Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA."

Transkript

1 Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om cellerna fungerar på ett likartat sätt finns det skillnader mellan dem. En del celler har till exempel specialiserats så att de är bra på att röra sig, medan andra är bättre på att ta emot information. Tillsammans med andra celler som fungerar på samma sätt bygger cellerna upp vävnader, till exempel muskulatur och ben. Vävnader bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Tillsammans är vävnaderna och organen vår kropp. Tack vare att cellerna fungerar olika kan kroppen bli så komplex som den är. Cellerna fungerar på ett likartatat sätt, men det finns skillnader mellan dem. En del celler har specialiserats så att de är bättre på att röra sig, medan andra är bra på att ta emot information. Tillsammans med andra celler, som fungerar på samma sätt, bygger cellerna upp vävnader, till exempel hjärtmuskulatur. Vävnaderna bildar i sin tur organ, som hjärta och lungor. Många miljarder celler Kroppen hos en vuxen person innehåller ungefär miljarder celler. Alla celler är inte helt lika, utan har olika uppgifter. Därför har de också lite olika utseende. Nervceller har till exempel långa trådliknande utskott så att de kan leda information till andra delar av kroppen. Cellerna är mycket små. Äggcellen, som är kroppens största cell, är ungefär en tiondels millimeter i diameter. Kroppens minsta celler, de röda blodkropparna, är bara några tusendels millimeter i diameter. Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

2 Cellmembranet är skalet Celler kan se ganska olika ut beroende på vilka uppgifter de har, men vissa grunddrag är lika hos alla celler. Varje cell omges av en tunn hinna som kallas för cellmembran. Hinnan består egentligen av två tunna skikt av fett, så kallade lipider. I fettlagren finns det också en del proteiner och kolhydrater. Kolhydraterna sticker ofta ut från cellmembranets yta och fungerar som kännetecken för cellen. Cellmembranet fungerar som ett skydd och hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. Innehållet i cellen skiljer sig mycket från miljön utanför cellen, och det är viktigt att den skillnaden finns annars skulle inte cellen överleva. Inuti cellen finns det mycket kaliumjoner, medan vävnadsvätskan utanför cellen innehåller mer natriumjoner. Cellmembranet består av fettmolekyler som hindrar vattenlösliga ämnen från att fritt föras ut ur cellen. I cellmembranet finns det särskilda transportproteiner som binder sig till ämnen utanför cellen och frigör ämnena på insidan av cellen. På cellmembranets yta finns ofta kolhydrater som sticker ut från ytan och fungerar som kännetecken för cellen. Ämnen förs in i och ut ur cellen Cellmembranet är inte helt tätt, utan små partiklar skickas ut eller in genom membranet genom speciella kanaler och pumpar. Fettlösliga ämnen passerar direkt genom membranet. Lite större ämnen kan omslutas av en bit cellmembran, som snörs av till en liten blåsa. Blåsan kan sedan föras in i eller ut ur cellen. Hos vissa celler är membranet veckat och det gör att ytan blir mycket större än om cellen vore helt slät. Den större ytan är en fördel om cellen exempelvis suger upp näringsämnen i tarmen. En del celler har flimmerhår på ytan, till exempel i luftrören där flimmerhåren renar luften man andas in.

3 Lite större ämnen kan passera igenom cellmembranet genom att en bit av membranet snörs av till en liten blåsa. Blåsan för sedan ämnen ut ur cellen (1), eller så förs ämnen in i cellen på ett liknade sätt (2). Cellerna sitter fast i varandra Cellerna kan fästa i varandra genom särskilda fogar. När många likartade celler med samma uppgifter sitter fast i varandra kallas det för vävnader. Cellerna sitter ihop olika hårt, men en del har ingen förankring alls till andra celler. Det gäller till exempel blodkroppar. Cellen tar emot information I cellmembranet finns också så kallade receptorer, eller mottagare. Receptorerna består av proteiner som kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner. Ämnena som binds till receptorerna kallas signalsubstanser, och ger viktig information till cellens inre. Informationen kan till exempel påverka cellens ämnesomsättning eller andra funktioner. Varje signalsubstans passar bara till en egen sorts receptor. Man kan jämföra det med en nyckel som bara passar i ett visst lås. Det är viktigt att signalsubstansen bara binder sig till sin egen typ av receptor. Annars överförs informationen inte på rätt sätt.

