcken Den första sönderdelningen av födan sker i munnen med hjälp av tänderna. På tungan finns sinnesceller som känner hur maten smakar. Födan blandas med saliv från spottkörtlarna, och förs sedan genom svalget till matstrupen när man sväljer. Matstrupen fungerar som ett transportrör och leder maten vidare ner till magsäcken, som innehåller sur magsaft. Där börjar en kemisk och mekanisk nedbrytning av det man ätit. Tunntarmen och tjocktarmen Den nedbrutna födan förs vidare till tolvfingertarmen. Här tillförs sekret i form av galla från levern och bukspott från bukspottkörteln. Tack vare sekretet kan födan sönderdelas ytterligare till sina minsta beståndsdelar. Sedan sugs näringsämnena upp genom tunntarmarnas väggar och vidare ut i blodet. Det tar timmar för maten att passera mag-tarmkanalen. Fördjupningsbild finns sist i texten. Det som blir kvar när näringsämnena sugits upp förs vidare till tjocktarmen. Där tas vatten och en del vitaminer upp av blodet. Resterna lämnar kroppen genom ändtarmen som avföring. Njurarna renar blodet Njurarna har viktiga funktioner i kroppen. Njurarna utsöndrar avfallsprodukter från ämnesomsättningen och kroppsfrämmande ämnen, som till exempel läkemedel. Njurarna ser också till att mängden vätska och salter i kroppen är på en lagom nivå. De håller även surhetsgraden i kroppen på en jämn nivå och påverkar blodtrycket. Det hormon som styr bildningen av röda blodkroppar kommer också från njurarna. Njurarna ligger inbäddade i ett tjockt fettlager högt uppe i buken mot ryggsidan. Blodet cirkulerar hela tiden genom njurarna, och med hjälp av en sinnrik mekanism filtreras avfallsprodukter och överflödigt vatten bort. På så sätt bildas urinen. Ämnen som kroppen behöver tas dock tillvara och förs tillbaka till blodet. Filtreringen sker i cirka en miljon små enheter i varje njure. Urinen töms genom urinvägarna Till urinvägarna räknas urinledarna, urinblåsan och urinröret. Urinen förs vidare genom urinledarna till urinblåsan där den tillfälligt kan lagras. Urinblåsans vägg innehåller rikligt med glatt muskulatur som utvidgas vartefter blåsan fylls. När ungefär 2,5 deciliter urin har samlats börjar man känna sig kissnödig. Urinblåsan töms sedan genom urinröret när vi kissar. I njurarna filtreras avfallsprodukter och vatten bort. Fortplantning, hormoner och kroppstemperaturen Könsorgan och fortplantning Tack vare könsorganen kan människan fortplantas. Fortplantning innebär att en ny individ utvecklas från en äggcell som befruktats av en sädescell. Reviderad: (29)

9 Mannens könsorgan Mannens könsorgan består av testiklarna, bitestiklarna, sädesledarna, prostata och penis. Testiklarna ligger i pungen. Här bildas sädescellerna som sedan mognar i bitestiklarna. Vid samlaget förs sädescellerna med mannens penis in i kvinnans slida. Mannens könsorgan. Fördjupningsbild finns sist i texten. Reviderad: (29)

