Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Transkript

1 Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar. I blodet finns också ett försvar mot farliga ämnen som kommer in i kroppen. De röda blodkropparna på bilden transporterar ~ MÄNNISKAN syre och koldioxid.

2 Blodet går runt i kroppen l Om du trycker dina fingertoppar mot de blodkärl som går på sidorna av din hals kan du känna din puls. Det är hjärtat som pumpar ut blod i dina blodkärl. Blodet måste hela tiden gå runt i din kropp för att cellerna ska få 5 den näring de behöver. hjärta Från hjärtat ut ikroppen På vägen genom kroppen hämtar blodet näring i tarmarna och för ut det till kroppens alla celler. Och när blodet lämnar cellerna tar det med sig avfall. Det är ämnen som cellerna måste bli av med. Avfallet går ut ur 10 kroppen med bland annat urin och svett. Blodets väg genom hjärtat och runt i hela kroppen brukar kallas stora kretsloppet. Från hjärtat till lungorna Blodet går också från hjärtat till lungorna. Där hämtar blodet syre och lämnar ifrån 15 sig koldioxid, som kroppen inte behöver. Koldioxiden i lungorna andas du ut. Blodets väg från hjärtat till lungorna och tillbaka till hjärtat kallas lilla kretsloppet. De blodkärl som är färgade röda på bilden innehåller blod med mycket syre. Blodet har hämtat syret i lungorna. Det syrerika blodet pumpas ut i hela kroppen. Sedan går blodet tillbaka till hjärtat i de blodkärl som är blå på bilden. Till slut går blodet tillbaka till lungorna igen för att hämta mera syre och lämna ifrån sig koldioxid. BLODET Im.

3 Blodkropparna är blodets celler l I blodet finns celler. De kallas blodkroppar. Det finns röda och vita blodkroppar. De röda blodkropparna gör att blodet är rött. I blodet finns också blodplättar. Blodkroppar och blodplättar flyter i en vätska som kallas blodplasma. s I en enda droppe blod finns det mer än 5 miljoner röda blodkroppar, la 000 vita blodkroppar och blodplättar! Blodkroppar lever inte länge, men det bildas nya hela tiden. De döda blodkropparna tas om hand av levern. En vuxen människa har ungefär 5 liter blod i sin kropp. 10 Hälften av blodet består av blodplasma som mest är vatten. I blodplasman transporteras många viktiga ämnen som hela kroppen behöver. I blodplasman transporteras också ämnen som kroppen vill göra sig av med. 55% blodplasma 45% blodkroppar Om man låter blodkropparna sjunka ner till botten i ett provrör, kan man se hur mycket blodplasma och blodkroppar det finns i blodet. Röd blodkropp Vit blodkropp cellkärna Röda blodkroppar har ingen cellkärna, så därför är det en grop i mitten. På bilden. ser du en röd blodkropp framifrån och från sidan. Röda blodkroppar lever i fyra månader. En vit blodkropp har cellkärna och är större än de röda. Vita blodkroppar lever olika länge, från en timme till fyra månader. mi MÄNNISKAN

4 Röda blodkroppar transporterar syre l De röda blodkropparna får sin färg från ett ämne som heter hemoglobin. Det innehåller järn. Hemoglobinet transporterar syre till kroppens celler. Man kan mäta hur mycket hemoglobin det finns i blodet. 5 Män brukar ha gram hemoglobin i varje liter blod och kvinnor Vita blodkroppar försvarar oss De vita blodkropparnas viktigaste uppgift är att försvara oss mot till exempel virus och bakterier som kan göra oss sjuka. Blodplättar stoppar blödningar la Om du får ett litet sår märker du att det slutar blöda efter en kort stund. Såret läker sig självt och en sårskorpa bildas. Det beror på att blodplättar och blodkroppar fastnar i ett nät som har bildats av trådar som kommer från blodplasman. Såret täpps till. Man säger att blodet levrar sig. Om du får ett mindre sår slutar det ganska snart att blöda. Blodkroppar fastnar i ett nät och täpper till såret. Vad m.enas m.ed blodgrupper? Om du skulle råka ut för en olycka och 15 - förlora mycket blod måste du få blod från en annan person, en blodgivare. Men man kan inte ge blod åt varandra hur som helst. Österrikaren Karl Landsteiner upptäckte för ungefär 100 år sedan att de röda 20 blodkropparna ibland kunde klumpa ihop sig när man sprutade in blodplasma från en annan person. Han delade in blod i olika blodgrupper. De kallas: A, B, AB och O (noll). Med hjälp av blodgrupperna kan man se till 25 att rätt person får rätt slags blod. Den som är blodgivare kan få ett sm s-meddelande när det behövs extra mycket blod. BLODET ~

