Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet
|
|
- Viktor Forsberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten, översikt: Matpjälkningskanalen Körtlar i magtarmkanalen Buken, översikt Bukhinnan Magtarmkanalens blodförsörjning Stora kärl Portasystemet Tarmsystemets muskulatur och tarmrörelser Tarmens innervering Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi Matspjälkningsapparaten, anatomi Sekretion i matspjälkningsapparaten Munhåla Matstrupen, Esofagus/Oesophagus Magsäcken, ventriculus, gaster Bukspottskörteln, pancreas Levern, hepar Tunntarmen, duodenum, jejunum, ileum Tjocktarm, colon Bukhinnan, peritoneum Tarmhistologi 1
2 Instuderingsfrågor Anatomi: 1. Organens namn på svenska och med språk 2. Valda strukturer på sv och i vissa fall med språk 3. De stora kärlen i buken på svenska och medicinskt språk 4. Med hjälp av kunskap om organens medicinska benämningar kunna förstå medicinska benämningarna på kärlen till bukens organ. Fysiologi: 1. Exokrina körtlar: vad innehåller deras sekret? Vilken funktion har sekretet/enzymet? 2. Endokrin sekretion: vilka hormoner/produkter insöndras? Vilken funktion har ämnet? 3. Hur regleras den exokrina sekretionen från respektive organ? (via hormoner, nerver och andra stumuli) 4. Hur regleras den endokrina sekretionen från respektive organ? (via hormoner, nerver och andra stumuli) Anatomi och fysiologi: 1. Hur är organen i matspjälkningskanalen uppbyggda för att klara sina funktioner? 2. Hur är portakrestloppet uppbyggt och vilka funktioner är det byggt för att klara? Syfte/ funktion Finfördela Mekaniskt Tugga Magsäckens och tarmens rörelser Enzymatiskt Absorbera Bryta ned och ta upp mat Kolhydrater Proteiner Fetter Skydda Immunförsvar en stor mängd lymfoid vävnad, (lymfknutor) 2
3 Finfördela, absorbera, skydda Kolhydrater, proteiner och fett används i ämnesomsättningen, metabolismen Kolhydrater bryts ned till enkla sockerarter, framför allt glukos (druvsocker) Proteiner bryts ned till fria aminosyror Fett bryts ned till glycerol, fria fettsyror och kolesterol Absorptionsfas Näringsämnen absorberas från tarmen Glukos, aminosyror och fettsyror används direkt eller lagras I cellerna sker en nettoproduktion av proteiner anabolism Postabsorbtionsfas Förbränning av fettsyror Ketoner bildas i levern Blodglukoskoncentrationen hålls uppe, i huvudsak av levern Glykogen bryts ned, glykogenolys Glukos nybildas, glukoneogenes Vävnadsproteiner bryts ned katabolism Ex: Enteral nutrition Patienter som är nedsövda under längre tid får enteral nutrition. stimulerar blodflödet undvika atrofi, vävnadsförtvining, vilket kan leda till bakterieinvasion från tarmen till blodbanan med blodförgiftning, sepsis, som följd Undersökning av magsäcken: Gastroskopi 3
4 Matspjälkningsapparaten, översikt Maten tas in i munhålan Fortsätter ner genom svalget, pharynx Esophagus, matstrupe peristaltik, kan svälja ner och upp Magsäck, ventrikel ~ 2 h Tunntarm (duodenum, jejunum, ileum) ~ 3-5 h största näringsupptaget Tjocktarm colon ~ 8-15 h vätskeupptag ca 1,5 kg bakterier Colon sigmoideum Faeces (bajs) lagras Rectum Viljestyrd muskulatur i ändtarmens yttre ringmuskel, sfinkter Bild 13.2 Översikt över matspjälkningsorganen (Människokroppen, Sand 2006) (Petrén) Körtlar i matspjälkningsapparaten, översikt Munhålan Spottkörtlar Magsäcken, ventriculus, gaster (Tubulära) körtlar i magsäcksslemhinnan och i området nära pylorus, nedre magmunnen Bukspottskörtel, pancreas Lever, hepar Galla lagras i gallblåsan, vesica fellea Tunn- och tjocktarmslemhinnan (Tubulära) körtlar i tarmslemhinnan Figur 10.1 Matsjpälkningssystemet: mag-tamkanalen och accessoriska organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) 4