10 Kvinnans könsorgan Till kvinnans könsorgan räknas äggstockarna, äggledarna, livmodern, slidan, blygdläpparna och klitoris. Äggstockarna ligger långt ner i buken. Varje månad lossnar ett moget ägg från äggstockarna. Ägget fångas upp av de trattformiga äggledarna, som för ägget vidare ned till livmodern. Ägget befruktas om det träffar på en sädescell som simmat dit från slidan. Det befruktade ägget bäddas in i livmoderns slemhinna och börjar växa genom att det delas upprepade gånger. Så småningom kan man urskilja ett litet foster som växer till ett barn. Hormoner styr kroppen Det hormonella systemet styr tillsammans med nervsystemet allt som sker i kroppen. De två systemen arbetar inte självständigt, utan samarbetar på ett invecklat sätt. Nervsystemet styr mer över kroppen och är snabbare än hormonsystemet. Kvinnans könsorgan. Fördjupningsbild finns sist i texten. Hormoner bildas i så kallade endokrina organ. Sköldkörteln, bisköldkörtlarna och binjurarna är exempel på endokrina organ. Hormonerna går direkt ut i blodet, och transporteras sedan ut i kroppen där de påverkar olika funktioner. Även exempelvis tarmar, lever, njurar och hud producerar hormoner. Hormonerna samverkar Det finns många olika hormoner med olika uppgifter. Varje hormon påverkar bestämda celler som de har till uppgift att styra. Hormonerna påverkar bland annat tillväxten, könsmognaden och ämnesomsättningen, samt reglerar saltoch vattenbalansen i kroppen. Det är ett fint samspel mellan de olika hormonerna. Mekanismen kallas för återkoppling eller feedback, och innebär att bildningen av hormon minskar om det redan finns mycket av just det hormonet. Alternativt bildas mer hormon om det finns för lite av det i kroppen. Hormoner kan också parvis ha motsatt effekt, till exempel att öka eller minska mängden socker i blodet. Genom att det bildas mer av det ena hormonet och mindre av det andra styrs blodsockernivån till rätt nivå. "Temostat" styr kroppstemperaturen Kroppens inre temperatur är ungefär 37 grader Celsius om man är frisk. Temperaturen styrs av temperaturcentrum i hjärnan, som fungerar ungefär som en termostat. Temperaturcentrum får information dels från blodet som passerar förbi, och dels från områden ute i kroppen som känner av köld och värme. Hormonerna bildas i olika körtlar. Fördjupningsbild finns sist i texten. Temperaturcentrum påverkar kroppstemperaturen genom nervsystemet och hormonsystemet. Om kroppstemperaturen är för hög gör sig kroppen av med värme genom att blodet styrs till huden där det sedan kyls av. Om kroppstemperaturen istället är för låg måste värmeproduktionen öka. Det sker framför allt genom att musklerna ökar sin aktivitet. Mer långsiktigt påverkas kroppstemperaturen av sköldkörtelhormon, som styr ämnesomsättningen. Reviderad: (29)

11 Fördjupning och länkar Läs frågor och svar i Fråga doktorns svarsbank I avdelningen Fråga doktorn finns en sökbar svarsbank. Den innehåller vanliga frågor från allmänheten och svar från en grupp allmänläkare, knuten till Infomedica. Det finns också möjligheter att ställa en fråga direkt till läkargruppen. Pion Pion är en referensdatabas för patientinformation. Där kan man söka fram titlar på artiklar, böcker, elektroniska dokument och informationsbroschyrer, med mera. Om man bor i Dalarna, Värmland eller Kalmar län kan man beställa litteratur och få den hemskickad. De som bor i andra delar av Sverige kan genom Pion få tips på titlar som sedan kan lånas på det lokala biblioteket. Fördjupning Fördjupad information finns att läsa i: Människokroppen fysiologi och anatomi Bjålie; Jan G; Haug, Egil; Sand, Olav; Sjaastad, Øystein V, Toverud, Kari C Faktagranskning: Gunnel Bjerneroth Liber AB 1998 Den fantastiska människokroppen Dietrichs, Espen; Hurlen, Petter; Toverud, Kari C Översättning: Gunnel Bjerneroth Bonnier Utbildning 1994 (finns även som CD-rom) Människans fysiologi och anatomi Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, Stig- Eyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik Almqvist & Wiksell Förlag 1993 Anatomi och fysiologi Sonesson, Bertil och Gun Liber AB 2001 Redaktion Manusförfattare Gunnel Bjerneroth, docent i anestesiologi och intensivvård, Uppsala Faktagranskare Lars-Olof Hensjö, specialist i allmänmedicin och medicinsk chef, Infomedica. Reviderad: (29)

12 Illustrationer Kari C Toverud Allt innehåll är granskat och godkänt av Infomedicas huvudredaktion, medicinske chef och redaktionsråd Reviderad: (29)

13 Fördjupningsbilder Cellerna bildar organ Fostrets celler får tidigt sina uppgifter. Alla celler behåller samma grundstruktur och samma arvsmassa, men några blir experter på att röra sig, medan andra exempelvis tar emot information, sköter fortplantning eller ämnesomsättning. På så sätt bildas olika vävnader, som i sin tur bygger upp olika organ. Reviderad: (29)