4 Receptorerna kan binda andra ämnen till sig, exempelvis hormoner. Dessa så kallade signalsubstanser ger viktig information till cellens inre och kan påverka cellens reaktioner. Varje signalsubstans passar bara till en egen sorts receptor. Man kan jämföra det med en nyckel som bara passar i ett visst lås. Cellens inre Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas för cytoplasma. Cytoplasman består till största delen av vatten. I den geléliknande vätskan finns bland annat salter, näringsämnen och proteiner. En del proteiner kallas enzymer och deltar i olika reaktioner som sker i cellen, till exempel att bryta ner eller bygga upp näringsämnen. Andra proteiner bildar ett nätverk av trådar som fungerar som en stomme i cellen. Nätverket kallas för cellskelett och gör att cellen kan ändra form och röra sig. Ämnen som inte är vattenlösliga bildar små droppar i cytoplasman. I fettceller finns till exempel gott om fettdroppar. Cytoplasman innehåller också flera små strukturer eller delar som cellen behöver för att kunna överleva. Varje del har sin speciella uppgift, och kan liknas vid kroppens olika organ. Dessa miniatyrorgan kallas för organeller. De viktigaste organellerna är mitokondrier som är cellernas kraftverk ribosomer som sätter ihop proteiner endoplasmatiska retiklet och Golgi-apparaten som är cellens transportsystem lysosomer som städar cellen.

5 Innanför cellmembranet finns en trögflytande vätska som kallas cytoplasma eller cellsaft. Den innehåller flera små strukturer eller delar som cellen behöver för att kunna överleva. Varje del har sin speciella uppgift och kan liknas vid kroppens olika organ. Dessa miniatyrorgan kallas för organeller. De viktigaste är mitokondrier, ribosomer, endoplasmatiska nätverket, Golgi-apparaten och lysomer. Cellkärnan innehåller arvsmassan, DNA, som innehåller våra arvsanlag. Mitokondrier ger energi Mitokondrier är cellens kraftverk och bildar energirika kemiska ämnen från kolhydrater, fett och proteiner, som man får i sig med maten. Det viktigaste ämnet som bildas kallas ATP. När de energirika ämnena sedan bryts ner i kroppens celler frisätts energi, som behövs för olika processer. I celler med hög energiförbrukning, till exempel muskelceller och leverceller, kan det finnas flera hundra mitokondrier. I mitokondrierna bildas energirika ämnen från kolhydrater, fett och proteiner. När ämnena sedan bryts ner i kroppen frisätts energi. I celler med hög energiförbrukning, till exempel muskelceller och leverceller, kan det finnas flera hundra mitokondrier.

6 Ribosomer sätter ihop proteiner Ribosomer är små korn i cellen som bygger ihop proteiner av så kallade aminosyror, som man får i sig med maten. Det är cellkärnan som styr vilka proteiner som ska bildas. Cellens transportsystem Cellen har nätverk av platta rör och blåsor som bland annat fungerar som cellens transportsystem, det så kallade endoplasmatiska retiklet. Rörsystemet har kontakt med både cellens kärna och cellmembranet. Ämnen som bildas inne i cellen förs med hjälp av transportsystemet till utsidan av cellen. Det bildas proteiner i den del av rörsystemet som har ribosomer bundet till sig. Proteinerna sorteras och packas sedan i den så kallade Golgi-apparaten och transporteras ut ur cellen. I Golgi-apparaten kan också delar av kolhydrater kopplas på proteinerna. Cellen behöver en del av proteinerna för eget bruk. Det bildas också fetter i rörsystemet. Cellen har nätverk av platta rör och blåsor som bland annat fungerar som cellens transportsystem, det så kallade endoplasmatiska retiklet. Rörsystemet har kontakt med både cellens kärna och cellmembranet. Ämnen som bildas inne i cellen förs med hjälp av transportsystemet till utsidan av cellen. I vissa delar av det endoplasmatiska retiklet bildas proteiner. De sorteras och packas i den så kallade Golgi-apparaten och transporteras sedan ut ur cellen. Lysosomer städar cellen Lysosomer är cellens renhållnings- och nedbrytningsanläggning, och tar hand om gamla celldelar eller främmande ämnen som kommit in i cellen, till exempel bakterier. Det som kan återanvändas förs tillbaka till cytoplasman, medan resten transporteras ut ur cellen.