5 Buken, översikt Bukhinnan, peritoneum klär bukens vägg och håller bukens organ på plats Innehåller kärl och nerver, lagrar fett Intraperitoneala organ omges av bukhinnan Magsäck Lever Tunntarm Tjocktarm Mjälte Retroperitoneala organ, bakom bukhinnan Tolvfingertarmen (½) Delar av tjocktarmen Bukspottskörteln Njurarna tarmkäx, mesenterium Figur 10.3 Peritoneum i förhållande till bukhålans organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Infraperitoneala organ, under bukhinnan Urinblåsan Ändtarmen Livmodern Bild 13.7 Sagittalsnitt genom kroppen visar förhållandet mellan peritonealhålan, bukhinnan och vissa av bukorganen. (Människokroppen, Sand 2006) Magtarmkanalens blodförsörjning Aorta abdominalis, bukaorta Tre stora grenar till MT-kanalens organ Truncus coeliacus (bukinälvsartärstam) Matstrupe Magsäck Lever Mjälte Bukspottkörtel Proximala ½ av tolvfingertarman A mesenterica superior (tarmkäxartär) Tunntarmen Tjocktarmen: proximala delen Tjocktarmen A mesenterica inferior (tarmkäxartär) Tjocktarmen: distala delen Ändtarmen Bild 13.6 Bakre bukväggen och några av de retroperitoneala organen (Människokroppen, Sand 2006) Det syrefattiga blodet förs via portakretsloppet V portae, portådern, via levern till v. cava inferior, nedre hålvenen 5
6 Embryologisk bakgrund U R T A R M Framtarm Mittarm Esofagus Ventrikel Proximala ½ av duodenum Hepar, pancreas Distala ½ av duodenum Jejunum, ileum Caecum, colon ascendens Prox 2/3 av colon transversum Truncus coeliacus Arteria mesenterica superior Baktarm Distala 1/3 av colon transversum Colon descendens Colon sigmoideum Rectum Arteria mesenterica inferior Portakretsloppet Två seriekopplade kapillärsystem ett i tarmarna ett i levern förbinds via v. portae, portådern V. hepatica V. portae för blod till levern från Magsäck Bukspottkörtel Mjälte Tarmar Lever V. cava inf. Via levervenerna (vv hepaticae) förs blodet till nedre hålvenen, v cava inferior Matstrupe, esofagus V. portae Mjälte I levern: Omvandling och lagring av näringsämnen Omvandling av ämnen som ska brytas ned och utsöndras, t ex bilirubin, läkemedel Immunförsvar Ändtarmen, rectum Bild 8.31 Portakretsloppet och vena cava-systemet har förbindelse med vrandra genom anastomoser i 1. matstrupens nedre del (esofagusvener), 2. navelregionen, 3. retroperitoneala rummet i buken, 4 ändtarmen (hemorrojdalvener).(anatomi och fysiologi, Sonesson 2006) 6
7 Bukhinnan, peritoneum Två blad (Peritoneum parietale, peritoneum viscerale) tarmkäx, Mesenterium Veck av bukhinnan som fäster tunntarmen mot bakre väggen, innehåller kärl och nerver Tjocktarmens tarmkäx, mescolon (ascendens, transverum, descendens, sigmoideum) tarmkäx, mesenterium Större bukhinnevecket, omentum majus Utgår från magsäcken, hänger framför colon transversum och tunntarmsslyngorna, innehåller depåfett Lilla bukhinnevecket, omentum minus mellan magsäcken och levern Bild 13.7 Sagittalsnitt genom kroppen visar förhållandet mellan peritonealhålan, bukhinnan och vissa av bukorganen. (Människokroppen, Sand 2006) Figur 10.3 Peritoneum i förhållande till bukhålans organ (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Embryologisk bakgrund: bukhåla, bukhinna Och så här gick det till: Vissa organ hamnade inuti bukhålan; intraperitoneala organ: Magsäcken, levern och gallblåsan, jejunum, ileum, blindtarmen, colon transversum och colon sigmoideum Andra organ hamnade bakom bukhålan; retroperitoneala organ: Bukspottskörteln, delar av duodenum, colon ascendens och colon descendens 7
8 Histologi tvärsnitt av tunntarmen Mukosa Starkt veckad ytförstoring tarmludd villi för att öka näringsupptaget Kapillärnät och lymfkärl i varje villus Tunica mucosa Tunica submucosa Tunica muscularis externa Tunica serosa, adventitia Epitelceller med microvilli ytan på varje cell är veckad Bägarceller producerar slem Lymfknutor i mukosan Figur 10.2 Matspjälkningskanalens vägg, uppbydd av olika lager (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Bild 13.3 Snitt av tunntarmsväggen. Största delen av övriga matspjälkningskanalen är uppbyggd på samma sätt. (Människokroppen, Sand 2006) Histologi tvärsnitt av tunntarmen Submukosa Kärl, nervceller Muskularis Glatt muskulatur Figur 10.7 Strukturell bild av tunntarmen (Anatomi och Cirkulärt muskelskikt fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Längsgående muskelskikt Bildar 3 band i colon: tenia coli Haustra colons utbuktningar Nervceller Serosa bindväv en del av bukhinnan, peritoneum Bild 13.3 Snitt av tunntarmsväggen. Största delen av övriga matspjälkningskanalen är uppbyggd på samma sätt. (Människokroppen, Sand 2006) 8
