Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls."

Transkript

1 Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar. I blodet finns också ett försvar mot farliga ämnen som kommer in i kroppen. De röda blodkropparna på bilden transporterar ~ MÄNNISKAN syre och koldioxid.

2 Blodet går runt i kroppen l Om du trycker dina fingertoppar mot de blodkärl som går på sidorna av din hals kan du känna din puls. Det är hjärtat som pumpar ut blod i dina blodkärl. Blodet måste hela tiden gå runt i din kropp för att cellerna ska få 5 den näring de behöver. hjärta Från hjärtat ut ikroppen På vägen genom kroppen hämtar blodet näring i tarmarna och för ut det till kroppens alla celler. Och när blodet lämnar cellerna tar det med sig avfall. Det är ämnen som cellerna måste bli av med. Avfallet går ut ur 10 kroppen med bland annat urin och svett. Blodets väg genom hjärtat och runt i hela kroppen brukar kallas stora kretsloppet. Från hjärtat till lungorna Blodet går också från hjärtat till lungorna. Där hämtar blodet syre och lämnar ifrån 15 sig koldioxid, som kroppen inte behöver. Koldioxiden i lungorna andas du ut. Blodets väg från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat kallas lilla kretsloppet. De blodkärl som är färgade röda på bilden innehåller blod med mycket syre. Blodet har hämtat syret i lungorna. Det syrerika blodet pumpas ut i hela kroppen. Sedan går blodet tillbaka till hjärtat i de blodkärl som är blå på bilden. Till slut går blodet tillbaka till lungorna igen för att hämta mera syre och lämna ifrån sig koldioxid. BLODET Im.

3 Blodkropparna är blodets celler l I blodet finns celler. De kallas blodkroppar. Det finns röda och vita blodkroppar. De röda blodkropparna gör att blodet är rött. I blodet finns också blodplättar. Blodkroppar och blodplättar flyter i en vätska som kallas blodplasma. s I en enda droppe blod finns det mer än 5 miljoner röda blodkroppar, la 000 vita blodkroppar och blodplättar! Blodkroppar lever inte länge, men det bildas nya hela tiden. De döda blodkropparna tas om hand av levern. En vuxen människa har ungefär 5 liter blod i sin kropp. 10 Hälften av blodet består av blodplasma som mest är vatten. I blodplasman transporteras många viktiga ämnen som hela kroppen behöver. I blodplasman transporteras också ämnen som kroppen vill göra sig av med. 55% blodplasma 45% blodkroppar Om man låter blodkropparna sjunka ner till botten i ett provrör, kan man se hur mycket blodplasma och blodkroppar det finns i blodet. Röd blodkropp Vit blodkropp cellkärna Röda blodkroppar har ingen cellkärna, så därför är det en grop i mitten. På bilden. ser du en röd blodkropp framifrån och från sidan. Röda blodkroppar lever i fyra månader. En vit blodkropp har cellkärna och är större än de röda. Vita blodkroppar lever olika länge, från en timme till fyra månader. mi MÄNNISKAN

4 Röda blodkroppar transporterar syre l De röda blodkropparna får sin färg från ett ämne som heter hemoglobin. Det innehåller järn. Hemoglobinet transporterar syre till kroppens celler. Man kan mäta hur mycket hemoglobin det finns i blodet. 5 Män brukar ha gram hemoglobin i varje liter blod och kvinnor Vita blodkroppar försvarar oss De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara oss mot till exempel virus och bakterier som kan göra oss sjuka. Blodplättar stoppar blödningar la Om du får ett litet sår märker du att det slutar blöda efter en kort stund. Såret läker sig självt och en sårskorpa bildas. Det beror på att blodplättar och blodkroppar fastnar i ett nät som har bildats av trådar som kommer från blodplasman. Såret täpps till. Man säger att blodet levrar sig. Om du får ett mindre sår slutar det ganska snart att blöda. Blodkroppar fastnar i ett nät och täpper till såret. Vad m.enas m.ed blodgrupper? Om du skulle råka ut för en olycka och 15 - förlora mycket blod måste du få blod från en annan person, en blodgivare. Men man kan inte ge blod åt varandra hur som helst. Österrikaren Karl Landsteiner upptäckte för ungefär 100 år sedan att de röda 20 blodkropparna ibland kunde klumpa ihop sig när man sprutade in blodplasma från en annan person. Han delade in blod i olika blodgrupper. De kallas: A, B, AB och O (noll). Med hjälp av blodgrupperna kan man se till 25 att rätt person får rätt slags blod. Den som är blodgivare kan få ett sm s-meddelande när det behövs extra mycket blod. BLODET ~