5 11m När man anstränger sig mycket måste hjärtat slå snabbare. Hjärtat l Hjärtat är en ihålig muskel som pumpar runt blodet i dina blodkärl. Hjärtat slår dag och natt utan att du behöver tänka på det. När du vilar slår hjärtat oftast mellan 60 och 80 slag per minut. Det är hjärtats slag som känns ute i blodkärlen 5 som din puls. Om du springer fort kan din puls öka till över 150 slag per minut. Blodet går då snabbare runt i kroppen. När vi anstränger oss behöver nämligen musklernas celler mer syre och näring. Det blir förstås samtidigt mer avfalls ämnen som la måste transporteras bort. Så här ser hjärtat ut på utsidan. Ditt hjärta är ungefär så stort som din knutna hand. MÄNNISKAN

6 Hjärtat pumpar ut blodet l Hjärtat är delat i två delar. En vägg delar hjärtat i en vänsterdel och en högerdel. De två delarna arbetar som två pumpar samtidigt. Varje pump är uppdelad i två rum. De kallas förmak och kammare. 5 När blodet kommer in från kroppen rinner det in i den högra pumpen och när det kommer tillbaka från lungorna går det in i vänstra pumpen. I hjärtat finns det klaffar som gör att blodet alltid rinner åt rätt håll. la På bilden kan du med hjälp av siffrorna följa hur blodet går genom hjärtat. (Tänk dig att du ser på hjärtat framifrån så har du förklaringen till varför höger och vänster är omkastade. ) t -----',~- ao rta Blodets väg genom hjärtat CD Blod från hela kroppen kommer in i hjärtat genom två stora blodkärl. CD Blodet rinner in i höger förmak. o Blodet kommer ner i höger kammare. CD Från höger kammare pumpas blodet till lungorna för att få syre och lämna höger höger förmak ka m m a re --t-\---1iiii+' l-..:l\lj--\-- vänster kammare ifrån sig koldioxid. CD Blodet kommer tillbaka från lungorna till hjärtat, men nu till vänster förmak. CD Blodet rinner in i vänster kammare. t CD o Från vänster kammare pumpas blodet med nytt syre ut i hela kroppen genom aorta, som är kroppens största blodkärl. BLODET Im

7 Blodkärlen l Blodet rinner i rör som kallas blodkärl. Du har tre olika slags blodkärl i din kropp. Det är artärer, vener och kapillärer. Blodkärlen kallas ibland blodådror. Artärerna leder ut blodet från hjärtat I blodkärlen som kallas artärer rinner blodet ut från hjärtat. s De kallas också pulsådror för att man känner pulsen från hjärtat i dem. Artärerna har kraftiga väggar för att klara trycket när blodet pumpas ut i kroppen. Den största artären i din kropp är aorta, som också kallas för stora kroppspulsådern. På vägen ut i kroppen delar den la upp sig i tunnare artärer. Venerna leder blodet tillbaka mot hjärtat, På vägen tillbaka mot hjärtat blir blodkärlen större igen. Blodkärlen som leder tillbaka blodet till hjärtat kallas vener. Venerna har inte så kraftiga väggar som artärerna. Det behövs inte eftersom det inte är så högt tryck där som 15 i artärerna. Blodet rinner fram lugnare och du kan inte känna någon puls i venerna. Artärerna leder blodet ut från hjärtat. Venerna leder blodet tillbaka till hjärtat. För att inte blodet ska rinna baklänges i venerna finns det klaffar i dem. Muskler som ligger tätt intill venerna hjälper till att föra blodet framåt mot hjärtat. klaff Artärerna har tjocka väggar som klarar det höga trycket när blodet pumpas ut i kroppen. Venerna har tunnare väggar än artärerna. Klaffar hindrar blodet att rinna baklänges. :ID MÄNNISKAN

