2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s , Aktivitetsboken s

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2 Kroppen. Kroppen. Centralt innehåll för kapitlet. Fångafrågor. 1 Kroppen. Grundboken s. 22 43, Aktivitetsboken s. 12 27"

Transkript

1 2 Kroppen Grundboken s , Aktivitetsboken s Syftet med kapitlet är att eleverna ska få kunskap om hur kroppen fungerar. Eleverna ska kunna namnen på några organ, veta hur de ser ut, var på kroppen de finns, vilka funktioner de har och hur de samverkar. De ska veta vad kroppen behöver för att kunna växa, röra sig och må bra och vad som händer när man åldras. De ska kunna ge exempel på och berätta något om vanliga sjukdomar. 2 Kroppen Vart tar hamburgaren vägen, när du har ätit upp den? Hur orkar du springa? Kan man klara sig utan skelettet? Varför är blodet rött? Vad finns det i luften som du behöver? är du hungrig kurrar magen, och när man är trött gäspar man. Om man har sprungit så svettas man, och blir man rädd så slår hjärtat snabbare. Kroppen visar på olika sätt hur vi mår och vad vi behöver. När kroppen behöver något försöker den tala om det. Lyssna på din kropp: Är det mat eller sömn du behöver? Din kropp består av olika delar, till exempel hjärna, öron, lungor och skelett. Delarna kallas för organ. Som i en fabrik har alla delar i kroppen sin speciella uppgift. De arbetar för att få hela dig att fungera. Arbetet i kroppen är igång hela tiden, också just nu när du läser den här texten. Men vad är det som pågår där inne? Mål När du har arbetat med det här kapitlet ska du kunna: berätta A om matens väg genom kroppen. veta A varför och hur vi andas. ge A exempel på uppgifter som blodet har. förklara A hur muskler och skelettet fungerar tillsammans. veta A något om energi och hur vi använder den i kroppen. ge A exempel på något som händer med kroppen när man blir gammal Centralt innehåll för kapitlet Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost, motion, sociala relationer och beroendeframkallande medel. Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Fångafrågor Läs fångafrågorna tillsammans och se vad eleverna kan. Låt dem svara som de tror och ge inte svaren innan ni arbetat med kapitlet. Då kommer de själva att kunna hitta svaren. Vart tar hamburgaren vägen, när du har ätit upp den? (s. 24) Hur orkar du springa? (s. 26, 27) Kan man klara sig utan skelettet? (s. 36) Varför är blodet rött? (s. 30) Vad finns det i luften som du behöver? (s. 28) 1 Kroppen

2 Grundboken s Reflekterande frågor till text och bild Vilka rörelser kan ni göra med kroppen? (Stå på händerna, gå ner i spagat, göra armhävningar...) Vilken kroppsdel tycker ni är viktigast på kroppen? Varför? Vilken är minst viktig? Förslag till lärarledda uppgifter Rita och skriv Använd arbetsblad 1, Kroppen, s. xx. Be eleverna rita in alla organ de kan namnen på där de tror att de sitter. De kan också kort beskriva organens funktion om de kan. Spara bilden. Det är spännande att jämföra och göra samma uppgift igen som avslutning på arbetet med kapitlet. Vilka organ har de lärt sig namn och placering på? För eleverna kan det vara roligt att konkret se vad de lärt sig. Kreativ NO Drama om matspjälkningen Syftet är att eleverna ska lära sig hur organen samverkar i matspjälkningen. Berätta om matspjälkningen och låt några elever demonstrera hur den går till. Eleverna är själva de olika delar och organ som finns med i matspjälkningen. Det behövs åtta elever: munnen, matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, blodet, tjocktarmen och ändtarmen. Eleverna ska sitta i rätt ordning och helst ha skylt på sig med vad de är. Ge första eleven en stort papper med en ritad eller fotograferad maträtt på. 1. Munnen Först hackar tänderna sönder maten i mindre delar. Riv sönder matbilden i mindre bitar. Lägg bitarna i en glasskål. Saliven gör det lättare att bryta ner. Häll vatten (som är saliven) på bitarna i skålen. Tungan vispar runt maten så det blandas ordentligt. Rör runt med en sked så vatten och pappersbitar blandas. 2. Matstrupen Nu sväljs maten ner och förs via matstrupen. Eleven som är matstrupen tar skålen och går vidare till den som är magsäcken. Magmunnen öppnar sig och maten passerar ner till magsäcken. 3. Magsäcken Magsäcken knådar maten samtidigt som magsaften bryter ner maten mer. Häll mer vatten (magsaft) och rör runt. Maten stannar längre här innan den skickas vidare. 4. Tolvfingertarmen Tolvfingertarmen är lika lång som tolv fingrar är breda. Här blandas vätskorna med galla och bukspott. Här görs vätskorna mindre sura. Och maten bryts ner mer. Rör runt med skeden igen. Häll på mer vatten (bukspott och galla). Ge vidare till tunntarmen. 5. Tunntarmen Tunntarmen blandar maten med mer vätskor: galla, bukspott och tarmsaft. Blanda i mer vatten och rör runt. 6. Blodet Genom tarmluddet i tunntarmen tas näring upp av blodet som transporterar näringen vidare ut i kroppen. Tunntarmen ger lite av det i skålen till blodet som går iväg med det. Resten av maten, skålen, ges till tjocktarmen. 7. Tjocktarmen Tjocktarmen suger bort vattnet och kvar blir en tjock smet som åker vidare. Dessutom lämnar blodet saker som kroppen vill bli av med här, döda blodkroppar eller bakterier. Så mycket vatten som möjligt kramas ur från sörjan som sedan ges vidare. 8. Ändtarmen Här slutar matens väg genom kroppen. Det som kroppen inte tagit upp och som lämnats här försvinner ut från kroppen. Lägg det i toaletten (symbolisk toalett kan vara papperskorg). 2 Kroppen

3 Grundboken s. s Biologi Varför måste vi äta? tunga tänder lever matstrupe magsäck tjocktarm tunntarm ändtarm Matspjälkningen Maten innehåller många olika näringsämnen. Proteiner behöver du för att växa. De behövs också för att reparera och byta ut slitna celler i kroppen. Proteiner är det gott om i till exempel kött, fisk, mjölk och bönor. Energi får du främst från kolhydrater. Det finns gott om kolhydrater i till exempel potatis, ris, bröd och frukt. Fettet som du äter ger dig både energi och ämnen för att bygga upp nya celler. Fett finns bland annat i smör och margarin. Det finns andra viktiga ämnen som du också måste få i dig. Järn behövs för att blodet ska kunna ta upp syre och kalk behövs till skelettet. Olika vitaminer krävs för att du ska må bra och för att din kropp ska fungera. Från mun till magsäck Munnen gapar! Med stor aptit äter du upp din hamburgare. Hur då? Ja, inte slukar du den hel som fiskmåsen. Du använder dina finurliga verktyg tänderna. Har du tänkt på att framtänderna fungerar som en avbitartång och kindtänderna som en kross eller mortel? När du tuggar blandas tuggan med saliv, som gör det lättare att svälja. Saliv är spottet som finns i munnen. Det bildas ny saliv när du tuggar och äter. Din tunga är som en visp! Sedan sväljer du och tuggan passerar snabbt genom matstrupen. Det tar bara två sekunder! Nu öppnas övre mag munnen och släpper in tuggan. Sedan stängs den igen. Det är tur att det finns en magmun som kan stängas till, annars övre magmun skulle maten rinna ut när du står på händer! Tuggan hamnar i magsäcken. Det är en kraftig muskel som liknar en påse och rymmer ungefär en liter. Magsäcken knådar maten, samtidigt som den blandas med magsaft. Magsaften är mycket sur och löser upp maten till en välling. Om du har kräkts någon gång, vet du hur den ser ut och att den smakar surt. Bilden visar en förstoring av tarmludd. Näringen som du har nytta av sugs upp av de små blodkärlen som finns i tarmluddet. Ämnen som är värde lösa för kroppen eller som består av för stora bitar går vidare i tarmen. Tarmluddet fungerar som ett filter. Färden fortsätter I magsäcken stannar maten i två till tre timmar. Sedan fortsätter den till nästa del av matspjälkningsapparaten först till tolvfingertarmen och sedan till tunntarmen. Nu följer en slingrig och skvalpig färd genom en lång tunnel. I tunntarmen blandas maten med andra vätskor som bryter ner den ytterligare. Vätskorna är galla, bukspott och tarmsaft. Gallan kommer från levern. Det som för ett par timmar sedan var en läcker hamburgare har nu blivit en oigenkännlig soppa. Den består bland annat av proteiner, kolhydrater och fetter. Det är nu det händer! Insidan av tunntarmen är ojämn, veckad och luddig. Det kallas tarmludd. Här finns många nyttiga bakterier. De hjälper till att ta vara på den näring som vi behöver. Näringen från maten tas upp av blodkärl som finns i tarmluddet. Sedan transporterar blodet näringsämnena till levern. Den fungerar som en stor fabrik och där sätts de olika byggstenarna ihop, så att de passar just till din kropp. Blodet transporterar sedan byggstenarna från levern ut i hela kroppen. En del näringsämnen, som inte behövs just då, kan lagras i levern. Levern renar också blodet från gift, om man har ätit eller druckit något olämpligt. Det som blir över Det som inte blodet i tarmluddet tog hand om fortsätter ut i tjocktarmen. Tjocktarmens uppgift är att suga tillbaka det mesta av vattnet. Då blir det bara kvar en tjock smet av det som kroppen inte behöver. Blodet tömmer också ut skräp i tarmen, som exempelvis döda blodkroppar och döda bakterier. När den tjocka sörjan kommer till ändtarmen, känner du att det är dags att gå på toaletten! 24 kroppen kroppen 25 Matspjälkningen Mål för uppslaget är att eleverna förstår varför man äter och vad mat innehåller. kan namn, funktion och placering på magsäck, tarmar och lever. kan förklara hur organen samverkar i matspjälkningen. Reflekterande frågor till text och bild Hur vet man att man är hungrig/törstig? Hur känns hunger och törst? Varför måste vi äta? (För att kunna växa, röra oss, tänka...) I vilken mat finns kolhydrater?(bröd, pasta, potatis, grönsaker, frukt) Fetter? (mjölk, ost, smör, kött, olja) Järn? (kött, lever, spenat, blodpudding, persilja) Kalcium? (mjölk, ost, fil) Vad innehåller hamburgaren? (Kolhydrater i bröd, protein och fett i kött, A- och D-vitamin i ost, C-vitaminer i sallad och tomat.) Tarmluddet på fotografiet på s. 25 är förstorat, i verkligheten är det så litet att man knappt kan se det. Vad har man tarmludd till? (Där tar blodet upp näringsämnen från maten som passerar i tarmarna.) Dassbilden: Vad är det egentligen som kommer ut, vad är bajs? (Det som kroppen gör sig av med, skräp som döda celler, blodkroppar och bakterier samt det vi ätit som kroppen inte tagit upp.) Förslag till lärarledda uppgifter Organ i kroppen Använd en ny kopia av arbetsblad 1, Kroppen, s. xx. Låt eleverna med hjälp av boken rita ut matspjälkningen. De kan arbeta i par och med hjälp av sin skiss förklara hur matspjälkningen går till. Idisslare Använd arbetsblad 2, Idisslare, s. xx. Det är en text om djur som idlisslar, med frågor till. Fåglars matspjälkning Använd arbetsblad 3, Fåglars matspjälkning, s. xx. Det är en text med frågor till. Mer om mat Gör en lista på vad skolmaten innehåller. Ta dagens maträtt eller gör det under en vecka. Då kan olika grupper få ansvar för det. Får eleverna genom skolmaten i sig allt de behöver? Diskutera även vad de äter till frukost och middag. Favoritmat Låt eleverna skriva om och rita en favoriträtt men komplettera så att allt som behövs finns med. Sätt upp på väggen som dekorativa menyer! 3 Kroppen