7 Cellkärnan innehåller arvsmassan Cellens kärna fungerar som en slags kommandocentral som styr alla funktioner i cellen. Kärnan innehåller arvsmassa, DNA. Delar av arvsmassan kallas för gener som innehåller information om hur kroppen ska byggas upp och fungera. Det är alltså generna som avgör hur man ser ut och bidrar till vilka egenskaper man har DNA har formen av tunna trådar. När cellen ska delas rullar trådarna ihop sig till kromosomer. Våra celler innehåller 23 par kromosomer, eller totalt 46 stycken. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan. Ett av paren kallas könskromosomer. Hos kvinnor är båda könskromosomerna lika och kallas för X-kromosomer. Män har en X- och en Y-kromosom. Äggceller och spermier innehåller halva mängden arvsmassa, det vill säga 23 enkla kromosomer. När äggcellen smälter ihop med en spermie vid befruktningen bildas en cell med en fullständig kromosomuppsättning, 23 par. Kärnan omges av en tunn hinna som liknar membranet som omger hela cellen. Cellens kärnmembran har små öppningar så att information kan skickas från kärnan till resten av cellen. På så sätt styr kärnan vad som sker i cellen. De flesta celler har en cellkärna, men de röda blodkropparna är ett undantag. Vissa celler har flera kärnor, till exempel skelettmuskelceller. I cellkärnan finns arvsmassan, DNA, som innehåller våra arvsanlag. Cellkärnan styr funktionerna i cellen. DNA har oftast formen av tunna trådar. När cellen ska delas rullar trådarna ihop sig till kromosomer. Våra celler innehåller 23 par kromosomer, eller totalt 46 stycken. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan. Ett av paren kallas könskromosomer. Hos kvinnor kallas båda könskromosomerna för X-kromosomer. Män har en X- och en Y-kromosom.

8 Cellens ämnesomsättning Cellerna tar upp näringsämnen och syre från vätskan som omger cellerna, den så kallade vävnadsvätskan. Näringsämnena består av delvis nedbrutna proteiner, fetter och kolhydrater. De olika ämnena bryts ner ytterligare med hjälp av de enzymer som finns i cytoplasman. Nedbrytningsprodukterna användas sedan för att bygga upp nya ämnen som cellen behöver. Andra enzymer hjälper till vid uppbyggnaden. Energi bildas vid ämnesomsättningen När olika ämnen bryts ner bildas energi, som bland annat används till att hålla kroppstemperaturen på rätt nivå. Energi förbrukas också när nya ämnen byggs upp. Den energi som blir över kan lagras i form av energirika kemiska ämnen, som bildas i mitokondrierna. Ämnena kan sedan brytas ner och användas när kroppen behöver extra energi. Om man inte får i sig tillräckligt med näringsämnen genom maten bryts kroppens proteiner ner, till exempel musklerna, för att få energi. Kroppen behöver syre och gör sig av med koldioxid Syre behövs för cellens ämnesomsättning. Om det blir syrebrist ökar halten av bland annat mjölksyra i cytoplasman. Det beror på att mitokondriernas normala arbete förhindras. Mjölksyran känner man som en enorm trötthet i musklerna vid hårt fysiskt arbete. Det som blir kvar efter ämnesomsättningen är koldioxid, vatten och restprodukter, som innehåller kväve. Ämnena förs från cellen till blodet. Koldioxiden lämnar så småningom kroppen genom utandningsluften och de kvävehaltiga restprodukterna blir en del av urinen. Celldelning Celldelning är nödvändigt för att en organism ska kunna växa, och för att gamla celler ska förnyas. Kroppen har bildats från en enda cell den befruktade äggcellen som delats gång på gång. Celler lever olika länge. Nervceller kan leva i över 100 år, medan celler i tarmslemhinnan bara lever några få dagar och ersätts sedan av nya celler. Olika celler delar sig därför olika ofta. Vissa celler delar sig så gott som varje dygn, till exempel hudceller, medan andra delar sig sällan, kanske en gång i månaden. Det gäller till exempel leverceller. Andra celler delar sig inte alls och kan alltså inte förnyas genom celldelning, till exempel nervceller. Celldelning kan ske på två olika sätt: Vanlig celldelning Vid vanlig celldelning bildas två nya celler, som är precis lika ursprungscellen. De nya cellerna innehåller samma genetiska information, det vill säga samma arvsanlag, som den ursprungliga cellen. Delning av könsceller Äggceller och spermier genomgår en speciell sorts delning, som kallas reduktionsdelning. Namnet syftar på att antalet kromosomer reduceras, minskar, till halva det antal som finns i ursprungscellen. Färdiga könsceller innehåller därför bara 23 kromosomer istället för 46.