8 liten artär kapillär liten ven Här lämnar blodkroppen syre och tar upp koldioxid. Vita blodkroppar kan lämna kapillären för att bekämpa bakterier. I kapillärerna är väggarna så tunna att blodet lätt kan byta ämnen med kroppens celler. Kapillärerna är små och tunna l Mellan artärer och vener finns det många små och tunna blodkärl. De kallas kapillärer och finns överallt ute bland cellerna i kroppen. Kapillärernas väggar är så tunna att blodplasman lätt kan gå igenom dem och lämna 5 näringsämnen och syre direkt till cellerna i kroppen. Samtidigt kan avfalls ämnen från cellerna lätt föras över till blodet och transporteras bort. William Harvey Engelsmannen William Harvey kunde redan år 1628 visa att hjärtat pumpar runt blodet i kroppen. Men han missade de små blodkärl som binder ihop de stora blodkärlen artärer och vener. Det blev italienaren Marceiio Malphigi som några år senare upptäckte något som såg ut som små tunna hår som fanns mellan artärer och vener. Han döpte dem till kapillärer. Capeiii är det italienska ordet för hår. BLODET ~

9 Blodet och kroppens försvar l Överallt finns det bakterier och virus som kan göra dig sjuk. Men din kropp har flera olika sätt att hålla dig frisk ändå. Ett viktigt skydd är huden som ligger som ett tätt lager över hela kroppen. Ett annat viktigt skydd är de vita 5 blodkropparna. De försvarar din kropp mot smitta. De vita blodkropparna kan döda bakterier En del bakterier som kommer in i din kropp kan göra dig sjuk. Du får en infektion. De vita blodkropparna letar upp bakterierna och dödar dem. På bilderna ser du hur det går till. En vit blodkropp dödar bakterier En vit blodkropp i en Den vita blodkroppen tar Den vita blodkroppen Inne i den vita blodkroppen kapillär närmar sig den sig igenom kapillärens lägger sig runt om dör bakterierna. plats i kroppen där det vägg och söker sig emot bakterierna. Bakterierna Infektionen är över. finns bakterier. bakterierna. Se även fotot hamnar inne Se även fotot här här nedanför. T i blodkroppen. nedanför. T 11III MÄNNISKAN

10 Lymfkörtlarna arbetar l Döda vita blodkroppar och bakterier sugs upp aven vätska som kallas lymfa. Lymfkörtlarna renar lymfan. Om du har en infektion kan du ibland känna att lymfkörtlarna är hårdare än vanligt. Det är ett bevis på att de arbetar. lymfkörtel lymfkärl Det här händer när du blir sjuk 5 Ibland händer det att de vita blodkropparna inte klarar av att döda alla bakterierna. Då blir du sjuk. Men då finns det andra slag av vita blodkroppar som kan döda bakterier och virus. De här vita blodkropparna kan nämligen bilda antikroppar. Antikroppar är kemiska ämnen som fastnar på 10 bakterierna och gör så att de dör. Antikropparna finns kvar en tid i kroppen efter att du har blivit frisk. De skyddar dig då emot den sjukdom du haft. Det kallas för att du har blivit immun mot just den sjukdomen. 'I Lymfan leds runt i lymfkärlssystemet. Frisk Smittas Sjuk Tillfrisknar Frisk ~ smittämne ~ J ~.~. vit blodkropp I blodet finns Ett virus eller Blodkropparna Antikropparna När man blivit frisk vita blodkroppar annat smittämne har börjat tillverka fäster sig på finns det antikroppar som kan tillverka kommer in antikroppar mot smittämnena som kvar i blodet mot just antikroppar. i blodet. smittämnet. då förstörs. det här smittämnet. BLODET 11m

11 Försvaret kan behöva hjälp l Ibland räcker inte kroppens försvar till för att bekämpa bakterier och virus. Då kan mediciner hjälpa till. Penicillin är en vanlig medicin mot sjukdomar som orsakas av bakterier, till exempel halsfluss. Penicillin hör till en typ av s mediciner som kallas antibiotika. När du är sjuk på grund av virus hjälper inte antibiotika. Vanlig snuva beror för det mesta på virus. Vaccin Barn i Sverige vaccineras redan som små mot många olika sjukdomar. Och om du ska åka utomlands kan du behöva 10 vaccinera dig för att slippa någon eller några sjukdomar. I vaccinet finns bakterier eller virus som är döda eller så svaga att de inte kan göra dig sjuk, men det räcker för att din kropp ska bilda antikroppar mot smittämnet. Du har blivit immun för en tid eller hela livet. Serum ls Om du skulle bli biten aven mycket giftig orm behöver du snabbt få en spruta med serum. Det innehåller färdiga antikroppar mot just det ormgiftet. Vad är ett virus? Ett virus är mycket enklare och mindre än en bakterie. Det kan inte föröka sig på egen hand, som bakterien kan. Först när det kommer in i en levande cell sätter det fart. Virus tvingar cellen att tillverka virus i stället för att sköta det som cellen egentligen ska göra. En infektion är ett angrepp av bakterier eller virus någonstans i kroppen. En inflammation är en svullnad eller rodnad som uppstått genom infektion eller skada. Ett tecken på sjukdom kallas symtom. Alexander Fleming från Skottland upptäckte penicillinet aven slump år Bakterier i en av hans odlingar dog av mögelsvampen Penicillium notatum. Fleming förstod att svampen bildade något ämne som var giftigt för bakterier. MÄNNISKAN

12 Allergi l På våren är luften full av pollen. Det kommer från björkarna som blommar. På många rinner näsan fastän man inte är förkyld. Ögonen är lite röda och tårar sig. Det är en jobbig tid för dem som är allergiska mot pollen från björk. 5 Många är överkänsliga mot bland annat pollen, ägg, choklad, hund och katt. Då har man en allergi. När man är allergisk kan man få utslag på huden eller snuva. Man kan också få besvär med att andas. Det kallas för astma. När det kommer in ett nytt ämne i kroppen blir det 10 oftast inga besvär. Kroppen klarar av att ta hand om det främmande ämnet. Då är man inte allergisk. Men om man är allergisk mot det främmande Medicin ämnet bildas mot astma med hjälp aven andas man in inhalator. för mycket aven särskild sorts antikroppar. Det är de som ger allergier. Det finns mediciner som hjälper. 15 Man kan också bli allergisk mot ämnen som man ofta kommer i kontakt med. Bagare kan till exempel bli överkänsliga mot mjöl. Örhängen som innehåller metallen nickel kan ge allergi. Många är allergiska mot katter, men egentligen är det ofta kvalster i kattens päls som man blir allergisk mot.

13 Sjukdomar i hjärta och blodkärl Blodbrist l När man talar om blodbrist kan det vara lätt att tro att man har för lite blod i kroppen. Men så är det inte. Det man har brist på är järn som behövs för att bilda hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobin behövs för att 5 transportera syre. Att flickor ofta har blodbrist beror på att de har mens och då förlorar en del blod. Det är viktigt att äta mat som innehåller järn. Vid blodbrist känner man sig trött och orkar inte så mycket. Högt blodtryck la Högt blodtryck kan bero på många saker och är mycket vanligt, särskilt bland äldre. Det kan till exempel bero på stress eller att blodkärlen blir trånga genom att fett lagras på insidan. Trånga blodkärl gör det jobbigare för hjärtat att pumpa fram tillräckligt med blod till hela kroppen. Och då stiger blodtrycket. Insidan av aorta hos ett barn. Blodkärlens väggar är släta. Insidan av aorta hos en vuxen. Fett i väggarna gör det trångt för blodet att ta sig fram..m MÄNNISKAN

14 Blodpropp l En blodpropp består av blod som levrat sig så att röda blodkroppar fastnat i varandra. De bildar en propp som kan ge sig i väg med blodet och täppa till något litet blodkärl så att syre och näring inte kommer fram. Hjärtinfarkt Om en blodpropp fastnar i hjärtats egna blodkärl kan inte blodet komma fram där. Då har man fått en hjärtinfarkt. Stroke Stroke kan bero på en blodpropp eller en blödning i hjärnan. Denna sjukdom kan medföra förlamningar som kan gå tillbaka efter en tid men i värsta fall göra att man dör. Här har blodproppen fastnat. SommonJottnins) :t If[.).] ~ l! Blodet transporterar syre och näring ut till cellerna i kroppen och tar med sig koldioxid och andra avfallsämnen bort från cellerna. De vita blodkropparna försvarar dig mot infektioner. Hjärtat pumpar ut blodet i artärer. Blodet kommer tillbaka till hjärtat genom vener. Viktiga begrepp i kapitlet blodkärl hemoglobin ven vaccin hjärta blodgrupp kapillär serum röda blodkroppar puls infektion allergi vita blodkroppar förmak antikropp blodplättar kammare immun blodplasma artär antibiotika BLODET ~