5 11m När man anstränger sig mycket måste hjärtat slå snabbare. Hjärtat l Hjärtat är en ihålig muskel som pumpar runt blodet i dina blodkärl. Hjärtat slår dag och natt utan att du behöver tänka på det. När du vilar slår hjärtat oftast mellan 60 och 80 slag per minut. Det är hjärtats slag som känns ute i blodkärlen 5 som din puls. Om du springer fort kan din puls öka till över 150 slag per minut. Blodet går då snabbare runt i kroppen. När vi anstränger oss behöver nämligen musklernas celler mer syre och näring. Det blir förstås samtidigt mer avfalls ämnen som la måste transporteras bort. Så här ser hjärtat ut på utsidan. Ditt hjärta är ungefär så stort som din knutna hand. MÄNNISKAN

6 Hjärtat pumpar ut blodet l Hjärtat är delat i två delar. En vägg delar hjärtat i en vänsterdel och en högerdel. De två delarna arbetar som två pumpar samtidigt. Varje pump är uppdelad i två rum. De kallas förmak och kammare. 5 När blodet kommer in från kroppen rinner det in i den högra pumpen och när det kommer tillbaka från lungorna går det in i vänstra pumpen. I hjärtat finns det klaffar som gör att blodet alltid rinner åt rätt håll. la På bilden kan du med hjälp av siffrorna följa hur blodet går genom hjärtat. (Tänk dig att du ser på hjärtat framifrån så har du förklaringen till varför höger och vänster är omkastade. ) t -----',~- ao rta Blodets väg genom hjärtat CD Blod från hela kroppen kommer in i hjärtat genom två stora blodkärl. CD Blodet rinner in i höger förmak. o Blodet kommer ner i höger kammare. CD Från höger kammare pumpas blodet till lungorna för att få syre och lämna höger höger förmak ka m m a re --t-\---1iiii+' l-..:l\lj--\-- vänster kammare ifrån sig koldioxid. CD Blodet kommer tillbaka från lungorna till hjärtat, men nu till vänster förmak. CD Blodet rinner in i vänster kammare. t CD o Från vänster kammare pumpas blodet med nytt syre ut i hela kroppen genom aorta, som är kroppens största blodkärl. BLODET Im

7 Blodkärlen l Blodet rinner i rör som kallas blodkärl. Du har tre olika slags blodkärl i din kropp. Det är artärer, vener och kapillärer. Blodkärlen kallas ibland blodådror. Artärerna leder ut blodet från hjärtat I blodkärlen som kallas artärer rinner blodet ut från hjärtat. s De kallas också pulsådror för att man känner pulsen från hjärtat i dem. Artärerna har kraftiga väggar för att klara trycket när blodet pumpas ut i kroppen. Den största artären i din kropp är aorta, som också kallas för stora kroppspulsådern. På vägen ut i kroppen delar den la upp sig i tunnare artärer. Venerna leder blodet tillbaka mot hjärtat, På vägen tillbaka mot hjärtat blir blodkärlen större igen. Blodkärlen som leder tillbaka blodet till hjärtat kallas vener. Venerna har inte så kraftiga väggar som artärerna. Det behövs inte eftersom det inte är så högt tryck där som 15 i artärerna. Blodet rinner fram lugnare och du kan inte känna någon puls i venerna. Artärerna leder blodet ut från hjärtat. Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat. För att inte blodet ska rinna baklänges i venerna finns det klaffar i dem. Muskler som ligger tätt intill venerna hjälper till att föra blodet framåt mot hjärtat. klaff Artärerna har tjocka väggar som klarar det höga trycket när blodet pumpas ut i kroppen. Venerna har tunnare väggar än artärerna. Klaffar hindrar blodet att rinna baklänges. :ID MÄNNISKAN