9 Matspjälkningskanalens muskulatur Muskulatur i matsjälkningskanalen: Mellan svalg och anus (esofagus rektum): I början och slutet: viljestyrd muskulatur tvärstrimmig muskulatur i svalg och anus Glatt muskulatur Icke viljestyrd Autonoma nervsystemet Parasypmaticus aktiverar Sympaticus dämpar Enteriska nervsystemet, ENS Tarmens eget nervsystem Tarmsystemets rörelser Transport Peristaltik Transporterar tarminnehållet, kymus, framåt i magtarmkanalen Bidrar till att finfördela maten Segmenteringsrörelser Knådar kymus fram och tillbaka Blandar kymus med matspjälkningsvätskorna Fördelar om s a ny kymus kommer i kontakt med tarmepitelet 9
10 Tarmens innervering: ENS ENS enteriska nervsystemet bukhjärnan Nervcellsplexus i matstrupe, magsäck och tarm Tarmrörelser tack vare ENS enteriska nervsystemet Förmedlar även information om tarmlumens innehåll Sensoriska neuron (afferenta) samlar information om ph, vattenhalt, matsmältningshormoner Fler neuron i ENS än i ryggmärgen fördelade i två plexa, nervflätor: Plexus submucosus (Meissners plexus i submukosan) Plexus myentericus (Auerbachs plexus mellan glatta muskellagren) ENS fungerar även utan styrning från hjärnan via autonoma nervsystemet och räknas därför ibland som ett eget nervsystem utöver CNS och PNS Tarmens innervering: autonoma nervsyst ENS står under inflytande av PNS Motoriska, efferenta neuron styr glatt muskulatur: tarmrörelser, sammandragning av arterioler och körtelceller Parasympaticus n vagus (X) Sympaticus ger motsatt effekt: Sekretion Tarmrörelser Genomblödning Sekretion Tarmrörelser Genomblödning 10
11 Exempel: Tarmens innervering Ex: Avsaknad av ENS distalt i tarmen (Morbus Hirschsprung) Ex: Spastisk colit colon irritabile Symptom: förstoppning Megacolon abnorm utvidgning av tarmen eftersom födan ej kan föras framåt Måste ta bort den del som saknar innervering vanlig, svårbehandlad sjukdom Många olika transmittorsubstanser överför signaler mellan olika typer av nervceller i ENS Rubbningar i omsättningen av transmittorsubstansen serotonin (5-HT) har en trolig koppling till spastisk colit Länktips: copyright: C-H. Berthold, professor emeritus, neuroanatomi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet Översikt Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi Matspjälkningsapparatens anatomi Sekretion i matspjälkningsapparaten Munhåla Matstrupen, Esofagus (Oesophagus) Magsäcken, ventriculus, gaster Bukspottskörteln, pancreas Levern, hepar Tunntarm, duodenum, jejunum, ileum Tjocktarm, colon 11
12 Matspjälkningsapparatens anatomi Munhåla Matstrupe, esofagus Övre magmun, cardia Gallblåsa, vesica fellea/ biliaris Levern, hepar Nedre magmun, pylorus Tolvfingertarm, duodenum Höger colonkrök (flexura coli dextra) Colon ascendens (uppåtstigande tjocktarm) Ileum (krumtarm) Blindtarm, caecum Blindtarmsbihanget, appendix vermiformis Svalget, pharynx Magsäck, ventriculus, gaster Bukspottskörtel, pancreas Vänster colonkrök (flexura coli sinistra) Colon transversum (tvärgående tjocktarm) Jejunum (tomtarm) Colon descendens (nedåtstigande tjocktarm) Colon sigmoideum (S-formade tjocktarmsdelen) Ändtarm, rectum (Petrén) Sekretion i matspjälkningsapparaten Exokrin sekretion körtlar som utsöndrar sekret till utanför kroppen har utförsgång t ex svettkörtlar samt körtlar i magtarmkanalen: Jämför: Endokrin sekretion körtlar som insöndrar sin produkt till blodet saknar utförsgång t ex hypofysen, binjurarna, tyroidea Spottkörtlar Körtlar i ventrikeln Bukspottskörtelns exokrina del (OBS! Har även endokrin funktion!) Levern galla Körtlar i tarmmukosan 12