4 Grundboken s. s Fakta Mer om matspjälkning I rödbetor finns en stark färg som är ofarlig. Låt eleverna testa att äta några kokta rödbetor och se hur lång tid det tar för rödbetorna att passera kroppen (man kan se färgen på avföring och urin). Kreativ NO Du är vad du äter Syftet är att lära sig vad kroppen behöver för ämnen för att må bra och växa. Rita upp en kropp på ett papper i A3 eller större eller förstora arbetsblad 1. Låt eleverna fundera på vad kroppen behöver för mat och leta matbilder i tidningar som de klipper ut och klistrar in på kroppen. Se till att de får med all mat som kroppen behöver för att må bra och växa. De kan skriva bredvid vad kroppen behöver och varför. Diskutera vad eleverna tror händer om man inte får i sig allt man behöver. Begrepp bukspott, fetter, framtänder, galla, järn, kalk, kindtänder, kolhydrater, lever, magmun, magsäck, matstrupe, proteiner, saliv, tarmludd, tarmsaft, tjocktarm, tolvfingertarm, tunntarm, vitaminer, ändtarm Matspjälkning Observera att det heter matspjälkning inte matsmältning. Maten smälter inte utan spjälkas, dvs. plockas isär rent kemiskt till mindre beståndsdelar. Proteiner spjälkas till aminosyror, fetter till fettsyror, komplicerade kolhydrater till enklare sådana som socker. Blindtarmen Tunntarmen mynnar en liten bit från tjocktarmens början. Där finns en liten ficka, en återvändsgränd som kallas blindtarmen. Längst ut i blindtarmen finns ett litet smalt maskformigt bihang. Det är det som man i dagligt tal kallar för blindtarmen. Om det fastnar något i det trånga bihanget får man blindtarmsinflammation. Det måste opereras men det är en ganska enkel operation. Om man inte opererar kan blindtarmen brista. Då är det allvarligt för då kan man få en livshotande inflammation i hela buken. Lever, galla och bukspottkörtel Levern fungerar som en kemisk fabrik, men också som en lagerlokal. Man brukar räkna med att levern har 500 funktioner. Hit strömmar blodet från tarmarna med näring som omvandlas i levern för vidare transport ut i kroppens olika delar. Levern har dessutom hand om kroppens energihushållning och här lagras reservenergin (glykogen). Här omvandlas giftiga ämnen bl.a. till urinämnen som sedan skickas till njurarna och ut med urinen. I levern tillverkas också galla. Galla är en vätska som samlas i gallblåsan. Gallblåsan mynnar ut i början av tunntarmen i tolvfingertarmen. Gallans uppgift är att spjälka olika fetter som finns i maten så att kroppen kan tillgodogöra sig dem. Bukspottkörteln producerar bukspott som hjälper till att spjälka kolhydrater, fett och protein. Sjukdomar i bukspottkörteln är bl.a. diabetes, som även kallas för sockersjuka. Personer med diabetes har förhöjd sockerhalt i blodet. Bukspottkörteln utsöndrar insulin. Men om man saknar eller har brist på insulin så kan kroppen inte reglera sockerhalten i blodet. Det finns olika typer av diabetes och därför också olika metoder för behandling. En diabetiker kan behöva ändra matvanor, äta tabletter eller ta sprutor. Sjukdomar som kan drabba organen som igår i matspjälkningen Halsfluss är när man får bakterier i halsmandlarna som gör att man får en infektion. Halsfluss smittar och är vanligast under vår och höst. När man får magsjuka mår man illa och kräks eller får diarré. Det finns både virus och bakterier som orsakar magsjuka. Det är en virusinfektion som ger det vi kallar vinterkräksjukan. Ibland kan man bli magsjuk av mat eller vatten som är dåligt. Magsjuka smittar lätt och det är vanligt att många runt den som har magsjuka blir smittade. För att undvika att smittas är det bra att tvätta händerna ofta och alltid efter toalettbesök och innan man ska äta. 4 Kroppen

5 Grundboken s Gallsten är vanligt men inte farligt att få. Det är vanligare att man får det om man är över 40 år. Det som händer är att man får inflammation i gallblåsan eller bukspottkörteln. Det bildas kristaller som byggs på och kan bli större. Det kallas för gallsten. Dessa stenar kan täppa igen gångarna och hindra gallan att komma vidare. Man får ont i magen och oftast feber. Gluten är ett protein som finns i vete, råg och korn. Det finns de som inte tål gluten och det kalllas för glutenintolerans. Om man äter gluten fast man är glutenintolerant så minskar tarmluddet i tunntarmen. Då skadas tunntarmen och man kan få olika symtom och besvär. Man kan inte bli frisk och plötsligt tåla gluten igen. Har man glutenintolerans har man det livet ut. Då behöver man äta glutenfri mat. Länktips (Läs under Temasidor, Kroppen och Liv och hälsa.) 5 Kroppen

6 Grundboken s Energi Kroppen behöver energi Allt levande behöver energi. I solens ljus och värme finns energi som är livsviktigt för livet på jorden. Växter kan fånga solens energi och lagra den. Det kallas fotosyntes. Växtätande djur får i sig energin när de äter växter. Rovdjur får i sig energin när de äter växtätare. Vi människor behöver energi för att hålla värmen, röra oss, tänka och växa. Det är musklerna som gör att vi kan röra oss och musklerna behöver energi för att fungera. Genom maten får musklerna energi och kraft att röra sig. Energin från solen binds i växterna som tar upp koldioxid och vatten från omgivningen. Då bildas kol hydrater som innehåller energi! Koldioxid Syre Kolhydrat När man äter växten och andas in syre förbränns kolhydraterna i kroppen. Vatten För att orka måste man fylla på sitt energiförråd, till exempel med blåbärssoppa. Bränsle Energi behövs både för att en bil ska kunna köra och för att vi ska kunna springa. För att få energi behöver bilen och kroppen bränsle. I bränslet finns energin lagrad. Motorn i bilen, som driver hjulen, behöver bensin som bränsle. Musklerna i vår kropp, som gör att vi kan röra oss, behöver mat som bränsle. I maten vi äter finns kolhydrater, fetter och proteiner som alla innehåller energi till oss. Förbränning frigör energi I både bensin och mat finns ämnen med kol som innehåller energi. När man använder bränslet, vid förbränningen, behövs syre. När kolämnena förbränns frigörs det energi. Energin från bensinen används till rörelse så att bilens hjul kan rulla. En del av energin blir värme och därför behöver bilar en kylare, så att det inte blir för varmt. När bensinen förbränns i motorn förenas kolet med syret. Då bildas det koldioxid som följer med avgaserna ut ur bilen. När vi springer händer precis samma sak. Maten förbränns och det frigörs energi som gör att musklerna kan röra sig. En del av energin blir värme i kroppen. Man blir varm och svettig. Det syre som vi andas in förenas med kolet i matens kolhydrater. Vi andas ut koldioxid. Avgaser Det är ändå stor skillnad mellan förbränningen i bilen och den i kroppen. När bensinen förbränns i motorn så är temperaturen mycket hög, många hundra grader. Bensinen förbränns snabbt och bilens motor blir jättestark. Avgaserna som kommer ut är inte helt rena. När kroppen förbränner maten är temperaturen bara +37 C och förbränningen går långsamt. I kroppen finns ämnen som kallas enzymer. De gör att förbränningen kan ske vid låg temperatur. De gör också att förbränningen blir fullständig och avgasen koldioxid ofarlig. Vatten Energin frigörs och syret och kolet bildar koldioxid och det blir vatten över. Alla ämnen cirkulerar men energin flödar! Energi koldioxid + vatten + energi fotosyntes förbränning k lhydrat + syre Kemi 26 kroppen kroppen 27 Kroppen behöver energi Mål för uppslaget är att eleverna förstår att energi finns lagrad i mat och att den frigörs när vi äter. förstår begreppet förbränning och att det då frigörs energi. vet vad vi behöver energin till. vet att växter kan lagra solenergi. Reflekterande frågor till text och bild Allt levande behöver energi, men vad är skillnaden mellan en växt och ett djur? (Växter kan producera sin egen energi. Djur måste äta växter eller växtätare för att få i sig energi.) Vad är det för skillnad på förbränning och fotosyntes? (Vid fotosyntes lagras solens energi, vid förbränning frigörs energi. När vi äter förbränns energin i maten så vi får energi. Växterna kan fånga solens energi och lagra den, det är fotosyntes. När växterna inte har ljus, som på natten, använder de sin lagrade energi, dvs. de förbränner.) Hur kan flickan på bilden få i sig energi när hon äter äpplet? Var kommer energin i äpplet ifrån? (Energin kommer från solen. Trädet har lagrat den genom fotosyntes. Äpplet har lagrad energi i sitt fruktkött. När flickan äter det förbränner hon maten och frigör energin i äpplet. För att förbränna krävs även syre, som flickan andas in.) Förslag till lärarledda uppgifter Fotosyntesen Repetera fotosyntes: Vad behövs? Skriv på tavlan: Koldioxid + vatten + energi kolhydrat + syre Rita en stor pil från vänsterled till högerled och skriv fotosyntes över. Se bilden på s. 27. Rita en pil åt andra hållet och skriv förbränning vid den pilen. Diskutera. Energin är inbakad i kolhydraterna. På natten när inget solljus finns, hur gör växterna då? Observera att det bildas vatten vid förbränning av kolhydrater! Jämför med ångan som går ut som rök från en skorsten. Diskutera om växter och djur kan leva utan varandra. Koppla ihop med näringskedjor och -pyramider. Kan växter leva utan djur? Kan djur leva utan växter? Kan man säga att någon art är oviktig? (Glöm inte nedbrytarna, de är djur. Växter är beroende av nedbrytare som gör att de kan ta upp näring. För vem är arter viktiga? Människans perspektiv?) Begrepp avgas, bränsle, energi, enzymer, fetter, fotosyntes, förbränns, kol, koldioxid, kolhydrater, proteiner, syre 6 Kroppen