8 liten artär kapillär liten ven Här lämnar blodkroppen syre och tar upp koldioxid. Vita blodkroppar kan lämna kapillären för att bekämpa bakterier. I kapillärerna är väggarna så tunna att blodet lätt kan byta ämnen med kroppens celler. Kapillärerna är små och tunna l Mellan artärer och vener finns det många små och tunna blodkärl. De kallas kapillärer och finns överallt ute bland cellerna i kroppen. Kapillärernas väggar är så tunna att blodplasman lätt kan gå igenom dem och lämna 5 näringsämnen och syre direkt till cellerna i kroppen. Samtidigt kan avfalls ämnen från cellerna lätt föras över till blodet och transporteras bort. William Harvey Engelsmannen William Harvey kunde redan år 1628 visa att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Men han missade de små blodkärl som binder ihop de stora blodkärlen artärer och vener. Det blev italienaren Marceiio Malphigi som några år senare upptäckte något som såg ut som små tunna hår som fanns mellan artärer och vener. Han döpte dem till kapillärer. Capeiii är det italienska ordet för hår. BLODET ~

9 Blodet och kroppens försvar l Överallt finns det bakterier och virus som kan göra dig sjuk. Men din kropp har flera olika sätt att hålla dig frisk ändå. Ett viktigt skydd är huden som ligger som ett tätt lager över hela kroppen. Ett annat viktigt skydd är de vita 5 blodkropparna. De försvarar din kropp mot smitta. De vita blodkropparna kan döda bakterier En del bakterier som kommer in i din kropp kan göra dig sjuk. Du får en infektion. De vita blodkropparna letar upp bakterierna och dödar dem. På bilderna ser du hur det går till. En vit blodkropp dödar bakterier En vit blodkropp i en Den vita blodkroppen tar Den vita blodkroppen Inne i den vita blodkroppen kapillär närmar sig den sig igenom kapillärens lägger sig runt om dör bakterierna. plats i kroppen där det vägg och söker sig emot bakterierna. Bakterierna Infektionen är över. finns bakterier. bakterierna. Se även fotot hamnar inne Se även fotot här här nedanför. T i blodkroppen. nedanför. T 11III MÄNNISKAN

10 Lymfkörtlarna arbetar l Döda vita blodkroppar och bakterier sugs upp aven vätska som kallas lymfa. Lymfkörtlarna renar lymfan. Om du har en infektion kan du ibland känna att lymfkörtlarna är hårdare än vanligt. Det är ett bevis på att de arbetar. lymfkörtel lymfkärl Det här händer när du blir sjuk 5 Ibland händer det att de vita blodkropparna inte klarar av att döda alla bakterierna. Då blir du sjuk. Men då finns det andra slag av vita blodkroppar som kan döda bakterier och virus. De här vita blodkropparna kan nämligen bilda antikroppar. Antikroppar är kemiska ämnen som fastnar på 10 bakterierna och gör så att de dör. Antikropparna finns kvar en tid i kroppen efter att du har blivit frisk. De skyddar dig då emot den sjukdom du haft. Det kallas för att du har blivit immun mot just den sjukdomen. 'I Lymfan leds runt i lymfkärlssystemet. Frisk Smittas Sjuk Tillfrisknar Frisk ~ smittämne ~ J ~.~. vit blodkropp I blodet finns Ett virus eller Blodkropparna Antikropparna När man blivit frisk vita blodkroppar annat smittämne har börjat tillverka fäster sig på finns det antikroppar som kan tillverka kommer in antikroppar mot smittämnena som kvar i blodet mot just antikroppar. i blodet. smittämnet. då förstörs. det här smittämnet. BLODET 11m

11 Försvaret kan behöva hjälp l Ibland räcker inte kroppens försvar till för att bekämpa bakterier och virus. Då kan mediciner hjälpa till. Penicillin är en vanlig medicin mot sjukdomar som orsakas av bakterier, till exempel halsfluss. Penicillin hör till en typ av s mediciner som kallas antibiotika. När du är sjuk på grund av virus hjälper inte antibiotika. Vanlig snuva beror för det mesta på virus. Vaccin Barn i Sverige vaccineras redan som små mot många olika sjukdomar. Och om du ska åka utomlands kan du behöva 10 vaccinera dig för att slippa någon eller några sjukdomar. I vaccinet finns bakterier eller virus som är döda eller så svaga att de inte kan göra dig sjuk, men det räcker för att din kropp ska bilda antikroppar mot smittämnet. Du har blivit immun för en tid eller hela livet. Serum ls Om du skulle bli biten aven mycket giftig orm behöver du snabbt få en spruta med serum. Det innehåller färdiga antikroppar mot just det ormgiftet. Vad är ett virus? Ett virus är mycket enklare och mindre än en bakterie. Det kan inte föröka sig på egen hand, som bakterien kan. Först när det kommer in i en levande cell sätter det fart. Virus tvingar cellen att tillverka virus i stället för att sköta det som cellen egentligen ska göra. En infektion är ett angrepp av bakterier eller virus någonstans i kroppen. En inflammation är en svullnad eller rodnad som uppstått genom infektion eller skada. Ett tecken på sjukdom kallas symtom. Alexander Fleming från Skottland upptäckte penicillinet aven slump år Bakterier i en av hans odlingar dog av mögelsvampen Penicillium notatum. Fleming förstod att svampen bildade något ämne som var giftigt för bakterier. MÄNNISKAN