13 Munhålan Figur 10.4 Munhålans anatomi (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Palatum durum, Hårda gommen Palatum molle, Mjuka gommen Uvula palatina, Gomspenen Gomseglet (velum palatinum) (Gingiva) tandkött Tonsilla palatina, gomtonsill/ halsmandel Pharynx, svalg Under tungan: Mynningen av underkäksspottkörteln, glandula submandibularis Mynningar av undertungspottkörteln, glandula sublingualis Figure 24-4 (Principle of anatomy and physiology, Tortora 2000) Saliv Producerar 1,5 liter saliv/dygn Vatten 99% lättare att tugga löser smakämnen Mucin binder vatten och smörjer födan Enzymer Amylas, enzym som bryter ner stärkelse Lysosym, bakteriedödande enzym Antikroppar Immunförsvar mot virus och bakterier Karbonatjoner, HCO 3 - motverkar lågt ph motverkar syra på tandemalj Fosfat skydd för tandemalj Kalcium skydd mot avkalkning vid högt ph fäller svårlösliga kalciumsalter ut i form av tandsten 13
14 Spottkörtlar Tre stora spottkörtlar Salivutsöndringen ökar vid parasympaticus b a Salivutsöndringen minskar vid sympaticus Parasympaticus: Tung-svalgnerven glossopharyngeus (n.ix): öronspottkörteln. Ansiktsnerven, n.facialis (n.vii): spottkörtlarna under tungan och underkäken Fig 12.9 (Nienstedt) (Bilden har firat sitt 100- årsjubileum makroanatomin har varit välkänd länge.) De stora spottkörtlarna a. Öronspottkörteln, glandula parotis (parotidea) (parig) b. Underkäksspottkörteln, glandula submandibularis (parig) c. Undertungspottkörteln, glandula sublingualis c Figur Sväljning (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Esofagus matstrupen Matstrupen, esofagus, ca 25 cm lång passerar bakom luftstrupen, trakea platt rör (se på filmen!) övre 1/3 av matstrupen har viljestyrd, tvärstrimmig muskulatur nedre 2/3 har glatt muskulatur 3 trånga passager vid struphuvudet vid passagen av arcus aortae vid passagen genom diafragma (hiatus esophageus, här passerar även n. vagus) Matstrupen och dess relation till omgivande organ. (Sonesson) 14
15 Exempel: Hiatus esofageus Ex: (Hiatus esofageus), förträngningen där esofagus passerar genom diafragma, mellangärdet hindrar reflux, sura uppstötningar Reflux kan ge upphov till esofagit och i förlängningen även öka risken för strupcancer Ändelsen -it = inflammation Översikt Matspjälkningssystemets anatomi och fysiologi Matspjälkningsapparatens anatomi Sekretion i matspjälkningsapparaten Munhåla Matstrupen, Esofagus (Oesophagus) Magsäcken, ventriculus, gaster Bukspottskörteln, pancreas Levern, hepar Tunntarm, duodenum, jejunum, ileum Tjocktarm, colon 15
16 Magsäcken, ventriculus eller gaster J-formad till vänster i bukhålans övre del, medialt om mjälten på vänstra sidan Cardia, övre magmunnen Hindrar sur magsaft från att tränga upp i esofagus Fundus luft överst i den del av magsäcken som inte är fylld Corpus Curvatura major Curvatura minor Pars pylorica, Antrum pylori Pylorus, nedre magmunnen Reglerar när magsäcksinnehållet ska vidare till duodenum Duodenum Figur 10.5 (a) Frontalsnitt (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Magsäckens funktion Ta emot (cardia) och lagra mat (fundus, corpus) Övre magmunnen hindrar mat och magsaft från att åka upp Maten stannar i magsäcken i ca 2 h Dela upp maten i små bitar och blanda den med magsaft (corpus, antrum) Blanda magsaft och finfördelade matpartiklar kymus Tömma över magsäckens innehåll i tunntarmen med reglerad hastighet (pylorus) signaler från nästa station, duodenum, verkar hämmande för tömningen av magsäcken via pylorus Figur Peristaltiska rörelser sker framför allt i den nedre delen av magsäcken för mixning och transport av kymus genom pylorus till tunntarmen. (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Lunds Christensen universitet/ 2012) 16