14 Cellens uppbyggnad Runt cellen finns en tunn hinna, cellmembran. Innanför membranet finns en trögflytande vätska, cytoplasma. Mitokondrier är cellens kraftverk. Ribosomer är små korn som tillsammans bygger upp proteiner. Endoplasmatiska retiklet och Golgi-apparaten är nätverk av platta rör och blåsor. De fungerar bland annat som cellens transportsystem. Lysosomer är cellens renhållnings- och nedbrytningsanläggning. Cellens kärna är en slags kommandocentral som styr alla dess funktioner. Kärnan innehåller också arvsmassan, DNA. Reviderad: (29)

15 Muskelvävnad Cellerna i muskelvävnaden är långsträckta. De kallas därför ofta muskelfibrer. Cellerna kan dra ihop sig så att muskeln förkortas. Tack vare det kan man röra på sig. Kroppen innehåller tre typer av muskelvävnad: skelettmuskulatur, hjärtmuskulatur och glatt muskulatur. De stora muskler som man bland annat har i armar och ben kallas skelettmuskulatur, eller tvärstrimmig muskelvävnad. Om man tittar på muskelvävnaden i mikroskop ser man tvärgående ränder. Reviderad: (29)

16 Huden Huden har tre olika lager: överhuden, läderhuden och underhuden. De yttersta cellagren i överhuden består av döda och förhornade celler som kallas hornlager. Läderhuden innehåller rikligt med blodkärl som tillför syrgas och näringsämnen, samt transporterar bort avfallsprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska kunna hålla rätt kroppstemperatur. I läderhuden finns även lymfkärl, känselkroppar, nerver, hårsäckar, talgkörtlar och svettkörtlar. Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. Reviderad: (29)

17 Ryggraden I varje ryggradskota finns ett hål. Eftersom kotorna är staplade på varandra till en pelare bildas en kanal genom hålen. I denna kanal går ryggmärgens nerver väl skyddade. Hos en vuxen person når ryggmärgen ner till första eller andra ländkotan. Längre ned innehåller ryggradskanalen nerver från ryggmärgen. Mellan kotorna ligger mellankotsskivor eller disker. Diskerna består av en ring av broskvävnad med en geléaktig kärna. De är stötdämpande och gör att man kan röra ryggraden. Reviderad: (29)

18 Skelettmuskulaturen Skelettmuskulatur bygger upp de stora muskler som bland annat finns i armar och ben. Denna typ av muskulatur kan påverkas av viljan, och den arbetar snabbt, men är inte så uthållig. Från hjärnan leds information genom nervtrådar, som har kontakt med musklerna. När en impuls når muskeln drar den ihop sig. Reviderad: (29)

19 Hjärnan Hjärnan fungerar som kroppens kommandocentral. Stora hjärnan är mest utvecklad och innehåller centra för bland annat muskelrörelser, känsel, syn, tal, lukt, hörsel och minne. Först när hjärnan nås av informationen blir man medveten om den. Lilla hjärnan styr rörelser och balans. I hjärnstammen finns områden som reglerar andning och blodcirkulation. Reviderad: (29)

20 Ryggmärg och nerver Ryggmärgen innehåller nerver som leder information till och från hjärnan. Nervcellerna har utskott som kan vara över en meter långa. De har kontakt antingen med andra nervtrådar, muskelceller eller körtlar. Flera nervtrådar löper tillsammans i en bindvävsskida och kallas då nerv. Nervtrådarna isoleras av ett fettämne som heter myelin. Reviderad: (29)

21 Hörsel- och balansinnet Ljud består egentligen av vågor. När ljudvågorna når trumhinnan sätts den i rörelse. Vågrörelsen förmedlas vidare av de tre hörselbenen, som även förstärker ljudet. Sinnesceller i snäckan omvandlar vågrörelserna till nervimpulser, som sedan leds vidare till hjärnan genom hörselnerven. I båggångarna sitter celler som sköter balansen. Nervimpulserna leds sedan vidare till hjärnan via balansnerven. Reviderad: (29)

22 Hjärtat Hjärtat har fyra hålrum som består av två förmak och två kamrar. Höger förmak tar emot blod från kroppen genom övre och nedre hålvenen. Mellan hjärtats förmak och kamrar finns klaffar som öppnas och sluts i takt med hjärtats sammandragningar. Från höger förmak kommer blodet ner i höger kammare, som sedan pumpar blodet till lungorna för syresättning. Från lungorna återvänder blodet till vänster förmak och vidare till vänster kammare. Därifrån pumpas det syresatta blodet ut i kroppen via stora kroppspulsådern, aorta. Där blodet lämnar hjärtats kamrar finns också klaffar för att förhindra att blodet rinner tillbaka. Reviderad: (29)