12 Allergi l På våren är luften full av pollen. Det kommer från björkarna som blommar. På många rinner näsan fastän man inte är förkyld. Ögonen är lite röda och tårar sig. Det är en jobbig tid för dem som är allergiska mot pollen från björk. 5 Många är överkänsliga mot bland annat pollen, ägg, choklad, hund och katt. Då har man en allergi. När man är allergisk kan man få utslag på huden eller snuva. Man kan också få besvär med att andas. Det kallas för astma. När det kommer in ett nytt ämne i kroppen blir det 10 oftast inga besvär. Kroppen klarar av att ta hand om det främmande ämnet. Då är man inte allergisk. Men om man är allergisk mot det främmande Medicin ämnet bildas mot astma med hjälp aven andas man in inhalator. för mycket aven särskild sorts antikroppar. Det är de som ger allergier. Det finns mediciner som hjälper. 15 Man kan också bli allergisk mot ämnen som man ofta kommer i kontakt med. Bagare kan till exempel bli överkänsliga mot mjöl. Örhängen som innehåller metallen nickel kan ge allergi. Många är allergiska mot katter, men egentligen är det ofta kvalster i kattens päls som man blir allergisk mot.

13 Sjukdomar i hjärta och blodkärl Blodbrist l När man talar om blodbrist kan det vara lätt att tro att man har för lite blod i kroppen. Men så är det inte. Det man har brist på är järn som behövs för att bilda hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobin behövs för att 5 transportera syre. Att flickor ofta har blodbrist beror på att de har mens och då förlorar en del blod. Det är viktigt att äta mat som innehåller järn. Vid blodbrist känner man sig trött och orkar inte så mycket. Högt blodtryck la Högt blodtryck kan bero på många saker och är mycket vanligt, särskilt bland äldre. Det kan till exempel bero på stress eller att blodkärlen blir trånga genom att fett lagras på insidan. Trånga blodkärl gör det jobbigare för hjärtat att pumpa fram tillräckligt med blod till hela kroppen. Och då stiger blodtrycket. Insidan av aorta hos ett barn. Blodkärlens väggar är släta. Insidan av aorta hos en vuxen. Fett i väggarna gör det trångt för blodet att ta sig fram..m MÄNNISKAN

14 Blodpropp l En blodpropp består av blod som levrat sig så att röda blodkroppar fastnat i varandra. De bildar en propp som kan ge sig i väg med blodet och täppa till något litet blodkärl så att syre och näring inte kommer fram. Hjärtinfarkt Om en blodpropp fastnar i hjärtats egna blodkärl kan inte blodet komma fram där. Då har man fått en hjärtinfarkt. Stroke Stroke kan bero på en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Denna sjukdom kan medföra förlamningar som kan gå tillbaka efter en tid men i värsta fall göra att man dör. Här har blodproppen fastnat. SommonJottnins) :t If[.).] ~ l! Blodet transporterar syre och näring ut till cellerna i kroppen och tar med sig koldioxid och andra avfallsämnen bort från cellerna. De vita blodkropparna försvarar dig mot infektioner. Hjärtat pumpar ut blodet i artärer. Blodet kommer tillbaka till hjärtat genom vener. Viktiga begrepp i kapitlet blodkärl hemoglobin ven vaccin hjärta blodgrupp kapillär serum röda blodkroppar puls infektion allergi vita blodkroppar förmak antikropp blodplättar kammare immun blodplasma artär antibiotika BLODET ~

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson

VATTNET ÅKER RUNT. Vattnet åker runt, runt, runt. Text och musik: Richard Kristiansson NO MED MUSIK VATTNET ÅKER RUNT Text och musik: Richard Kristiansson Vattnet åker runt, runt, runt, runt, runt på en upptäcktsfärd, genom luft och hav och mark och träd runt hela vår värld. När vattnet