17 Syra bas: ph ph baseras på koncentration av vätejoner (protoner) [H + ] Skala: 0 14 Neutralt : ph mol vätejoner/ liter Lågt ph : surt Högt ph : basiskt, alkaliskt Logaritmisk skala ett steg på ph-skalan motsvarar 10 gångers förändring Magsaftssekretion Exokrina körtelceller i magslemhinnan (epitelet i ventrikeln) producerar magsaft Produktion av ca 3 l magsaft/ dygn ph 1,2 3 Slemhinnan en viktig barriär Mucinproducerande celler/ halsceller Parietalceller Huvudceller Hormonproducerande celler/ endokrina celler Ex: Acetylsalicylsyra kan förstöra barriären dock bättre än salisylsyra! Figur 10.5 (c, d) (Anatomi och fysiologi för sjuksköterskor, Christensen 2012) Bild b Magsäckens k (Människokroppen, Sand 2 17
18 Magsaftssekretion exokrin sekretion Mucinproducerande celler /halsceller: mukus/mucin tjockt sektret skyddar slemhinnan: ph 7 nära slemhinnan Parietalceller: HCl (saltsyra) sänker ph till ca 2 HCl-produktionen stimuleras av gastrin som produceras i pylorus Gastriskt lipas spjälkar fett: triglycerider fria fettsyror och monoglycerider Parietalceller i ff a pylorus-regionen Intrinsic factor, IF mycket viktig för upptag, resorption, av vitamin B12 Vitamin B12 krävs (bl a för) erytropoes, bildning av röda blodkroppar Huvudceller: pepsinogen som spjälkas till pepsin vid lågt ph Pepsin enzym för nedbrytning av protein till peptider (små proteiner) Hormoner i magsäcken (G-celler, ff a i pylorus-regionen) Gastrin hormon, stimulerar magsaftproduktion Gastrin stimulerar parietalceller Dessutom: gastrin stimulerar histaminfrisättning ökar magsaftproduktionen i corpus Ventrikelns kontraktioner ökar (ECL-celler) Histamin lokalt hormon som stimulerar parietalcellerna ökar magsaftproduktionen i corpus (HCl) Dessutom: Sekretin och CCK (kolecystokinin) hormoner från duodenum Hämmar magsäcken: minskar HCl, pepsiongen och magsäcksrörelser 18
19 Exempel: Intrinsic factor, IF Intrinsic factor binder till vitamin B12 B12 kan endast tas upp ur tarmen om det är bundet av IF B12 nödvändigt för DNA-syntes Om brist på IF brist på B12 som inte kan botas med B12-tillskott perniciös anemi, anemi = blodbrist Brist på röda blodkroppar, erytrocyter Kan orsakas av t ex inflammation i magslemmhinnan Behandling: B12-injektioner Ex: Magsaftsproduktion: Magsår (ulcus) Förr: Vagotomi, kapa n vagus för att minska produktionen av HCl, saltsyra Nu: Antibiotika mot magsårsbakterien (helcobacter pylori) +Losec (omeprazol) sänker HCl-produktionen (protonpumpshämmare) Vetenskapshistoria och utveckling av ny behandling 2005 fick Barry Marshall och Robin Warren nobelpriset i medicin/ fysiologi för att ha kartlagt sambandet mellan helicobacter pylori och peptisk ulcussjukdom (gastrit + ulcus i gaster och duodenum). Berömt experiment: för att bevisa sin tes att h.p. orsakar magsår infekterade Barry Marshall sig själv. Han utvecklade magsår och botade sig med antibiotika Robin Warren fann bakterier i antrum på 50% av sina patienter. Barry Marshall odlade bakterien och karaktäriserade h.p Kronisk infektion i antrum leder till förhöjd HCl-produktion i corpus som i sin tur orsakar sår i känsliga delar, speciellt duodenum. Källa: 19
20 Magsaftsproduktion Magsaftsproduktionen stimuleras av 1. Sinnesintryck, cephalisk fas N. vagus Acetylkolin, kolinerga receptorer stimuleras Magsaft, gastrin histamin 2. Mat, gastrisk fas N. vagus Digestion Magsaft, gastrin histamin 20
Matspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning
Läs merMatspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen
Läs merDuodenum och pancreas
Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs merMatspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler
Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merBild. Frontalsnitt av hjärtat
CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv
Läs merPetra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi
Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet
Läs merUrinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)
Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas
Läs merOm diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.
1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen
Läs merAnteckningar på Människokroppen
Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer
Läs merArbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod
Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merPedagogisk planering Elev år 5
Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de
Läs merBild. Frontalsnitt med människans artärer
Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)
Läs merVad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merOmråden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merKROPPEN Kunskapskrav:
Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,
Läs merOrdinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)
Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram
Läs merLite information om Renew Life
Lite information om Renew Life För att förstå vad som gör Renew Life så speciellt måste man först höra historien om grundaren Brenda Watson, som grundade företaget år 1997. När hon plågades av dålig hälsa
Läs merAnonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.
TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)
Läs merDissektion av lamm hjärtslag
Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag
Läs merMag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi
Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalen Cristine Skogastierna Cristine Skogastierna 1 Översikt Översikt mag-tarmkanalen Funktion o anatomi Vem är
Läs merTentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)
Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merMänniskans fysiologi. Matspjälkning och vattenbalans
Människans fysiologi Matspjälkning och vattenbalans Lektion 3 Matens väg genom kroppen Vattenbalans Mat är energi och byggstenar Djur måste äta andra organismer Utvinna energi Organiska molekyler för uppbyggnad
Läs merSJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II)
Institutionen för hälsovetenskaper Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kodnummer: SJSG11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi
Läs merM0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2
Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,
Läs merII. Levern och gallblåsan Preparat 1: Lever Preparat 92: Faste-, normal och fettlever Preparat 55: Gallblåsa
Matsmältningsorganen Mikroskopering I Matsmältningskörtlarna och magsäcken /HH, IV/NB Mikroskoperingens gång: Preparaten mikroskoperas enligt kompendiet Befintliga kunskaper byggs på med hjälp av läroboken,
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI
ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =
Läs merTentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)
Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merOmtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)
Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer
Läs merKostinformation till stomiopererade
Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens
Läs merTentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)
Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv
Läs merRevbensbågen. Ljumsken
Revbensbågen 4 1 5 6 2 7 8 3 9 Ljumsken 1 Epigastriet 2 Navelregionen 3 Hypogastriet 4+5 Högra och vänstra hypokondriet 6+7 Högra och vänstra flanken 8+9 Högra och vänstra inguinalregionen/ljumskregionen
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merNervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.
Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det
Läs merMagtarmkanalens uppbyggnad
Magtarmkanalens uppbyggnad Peter Bergsten Institutionen för medicinsk cellbiologi Digestions- eller matspjälkningsorganets delar Långt rör (matspjälkningskanalen) och de anslutna organen tänder, tunga,
Läs merDen allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell
Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,
Läs merOrgansystemens struktur och funktion Basal medicinsk kompletteringskurs. Deltentamen III
1 Organsystemens struktur och funktion Basal medicinsk kompletteringskurs Deltentamen III 2011-01-14 Sal 2+ 4, Östra paviljongen Kl. 16.00-20.00 Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer på varje
Läs merInstitutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI
UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:
Läs merHälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker
Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Anders Knutsson Mittuniversitetet Sundsvall Vad menas med skiftarbete? = Arbetstider som ligger utanför normalt dagarbete Skiftgång
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merSå fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen
(Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din
Läs merRevbenshalsen. Ligger mellan caput costae och tuberculum costae.
thorax Bröstkorgen apertura thorạcis superior Bröstkorgens övre öppning. cavum thorạcis Brösthålan. Innehåller hjärta, lungor, matstrupe och flera viktiga kärl. Avskiljs från bukhålan av diafragma. arcus
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merSpecifika lärandemål
Inst. för Neurovetenskap, MBB och FyFa Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål Avsnitt 3 (delavsnitt I-II) MATSMÄLTNINGSKANALENS
Läs merLymfsystemet. Lymfsystemets viktigaste uppgifter är att
Lymfsystemet Lymfsystemet är viktigt för att kroppen ska kunna försvara sig mot infektioner av olika slag. Systemet består dels av så kallade lymfatiska organ vilka bildar speciella celler som deltar i
Läs merFÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR
FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler
Läs merValidand och valideringshandledare
Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Validand och valideringshandledare Validand Mejladress Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merSvarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)
Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om
Läs merValidering i Sörmland Rev
Validering av kurs: Medicin 1 (150p) Fördjupad kunskapskartläggning Valideringspedagog Validand Mejladress Personnummer Telefon Särskilda behov Valideringspedagog Mejladress Aktuella veckor för teoretisk
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merProv i BASVETENSKAP (exempel)
Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa
Läs merStudenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.
Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga
Läs merSvält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana?
Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana? Starvation on canine with acute diarrhoea, reliable research or old habit? Sofie Sandström Djursjukvårdarprogrammet Foto: Sofie Sandström
Läs merOmtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)
Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.
Läs merAnonymitetskod / AFA
TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)
Läs merT3-ANATOMI: VISCERA VERSION 2015-02-02 thorax
thorax Bröstkorgen apertura thorạcis superior Bröstkorgens övre öppning. cavum thorạcis Brösthålan. Innehåller hjärta, lungor, matstrupe och flera viktiga kärl. Avskiljs från bukhålan av diafragma. arcus
Läs merFör att förstå lymfsystemet är det nödvändigt att förstå vad som händer i cirkulationssystemet på vävnadsnivå.
Lymfsystemet Lymfsystemet Ett cirkulationssystem som är så komplicerat som blodets behöver stöd. I människokroppen kommer det stödet från lymfsystemet som kan betraktas som en dottercirkulation till blodcirkulationen.
Läs merNMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)
NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast
Läs merTentamen. Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp. Kurskod: MC1703. Kursansvarig: Christina Karlsson.
Tentamen Medicin C, Morfologisk cellbiologi och hematologi, 7,5hp Kurskod: MC1703 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120427 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 72 p Godkänd 60 % av totala poängen (43p) Väl
Läs mer3. Historik KAPITEL 3 HISTORIK
3. Historik Under hela 1900-talet har smärtor och diffusa känslor av ont i magen varit vanliga symtom hos patienter i västvärlden. Uppkomsten av dessa symtom och deras samband med påvisbara förändringar
Läs merHuden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13
Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merNamn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:
Läs merKlinisk Medicin. vt 2013 20 poäng MEQ 2
Klinisk Medicin vt 2013 20 poäng MEQ 2 All nödvändig information finns tillgänglig på varje sida. När en sida är färdigbesvarad läggs den sidan på golvet eller i bifogat kuvert. Därefter rättvändes nästa
Läs mer3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?
.9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket
Läs merKortfattad fysiologi
Kortfattad fysiologi Fysiologi handlar om hur levande organismer och organsystem fungerar under normala förhållanden. Du ska kortfattat förstå hur dessa system fungerar i vår kropp: Matsmältningen Andningen
Läs merPoängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28; 7 poäng) Datum 120211 Skrivtid 4 timmar
Tentamen (omtentamen 2) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 124 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 117 poäng), Eva Funk (28;
Läs merLycka till! Tentamen. Kursens namn Anatomi (Medicin B) Totalpoäng: 138 poäng
Tentamen Kursens namn Anatomi (Medicin B) Kurskod: Kursansvarig: MC1403 Godfried Roomans Totalpoäng: 138 poäng Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27; 121, Eva Funk (28-32; 17 Datum 101002 Skrivtid 4
Läs merKursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)
Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk
Läs mer1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden
1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration
Läs merFrida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm
Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning
Läs merTENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 STUDENTNUMMER POÄNG.
TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 2; 2009-03-30 1 Hals/Huvud (20p) 1. För att lättare kunna orientera sig på halsen brukar man dela in den i mer välavgränsade områden. Vilka anatomiska strukturer
Läs merOSOF Rest-Dugga
0 *JT* Kvittens av dugga OSOF Rest-Dugga 2 2017-05-08 Jag intygar att jag mottagit duggan och på heder och samvete att jag kommer att genomföra tentamen på ett korrekt sätt enligt gällande tentamensregler.
Läs mer