9 Spermier bildas från en speciell typ av så kallade stamceller i sädeskanalerna. Stamcellerna delar sig genom vanlig celldelning under mannens vuxna liv. Den ena dottercellen bildar en ny stamcell med full uppsättning kromosomer, och den andra dottercellen genomgår reduktionsdelning och bildar så småningom en spermie med 23 kromosomer. Äggceller bildas från stamceller som finns i äggstockarna. Dessa stamceller delar sig med vanlig celldelning före födelsen. Efter födseln genomgår cellerna istället reduktionsdelning så att mogna äggceller med 23 kromosomer bildas. Vid födelsen innehåller äggstockarna ungefär en miljon omogna ägg. Ungefär 500 av dem kommer att mogna till äggceller som kan befruktas. Vid vanlig celldelning bildas två nya celler med precis samma arvsanlag som ursprungscellen. Äggceller och spermier genomgår en speciell sorts delning där antalet kromosomer minskar till halva det antal som finns i ursprungscellen. Färdiga könsceller innehåller därför bara 23 kromosomer istället för 46. Olika celltyper Det krävs mer än att cellerna delar sig för att det ska bildas en kropp med alla sina funktioner. Cellerna måste också specialiseras och få olika utseende och funktioner. På det sättet uppstår olika celltyper, som visserligen har samma grundstruktur med cellmembran, cytoplasma och kärna, men ändå är väldigt olika varandra. Kroppen innehåller till exempel muskelceller, nervceller, blodceller och benceller, som alla specialiserats för att klara sina olika uppgifter. Det finns ungefär 200 olika celltyper i kroppen. Alla celler, utom könscellerna, innehåller samma arvsmassa, men olika delar av arvsmassan är aktiv i olika celler. Därför får cellerna olika utseende och funktion. Celler som en gång utvecklats till en typ av cell kan inte övergå till en annan sorts cell.

10 Stamceller är omogna celler Så kallade stamceller är omogna celler som inte har specialiserats och därmed har deras slutliga funktion inte bestämts än. Stamceller kan delas och utvecklas till många olika celltyper. Kroppens urstamcell är den befruktade äggcellen som är ursprunget till den fullt utvecklade kroppen. Vid de första celldelningarna, tills det finns något dussintal celler, kan varje enskild cell ge upphov till en ny människa. Under embryots fortsatta utveckling ger stamcellerna upphov till kroppens samtliga cellslag, till exempel muskelceller, hjärnceller och hudceller. När de omogna stamcellerna delas uppstår dels mer mogna celler och dels fler stamceller så att antalet stamceller i kroppen bibehålls. När fostret växer börjar cellerna att differentiera sig, det vill säga cellerna får bestämda egenskaper, och stamcellerna kan inte längre utvecklas till vilket cellslag som helst. Stamcellerna har en viktig uppgift även efter embryo- och fosterutvecklingen. Stamcellerna gör att unga människor växer, och hos vuxna hjälper de till att nybilda celler som har begränsad livslängd, eller celler som man har förlorat genom någon skada. I huden och tarmslemhinnan finns stamceller som kan nybilda vävnad. Även hjärnan har i vissa områden en celldelning som tros bero på stamceller. Stamcellerna förändras med personens ålder och deras förmåga att bilda olika typer av celler minskar. Vävnader Vävnader består av celler som har likartat utseende och samma egenskaper. Cellerna fogas ihop till olika vävnader för att tillsammans kunna utföra vissa funktioner. Olika vävnader bygger sedan upp organen och kroppsdelarna. Kroppens olika vävnader kan delas in i fyra grupper epitelvävnad stödjevävnad nervvävnad muskelvävnad. Epitelvävnad finns i hud och slemhinnor Hud och slemhinnor i kroppen kallas för epitelvävnad och finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt. Vävnaden bygger bland annat upp kroppens körtlar, magslemhinnan och slemhinnan i munnen. Typiskt för epitelvävnad är att cellerna ligger tätt ihop på ett underliggande skikt, som kallas basalmembran. Membranet i sin tur sitter fast i vävnaderna som finns under. Cellerna ligger i ett eller flera lager på basalmembranet. Epitelet blir mer motståndskraftigt ju fler lager det har. Cellerna närmast basalmembranet förnyas genom celldelning. På så sätt slits inte epitelet ut.

11 På basalmembranet ligger hudcellerna tätt ihop i flera skikt. Dessa celler delar sig ofta för att ersätta celler som slits på hudens yta (1). De nybildade cellerna förs upp till ytligare skikt efter hand som de åldras (2). När cellerna till slut når det översta hudlagret, hornlagret, är de döda och förhornade celler. Cellernas form bestämmer namnet på epitelet Plattepitel Platta celler i flera skikt bygger upp hudens yttersta del, som kallas överhuden. Det är ett exempel på ett flerskiktat plattepitel. Enkelt plattepitel finns bland annat i lungblåsornas väggar. Genom att epitelet är så tunt kan lungblåsorna lätt ta upp syre från inandningsluften. Kubiskt epitel Kubiska celler i ett eller flera lager finns i olika gångar i kroppen, till exempel i gallgångarna och i körtlar. Cylinderepitel Cylinderformade celler finns bland annat i slemhinnorna, luftvägarna och i magtarmkanalen. Luftvägsepitelet har flimmerhår på ytan. Flimmerhåren hjälper till att rena luften som man andas in. Hud och slemhinnor skyddar underliggande vävnader och organ. I slemhinnorna bildas dessutom olika typer av vätskor, som kallas sekret. Det behövs för till exempel matsmältningen. Sådana slemhinnor kallas för körtelepitel. Epitel kan också suga upp näringsämnen. Tarmens epitel är ett exempel på det. Slutligen kan även epitel ta emot olika sinnesretningar, det vill säga syn, lukt, smak och hörsel.

12 Hud och slemhinnor i kroppen kallas för epitelvävnad och finns på kroppens ytor, både invändigt och utvändigt. Vävnaden bygger bland annat upp kroppens körtlar, magslemhinnan och slemhinnan i munnen. Det finns olika sorters epitelceller: 1. Platta celler i flera skikt bygger upp hudens yttersta del och kallas flerskiktat plattepitel. Enkelt plattepitel finns bland annat i lungblåsornas väggar. Genom att epitelet är så tunt kan lungblåsorna lätt ta upp syre från inandningsluften. 2. Kubiskt epitel i ett eller flera lager finns i olika gångar i kroppen, till exempel i gallgångarna och i körtlar, som exempelvis i spottkörtlarna. 3. Cylinderepitel finns bland annat i slemhinnorna, luftvägarna och i mag-tarmkanalen. Luftvägsepitelet har flimmerhår på ytan. Flimmerhåren hjälper till att rena luften som man andas in. Stödjevävnad skyddar och håller ihop kroppen Stödjevävnadernas viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar av kroppen. Det finns flera typer av stödjevävnad som fungerar ganska olika, men gemensamt för alla är att vävnaden består av ganska få celler som ligger i något som man kallar grundsubstans. Grundsubstansen kan vara en proteinrik vätska eller ett fastare innehåll som finns mellan cellerna. I blodet är det plasman som är grundsubstans och blodet är därför flytande. I bindväv finns det gott om fibrer i grundsubstansen. Beroende på fibrernas typ blir det lucker eller stram bindväv. I ben finns det gott om hårda kalciumkristaller i grundsubstansen och vävnaden blir därför hård. Det är alltså grundsubstansen, innehållet mellan cellerna, som bestämmer vävnadens egenskaper. Till stödjevävnaderna räknas bindväv fettvävnad broskvävnad benvävnad

13 blod Stödjevävnadernas viktigaste uppgifter är att stödja, skydda och hålla ihop olika delar i kroppen. Det finns olika sorters stödjevävnader som har olika funktioner: 1. Bindväv innehåller mycket proteinfibrer som gör vävnaden både stark och elastisk. Det finns två sorters bindväv, och de kallas lucker och stram. Lucker bindväv innehåller färre proteinfibrer och finns till exempel i underhuden. Stram bindväv finns i senor som förbinder en muskel med ett ben, och i ledband som förbinder ett ben med ett annat ben. 2. Fettvävnad innehåller celler som kan fyllas med fettdroppar och fungerar som en energireserv. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och är värmeisolerande. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad. 3. Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledytor och gör att de tål slitage bättre. Broskvävnad finns även i luftrören och i ryggradens mellankotskivor, de så kallade diskarna. 4. Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller, och det gör den mycket stark. Bindväv finns i ledband och senor Bindväv innehåller mycket proteinfibrer som gör vävnaden både stark och elastisk. Den kan antingen vara lucker eller stram. Lucker bindväv innehåller färre proteinfibrer och finns till exempel i underhuden. Stram bindväv har fler proteinfibrer och finns i senor som fäster en muskel vid ett ben, och i ledband som förbinder ett ben med ett annat ben.

14 Fettvävnad är en energireserv Fettvävnad innehåller många celler. Cellerna kan fyllas med fettdroppar och fungerar som en energireserv. Fettvävnad finns bland annat i underhuden och är värmeisolerande. Olika organ i buken skyddas också av fettvävnad. Broskvävnad skyddar lederna Broskvävnad är både hållfast och böjlig. Vävnaden täcker bland annat ledytor och gör att de tål slitage bättre. Broskvävnad finns också i luftrören och i ryggradens mellankotskivor, de så kallade diskarna. Benvävnad bygger upp skelettet Benvävnad bygger upp vårt skelett. Vävnaden innehåller mycket kalciumkristaller, och det gör den mycket stark. Blod räknas som flytande vävnad Blod innehåller en flytande grundsubstans som kallas plasma och flera olika sorters celler. Blodet innehåller bland annat röda blodkroppar, som transporterar syre i kroppen. I blodet finns också olika typer av vita blodkroppar som deltar i immunförsvaret, och blodplättar som hjälper till att levra blodet. Det finns tre sorters muskulatur Cirka hälften av kroppens vikt består av muskelvävnad hos en person med ungefär normal vikt. Cellerna i muskelvävnaden är långsträckta och kallas därför ofta för muskelfibrer. När muskelfibrerna drar ihop sig så att muskeln förkortas uppstår kraft och rörelser. Kroppen innehåller tre sorters muskelvävnad skelettmuskulatur hjärtmuskulatur glatt muskulatur Skelettmuskulaturen kan styras med viljan De stora muskler som man bland annat har i armar och ben kallas skelettmuskulatur eller tvärstrimmig muskelvävnad. Namnet beror på att man ser tvärgående ränder om man tittar på muskelvävnaden i mikroskop. Ränderna beror på att vävnaden är uppbyggd på ett speciellt och regelbundet sätt. Skelettmusklerna sitter fast i benutskott på skelettet med hjälp av bindväv, till exempel senor. Muskulaturen kan påverkas av viljan, det vill säga man kan medvetet bestämma att man ska till exempel böja armen. Hjärtmuskulaturen kan leda impulser Hjärtat är uppbyggt av hjärtmuskulatur, som är en form av tvärstrimmig muskulatur, men den kan inte styras av viljan. Muskelfibrerna är ofta förgrenade och bildar tredimensionella nätverk. Tack vare hjärtmuskulaturens sammandragningar kan hjärtat pumpa runt blodet i blodkärlen. En del hjärtmuskelceller kan leda elektriska impulser. Det är dessa impulser som gör att hjärtat slår.

15 Glatt muskulatur kan inte styras av viljan Glatt muskulatur finns till exempel i blodkärlens väggar, luftrören och mag-tarmkanalen. Namnet beror på att man inte ser några strimmor när man tittar på vävnaden i mikroskop. Glatt muskulatur kan inte styras av viljan. När muskulaturen dras ihop transporteras till exempel tarminnehållet vidare i tarmen. Nervvävnad bildar nervimpulser Hjärna, ryggmärg och nerver byggs upp av nervvävnad, som innehåller högspecialiserade nervceller och stödjeceller, som kallas gliaceller. Typiskt för nervceller är att de kan bilda nervimpulser och leda dem vidare till andra nervceller eller till olika muskler. På det sättet skickas information från hjärnan ut till kroppen. För att klara av det har nervcellerna långa utskott som når långt ut från själva cellen. Utskotten kan vara över en meter långa och bildar nerver. Nervvävnaden styr kroppens funktioner och ansvarar för medvetande och intelligens. Mellan cellerna finns vävnadsvätska Mellan cellerna i en vävnad finns vätska som kallas vävnadsvätska. Den består av vatten med upplösta salter, särskilt natrium. Innehållet i vävnadsvätskan skiljer sig från innehållet både i cytoplasman och blodets plasma. Ämnen transporteras hela tiden mellan de olika vätskorna. Näringsämnen från blodet förs till vävnadsvätskan och vidare in i cellerna, medan restprodukter transporteras i motsatt riktning. Överflödig vävnadsvätska sugs upp av lymfkärl som finns i de flesta vävnader. Lymfan förs vidare till blodet. Skador i vävnaderna läker olika bra Om vävnad skadas kan den antingen återställas helt eller så bildas det ett ärr. Högt specialiserade vävnader, som muskel- och nervvävnad, läker sämst. Skador i muskelvävnad ersätts ofta av bindvävsärr. I nervvävnad bildar gliacellerna ett ärr. Bindväv, benvävnad och epitelvävnad läker relativt bra vid skador.

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Från cell till individ. Kap 2

Från cell till individ. Kap 2 Från cell till individ Kap 2 cell-vävnader-organ-organism Kap 2 Från cell till individ Från en cell till en individ Vad krävs? Olika typer av celler en befruktning massor av celldelningar cellerna måste

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping

Människan. Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping Människan 1 Nina Melin, Nyköpings Hotell/Restaurangsk., Nyköping www.lektion.se Från cell till organsystem En förutsättning för liv 2 Livet börjar med att atomer börjar bilda molekyler Syreatomer Järn

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Människokroppen - en översikt

Människokroppen - en översikt Celler, vävnader och hud Den fantastiska kroppen Människokroppen är en finurlig skapelse. Den består av ungefär 100 biljoner celler som var och en är en liten levande enhet. Alla dessa celler har bildats

Läs mer

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3

MÄNNISKOKROPPEN. Biologi - V46- V3 MÄNNISKOKROPPEN Biologi - V46- V3 CELLEN Cellerna är aktiva hela livet, non stop. Encelliga organismer består av endast en cell. Hos människor finns det massa olika typer av celler. Muskelceller, ögonceller,

Läs mer

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga

6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga 6.7 Musklerna ger dig rörelseförmåga Musklerna gör att vi kan röra oss och styra vår kropp på alla möjliga sätt. Tre olika typer av muskler; skelettmuskler, glatta muskler och hjärtmuskeln. Skelettmuskler

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Huden, skellettet och musklerna

Huden, skellettet och musklerna Huden, skellettet och musklerna En sammanfattning Biologi Hembergsskolan Huden (överhuden) Huden är uppbyggd av tre lager överhud, läderhud, och underhud Överhuden (epedermis) Överhuden är ca 0,05 till

Läs mer

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER!

Kapitel 1! SKELETT OCH! LEDER! Kapitel 1 SKELETT OCH LEDER Skelettets uppbyggnad Flera hundra ben Vårt skelett är uppbyggt av drygt 200 ben. En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att

Lymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Blod och blodomloppet

Blod och blodomloppet Blod och blodomloppet Blodets delar En vuxen människa har ca 4-6 liter blod. Blodet består till ca 45 % av röda och mindre än 1 % vita blodkroppar samt mindre än 1 trombocyter, s.k. blodplättar. Resten

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen

Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Navigationsguide till Den fantastiska människokroppen Eleven kan med hjälp av guiden och cd:n göra virtuella dissektioner på människokroppen. Guiden är tänkt att användas på samma sätt som en dissektionshandledning.

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

2. MÄNNISKANS URSPRUNG

2. MÄNNISKANS URSPRUNG MÄNNISKOKROPPEN Bild: fotavtryck på tre olika människor. Vem är minst? 2. MÄNNISKANS URSPRUNG Allting började när universum bildades. De flesta astronomer tror att detta skedde för mellan 8 och 20 miljarder

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET

HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET HJÄRNAN OCH NERVSYSTEMET NERVSYSTEMET Hjärna Ryggmärg Nerver Nervsystemet enorm dator Ständig ström av elektriska signaler till hjärnan Hjärnan tolkar/bearbetar informa#onen vi ser, hör, känner, luktar

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå Människokroppen Matspjälkningen Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå www.lektion.se Vad ska du äta och varför? Kolhydrater Vår främsta energikälla. Kroppens bränsle, härifrån får vi den energi vi

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis).

CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla spinalis). Nervsystemet brukar delas in i två delar: Centrala NervSystemet som förkortas CNS Perifera NervSystemet som förkortas PNS. CNS består av hjärnan (med fackterm encephalon) och ryggmärgen (med fackterm medulla

Läs mer

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen

skyddar mot bland annat bakterier, virus, frätande ämnen och nötning skyddar kroppen mot skadlig ultraviolett strålning från solen Hud Kroppens största organ är kroppens största organ. Mellan 15 och 25 procent av kroppsvikten är hud, och den har en yta på nästan två kvadratmeter. har många olika uppgifter. Den skyddar mot bland annat

Läs mer

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén

Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion. Niklas Dahrén Skelettmusklernas uppbyggnad och funktion Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Fakta om kroppens skele.muskler Skele.musklernas funk2on Muskelcell jämfört med vanlig cell Skele.musklernas

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

Biologi. Livet på jorden

Biologi. Livet på jorden Biologi Livet på jorden Vi känner bara till en planet i universum där det finns liv. Det är jorden. Tack vare solen har vi ljus och lagom temperatur. Här finns också syre att andas, mat att äta och många

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter

Läs mer

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen

MATSPJÄLKNINGEN: 1. Mun 2. Struplocket 3. Matstrupen 4. Magsäcken 5. Levern 6. Tunntarmen 7. Tjocktarmen 8. Ändtarmen HISTORIA: De första levande organismerna på jorden fanns i havet. Detta var alger och bakterier. Med tiden började djur som kunde leva på land att utvecklas. Många tror att människan utvecklats från aporna.

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar

Energi. Aerob process och anaerob process Syreupptagning. Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min. Fysiologi hur din kropp fungerar Fysiologi fysiska kvaliteter Fysiologi fysiska kvaliteter 7 x 45 min Mål Grundläggande kunskap om de 5 fysiska grundkvaliteterna, styrka, uthållighet, rörlighet, koordination/motorik och snabbhet Kännedom

Läs mer

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Hjärtat och blodomloppet

Hjärtat och blodomloppet Hjärtat och blodomloppet Hjärtat & Blodomloppet Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken www.lektion.se Vår kropp behöver Syre Vatten Näring Syre behövs för att vi ska kunna förbränna maten och få energi.

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka

Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Ögonmusklerna: Aldrig trötta och sällan sjuka Fatima Pedrosa-Domellöf Professor i anatomi, docent i oftalmiatrik, ögonläkare Enheten för oftalmiatrik Det finns fler än 600 muskler i kroppen och de används

Läs mer

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi 19 20 4 DEN NORMALA CELLEN 4 Den normala cellen Den minsta enhet som har alla de för en levande organism utmärkande egenskaperna är cellen. Den kan andas, växa, föröka sig och ha speciella funktioner,

Läs mer

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten.

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Muskler och senor Musklernas uppbyggnad Rörelse, stadga och skydd Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller,

Stamceller är sådana celler som kan bli vilken sorts cell som helst Stamceller specialiserar sig så småningom till ex. muskelceller, blodceller, Stamceller Vad är stamceller? Från början är vi bara en cell Den cellen delar på sig och blir 2 celler, 4 celler, 8 celler osv tills de är de 100 000 miljarder celler en vuxen människa består av Men alla

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP

Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP Människokroppen BLODET AV KARL HALLERUP KAPITEL 1 BLODET Alla delar av blodet har olika uppgifter. Röda blodkroppar är de som gör blodet rött. Det finns väldigt många röda blodkroppar i vårt blod, många

Läs mer

Betygskriterier DNA/Genetik

Betygskriterier DNA/Genetik Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

5 Människokroppen... 4 6 Fakta om muskler, fett och benvävnad... 8 7 Hur åt vi innan projektet, och vilka dieter valde vi bland...

5 Människokroppen... 4 6 Fakta om muskler, fett och benvävnad... 8 7 Hur åt vi innan projektet, och vilka dieter valde vi bland... 1 Inledning... 2 2 Syfte... 2 3 Hypotes... 2 4 Metod... 4 5 Människokroppen... 4 5.1 Från en cell, till olika vävnader... 4 5.2 Vad är en muskelcell... 6 5.3 Olika muskelfibrer... 6 6 Fakta om muskler,

Läs mer