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012

Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Terminsplanering i Biologi för 8P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Människokroppen celler i V34 samarbete V35 V36 V37 V38 V39 V40 V41 V42 V43 Matspjälkning och andning Blodomloppet Huden och våra rörelseorgan

Läs mer

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT

ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT ENKLA REGLER FÖR HUR DU MÄTER DIN PULS KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN HJÄRNINFARKT Känn din puls förhindra en hjärninfarkt Vet du om ditt hjärta slår så som det borde? Slår ditt hjärta regelbundet, är pulsen

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Venös insufficiens 2010

Venös insufficiens 2010 Venös insufficiens 2010 Anna Holm Sieppi Produktchef/ leg sjuksköterska 1 Program Cirkulationsuppbyggnaden Vad är venös insufficiens? Definition Symptom Riskfaktorer Prevalens Prevention Behandling Utprovning

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se.

Om influensan. Från och med oktober 2009 kan den här foldern och tillhörande affisch laddas ned på flera andra språk på www.socialstyrelsen.se. Om influensan Influensa A(H1N1) är en så kallad pandemisk influensa, som sprids över världen. Allt fler smittas också här i Sverige. Eftersom det är ett nytt virus är nästan ingen immun mot det än och

Läs mer

"Biologi - blodet, andningen och maten"

Biologi - blodet, andningen och maten "ologi - blodet, andningen och maten" Grundskola 8 1 1 biologiplanering Skapad 2016-09-30 av Daniel Spångberg i Björkvallsskolan, Uppsala Baserad på "Mall för pedagogisk planering Björkvallsskolan" från

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Blodet. Innehåll. Vad är blod? 11/14/2014. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Blodet Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-11-17 Annelie Augustinsson Innehåll Vad är blod? Röda blodkroppar = syrgastransport, blodkroppsbildning och blodgrupper Blodplättar = blodstillning; bildning

Läs mer

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen

Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen Rutiner och riktlinjer för smittsamma sjukdomar i barnomsorgen När är barnet så sjukt att det ska stanna hemma? Det är barnets behov, som är avgörande för om barnet ska vara hemma, inte föräldrarnas eller

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION

LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION LYMFSYSTEMETS ANATOMI OCH FUNKTION Ann-Christin Olsson Specialist i allmän internmedicin och hematologi Medicinkliniken Länssjukhuset Ryhov, JÖNKÖPING 2016-05-23 ACO 1 LYMFSYSTEMET KLINISK ÖVERSIKT 2016-05-23

Läs mer

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning

RS-virusinfektion. RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning RS-virusinfektion, ibland mer än en förkylning SESYN140130 I den här broschyren kan du läsa om RS-virus (Respiratoriskt syncytievirus) och om hur det smittar, symtom på infektion och vad du ska tänka på

Läs mer

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY

Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Pressmaterial Frågor och svar om Pradaxa & RE LY Vad är blodförtunnande läkemedel? Blodförtunnande läkemedel är preparat som ges för att förebygga blodpropp, i synnerhet vid höft och knäledsoperationer,

Läs mer

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom.

Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Autoimmuna sjukdomar är sjukdomar som uppkommer p.g.a. av att hundens egna immunförsvar ger upphov till sjukdom. Kroppen bildar antikroppar mot sig själv. Kan vara antingen ANA - antinukleära antikroppar.

Läs mer

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att

Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att Blodet Blodet har många viktiga funktioner i kroppen, bland annat att transportera syre från lungorna till kroppens celler, och koldioxid från cellerna till lungorna föra näringsämnen och restprodukter

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm SV Stockholm, november 2015 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenhet Nord & Sydväst johanna.rubin@karolinska.se Tel: 08 6186386,

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Lunginflammation och vaccinering

Lunginflammation och vaccinering Låt inte lunginflammation komma som en blixt från klar himmel. Lunginflammation och vaccinering Om lunginflammation Lunginflammation (pneumoni) innebär att de små luftfyllda blåsorna i det inre av lungorna

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject

Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject DENNA INFORMATION HAR DU FÅTT AV DIN LÄKARE/SJUKSKÖTERSKA Ferinject (järnkarboxymaltos) Information till dig som har järnbrist och har ordinerats Ferinject Vad är järnbrist? Järn är ett grundämne som behövs

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Är åderförkalkning en TWAR-infektion?

Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Är åderförkalkning en TWAR-infektion? Jens Boman virusspecialist, smittskyddsläkare i Västerbottens län Erling Petersen enheten för kirurgi Anders Waldenström professor, enheten för medicin (kardiologi)

Läs mer

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador

Träningslära 1. Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Träningslära 1 Uppvärmning Uthållighetsträning/kondition Skador Uppvärmning Förbereder oss fysiskt och mentalt Fysiskt O Huvudsyfte med uppvärmning är att förebygga skador, lederna smörjs och blodcirkulationen

Läs mer

Ratiograstim (filgrastim)

Ratiograstim (filgrastim) Ratiograstim (filgrastim) Scandinavia Patientinformation om behandling med Ratiograstim för att öka mängden vita blodkroppar OBSERVERA! Det är mycket viktigt att du genast kontaktar din läkare om: Du får

Läs mer

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12

INNEHÅLL. VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 ÅUCS LABORATORIER INNEHÅLL VÄLKOMMEN TILL LABORATORIET 3 VAD ÄR BLOD? 4 BLODPROVSTAGNING 6 TROLLSALVA eller EMLA 11 HJÄRTFILM eller EKG 12 Text: Marju Aaltonen, Kirsi Kaitanen, Tarja Nyrhinen, Katja Tanner

Läs mer

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2

Puls och g-kraft. Uppföljningsblad 1. Hjärtat, en pump. Begrepp: Samband mellan begreppen: Uppgift 1. Uppgift 2 Uppföljningsblad 1 Hjärtat, en pump Begrepp: Puls = hjärtats frekvens = antal slag per minut Slagvolym = volymen av det blod som pumpas ut vid varje hjärtslag Minutvolym = volymen av det blod som pumpas

Läs mer

Infektioner hos barn i förskolan

Infektioner hos barn i förskolan Infektioner hos barn i förskolan Johanna Rubin Barnhälsovårdsöverläkare Stockholm Stockholm, november 2016 Johanna Rubin Barnhälsovårdsenheten johanna.rubin@sll.se Tel: 08-6161551, Mobil: 072-59937644

Läs mer

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS

Luftvägsinfektioner hos barn. Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Percy Nilsson Barn- och ungdomscentrum UMAS Luftvägsinfektioner hos barn Snuva, hosta, feber, ledsen, ont i halsen, ont i örat, röda och svullna ögon, huvudvärk, ont när hon

Läs mer

Bromma Planeten Sjukdomspolicy

Bromma Planeten Sjukdomspolicy Innehållsförteckning 1 Vår Sjukdomspolicy 2 1.1 När är mitt barn så sjukt så att det behöver stanna hemma?.. 2 1.2 När barnet blir sjukt på förskolan................. 2 1.3 Maginfluensa eller magsjuk.....................

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27

2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27 2 Kroppen Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27 Syftet med kapitlet är att eleverna ska få kunskap om hur kroppen fungerar. Eleverna ska kunna namnen på några organ, veta hur de ser ut, var på

Läs mer

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation

Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation Till dig som har fått vaccin mot lunginflammation polysackaridvaccin mot pneumokockinfektioner, konjugerat, adsorberat, 13-valent Kort om lunginflammation Du har fått den här broschyren av din läkare eller

Läs mer

Om små näsor, hösnuva och annan allergi.

Om små näsor, hösnuva och annan allergi. FÖR DIG SOM HAR ALLERGISKA BARN Om små näsor, hösnuva och annan allergi. Ditt barn har blivit förskriven Nasonex nässpray. Det är ett läkemedel som används för att behandla symtom som nästäppa, nysningar,

Läs mer

Transfusionsmedicin. Anna Willman

Transfusionsmedicin. Anna Willman Transfusionsmedicin Anna Willman Blod En vuxen människa har mellan fyra till sex liter blod Blodkroppar bildas i benmärgen Blodet består av: Röda blodkroppar (erytrocyter) Vita blodkroppar (leucocyter)

Läs mer

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1

Lättläst om Klinefelters syndrom. Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna. Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lättläst om Klinefelters syndrom För vuxna Ågrenska 2013, www.agrenska.se 1 Lätt och rätt om Klinefelters syndrom ingår i ett projekt för att ta fram lättläst, anpassad och korrekt information om fem ovanliga

