Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Transkript

1 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): The Digestive System Dick Delbro Vt-11

2 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s )

3 Sammanfattning av mag-tarmkanalens funktioner Motilitet mekanisk digestion Sekretion kemisk digestion Absorption Barriärfunktion

4 Fig. 24-1

5 Fig Mag-tarmkanalens struktur

6 Motilitet mag-tarmkanalens mekaniska funktioner och rörelsemönster Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt skikt. Muskelaktiviteten samordnas i olika rörelsemönster ( motilitetsprogram ), som fyller olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös aktivitet. Ett sådant grundläggande program är den peristaltiska reflexen.

7 Fig. 24-4

8 Mag-tarmkanalens nervösa aktivitet Kommer från autonoma nervsystemet. Sympaticus från ryggmärgen. Parasympaticus från hjärnan och ryggmärgen. Enteriska nervsystemet mag-tarmkanalens egen hjärna.

9 Fig. 24-5

10 Många funktioner i mag-tarmkanalen styrs av hormoner som produceras i magtarmslemhinnan. Vissa funktioner styrs av både autonoma nerver och hormoner. Vissa hormoner och hormonliknande substanser verkar lokalt och inte via blodbanan.

11 Viktiga strukturer i munhålan Hårda gommen Mjuka gommen Tungan Tänderna Tonsillerna

12 Fig. 24-6

13 Munhålans salivkörtlar Ca. 1,5 liter/dygn. Innehåller muciner (glykoproteiner). Fuktar munslemhinnan. Fuktar tuggan. Löser upp kemiska substanser i födan som stimulerar smaklökarna. Innehåller amylas som startar nedbrytning av kolhydrater i födan.

14 Fig. 24-7

15 Reglering av salivsekretionen Den viktigaste styrningen är via parasympatiska nerver. Transmittor: Acetylkolin. Alla läkemedel som innehåller atropin eller en atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin, psykofarmaka) riskerar att ge upphov till muntorrhet!!!

16 Esofagus är en transportsträcka mellan munhåla och magsäck Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt muskulatur. Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda mellan sväljningar: Övre och nedre esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES kallas också Cardia. Sväljning: 4 avsnitt.

17 Fig

18 Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda. Samtidigt startar mekanisk och kemisk nedbrytning av födan, och utportionering till tolvfingertarmen via nedre magmunnen (pylorussfinktern)

19 Fig

20 Fig

21 Parietalcellen Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för upptag av vit. B12 i distala tunntarmen. Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn. Syrans uppgifter: - Döda mikroorganismer. - Aktivera proteinnedbrytande pepsinogen från pepsin (från Chief celler).

22 Fig

23 Reglering av syrasekretion sker i tre faser, med hjälp av parasympatiska nerver (vagusnerven) och hormonet gastrin (från magsäcksslemhinnan)

24 Fig

25 Hur skyddas mag-tarmslemhinnan från syran? Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a. beroende på prostaglandiner). När syran kommer ner i tolvfinger-tarmen frisätts hormonet sekretin från slemhinnan till blodet. Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som neutraliserar syran.

26 Tunntarmen I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både mekaniskt och av enzymer som frisätts från tunntarmsslemhinnan och också från pankreas. Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som absorberas av tunntarmsslemhinnan till tarmblodet. Tre delar: - Tolvfingertarmen (duodenum) - Jejunum - Ileum.

27 Fig

28 Fig

29 Vad händer när födan kommer ner i duodenum? Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från duodenumslemhinnan till blodet. CCK går till pankreas och tillsammans med sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + enzymer) per dygn.

30 Kolhydratnedbrytningen Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater. Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater. I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner mindre kolhydrater till monosackarider. Monosackarider tas upp (via diffusion) från tunntarms-lumen till tarmblodet.

31 Proteinnedbrytningen Startar i magsäcken med pepsin. Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex. trypsin) som bryter ner proteiner till peptider. På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner peptider till aminosyror. Aminosyror tas upp (via diffusion) till tarmblodet.

32 Fettnedbrytningen Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i duodenum via gallgången. Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till mindre fettdroppar (miceller). Pankreaslipas bryter ner triglycerider i micellerna till fria fettsyror. Fria fettsyror tas upp (via diffusion) till villuscellerna.

33 Levern kroppens största körtel (1,5 kg) Producerar en rad olika plasma-proteiner. Viktig roll i ämnesomsättningen. Avgiftar blodet som kommer från tarmen (portakretsloppet). Producerar galla.

34 Fig

35 Fig

36

37 Gallblåsans uppgifter Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa rinner gallan direkt från levern till tarmen. När man äter fett frisätts CCK som går med blodet till gallblåsan och kontraherar denna så galla tömmer sig i duodenum. Galla = bikarbonat + kolesterol + gallsalter + bilirubin + ev. andra utsöndringsprodukter (vissa läkemedel).

38 Fig

39 Tjocktarmen (kolon + rektum) Uppgifter: Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon. Lagra avföring, och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt. Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin. Vad har appendix för funktion?

40 Fig

41 Fig

42 Defekationsreflexen = avföringsreflexen

43 Vattentransporten i mag-tarmkanalen

44 Fig

45 Hur transporteras vatten? Två olika mekanismer 1. Vatten pressas från en punkt till en annan av ett tryck. Exempel: Vatten pressas från blodbanan i njurens glomerulus till proximala tubulus och bildar primärurinen. 2. Vatten dras från ett område med lågt antal partiklar till ett område med högt antal partiklar en så kallad osmotisk kraft.

46 Hur transporteras vatten från tarmlumen till tarmens blodkärl? I villustoppen är det hög NaCl-koncentration. Detta skapar ett osmotiskt sug, som drar vatten från lumen in till blodkärlen i villus. I tjocktarmen (som saknar villus) är det samma princip: En hög NaCl-koncentration drar till sig vatten från lumen till blodkärlen.