7 Grundboken s Fakta Fett ger mycket energi Hur mycket energi en människa behöver varierar. Det beror på hur lång man är, hur gammal man är, hur mycket man väger och om man rör sig mycket eller lite. Maten vi äter innehåller även olika mängd energi. Kolhydrater innehåller mycket energi. Det finns i bl.a. potatis, bröd, frukt, och rotfrukter. Det finns mycket energi i socker men socker har ingen näring. Fett innehåller mycket mer energi än proteiner. För mycket fett är inte bra och en del fetter är inte heller bra för kroppen. Det finns olika sorters fett: mättat fett som i kött och ost, enkelomättat fett som i olivolja och nötter och fleromättat fett som i fisk. Ett exempel på fleromättat fett är Omega-3 som är nyttigt för kroppen. Man brukar uppmana människor att äta mer mat som innehåller fleromättat fett och mindre av mättat fett. Fett för att klara sig till Nordpolen Äventyrarna Ola Skinnarmo och Göran Kropp skidade år 2000 över isen för att nå Nordpolen, något som förutom mod kräver mycket energi och ork. Inför resan åt de båda mycket fett. De färdades 100 mil över is och i ständig kyla. De tog sig fram på skidor dragandes på packning i pulkor. Det fanns många hinder på vägen: isbjörnar, sprickor och öppningar i isen, förfrysning och hunger. De kunde inte packa för mycket utrustning, så hur mycket mat som skulle med hade de noga räknat på. Maten skulle räcka i 60 dagar om de dessutom hade en egen fettreserv. Den egna fettreserven skulle de äta sig till före resan. Båda la på sig extra fett på kg, fett som de senare skulle förbränna och göra sig av med under den svåra vandringen. Självklart tränade de också genom att bygga upp kroppen med muskler. Under sitt äventyr stötte de på isbjörn och pulkorna skars sönder mot isens vassa kanter. Eftersom isen inte ligger på land utan flyter på havet var de hela tiden tvungna att ha koll på var de var med GPS. Isblocken kunde driva flera kilometer och drev de åt fel håll fick de vandra längre för att inte komma ur kurs. Ibland måste de ta sig runt stora sprickor i isen. Göran förfrös ett finger när han höll i en revolver med bara händer för att försvara sig mot en isbjörn. Skadorna på fingret gjorde att Göran fick avbryta sin resa, men Ola fortsatte ensam och nådde målet, Nordpolen. Länktips 7 Kroppen

8 Grundboken s LUFTSTRUPEN är ett kraftigt rör med flera broskringar. Den delar sig i två grenar som leder till lungorna. LUNGBLÅSORNA sitter i små klasar längst ut på luftrören. Om man kunde veckla ut alla lungblåsorna, skulle ytan bli lika stor som en trerumslägenhet. Andningen För att du ska kunna använda energin som finns i maten, måste näringsämnena förbrännas. Då behövs syre precis som vid all annan förbränning. Syre är en av gaserna som finns i luft. Varje gång du andas in fyller du på syreförrådet. Blodet hämtar syret i lungornas små lungblåsor och transporterar sedan ut det till kroppens alla delar. När näringsämnena förbränns i kroppen bildas det koldioxid. Det är en osynlig och luktlös gas som kroppen inte behöver. Den transporteras med blodet till lungorna. När man andas ut kommer koldioxiden ut ur kroppen. Utandningsluften innehåller också vattenånga. Det kan man se om man andas på ett kallt fönster. Då bildas det imma på fönstret. Man andas in genom NÄSAN eller MUNNEN. När man andas genom näsan så renas luften, värms upp och blir fuktig. STRUPHUVUDET sitter mellan svalget och luftstrupen. Här passerar luften mellan stämbanden. Det är stämbanden som gör att vi kan prata. Så här ser flimmerhåren ut i förstoring. Flimmerhåren sköter renhållningen i luftstrupen. Hosta Man hostar för att hindra att farliga och irriterande ämnen hamnar i lungorna. Det kan vara små partiklar i luften, eller slem som bildas i näshålan när man är förkyld. På luftstrupens insida sitter små hår som kallas flimmerhår. De rör sig hela tiden och skickar tillbaka skräp som kommer ner. Det är när skräpet har kommit till övre delen av luftstrupen som man hostar. Det är nästan som en luftexplosion med en hastighet på 150 km/h! Om man röker eller andas in tobaksrök förlamas eller förstörs flimmerhåren. Då kan de inte förhindra att skräp åker ner i lungorna. Allergi och astma Allergi får man om man är överkänslig mot något ämne. Många allergier ger besvär i luftvägarna, till exempel pollen allergi. En allvarligare form är astma. Då får man andnöd och mycket svårt att andas. För att motverka dessa sjuk domar finns det medicin som man kan äta eller andas in med en inhalator. LUFTRÖREN delas upp i en massa små grenar. Biologi LUNGORNA innehåller ungefär 350 miljoner små lung blåsor. MELLANGÄRDET. Här sitter musklerna som man använder när man andas. Lungorna De två stora lungorna skyddas av bröstkorgen. Lungorna är mjuka och ömtåliga. De fungerar ungefär som skumgummi. När du andas in fylls de med luft och sväller upp. När du andas ut kramas de ihop av muskler i mellangärdet. En person som andas lugnt drar in omkring en halv liter luft i varje andetag. Men om man anstränger sig och andas häftigt, drar man in mer än två liter varje gång! Ett barn brukar ta 30 andetag per minut, medan en vuxen bara tar andetag på en minut. Om man är andfådd och snabbt behöver få luft till lungorna brukar man flåsa och andas genom munnen. FISKAR kan ta upp syrgas som finns löst i vattnet. De andas med gälar. De suger in vatten genom munnen och sedan passerar vattnet genom de fransiga gälarna. När vattnet har använts pumpas det ut genom gällocken. DAGGMASKEN andas genom huden, där det finns små hål. Huden måste vara fuktig annars fungerar det inte. Maskar som blir torra i solsken kvävs. GETINGEN har liksom alla insekter ett andningsorgan som sitter i bakkroppen. Man kan se hur getingar andas när de sitter och pumpar med bakkroppen för att få in luft genom små hål. 28 kroppen kroppen 29 Andningen Mål för uppslaget är att eleverna... vet var på kroppen lungorna sitter. vet vilka funktioner andningsorganen har. kan förklara hur organen samverkar vid andning. vet varför man hostar. får kunskap om sjukdomarna allergi och astma. Reflekterande frågor till text och bild Kan ni andas så lungorna fylls? Varför andas vi? (För att få syre till kroppens alla celler. Syret behövs vid förbränning.) Kan man andas med näsan och munnen samtidigt? Vad andas ni mest med? Varför hostar vi? (För att få upp smuts och skräp som kommit ner i luftstrupen.) Flimmerhåren är förstorade på bilden. Var sitter de? (I luftstrupen.) Hur andas djuren på bilderna på s. 29? (Fiskar med gälar, daggmasken med huden och getingen med bakkroppen.) Förslag till lärarledda uppgifter Organ i kroppen Använd arbetsblad 1, Kroppen, s. xx. Låt eleverna med hjälp av boken rita ut andningsorganen. De kan arbeta i par och med hjälp av sin skiss förklara hur andningen går till. Mät lungkapaciteten Fyll en stor skål med vatten (mer än 2 liter) ända upp till kanten. Ställ skålen i en annan bunke som ska vara tom. Stoppa i ena ändan av en plastslang ända ner till botten av skålen med vatten. Låt eleverna testa en i taget: Fyll lungorna med luft. Blås sedan ut så mycket luft du kan i ett andetag. Den mängd vatten som rinner över motsvarar din utandningsvolym. Häll upp vattnet i ett litermått och mät. Jämför med varandra. Man kan inte tömma lungorna helt på luft. Utandningsvolymen är det som kallas lungkapacitet. Mer om djurs andning Låt eleverna ta reda på fakta om olika djurs andningsorgan och hur de andas. Jämför t.ex. gräshoppor, fiskar, fåglar, daggmaskar och maneter. Mer om andning Hur går livräddning till? Kan ni se en film eller bjuda in någon som visar hur livräddning går till? 8 Kroppen

9 Grundboken s Begrepp allergi, andfådd, astma, energi, flimmerhår, förbränns, förkyld, hosta, imma, koldioxid, luftstrupe, lungor, lungblåsor, mellangärde, struphuvud, syre Fakta Att skaffa syre Om man bortser från några bakterier som har en speciell förbränning, där svavel ingår, så behöver allt levande tillgång till syre. Syret medverkar i livsprocesser där näringen förbränns och livsviktig energi frigörs. Eftersom syret inte kan lagras i levande växter och djur måste det hela tiden tillföras utifrån. Man andas! Andningen sker i två steg, dels när syret tas in i kroppen och koldioxid skeppas iväg, dels i själva cellen där förbränningen och energiomvandlingen sker. Olika djurgrupper löser sin syreupptagning på olika sätt. Det finns djur, t.ex. blodiglar och havsborstmaskar, som tar upp syret från vattnet direkt genom sin hud. Syret finns löst i vattnet de lever i. Även grodor andas med huden när de är i vattnen. Fiskar och grodyngel har gälar. Gälarnas form med fransar och utskott gör att ytan blir mycket stor. Ytan på gälarna kan ta upp syret som finns löst i vattnet. Fiskarnas gälar är skyddade av gällock. Insekter har trakéer i sin bakkropp som sköter syreupptagningen från luften. Trakéernas mynningar är små hål. För att luft ska komma in i trakéerna pumpar insekterna med sin ledade bakkropp. Andra djur som andas har lungor. Egentligen sker själva syreupptagningen genom vatten. Luftens syre som man andas in löser sig först i fukten inuti lungornas små lungblåsor. Några olika lungor Spindlars lungor liknar sidorna i en bok. De kallas därför boklungor. Ormar har en enda lång, smal lunga. Fåglar har mycket speciella lungor med extra lungsäckar. De kan därför flyga högt och ändå klara det låga lufttrycket. Rekordet är meter där man sett storspovar. Människor klarar inte den höjden utan syrgastub eller tryckkabin. Att sätta i halsen Luftstrupen och matstrupen är två olika rör som går bredvid varandra i halsen. Om man får mat i luftstrupen kan man i värsta fall kvävas. Det är i stort sett omöjligt att svälja mat eller dryck så att den hamnar i luftstrupen när du äter. När man sväljer täpps luftstrupen till och matstrupen öppnas. Det är därför man inte kan andas samtidigt som man sväljer. Testa! Men det kan hända att man råkar få mat eller annat i halsen om man springer runt, hostar eller skrattar med något i munnen. Då kan det komma ner i fel strupe. Det gäller då att hosta så mycket man kan så att matbiten kommer upp igen. Fungerar inte det måste man snabbt få hjälp. Astma Astma är en sjukdom som påverkar luftvägarna. Det finns olika typer av astma. Man kan få astma om man är allergisk t.ex. mot pälsdjur. Men man kan ha astma fast man inte är allergisk, t.ex. när man blir överansträngd eller får luftrörsinfektioner. När man har astma får man svårt att andas eftersom luftrören drar ihop sig och slemhinnan svullnar. Det blir svårt för luften att komma igenom luftrören. Det finns olika behandlingar mot astma som gör att inflammationen i luftrören dämpas och svullnaden lägger sig. Länktips 9 Kroppen

10 Grundboken s röda blodkroppar vita blodkroppar blodplättar Blod och hjärta Blodet är en röd vätska. Om man tittar på en droppe blod i ett mikroskop, ser man att vätskan egentligen är gulaktig och genomskinlig. Att blodet ser rött ut beror på alla små röda blodkroppar som svävar omkring i vätskan. Den röda färgen är ett ämne som innehåller järn. Färgämnet heter hemoglobin, och det är hemoglobinet som transporterar syret från lungorna ut i kroppen. Vätskan i blodet kallas blodplasma. Den innehåller vatten och många ämnen som är lösta i vattnet. l mikroskopet kan man också se stora vita blodkroppar. När du får en infektion, till exempel när du blir förkyld, bildas det fler vita blodkroppar. Som en räddningspatrull rycker de ut och slukar alla bakterier. När man får ett sår bildar ämnen i blodet ett nät. I det nätet fastnar blodplättar och hindrar blodet att fortsätta rinna. Så bildas en sårskorpa. Huden, kroppens eget skydd, har 1skadats. Blodkärlen har gått sönder. Det blöder. Men det kan vara bra att det blöder lite för då spolas en del bakterier bort. De vita blodkropparna angriper 2bakterierna. Kampen kan bli så svår att många vita blodkroppar dör. Det är de som blir var. Blodet levrar sig. I skydd under sårskorpan bildas det ny vävnad. Såret läker. Hjärtat Det är hjärtat, en flitig muskel, som med väldig kraft pumpar runt blodet i hela kroppen. Det tar bara en minut för blodet att strömma ett helt varv i kroppen. Du kan känna pump tagen från hjärtat ungefär en gång i sekunden. Det är din puls. Ditt hjärta är ungefär lika stort som din knutna hand. Hjärtat har två halvor som är skilda åt. Den högra halvan pumpar blod till lungorna. När blodet kommer tillbaka till hjärtat från lungorna rinner det in i den vänstra halvan, som pumpar det syresatta blodet vidare ut i kroppen. När det vänder tillbaka, rin ner det in i hjärtats högra halva igen och sedan på nytt till lungorna. Kroppens transportsystem Det finns mellan fyra och fem liter blod i en människa. Blodet skvalpar inte omkring hur som helst utan pumpas runt i små rör som kallas blodkärl eller ådror. Man kan säga att blodet är kroppens järnväg som fraktar näring, syre, koldioxid och sopor till rätt ställe. Blodet hämtar näring från tarmen och syre från lungorna och strömmar sedan fullastat ut till kroppens alla delar. Där lämnas syret och näringen. När blodet hämtar syre i lungorna, så lämnar det samtidigt av koldioxid som vi andas ut. Och samtidigt som blodet hämtar näring i tarmarna, så lämnar det kvar döda blodkroppar och annat avfall där. Blodkärlen De små rören där blodet rinner kallas för blodkärl. De som pressar ut blodet i krop pen heter artärer. Blodkärlen grenar sig och blir smalare. De allra smalaste blodkärlen heter kapillärer. De blodkärl som leder tillbaka till hjärtat igen kallas vener. Biologi Sårskorpan är vårt eget plåster. 3När läkningen är klar faller sårskorpan bort. Man kan se ett ärr. De flesta ärren försvinner efter en tid. Blodkärlen i kroppen är som ett förgrenat nät. Ljusrött = syresatt blod, kommer från lungorna. Mörkrött = syrefattigt blod med koldioxid, går till lungorna. 30 kroppen kroppen 31 Blod och hjärta Mål för uppslaget är att eleverna... vet var i kroppen hjärtat sitter.... vet vilka funktioner hjärtat, lungorna och blodet har.... kan förklara hur hjärtat, blodet och lungorna samverkar.... vet vad blodet består av. Reflekterande frågor till text och bild Har någon ett ärr? Vad är ärr? (Märket som blir kvar när ett sår läkt och sårskorpan fallit bort kallas ärr. Vissa försvinner medan andra blir kvar, ibland resten av livet.) Har ni varit med om att hjärtat slagit fort utan fysisk ansträngning? (Om man är nervös eller rädd kan det ge upphov till hjärtklappning.) Hur fungerar blodomloppet? (Det är viktigt att förklara att blodomloppet är ett slutet system, blodet går runt i kroppen. På bilden på s. 31 i grundboken syns inte de minsta kapillärerna.) Förslag till lärarledda uppgifter Organ i kroppen Använd arbetsblad 1, s. xx. Låt eleverna med hjälp av boken rita ut blodomloppet. De kan sitta i par och med hjälp av sin skiss förklara hur hjärtat, blodet och lungorna samverkar. Kreativ NO Blodomloppet Syftet är att eleverna ska förstå att blodomloppet är ett slutet kretslopp som går runt i hela kroppen. Använd arbetsblad 1, s. xx. Visa på en uppförstorad bild av kroppen eller låt eleverna göra egna bilder. Rita ut hjärtat på bilden. Ta sedan en tunn röd tråd och limma eller tejpa fast på hjärtat. Tråden ska sen ut i hela kroppen, till fötterna, armarna, huvudet osv. Det ska symbolisera blodomloppet. Tråden får inte klippas av, det är ett slutet kretslopp. Finns det inte tillgång till röd tråd så använd en röd penna. Vill man göra en effektfull tavla kan man klippa ut kroppen och klistra den på ett svart eller rött papper. Kreativ NO Forma med lera Syftet är att eleverna ska få en uppfattning om organens utseende, storlek och form. Låt eleverna använda lera och forma olika organ med händerna. De kan börja med att titta på bilder och ta reda på mått på organen de ska forma. Enkelt är hjärtat som är som en knuten hand eller hjärnan som är som två knutna händer. Prata om hur organen ser ut och låt gärna flera elever sitta runt ett bord och jobba med samma organ. Det skapar inspiration och samtal mellan eleverna. 10 Kroppen

11 Grundboken s Mer om sår Ta reda på mer om olika sår, sticksår, skärsår och skrapsår. Be skolsköterskan berätta och visa hur man tvättar och lägger olika förband. Mer om blod Ta reda på hur man kan byta blod, hur en blodtransfusion fungerar. Begrepp artär, blod, blodplasma, blodkärl, blodplättar, hemoglobin, hjärta, kapillär, puls, röda blodkroppar, syrefattig, syresatt, sårskorpa, var, ven, vita blodkroppar, ådrorna, ärr Fakta Blod Blodet bildas inuti skelettbenet i den s.k. benmärgen. Det bildas ungefär tre miljoner röda blodkroppar per sekund i din kropp. En röd blodkropp lever i ungefär fyra månader. När de bryts ner bildas det ett brunt färgämne som kroppen använder i solbrännan, men som också kasseras och går ut med avföringen och ger den dess bruna färg. Om man kunde lägga alla röda blodkroppar som finns i en människa i en lång rad skulle de räcka fyra varv runt jorden! Det finns olika egenskaper hos människors blod. Man brukar dela in blod i olika blodgrupper: A, B, AB och 0. Om man förlorar mycket blod vid en svår skada måste man göra en blodtransfusion. Det betyder att man ger blod från någon annan människa till den skadade. Då är det viktigt att det blir från en blodgivare med rätt blodgrupp. Blodgrupp A kan ta emot blod från A och 0, blodgrupp B från B och 0, AB kan ta emot från alla grupperna men grupp 0 bara kan ta emot från 0. Det finns ytterligare en faktor i blodet som måste stämma vid blodtransfusion och det är den s.k. Rh-faktorn. Den kan vara positiv (Rh+) eller negativ (Rh-). Blodet kan avslöja mycket om hur kroppen mår. Därför brukar man ta olika blodprover när någon är sjuk. Hjärtat Hjärtat har fyra rum: högra och vänstra kammaren samt högra och vänstra förmaket. Från högra kammaren pumpas blodet till lungorna där det syresätts. Därifrån strömmar blodet till vänstra förmaket och därefter till vänstra kammaren. a a. höger förmak b. höger kammare c. vänster förmak b d. vänster kammare e. aortan Till höger förmak (a) kommer syrefattigt blod från kroppen. Det rinner ner i höger kammare (b) som pumpar ut det till lungorna. I lungorna syresätts blodet och rinner tillbaka till hjärtat. Nu kommer det in i vänster förmak (c) och vidare till vänster kammare (d). Från vänster kammare pumpas det syrerika blodet ut genom aortan (e) till kroppen. Hjärtat pumpar ut blodet med stor kraft via artärerna till kapillärerna. Från de smala kapillärerna samlas blodet och rinner tillbaka i venerna. I venerna drivs blodet tillbaka till hjärtat genom att vi använder muskler. I venerna är blodtrycket inte lika högt som i artärerna. För att hindra blodet från att rinna åt fel håll har venerna klaffar. e d c 11 Kroppen

12 Grundboken s Från vänstra kammaren pumpas syrerikt blod ut i kroppen och så småningom kommer syrefattigt blod till högra kammaren osv. Mellan högra och vänstra hjärthalvan finns en kraftig skiljevägg. Mellan förmak och kammare finns hjärtklaffar. Hjärtslagens frekvenser mäts genom att man räknar slagen per minut, pulsen. Hjärtats pumpande åstadkommer ett tryck i blodet, blodtrycket som varierar under olika faser i hjärtats arbete. Varje dygn pumpar hjärtat slag och det passerar liter blod. Hjärtat på en människa slår ca 70 slag per minut, på en näbbmus slag per minut och på en elefant 20 slag per minut. Hjärtats muskel får sin blodförsörjning genom kransartärerna. Om kransartärerna drabbas av blodpropp får man hjärtinfarkt. Hjärtmuskulaturen styrs av elektriska impulser från hjärnan. Det sker automatiskt och styrs bl.a. av syrehalten i blodet. Impulserna mäter man med EKG (elektrokardiografi). Pacemaker är en liten elektrisk apparat som man opererar in i personer när hjärtat inte fungerar som det ska. En pacemaker känner av hjärtats slag och om hjärtat slår för långsamt så tar pacemakern över. Den första pacemakern opererades in 1958 och var tillverkad i Sverige. Länktips (Läs under Temasidor, Kroppen.) 12 Kroppen

13 Grundboken s Kroppens reningsverk Kroppens eget försvar Kroppen har två stora reningsverk: levern och njurarna. De behövs för att kroppen ska bli av med alla oanvändbara eller farliga ämnen som vi kan få i oss när vi andas och äter. LUNGORNA. När man andas ut åker koldioxid med ut. Det är en gas som vi inte behöver, vår avgas. De runda små kulorna är bakterier som fastnat på flimmerhåren i halsen. Bilden är en förstoring. Om man blir sjuk kan det bero på att man blivit infekterad av bakterier eller virus. Man kan få feber, ont i halsen eller bli snuvig. Bakterier Man kan bli sjuk av bakterier som kommit in i kroppen. Bakterier är små levande celler. De är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. Vi kan andas in dem, men de kan också finnas i maten om den är dålig. Ibland kan man få bakterier i ett sår. De flesta bakterier som kommer in i oss tar kroppens eget försvar hand om. De vita blodkropparna går till attack och avlägsnar dem. Ibland är bakterierna för många och då måste man få någon medicin. Penicillin är en vanlig medicin mot bakteriesjukdomar. Men alla bakterier är inte skadliga för oss. Det finns en mängd bakterier som vi har nytta av. Ute i naturen finns många bakterier som hjälper till med nedbrytningen av växter och djur. I våra tarmar finns det bakterier som hjälper oss att få ut viktiga ämnen ur maten. Utan dem skulle vi inte klara oss. Sådana nyttiga bakterier finns bland annat i yoghurt och filmjölk. Virus Virus kan man också bli sjuk av. Det finns en mängd olika sorts virus. De är mycket mindre än bakterierna. När du blir förkyld är det virus som orsakar det. För att kunna bekämpa virus har de vita blodkropparna speciella metoder. De lär sig att känna igen virustypen och bildar antikroppar, ett slags försvar, mot den. Då utplånas alla sådana virus. Det kallas att man är immun mot den sjukdomen. Om du har haft vattkoppor så får du inte det igen. Det beror på att dina vita blodkroppar har antikroppar mot den sjuk domen. Men eftersom det finns många olika förkylningsvirus så kan man ändå bli förkyld många gånger. Vaccinering Mot vissa sjukdomar brukar man vaccinera sig. Då får man en spruta med döda eller mycket försvagade bakterier eller virus. De kan inte angripa dig, men dina blod kroppar börjar tillverka antikroppar mot dem och du blir immun. Det betyder att om du senare blir smittad av den sjukdomen så blir du inte sjuk. I våra två NjURAR silas allt blod genom miljoner små filter. Här skiljs farliga och onyt tiga ämnen bort från blodet innan det rinner vidare. Ämnena som måste bort från kroppen är lösta i en vätska som rinner från njurarna ner till urinblåsan. Vätskan heter urin (kiss). lever njurar lungor LEVERN väger ungefär ett och ett halvt kilo hos en vuxen person. Varje minut tar levern emot en liter blod som kommer från tunntarmen med näringsämnen. Bland dem finns också ämnen som vi inte behöver eller som är skadliga för oss. De giftiga ämnena bryts ner i levern innan de skickas vidare med blodet till njurarna. Biologi URINBLÅSAN är en elastisk påse där urinet samlas. När urinblåsan är full, blir man kissnödig. När man kissar blir man av med de ämnen som kroppen inte behöver eller som är skadliga. tarmar urinrör urinblåsa TARMARNA. Samtidigt som blodet hämtar näringsämnen från maten i tarmarna så lämnar det av skräp. Det kan vara bakterier, utslitna celler och döda blodkroppar. Här blandas det också med sådana ämnen från maten som kroppen inte kan använda. Det är allt detta som blir avföring (bajs) som hamnar i ändtarmen, och som man sedan bajsar ut. 32 kroppen kroppen 33 Kroppens reningsverk och eget försvar Mål för uppslaget är att eleverna kan beskriva och förklara varför det är skillnad i höjd och form på de svenska fjällens och Alpernas bergstoppar. förstår begreppet exploatera. förstår hur människan påverkar och förändrar naturen. får veta mer om Alpernas natur, några arter som lever där och hur de anpassat sig. Reflekterande frågor till text och bild Har ni varit sjuka någon gång? Var det bakterier eller virus som var orsaken? Fotot på s. 33 i grundboken visar bakterier på flimmerhåren, men det är lite andra färger och väldigt uppförstorat. Vad är en bakterie? (Bakterier är levande celler. De är så små att vi inte kan se dem med blotta ögat. Det finns massor av olika bakterier som lever på olika ställen på jorden. Vissa lever i oss och hjälper till med att bryta ner maten. Bakterier är livsviktiga, inte bara för oss utan i alla kretslopp. Men det finns bakterier som är skadliga för oss och gör oss sjuka.) Vad är det för skillnad på bakterie och virus? (Virus är mycket mindre än bakterier. Sjukdomar orsakade av bakterier kan botas med medicin, men på virus fungerar det inte. Kroppens försvar mot virus är att bilda antikroppar. Om man fått en typ av virus en gång bildar kroppen antikroppar, ett försvar mot dem, så nästa gång känner de igen viruset och kan försvara sig mot det. Man kan vaccinera sig mot virus men inte mot bakterier. Bakterier är levande celler men virus kallar man ofta inte levande. De tar sig in i celler och omprogrammerar dem.) Har ni tagit en spruta någon gång? Varför? Förslag till lärarledda uppgifter Organ i kroppen Använd arbetsblad 1, s. xx, och låt eleverna med hjälp av boken rita ut levern, lungorna, njurarna, urinblåsan och tarmarna. De kan arbeta i par och med hjälp av sin skiss förklara hur kroppens reningsverk fungerar. Mer om bakterier och virus Be skolsköterskan att berätta om olika vaccinationer och om virus och bakterier. Begrepp bakterie, cell, immun, lever, njure, nedbrytning, urinblåsa, vaccinering, virus 13 Kroppen

14 Grundboken s Fakta Njurar och urin När kroppen förbränner olika näringsämnen och när olika delar av organen använts och blivit utslitna bildas skräp och avgaser. Olika avfallsämnen skulle skada om de stannade kvar i kroppen. De måste samlas ihop och skickas ut på något sätt. En del andas vi ut (koldioxid) en del svettas vi bort. Blodet renas genom ett filter, njurarna. Den reningsproceduren pågår ständigt och varje dygn passerar ca 180 liter blod genom njurarnas reningsfilter. Från njurarna strömmar sedan urinen ut i urinblåsan som i sin tur töms när man kissar. Man kissar omkring 1,5 liter per dygn. Man har två njurar som är ca 10 cm stora och bruna till färgen. Viktiga och farliga bakterier Bakterier är encelliga organismer som nästan kan liknas vid hur våra celler ser ut. Bakterier är väldigt små, mikroskopiskt små, och kan ha olika former som kulor, spiraler eller stavar. En bakterie förökar sig genom att dela på sig. Är det en bra miljö för bakterien kan den föröka sig till flera miljoner på några timmar. Bakterier finns i alla ekosystem på jorden. De finns i kokande varma källor och i isar, på syrefattiga bottnar i haven och till och med på radioaktiva ställen som i en kärnreaktor. Man tänker ofta på bakterier som de som orsakar sjukdom, men det finns många olika bakterier, allt från dem som ger oss sjukdomar till dem som är livsviktiga för oss. Bakterier är viktiga i näringskedjor och det finns massor av bakterier i mage och tarmar som hjälper oss att bryta ner maten. Det finns bakterier som överlever behandlingar man gör för att bli av med dem, som att äta penicillin De bakterierna har utvecklat ett skydd mot läkemedlet och man kallar det för resistenta bakterier. Detta är ett stort problem. Det skulle kunna leda till att sjukdomar som man tidigare kunde ta medicin mot kanske inte längre går att bota. Man använder dessutom antibiotika när man opererar på sjukhus och utan det skulle en operation blir mer riskfylld, eftersom smittor skulle kunna spridas i de öppna såren. Virus Man diskuterar fortfarande om virus ska räknas som en livsform. Det beror på att virus inte liknar någon annan livsform som finns. Ett virus kan inte föröka sig på egen hand utan går in i en cell och programmerar om den så att cellen börjar tillverka fler virus. Den kan gå in i alla celler: bakterier, djurceller och växtceller. Mot virus finns i regel inga botemedel. Antibiotika som man ger mot bakterier fungerar inte mot virus. Men de flesta virussjukdomar läker kroppen ut själv. Det som hjälper är om kroppen på något sätt blir immun mot ett virus. Vid ett fåtal virussjukdomar kan man ta läkemedel för att kontrollera sjukdomen och hjälpa kroppens läkningsprocess. Urinvägsinfektion En vanlig sjukdom är urinvägsinfektion. Det är bakterier som tränger in i urinröret och upp till urinblåsan. Om bakterierna bara finns där kallas det för blåskatarr. Om bakterierna kommer upp till njurarna kan det bli allvarligare och i värsta fall leda till blodförgiftning. Man behandlar idag urinvägsinfektion med olika antibiotika. Länktips (Läs under Temasidor, Kroppen.) 14 Kroppen

15 Grundboken s Våra muskler När du har ätit upp din hamburgare springer du iväg ut. I dina muskler förbränns kolhydraterna. Du får ny energi som håller dig varm, men som också gör att du orkar röra dig. Musklerna i din kropp är mycket bra på att använda energin till rörelse. Men en hel del av energin blir värme. Det känner du när du har ansträngt dig, till exempel spelat fotboll ett tag. Då blir du extra varm och svettig. Hur kan man röra sig? Det är musklerna som gör att man kan röra sig. De hjälper dessutom till att hålla balansen. Musklerna kan bara arbeta genom att dra ihop sig. Därför arbetar musklerna ofta tillsammans två och två. När man böjer armen är det muskeln på ovansidan som drar ihop sig. Men när man sträcker ut armen, är det i stället muskeln på undersidan som drar ihop sig. Musklerna sitter fast i skelettet med senor. Om man böjer armen lite grann, kan man känna en kraftig sena i arm vecket. När senan drar i underarmsbenet hjälper den muskeln att böja armen. Ordet muskel kommer från latin och betyder liten råtta. När musklerna rör sig under huden ser det ut som en liten råtta som rör sig! Mer om muskler Vi har också muskler som inte sitter fast i skelettet, till exempel runt munnen, i pannan, tungan, tarmarna och hjärtat. En del muskler arbetar automatiskt, utan att man vet om det. Andra muskler kan man styra med viljan. Kan du komma på några muskler som du bestämmer över, och några som arbetar av sig själva? Musklerna består av smala trådar som kallas muskelfibrer. De ligger samlade i långa paket och är omgivna av hinnor. Trådarna är ungefär så tunna som hårstrån och kan bli 30 cm långa. Man kan se hur muskler ser ut när man äter kött och fisk, för det är djurens muskler vi äter. Det är bra att röra sig mycket och använda sina muskler. Ju mer du använder dina muskler, desto mer växer de och desto kraftigare och starkare blir de. Det är därför idrottare tränar mycket. Om man är sjuk och ligger till sängs länge blir musklerna mindre och svagare. Aj, träningsvärk! Efter att ha ansträngt sig mer än vanligt, eller om man har gjort rörelser som man inte är van vid, kan man bli öm i musklerna. Då hann inte andningen med. Det kom inte tillräckligt med syre i musklerna och då bildades mjölksyra i musklerna. Det kallas träningsvärk. Det gör ont, men det är inte farligt. Det tar emot att träna mer när musklerna värker. Men det bästa sättet att bota sådan träningsvärk är faktiskt att göra rörelserna igen. Gör dem lugnare och under kortare pass, så att andningen hinner med och kan ge musklerna mer syre. När man har tränat på det sättet en tid, så bildas det fler små blodkärl som kan ge musklerna mer syre. Träningsvärk tränar man bort! Biologi Armböjarmuskeln heter biceps och armsträckarmuskeln heter triceps. Den muskel som arbetar är markerad med rött. Stretching motverkar träningsvärk. 34 kroppen kroppen 35 Våra muskler Mål för uppslaget är att eleverna förstår vad musklerna har för roll i kroppen och att de behöver energi. vet det finns muskler i hela kroppen. förstår hur viktigt det är att röra på sig. Reflekterande frågor till text och bild Bilden på s. 34 i grundboken visar var på kroppen vi har muskler. Var finns det inga muskler? Tränar ni musklerna ibland? Har ni haft träningsvärk, hur kändes det? Förslag till lärarledda uppgifter Musklernas fibrer Skär en köttbit och visa hur en muskel ser ut. Visa muskelfibrerna. Mer om muskler Be idrottsläraren ha fys-träning och prata om vilka muskler som tränas samt visa stretching. Begrepp automatisk, biceps, energi, förbränna, muskel, muskelfibrer, mjölksyra, sena, triceps, träningsvärk Pröva dina muskler Kan du rulla tungan? (10 % kan) Kan du göra klöverbladstunga? (1 % kan) Kan du nå näsan med tungan? Hakan? Vilka grimaser kan du göra? Vi gör grimaser för att visa hur vi mår, det är ett sätt att kommunicera med varandra. Hur ser man ut när man är arg? Glad? Ledsen? Förvånad? Sur? Visa med hela kroppen samt med musklerna i ansiktet. Vilka muskler används när du gör olika rörelser, t.ex. sit-ups? 15 Kroppen

16 Grundboken s Fakta Tre olika slags muskler Det finns tre olika slags muskler: skelett-, glattoch hjärtmuskler. Skelettmusklerna är de muskler som sitter fast i skelettet och kan påverkas med viljan. De sitter i t.ex. benen och armarna. Vi föds med en viss mängd skelettmuskler och får inte fler. Däremot ökar storleken på musklerna. Glattmusklerna kan inte styras med vilja. Det finns i bl.a. luftrören, tarmarna och blodkärlen. De fungerar som sammandragningar och kan t.ex. pressa maten vidare genom tarmarna. Hjärtmusklerna finns i hjärtat. De ser mer ut som nät och pumpar ut blodet i blodkärlen. Dessa muskler kan inte styras av viljan. Motion Kroppen är till för att röra sig. Ju mer stillasittande man är, desto mer besvär kan man få med kroppen. Ett sätt att hålla sig frisk är att röra på sig. Det finns många studier som visar att om man rör på sig och håller kroppen igång kan man slippa flera sjukdomar. När man är barn är det viktigt att få springa, hoppa och klättra. Det bygger upp kroppen för framtiden. För att röra på sig måste man inte nödvändigtvis träna en viss idrott. Går man ofta, springer, går i trappor, böjer sig och rör på sig i vardagen, t.ex. till och från skolan och på raster, så håller man kroppen igång. Att röra på sig gör dessutom att man minskar risken för att bli överviktig. Att vara överviktig är en hälsofara och kan leda till fetma. När man åldras ändras kroppen. Muskler kan minska och försvinna. Det är viktigt att även äldre tränar och rör på sig. Det ger bättre balans och håller hjärnan igång. Förändra musklerna Anabola steroider är olagliga ämnen, konstgjorda hormoner, som en del tar för att få större muskler, i form av tabletter eller med spruta. Det är olagligt och farligt för hälsan. Förutom att kroppen ändras fysiskt kan man ändras psykiskt. Man kan få sömnproblem, bli aggressiv eller bli deprimerad. De som tävlar inom idrott får ta tester för att kontrollera att de inte tagit anabola steroider eller andra ämnen som är olagliga. Det kallas dopning om någon idrottare tagit ämnen som förändrar kroppen. Dopning är förbjudet och man blir avstängd från tävlingar om man dopat sig. Man vill inte att deltagare ska dopa sig för att alla ska delta på lika villkor, men även för att det är en risk för hälsan. Länktips (Läs under Temasidor, Kroppen samt Liv och hälsa.) 16 Kroppen

17 Grundboken s KRANIUM är ett namn för benen i skallen. Det skyddar din ömtåliga hjärna och kan sägas vara kroppens egen hjälm. Att huvudet är runt gör att skallen blir extra stark. BRÖSTKORGEN består av revbenen och bröstbenet. Den skyddar hjärtat, lungor och magsäcken. Bröstkorgen är elastisk. Det märker du när du andas djupt. Du har 12 par revben. Skelettet Varför har man ett skelett? Jo, därför att det ger kroppen dess form och stadga. Det skyddar också ömtåliga delar av kroppen. Skelettet består av hårda ben, men ändå är du rörlig. Det beror på att skelettdelarna är många och att de passar perfekt ihop. Mellan skelettdelarna finns olika slags leder. HALSKOTOR. Vi har sju stycken halskotor precis som alla däggdjur. RYGGRADEN ger stadga åt hela kroppen. Den är svagt S formad, vilket gör den fjädrande och stark. Ryggraden består av många kotor som är staplade på varandra. Det är därför den går att böja så mycket åt olika håll. Skivorna kallas diskar. Brosk är ett ämne som är segt och elastiskt. ryggmärg disk Genom kotorna går ryggmärgen som är en viktig del av nervsystemet. Mellan kotorna ligger skivor av brosk. Ryggmärgen ligger skyddad inuti kotorna. Vad består skelettet av? Det är framför allt två ämnen som bygger upp ditt skelett. Det är kalcium och fosfor. Kalcium kallas ockå kalk. Både fosfor och kalcium finns bland annat i mjölk. Skelettet är hårt och verkar vara dött, men det är en levande vävnad precis som alla andra organ i kroppen. Det behöver hela tiden näring och energi. Om man råkar ut för en olycka så att man bryter en arm eller ett ben, så kommer blodet med reservdelar och benet läker ihop. Det är inte bara musklerna som är bättre om de används, det gäller också skelettet. Ju mer du rör dig, desto starkare blir ditt skelett. Hela tiden repareras det och smådelarna byts ut. Man har räknat ut att en människa byter ut sammanlagt 40 skelett under sin livstid. Benbrott Om man bryter ett av benen i skelettet så är det viktigt att det hålls stilla och placeras i rätt läge när det ska läka. Det gör man med hjälp av gipsbandage eller skenor. För att veta hur skadan ser ut brukar man göra en röntgenundersökning. BÄCKENET består av höftbenen och är format som en skål. Det bär upp magen, tarmarna och andra inälvor. Höftleden är en kulled. Den kan vridas runt åt flera håll. SVANSKOTOR. Har du svans? Ja, Lederna i fingrar och knän fungerar som gångjärn som bara går att böja åt ett håll. du har faktiskt några små svanskotor längst ner på ryggraden. Det är en rest av den svans som våra förfäder hade en gång för mycket länge sedan. Biologi LÅNGA RÖRBEN finns i våra armar och ben. Rörbenen är nästan ihåliga men förstärkta av smala tvärslåar. Därför är inte rörbenen så tunga. Röntgenkamerans strålning går igenom muskler, men inte ben. Det är alltså bara benen vi ser på fotot. Ser du vilket ben i handen som är brutet? 36 kroppen kroppen 37 Skelettet Mål för uppslaget är att eleverna förstår skelettets funktion. kan namnge några skelettdelar i kroppen. förstår att kosten är viktig även för skelettets uppbyggnad. Reflekterande frågor till text och bild Vad ser ni på fotot på s. 37 i grundboken? Var är benet brutet? Har ni brutit något ben i kroppen? Vilka skelettdelar kan ni känna på er själva och vilka kan ni inte känna? Mer om skelettets form och konstruktion Titta hur kraniet är uppbyggt. Jämför med kupoler på byggnader. Hur ser fötterna ut? Hur ser höfterna ut? Jämför med broar och valv och pelare. Titta på kända byggnader som La Mezquita (moskén i Cordoba, Spanien) eller Vasilijkatedralen, (Moskva, Ryssland). Förslag till lärarledda uppgifter Studera skelett Finns det någon modell av skelett från djur eller människa på skolan, ta fram det och titta på. Vad har man de olika skelettdelarna till? Jämför med bokens uppslag. Känn samtidigt på den egna kroppen. Kan man känna nackkotor, nyckelben eller revben? 17 Kroppen

18 Grundboken s Mer om leder Det finns fler leder än boken tar upp. Låt eleverna ta reda på vilka det finns, var de sitter och testa att röra och känna för att förstå hur de fungerar. Mer om skelett Låt eleverna ta reda på hur olika djurs skelett ser ut. Jämför med insekter som har skelettet utanpå kroppen. Leta fram och skriv ut bilder. Låt några anordna en utställning där man ska gissa vilka djurskelett det är på bilderna. Utgrävda skelett Hur kan man veta allt man vet om förr i tiden? Ta reda på hur arkeologer och forskare kan ta fram fakta genom skelettdelar. Vad är kol-14 metoden? I Koll på historia finns fakta om utgrävningar från Vasaskeppet. Där kan man läsa mer om all fakta man kunnat ta fram från personer som fanns med på skeppet genom utgrävningar och fynd av skelett. Kreativ NO Placera ut organen Syftet är att eleverna ska lära sig organens namn och placering. Dela in klassen i mindre grupper. Först ska de rita en kropp, någon i gruppen kan vara mall och ligga på ett stort papper. De ska sedan rita och måla olika organ som ni läst om på ett annat papper, som de klipper ut och placerar på kroppen. Alla organ ska ha placerats ut och vara i så rätt storlek som möjligt när kroppen är klar. Avslutningsvis kan grupperna få som uppgift att med hjälp av bilden på kroppen berätta om blodomloppet, matspjälkningen, andningen och kroppens reningsverk. Kroppen kan sitta uppe och ni kan återkomma till den när eleverna läser om fler organ. Begrepp benbrott, bröstkorg, bäcken, disk, fosfor, halskota, långa rörben, kalk, kalcium, kranium, ryggmärg, ryggrad, skelett, svanskota Bygg ett skelett Använd arbetsblad 4, Skelettpusslet, s. xx. Här finns en bilder på skelettdelar som eleverna kan klippa ut och pussla ihop till ett helt skelett. Kreativ NO Skelettet som sprattelgubbe Syftet är att eleverna ska upptäcka kroppens leder och var på kroppen de finns. Använd arbetsblad 4, s. xx. Klipp ut lårben, smalben, underarm och överarm. Klistra delarna på ett hårdare papper och klipp ut delarna. Sätt ihop delarna med varandra med hjälp av påsnitar/jungfruben. Fäst inte för hårt för de ska gå att röra. Vill man fortsätta med sin sprattelgubbe kan man fästa en tråd som gör att man kan dra i snöret för att få gubben att sprattla. Mall för hur man fäster snöre på sprattelgubbar finns att hitta på nätet. 18 Europas sista vildmark?

19 Grundboken s Fakta Skelett Människans skelett har lite mer än 200 ben. En del ben är stora, som lårbenet, och andra är små, som delarna i tårna. Skelettet är en levande vävnad och utgör ca en femtedel av människans kroppsvikt. Blodet transporterar byggstenar, t.ex. kalcium, till skelettet som hela tiden förnyas. Du gör av med ett skelett på två år. Att lyfta gaffeln till munnen när du äter kräver samarbete av 50 olika muskler och rörelser i 30 leder. Runt alla skelettben finns en benhinna som är rik på nerver. Det känner man om man till exempel blir sparkad på smalbenet. Ett nyfött barns skelett är ganska mjukt. Ryggraden består av sju halskotor, tolv bröstkotor, fem ländkotor, korsbenet och fyra svanskotor. Mellan kotorna finns skivor av brosk som kallas disk. De gör att man kan röra ryggraden lättare. Om du skulle mäta dig på morgonen och sedan på kvällen samma dag, kanske du är lite kortare på kvällen. Det är nämligen så att under dagen trycks diskarna ihop. Genom alla kotor går en kanal, kotkanalen, som ryggmärgen ligger i. Det finns olika typer av skelett: skelett utanpå kroppen, skelett inuti kroppen och skelett som har vätskefyllda hålrum. En skalbagge har skelettet utan på kroppen, precis som många andra insekter och även kräftor. Nässeldjur (t.ex. maneter och koralldjur) och ringmaskar (t.ex. havsborstmaskar, iglar och daggmaskar) har skelett som är som hålrum fyllda med vätska. Människor har skelett inuti kroppen. Skelettets uppgift är inte bara att ge stadga åt kroppen och skydda ömtåliga organ. Inne i skelettbenen finns hålrum som är fyllda med benmärg. I benmärgen bildas bl.a. blodets röda blodkroppar. Hos barn som växer har alla ben röd benmärg, men hos vuxna har en del av benmärgen ersatts av fett. Det finns en fettreserv i benen. Under den tid skelettet växer har benen en mjukare vävnad i ytterändarna. Det är brosk. Efterhand förbenas brosket och då växer benet. Hos foster är nästan hela skelettet av brosk. I ytterörat och i näsan har man brosk hela livet. Atlaskotan I den grekiska mytologin berättas om en titan, jätten Atlas, som slogs mot gudarna. När titanerna förlorade bestraffades de av gudarna. Atlas fick uppgiften att med sina händer och axlar bära upp hela himlavalvet. Om himlen och jorden inte kunde röra varandra skulle det inte kunna bli fler titaner, eftersom jorden och himlen var föräldrar till alla titaner. Långt senare blev Atlas förstenad. Så tror man att berget Atlas blev till. Den översta halskotan heter Atlaskotan, eftersom den håller upp huvudet precis som Atlas höll upp himlen. Kol-14 metoden För att ta reda på hur gammal en benbit är kan man använda en metod som kallas för kol-14-metoden. Det finns flera olika varianter av grundämnet kol (isotoper). Kol-14 är en variant av kol och finns i allt levande. En enkel förklaring till hur metoden fungerar är att man mäter sönderfallet av kol-14. När något dör börjar nämligen kol-14 sönderdelas. Det man mäter är hur långt sönderfallsprocessen har kommit och på så sätt kan man räkna ut hur länge något har varit dött fick Willard Frank Libby nobelpris för sin upptäckt av kol-14 metoden, en metod som har varit till stor nytta för historiker, geologer och arkeologer. Länktips (Läs mer under Temasidor, Kroppen.) 19 Kroppen

20 Grundboken s Händer I handen finns många små ben och mellan dem finns leder. Leden mellan handen och tummen är särskilt rörlig. Det gör att vi kan använda våra händer på många olika sätt. Fingrarnas rörelser styrs med hjälp av långa starka senor från underarmens muskler. Fingertopparna tillhör de mest känsliga av våra kroppsdelar. Tänk på hur skickligt en synskadad kan läsa punktskrift! Fötter I vår fot finns 26 olika småben. Tillsammans med senor, muskler och ledband bildar de ett stadigt, men ändå lagom fjädrande fotvalv att stå på och hålla balansen med. Vår stortå är riktad framåt. Då får vi en bättre plattform att stå på. Om man jämför med andra däggdjur har vi långa fötter. Det behövs eftersom vi bara går på två ben och då krävs det större fötter för att hålla balansen. Många däggdjur, som till exempel katten, går på tårna. Du har säkert sett att tassen bara är en del av foten och att hälen sitter högt upp på benet. Kor och hjortdjur går dessutom bara på tåspetsarna på två tår (klövar). Hästen står på sina hovar som är yttersta delen av mittentån på varje fot. blodkärl emalj tandben pulpa nerver käkben tandkött Tänder Vi föds utan tänder, men så småningom börjar de första mjölktänderna växa fram. Efter ungefär tre år har man fått sina 20 mjölktänder. När man är sex sju år växer de per manenta tänderna fram. Det börjar med att de tränger ut mjölktänderna, som först blir lösa och sedan trillar ut. Du kommer väl ihåg hur du kunde vicka på dem innan du tappade dem? De innersta tänderna kommer mycket sent, ungefär när man är 20 år. De kallas visdomständer. En vuxen person har 32 tänder. Framtänderna är avbitarverktyg. De knöliga kindtänderna tuggar man med. Tänderna har ett extra hårt hölje av emalj. j är kroppens hårdast material. Innanför emaljen finns tandben. Längst in finns pulpan med blodkärl och nerver. Tänderna lever och behöver näring från blodet. Tandroten sitter nedsänkt i käkbenet. När man får hål i en tand har emaljen gått sönder och bakterier förstör tandbenet. Om det blir hål ända in till pulpan gör det mycket ont. knä häl Biologi Naglar Vi har naglar på våra fingrar och tår. De är hårda, men hör ändå inte ihop med skelettet. De består av hornämne och är bildningar från huden. Andra djur har klor, klövar eller hovar. FLADDERMUSEN flyger med händerna. Mellan fingrarna har de en flyghud som de kan spänna ut. APORNAS tumme är kortare än vår och inte lika rörlig. Däremot har aporna tumme istället för stortå på sina fötter. Det gör att de kan klättra bra. VARGEN har precis som många rovdjur långa hörntänder som håller fast bytet. 38 kroppen kroppen 39 Händer, fötter, naglar och tänder Mål för uppslaget är att eleverna vet hur tänder är uppbyggda. vet mer om skelettdelarna händer och fötter. Reflekterande frågor till text och bild Vad kallas hästens, kattens och kons fötter? (häst: hov, en tå, katt: tass, fem tår, ko: klöv, två tår) Har ni haft hål i tänderna? Vad gjorde man då? Vad lagade man med? Förslag till lärarledda uppgifter Tänder Använd arbetsblad 5, Tänder, s. xx. Diskutera vilka tänder eleverna har, när de tappade tänderna och hur det kändes. På folktandvårdens hemsida och finns frågor och svar och även filmer och spel för barn. Experiment med äggskal Använd arbetsblad 6, Äggskal och ättika, s. xx. Kreativ NO Avtryck Låt eleverna göra handavtryck och fotavtryck. De kan göra dem på ett stort papper eller alla kan gör sina egna. Vill man blanda in andra avtryck, leta i böcker efter olika djurs spår och rita av, t.ex. varg, björn, skata, talgoxe, svan och hare. Se gärna till att storleken stämmer. Mer om tänder Besök en tandläkarmottagning om ni har möjlighet, och be någon visa hur tänder ser ut och hur lagning av dem går till. Eleverna kan skriva ner frågor i förväg. Hur fungerar en tandställning och hur sätts den fast? Mer om djurs fötter och händer Leta fram fakta om olika djur med specialiserade fötter och händer, t.ex. känguru, säl, val, ren, apa och olika fåglars vingar och fötter. Tips på djur med spännande tänder: flodhäst, haj, krokodil, gädda, bäver och huggorm. 20 Kroppen

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Vad händer i kroppen när man tränar?

Vad händer i kroppen när man tränar? Vad händer i kroppen när man tränar? För att du ska kunna spela fotboll, hoppa hopprep, leka jaga, klättra i träd och springa i skogen, så måste din kropp fungera. Det är inte bara armar och ben som måste

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan

OCH~ ~------------------- FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT FORSVAR. 146 Människan FODA, MATSPJALKNING, TRANSPORT OCH~ FORSVAR NÄR DU HAR ARBETAT MED AVSNITTET FÖDA, MATSPJÄLKNINCi, TRANSPORT OCH FÖRSVAR KAN DU redogöra för vilka födoämnen vi behöver och vad de används till i kroppen

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

och muskler Hud, skelett

och muskler Hud, skelett Hud, skelett och muskler Mycket av det som du lägger märke till hos en annan människa har att göra med hud, skelett och muskler. Hela kroppen täcks ju av hud. Och det är skelettet och musklerna som ger

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Människan. leliiiii. En människas

Människan. leliiiii. En människas '-:DJ Det stora ögonblicket är inne! Spermien är framme vid äggcellen. Nu tränger den in i ägget och befruktar det. Nio månader senare föds en helt ny människa. MÄNNISKAN Människan Det finns ögonblick

Läs mer

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på:

Teoripass 1 Kost. Syfte Syftet med lektionen är att försöka medvetandegöra eleverna på: Teoripass 1 Kost Inledning Vikten gällande kost i dagens samhälle har aldrig varit större än den är idag. Människor blir mer och mer medvetna om vad de stoppar i sig, men det finns även de som tror att

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats.

Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Här följer svar på några frågor som vi av erfarenhet vet ofta dyker upp efter att man opererats. Vad var det som gjorde ont i buken? Hur såg blindtarmen ut? Behöver jag äta antibiotika efter operationen?

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering,

att andas lite fel under en längre period kan framkalla likartade symptom som vid hyperventilering, Naturlig hälsa Andas dig frisk och Andas rätt det ökar din energi och fettförbränning och håller dig friskare. Jag vill att folk ska bli medvetna om sin andning i vardagen, inte bara när de går på yoga,

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8

MAT OCH HÄLSA. Hem- och konsumentkunskap år 8 MAT OCH HÄLSA Hem- och konsumentkunskap år 8 Mål med arbetsområdet Kunna namnge de sex näringsämnena och veta vilka som ger oss energi Ha kännedom om begreppet energi; vad det behövs för, vilka mått som

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett.

Rita ett vackert höstlöv till din text. Om du vill kan du gå ut och plocka ett. Naturen på hösten!!!! Namn: Svara på följande frågor i ditt kladdhäfte: 1. Varför har vi olika årstider? 2. Varför har träden blad/löv? 3. Vad är fotosyntes? 4. Skriv så många hösttecken du kan! 5. Varför

Läs mer

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl

Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Hälsovård, sjukvård och tandvård för dig som söker asyl Om du är sjuk Ring vårdcentralen om du är sjuk och behöver vård. Ring vårdcentralen även när ditt barn är sjukt. Du kan ringa dygnet runt. Har det

Läs mer

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte

IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte IDROTT OCH HÄLSA Teorihäfte Mentala effekter av träning och annan fysisk aktivitet Avspänning och avslappning Om man ofta är spänd, psykiskt och/eller fysiskt blir man lätt trött. Den psykiska spänningen

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning

TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning TÖI ROLLSPEL B - 016 Sidan 1 av 6 Sjukvårdstolkning Ordlista invandrarbyrå tolkförmedling blodsockervärden glukosuri sockersjuka/diabetes endokrinologen kramper i vaderna ärftligt senkomplikationer symtom

Läs mer

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra?

Kondition åk 9. Vad har puls och kondition med varandra att göra? Kondition åk 9 Vad har puls och kondition med varandra att göra? När du tränar regelbundet ökar ditt hjärtas förmåga att pumpa ut blod i kroppen. Hjärtat blir större och mer blod kan pumpas ut vid varje

Läs mer

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning

Blodbrist. Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Blodbrist Vad beror det på? Läs mer: Sammanfattning Allmänt När man har blodbrist, så kallad anemi, har man för få röda blodkroppar eller för liten mängd hemoglobin i de röda blodkropparna. Hemoglobinet,

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med?

Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr. Vilka ämnen ingår. Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Vi jobbar så här: Varför läser vi om människan och Sinnenas äventyr Vilka ämnen ingår Vad skall vi gå igenom? Vilka förmågor jobbar vi med? Hur ser vår bedömningsmatris ut? Hur skall vi visa att vi når

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de

Grodor. Malmö Naturskola. Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Grodor Små grodorna, små grodorna är lustiga att se Ej öron, ej öron, ej svansar hava de Fel. Grodor har både öron och svans. Öronen sticker inte ut på kroppen som på människor men de finns där. Örat syns

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar

Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn. Information till föräldrar Neonatalavdelningen Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Information till föräldrar 2 Hjälp att lära känna och förstå ditt för tidigt födda barn Målet med den här foldern är att hjälpa

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Kroppen. Studiematerial. TEMA:

Kroppen. Studiematerial. TEMA: Studiematerial. TEMA: Kroppen Studiematerial från Göteborgs Naturhistoriska Museum. Slottsskogen Östra, Museivägen 10, 413 11 Göteborg. 010-441 44 01 www.gnm.se Vad luktar det? Ta fram tre skålar. Lägg

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem

Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Författare och illustratörer: Emma Ingeström, Johannes Solomonsson, Elina Janson och Agnes Ekberger. Publicerad: 2015-09-18 av LiU igem Det är en härlig och solig sommardag. Och vad passar bättre än

Läs mer

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden

Matstrupsbråck. Matstrupsbråck. Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Matstrupsbråck Matstrupsbråck Information inför operation av matstrupsbråck med titthålsmetoden Kirurgiska kliniken, Enheten lap/bukväggskirurgi Malmö, Trelleborg och Landskrona 1 Text Överläkare Agneta

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Att vara närstående vid livets slut

Att vara närstående vid livets slut Att vara närstående vid livets slut Kvinnosjukvården / Sunderby sjukhus Gynekologisk cancer Anna Pohjanen Anna Pohjanen 1 av 7 Den sista tiden. När livet går mot sitt slut blir den sjuka tröttare och sover

Läs mer

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter.

Fotosyntesen. För att växterna ska kunna genomföra fotosyntesen behöver de: Vatten som de tar upp från marken genom sina rötter. Fotosyntesen Fotosyntensen är den viktigaste process som finns på jorden. Utan fotosyntesen skulle livet vara annorlunda för oss människor. Det skulle inte finnas några växter. Har du tänkt på hur mycket

Läs mer

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation

Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Information till vuxna patienter inför halsmandeloperation Tanken med denna information är att ni som får era halsmandlar opererade ska må så bra som möjligt efter operationen och återgå till normal kost

Läs mer

Apotekets råd om. Förkylning hos barn

Apotekets råd om. Förkylning hos barn Apotekets råd om Förkylning hos barn Det finns ungefär tvåhundra olika för kylningsvirus i omlopp. Om ett enda av dem får fäste i ditt barns luftvägar, så svullnar slemhinnan och börjar producera mer slem

Läs mer

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp

Här får du se några sidor av VIP-boken min kropp. Hela boken är på 24 sidor och kan beställas via www.ltdalarna.se/vip VIP min kr opp VIP min kropp 1 Den här boken handlar om din kropp. Här finns lite fakta om kroppen och om hur du sköter den. Längd och viktkurva kan du fylla i själv efter eller under ditt besök hos skolsköterskan. Likaså

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Nikotinläkemedel och abstinensbesvär Håll ut! Andra broschyrer inom området: Tobak och

Läs mer

Information till närstående

Information till närstående Information till närstående Tanken med den här informationen är att ge råd så att ditt barn ska må så bra som möjligt efter halsmandeloperationen och kunna återgå till normal kost och normala aktiviteter

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

15 Huden och våra rörelseorgan

15 Huden och våra rörelseorgan 15 Huden och våra rörelseorgan 15.1 1 Hudens delar 2 Olika fingeravtryck 3 Leta bov 4 Sola eller inte? OH1 Fingeravtryck 5 Dött eller levande? 6 Hår och naglar i mikroskop 7 Väderkänsligt hår 8 Kallt och

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Fotosyntes i ljus och mörker

Fotosyntes i ljus och mörker Inledning Fotosyntes i ljus och mörker Vi ställer krukväxterna i fönstret av en anledning och det är för att det är där det är som ljusast i ett hus. Varför? Alla levande organismer är beroende av näring

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

Vad vinner du på att sluta röka?

Vad vinner du på att sluta röka? Vad vinner du på att sluta röka? 1 I denna broschyrserie ingår: Vad vinner du på att sluta röka? Förbered rökstoppet Läkemedel vid rökstopp Stopp och Håll ut! Tobak och vikt Snus Ett material av Sluta-Röka-Linjen

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande:

Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: Instuderingsfrågor - Hållbar utveckling Facit med kortfattade svar Alla gör frågor om naturkunskap, östersjön och pandemi Dessutom följande: BA3A: Regnskog och växthuseffekten (sälar o isbjörnar) BA3B

Läs mer

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage

Apotekets råd om. Gaser och orolig mage Apotekets råd om Gaser och orolig mage De allra flesta har någon gång upplevt besvär med magen i någon form. Det kan vara allt ifrån symtom som diarré, förstoppning, gaser till mer diffusa symtom som magknip,

Läs mer

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT!

MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! MÅLTID SKRIV EN LOCKANDE TEXT! KUNSKAPSKRAV FÖR FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Det som bedöms i uppgiften är den markerade delen av kunskapskravet för förmågan att kommunicera. Eleven kan samtala om och diskutera

Läs mer

Symptom. Stamcellsforskning

Symptom. Stamcellsforskning Stamcellsforskning Det stösta hoppet att finna en bot till diabetes just nu är att framkalla insulinbildande celler i kroppen. Det finns dock två stora problem för tillfället som måste lösas innan metoden

Läs mer

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index:

Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com. Index: Handledning: Tvångsmata en sjuk kanin med Critical Care(version 1) Författare: HenricLuijten@hotmail.com Index: 1.0 Vad är det här för handledning? 1.1 När tvångsmata? 1.2 Är det svårt att tvångsmata en

Läs mer

Klimat, vad är det egentligen?

Klimat, vad är det egentligen? Klimat, vad är det egentligen? Kan man se klimatet, beröra, höra eller smaka på det? Nej, inte på riktigt. Men klimatet påverkar oss. Vi känner temperaturen, när det regnar, snöar och blåser. Men vad skiljer

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor

Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Övningar att börja med Det allra viktigaste är att övningarna präglas av gemenskap, respekt och icke-dömande hållning. Avslappningssagor Avslappningssagor kan vara bra att börja med, eleverna får träna

Läs mer

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären.

Detta händer mjölken från kon till dess vi kan köpa den i paket i affären. Mjölk Mjölk betraktas som ett av våra nyttigaste livsmedel. Det beror på att den innehåller så många av de näringsämnen som är särskilt viktiga för kroppen. De viktigaste ämnena är kalcium ( C), protein,

Läs mer

Blås- och bäckenbottenträning

Blås- och bäckenbottenträning Blås- och bäckenbottenträning För män Blåsan.se Fakta om inkontinens Inkontinens är vanligare än du tror. Cirka 5 % av alla män har någon form av inkontinensbesvär. Inkontinens drabbar inte bara äldre

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Stora öron och långa fingrar

Stora öron och långa fingrar Stora öron och långa fingrar 1 Läs meningarna och dra streck till rätt slut. En plats där ett djur bor är djurets Ökenräven har stora öron för att Fingerdjuret bor på Fjällugglan har Havsleguaner Japanska

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF)

Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Förstå din kropp Idiopatisk lungfibros (IPF) Första upplaga: 2013 2013 by Pocketdoktor GmbH Författare: Dr. Erica Herzog, dr. Felix Knauf, dr. Philipp Kirchhoff. Grafisk design: Patrick Lane Tryckt i Sverige

Läs mer