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson

Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson Allmänt om träningslära Text - Bernt Johansson För att använda pulsen som en mätare behöver du veta hur snabbt ditt hjärta kan slå maximalt, med andra ord vad du har för maxpuls. Det är viktigt att notera

Läs mer

PROVTAGNING PÅ BARN. En liten handbok för barn och föräldrar

PROVTAGNING PÅ BARN. En liten handbok för barn och föräldrar PROVTAGNING PÅ BARN En liten handbok för barn och föräldrar Innehåll: Välkommen till laboratoriet Vad är blod? Blodprovstagning Blodprovstagning från fingerspetsen Magiskt plåster Hjärtfilm eller EKG 2:a

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista

TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista TÖI ROLLSPEL B - 021 Sidan 1 av 5 Sjukvårdstolkning Ordlista kvävas falsk krupp krupp difteri laryngit virus allergi struphuvud stämband svullna slemhinneödem andningssvårigheter förkyld hosta tilltäppt

Läs mer

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion

RS-virusinfektion. Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion RS-virusinfektion Information om RS-virus och om hur du kan minska risken att spädbarnet får en svår infektion Vad är RS-virus? RS-virus är ett av våra vanligaste luftvägsvirus och det sprids lätt. I stort

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000

STOPPARNA BLÖDNINGS- Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 BLÖDNINGS- STOPPARNA Pfizer AB, Vetenskapsvägen 10, 191 90 Sollentuna, Sweden www.pfizer.se, tel nr: 08-55052000 REFEU117. Publiceringsdatum: november 2013. VAD ÄR HEMOFILI? Inuti i kroppen har alla pojkar

Läs mer

Hydrocephalus och shunt

Hydrocephalus och shunt Hydrocephalus och shunt Den här broschyren berättar om hydrocephalus (vattenskalle) och shunt. Den riktar sig i första hand till familjer och personal som kommer i kontakt med barn och ungdomar som har

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 VI.2.1 Delområden av en offentlig sammanfattning Information om sjukdomsförekomst VI.2.2 Sammanfattning av nyttan av behandlingen VI.2.3 Okända faktorer

Läs mer

Visste du att nikotinet i tobaken gör dig snabbt beroende?

Visste du att nikotinet i tobaken gör dig snabbt beroende? i g i d t Lå! s a r u l e t n koldioxid aceta ldehy d kolmonoxid (os) radioaktivt polonium ammoniak svavelväte skatol Visste du att nikotinet i tobaken gör dig snabbt beroende? Du kan fastna på nikotinkroken

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Det svenska vaccinationsprogrammet

Det svenska vaccinationsprogrammet Det svenska vaccinationsprogrammet FÖR BARN Information till föräldrar Denna titel kan beställas från: Folkhälsomyndighetens publikationsservice e-post: publikationsservice@folkhalsomyndigheten.se Den

Läs mer

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar

Ögonskador. Distriktsveterinärerna tipsar Ögonskador Distriktsveterinärerna tipsar 2 Ögonskador Ögat är en mycket känslig struktur, även en liten skada på hornhinnan kan göra mycket ont. Hästar får snabbt en inflammation i ögat som är mycket smärtsam

Läs mer

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION

Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Förmaksflimmer ORSAK, SYMTOM, BEHANDLING PATIENTINFORMATION Sinusknutan Höger förmak Vänster förmak Elektriska retledningssystemet Höger kammare Vänster kammare Vad har hjärtat för uppgift? Hjärtat är

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN

Var inte rädd LÄSFÖRSTÅELSE BRITT ENGDAL ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN ARBETSMATERIAL FÖR LÄSAREN BRITT ENGDAL LÄSFÖRSTÅELSE KAPITEL 1 sliten (sida 5, rad 10), väl använd, inte ny längre steg hörs (sida 6, rad 5), man hör att någon går växlar en hastig blick (sida 6, rad

Läs mer

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen

Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen Till dig som ska genomgå kranskärlsröntgen En skrift från Hjärtkliniken på Danderyds sjukhus, 2011 Hjärtat kroppens blodpump Hjärtat är en muskel som pumpar cirka 90 000 gånger per dygn för att få ut syresatt

Läs mer

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar

Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen. Oops! RFSL om könssjukdomar Tråkigheter i trumpeten När fel saker rör sig mellan benen Oops! RFSL om könssjukdomar ONT I HALSEN. Du avfärdar det som en vanlig halsinfektion. Men om det känns som taggtråd i urinröret när du kissar,

Läs mer