23 Lungorna I lungblåsorna tas syrgas upp i blodet från inandningsluften. Syrgasen transporteras från lungblåsorna till de röda blodkropparna i kapillärerna, som är de smalaste blodkärlen. Blodet fortsätter via lungvenerna tillbaka till hjärtat och förs sedan vidare ut i kroppen. Blodet i lungornas kapillärer avger också koldioxid som transporterats dit från kroppens vävnader. Koldioxiden lämnar sedan kroppen genom utandningsluften. Reviderad: (29)

24 Lymfsystemet Från blodomloppet pressas vätska ut genom de smalaste blodkärlen, kapillärererna, till omgivande vävnader. En del av vätskan, som innehåller rikligt med proteiner och vita blodkroppar, sugs upp av lymfkärlen. Sedan transporteras lymfvätskan vidare till lymfkörtlarna, där den renas från skadliga ämnen, som exempelvis bakterier, innan vätskan återgår till blodcirkulationen via halsvenerna. Under ett dygn bildas två till fyra liter lymfa. Reviderad: (29)

25 Matsmältningen Matsmältningen startar i munnen där enzymer från spottkörtlarna börjar bryta ner maten. I magsäcken bildas magsaft, som förstör de flesta bakterier som följt med födan. Magsaften innehåller även ämnen som behövs för den fortsatta nedbrytningen av maten. I levern bildas bland annat galla som behövs för nedbrytningen av fett. I bukspottkörteln bildas enzymer och exempelvis hormonet insulin som reglerar blodsockret. Vatten och näringsämnen tas upp i tunn- och tjocktarmen. Reviderad: (29)

26 Njurarna Njurarna reglerar kroppens vatten- och salthalt samt surhetsgrad. Dessutom har njurarna flera andra viktiga funktioner, bland annat att bilda hormoner, delta i regleringen av blodtrycket, delta i bildningen av röda blodkroppar, tillverka glukos och aktivera vitamin D. Urin består till största delen av vatten med upplösta salter, nedbrytningsprodukter från ämnesomsättningen, samt olika ämnen som filtrerats bort för att inte skada kroppen. Reviderad: (29)

27 Mannens könsorgan Testiklarna innehåller sammanlagt flera hundra meter sädeskanaler. I sädeskanalernas väggar finns omogna celler som utvecklas till spermier. I bitestiklarna sker den slutliga mognaden av spermierna. Sädesblåsorna är små säckar som mynnar i sädesledarna. Sädesblåsorna innehåller ett segt sekret, sädesvätska, som blandas med spermierna. Tillsammans med dessa samt sekret från prostata utgör detta mannens sperma. Penis innehåller tre stycken svällkroppar, som är uppbyggda ungefär som en tvättsvamp, och fylls med blod när mannen blir sexuellt upphetsad och får erektion. Reviderad: (29)

28 Kvinnans könsorgan Äggstockarna innehåller äggblåsor. I varje blåsa finns förstadiet till ett ägg. Efter varje menstruation börjar flera ägg och äggblåsor växa. Hormon från hypofysen stimulerar tillväxten. En blåsa spricker i mitten av menstruationscykeln. Det mogna ägget lämnar äggstocken och fångas upp av en av de två äggledarna, där det också kan befruktas. Ägget förs vidare till livmodern genom rörelser av flimmerhår och muskelsammandragningar i äggledarnas väggar. Det tar tre till fem dygn för ägget att nå livmodern. Reviderad: (29)

29 Hormonsystemet Kroppens hormonsystem består av ett flertal körtlar som har till uppgift att bilda speciella signalämnen, hormoner. Hormonerna sprids med hjälp av blodet. De kan därför nå hela kroppen. Hypofysen bildar ett flertal hormoner, som i sin tur styr bildningen av andra hormoner. Sköldkörteln bildar viktiga hormoner som reglerar kroppens ämnesomsättning och aktiviteten i cellerna. I binjurarna bildas flera olika hormoner, som reglerar omsättningen av socker och salt i kroppen, samt könshormoner. Bukspottkörteln bildar hormonerna insulin och glukagon som reglerar blodsockernivån. Äggstockarna och testiklarna bildar och utsöndrar könshormoner. Reviderad: (29)

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften.

ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna med utandningsluften. Luftvägarna Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

6.3 Andningen fixar syre till cellerna

6.3 Andningen fixar syre till cellerna 6.3 Andningen fixar syre till cellerna Förutom att äta och dricka behöver vi andas också. Ca 4 miljoner liter luft/år andas vi in Hur når syret från luften ut till alla celler i kroppen? 1. Luften passerar

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen Hud Kroppens största organ är kroppens största organ. Mellan 15 och 25 procent av kroppsvikten är hud, och den har en yta på nästan två kvadratmeter. har många olika uppgifter. Den skyddar mot bland annat

Läs mer

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat

Funktion. Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ. Det fungerar också som ett förråd av mineraler, framför allt kalcium och fosfat Kroppen Skelettet Skelettet Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen,

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

6.5 Så försvarar sig din kropp

6.5 Så försvarar sig din kropp 6.5 Så försvarar sig din kropp Kroppen skyddar sig på många sätt: - Huden - Skelett - Saliv, tårvätska, magsaft - Luftvägar med slemhinna med flimmerhår - Inre immunförsvar Avancerat immunförsvar Kroppens

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Könsorgan och fortplantning

Könsorgan och fortplantning Könsorgan och fortplantning Kvinnans könsorgan Tipsa och dela Skriv ut ta i artikeln Könsceller utvecklas Kvinnans och mannens könsorgan gör det möjligt att kunna fortplanta sig. Det finns dels de yttre

Läs mer

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina.

Skellet & muskler. Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Skellet & muskler Arbete av: Emilia, Halla och Nina. Innehåll Våra leder Kroppens starkaste muskel-låret Muskler & olika typer Skelettet Tre olika skelett Muskler Kranium Ryggradens uppbyggnad Träningsvärk

Läs mer

Kortfattad fysiologi

Kortfattad fysiologi Kortfattad fysiologi Fysiologi handlar om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala förhållanden. Du ska kortfattat förstå hur dessa system fungerar i vår kropp: Matsmältningen Andningen

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN??

Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Människokroppen HUR SER DEN UT EGENTLIGEN? OCH HUR FUNGERAR DEN?? Innehåll för de närmaste ca 8 veckorna Kroppens celler, organ och organsystem och deras uppbyggnad, funktion och samverkan. Evolutionära

Läs mer

Kroppen del 2 Stencilhäfte

Kroppen del 2 Stencilhäfte Kroppen del 2 Stencilhäfte Arbetsområden att kunna: Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Muskler Skelett Livets början och slut Begrepp att kunna Lever Galla Njurar Urinblåsa Urinledare Urinrör Urin

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04

Tentamen, delkurs 2. Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Tentamen, delkurs 2 Kursnamn: Naturvetenskap, teknik, bild och drama, 30hp Kurskod: LPGF04 Datum: måndagen den 25 mars 2013 Tid: 8.15 12.15 Ämnen: Biologi, fysik, kemi Ansvariga lärare: Per-Arne Viebke

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Njurar, hud & rörelseorganen

Njurar, hud & rörelseorganen Njurar, hud & rörelseorganen Renar blodet Njurarna och urinvägarna är viktiga för att kroppen ska kunna rena blodet och göra sig av med ämnen som inte behövs, så kallade restprodukter. Restprodukterna

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.

För att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå. Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.

Läs mer

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga 6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så?

FACIT ORGANEN. Titta på ditt öga i spegeln. Vad händer med pupillen när du tänder lampan? Hur kommer det sig att det blir så? A. HAR DU NÄSA FÖR DET HÄR? Prova minst tre dofter. Hur gick det? Väcktes det några känslor i dig? Frågor: Kunde du gissa rätt på någon doft? Vilken? Kom det upp några minnen och känslor hos dig? Lärarfacit:

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organsystem-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping www.lektion.se Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Frågor till Kroppen del 2

Frågor till Kroppen del 2 Frågor till Kroppen del 2 Läs sidan 32 i Koll på NO 1. Vilka är kroppens två stora reningsverk? Levern och njurarna 2. Varför behöver vi ha dessa reningsverk? Vi behöver dessa två reningsverk för de bryter

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara!

Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Vi kommer att börja med människokroppen, men först lite om vad biologi kan vara! Botanik läran om växter Zoologi läran om djur Medicin läran om människan och hennes sjukdomar Genetik läran om arvsanlag

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når

Läs mer

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa

Sexualkunskap. 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G. Sädesledare Urinledare. Urinblåsa 1.Mannens könsorgan. Skriv in så mycket som möjligt på bilden. G Sädesledare Urinledare Urinblåsa Sädesblåsa Prostata Urinrör Bitestikel Svällkropp Testikel Ollon Förhud 1.Kvinnans könsorgan. Skriv in

Läs mer

SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR!

SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR! V.2-8 SEX OCH SAMLEVNAD VAD HANDL AR DET OM EGENTLIGEN? SKRIV NER ORD ELLER MENINGAR OM VAD DU TROR! VÅR BIOLOGISKA KROPP KÄRLEK ATT BLI KÖNSMOGEN PUBERTETEN LIV ANSVAR IDENTITET JÄMSTÄLLDHET RELATIONER

Läs mer

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN

LÄRARHANDLEDNING ORGANEN Välkomna till utställningen Djuret människan Det här är ett pedagogiskt material för ett aktivt lärande där eleverna kommer att få röra på sig och reflektera över anpassningar och hur våra organ fungerar.

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut)

Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) Anatomiska ord med förklaring - Kvinnan (skriv ut ensidigt och klipp ut) livmoder klitoris urinrörsmynning slida G-punkt lubrikation analöppning yttre blygdläppar ägg inre blygdläppar stånd Anatomiska

Läs mer

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV

FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV FACIT TILL TESTA DIG SJÄLV TESTA DIG SJÄLV 7.1 GRUNDBOK nervimpuls Nervimpulser är svaga elektriska signaler som sänds mellan nervceller och som innehåller information. synaps Synapser är kopplingar mellan

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Dissektion av lamm hjärtslag

Dissektion av lamm hjärtslag Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

Nervsystemet sköter information

Nervsystemet sköter information Nervsystemet sköter information Hjärnan, ryggmärgen och nerverna kallas gemensamt för nervsystemet. Människan har ett nervsystem som är mer utvecklat än djurens och har därför mer avancerade mentala och

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Kandidatprogrammet Biomedicin FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi 7,5 hp den 19 februari 2010 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs

Läs mer

Anatomi och Fysiologi

Anatomi och Fysiologi Anatomi och Fysiologi Anatomi beskriver hur kroppen är uppbyggd, och fysiologi beskriver hur den fungerar. Vet du lite om anatomi och fysiologi så förstår du varför du ska motionera, hur du ska planera

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Anatomi musklerna I Musklernas uppbyggnad www.spaacademy.se Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa

Läs mer

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet.

Behandla barnet varsamt och med tålamod, eftersom oro och smärta kan förvärra allmäntillståndet hos barnet. Medicinsk chock Blodcirkulationen försämras Medicinsk chock betyder att blodtrycket och blodflödet i kroppen minskar. Då får viktiga organ i kroppen syrebrist och arbetar sämre. Tillståndet är allvarligt

Läs mer

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat.

Hörseln. Ytterörat. Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Våra sinnen Hörseln Örat har tre delar ytterörat, inneörat och mellanörat. Ytterörat I ytterörat finns öronmusslan och hörselgången. Öronmusslan fångar in ljudet som åker in i hörselgången. I hörselgången

Läs mer

Validand och valideringshandledare

Validand och valideringshandledare Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar

Skelett och leder. Skelettets uppbyggnad. Flera hundra ben. Stomme som skyddar Skelett och leder Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas

Läs mer

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter. TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Validering i Sörmland Rev

Validering i Sörmland Rev Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk

Läs mer

2017 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne Omslagsbild Lotta Rennéus. Första upplagan 2017

2017 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne Omslagsbild Lotta Rennéus. Första upplagan 2017 2017 Gudrun Arvidsson och Liber AB Redaktion Jeanette Finne Omslagsbild Lotta Rennéus Första upplagan 2017 Kopieringsförbud Detta verk är skyddat av upphovsrättslagen. Kopiering, utöver lärares och elevers

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Upptäck Människan Kropp och hälsa

Upptäck Människan Kropp och hälsa Upptäck Människan Kropp och hälsa Facit till Arbetsboken Facit till Arbetsboken Upptäck Människan Kropp och hälsa Liber AB Får kopieras MÄNNISKAN KROPP OCH HÄLSA Till dig som använder detta facit: Sidnumren

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer