Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Transkript

1 Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH), ACTH, TSH, FSH, LH, ADH och oxytocin Olika hormonproducerande organ Endokrina systemet I kroppen finns det två kommunikationssystem: Nervsystemet och det endokrina systemet Nervsystemet Snabbt Kortvarigt Lokal påverkan Endokrina systemet Långsamt Långvarigt Generell påverkan 1

2 Endokrina systemet Endokrin = ett hormon transporteras via blod eller lymfa till sin målcell Exokrin = ett ämne frisätts ut till tarmlumen, ut på huden eller ut via andningen Indelning av hormoner Hormoner kan, utifrån sin kemiska struktur, delas in i grupper: Peptider Steroider Aminer Reglerande faktorer Faktorer som styr hormonfrisättningen är: Humorala faktorer = förändringar i koncentrationen av olika ämnen i ECV Hormonella faktorer = blodkoncentrationen av ett visst hormon Neurala faktorer = styrning via transmittorsubstanser från nervceller Homeostas = stabiliteten i kroppens inre miljö 2

3 Negative feedback Negative feedback (negativ återkoppling) = frisättningen av hormon A och B hämmas så länge som hormon C finns i blodet. Hypothalamus A Hypofysen B Målceller C Endokrina organ De flesta av de endokrina organen i kroppen styrs av hormoner från hypofysen. Hypothalamus Hypothalamus = en viktig förbindelselänk mellan nervsystemet och det endokrina systemet. Hypothalamus frisätter hormoner som påverkar andra endokrina organ att frisätta sina hormoner. 3

4 Hypofysen Nedanför hypothalamus finns hypofysen. Förbindelsen mellan hypofysen och hypothalamus = hypofysstjälken. Adenohypofysens hormoner GH (growth hormone, tillväxthormon) Ett anabolt hormon = stimulerar längdtillväxten samt proteinsyntesen Adenohypofysens hormoner Prolaktin (LTH) stimulerar mjölkproduktionen i bröstkörtlarna. ACTH (adrenokortikotropt hormon) styr frisättningen av ett annat hormon; kortisol (som bildas i binjurebarken). TSH (thyreoideastimulerande hormon) reglerar insöndringen av sköldkörtelhormonerna T 3 och T 4. 4

5 Adenohypofysens hormoner Kvinnor/äggstockar FSH Östrogenproduktion Tillväxt av äggblåsor Män/testiklar Spermieproduktion LH Östrogen- och Testosteronprogesteronproduktion produktion Ägglossning Neurohypofysens hormoner ADH (antidiuretiskt hormon, vasopressin) deltar i regleringen av kroppens vattenmängd. ADH sparar på vatten genom att minska urinmängden (i njurarna). Oxytocin (kysshormonet) frisätts vid stimulering av bröstvårtan vid amning och gör så att bröstkörtlarna dras ihop för att mjölken ska kunna tömmas ut. Epifysen Epifysen (tallkottkörteln; corpus pineale) är en mycket liten körtel i hjärnan. Hormonet som frisätts från epifysen är melatonin. Melatoninproduktionen regleras från den del av hypothalamus som reglerar vår dygnsrytm. Ökad nivå av melatonin = sömnig 5

6 Sköldkörteln Sköldkörteln (thyreoidea) består av två lober sammanbundna med en tvärgående bro, isthmus. Thyreoidea är uppbyggd av folliklar som innehåller proteinrik vätska, kolloid. Kolloiden innehåller hormonerna T 3 och T 4. Sköldkörteln TRH (thyroid releasing hormone) TSH (thyreoideastimulerande hormon) T 3 och T 4 = jodtyroniner Sköldkörteln T 3 (trijodtyronin) innehåller tre jodmolekyler T 4 (tyroxin) innehåller fyra jodmolekyler Hormonerna transporteras bundna till tyroxinbindande globuliner (TBG) i blodet. Hormonernas receptorer finns i nästan alla kroppens celler eftersom de reglerar cellernas metabolism. 6

7 Sköldkörteln I bindväven mellan folliklarna finns C-celler som producerar hormonet kalcitonin. Detta hormon: Minskar frisättningen av kalcium (Ca 2+ ) från skelettet. Ökar utsöndringen av kalcium (Ca 2+ ) via njurarna. Medverkar i skelettutvecklingen. Bisköldkörtlarna Bisköldkörtlarna (parathyroideakörtlarna) är fyra risgrynsstora körtlar placerade på thyreoidealobernas baksidor. Körtlarna producerar paratyrin eller parathyreoideahormon (PTH), som reglerar kalciumkoncentrationen i blodet. Bisköldkörtlarna PTH ökar kalciumkoncentrationen i blodet genom att: Öka frisättningen av kalcium (Ca 2+ ) från skelettet. Hämma njurarnas utsöndring av kalcium (Ca 2+ ). Stimulera njurarna till frisättning av kalcitriol (aktivt D-vitamin) som ökar absorptionen av kalcium (Ca 2+ ) från födan. 7

8 Kalciumreglerande hormoner Sköldkörteln Bisköldkörtlarna Njurarna Kalcitonin PTH Kalcitriol Minskar Ca 2+ - Ökar Ca 2+ - Ökar Ca 2+ - halten i halten i halten i blodet blodet blodet Binjurarna Binjurarna (glandulae suprarenales) är hormonproducerande körtlar som ligger som små trekantiga mössor ovanpå njurarna. Varje binjure består av två delar: Binjuremärgen (medulla) Binjurebarken (cortex) Binjuremärgen I märgen finns neuronliknande celler av två typer. Den ena celltypen producerar adrenalin och den andra producerar noradrenalin. Ett samlingsnamn för dessa hormoner är katekolaminer. Målcellerna för dessa hormon påverkas via alfa ( )- och beta ( )-receptorer i cellmembranen 8

9 Binjuremärgens hormoner Ungefär 80 % av binjuremärgens hormonsekretion utgörs av adrenalin. Hormonet förbereder kroppen för hårt arbete eller kamp genom att öka hjärtats pumparbete, vidga luftrören, med mera. Ungefär 20 % av binjuremärgens hormonsekretion utgörs av noradrenalin, som framför allt drar ihop blodkärlen i de delar som inte behöver delta i hårt arbete, t ex i mag-tarmkanalen, njurarna och huden. Binjurebarken I barken produceras glukokortikoider, mineralkortikoider och androgener från kolesterol. Binjurebarkens hormoner ACTH stimulerar bildning av kortisol, som i sin tur stimulerar till nybildning av glukos (glukoneogenes). 9

10 Binjurebarkens hormoner ACTH stimulerar bildning av kortisol, som i sin tur stimulerar till nybildning av glukos (glukoneogenes). Aldosteron påverkar elektrolytsammansättningen i kroppsvätskan = natriumsparande och kaliumutsöndrande hormon. Androgener = manliga könshormoner. Bukspottkörteln Bukspottkörteln (pancreas) producerar två viktiga hormoner: glukagon och insulin. Båda hormonerna spelar en central roll i regleringen av blodets glukoskoncentration. Hormonerna produceras i de Langerhanska cellöarnas (insula = ö) två celltyper: Alfaceller ( ) = producerar glukagon Betaceller ( ) = producerar insulin Bukspottkörteln Glukagon frisätts om blodsockret sjunker för att höja blodets glukoskoncentration till normal nivå. Hormonet bryter ner leverns glykogenförråd till glukos (glykogenolys). Glukagon stimulerar även leverceller att göra om aminosyror till glukos (glukoneogenes). 10

11 Bukspottkörteln Insulin frisätts om blodsockernivån stiger för att sänka blodets glukoskoncentration till normal nivå. Hormonet underlättar glukostransporten från blodet in i cellerna. Insulin stimulerar även uppbyggnaden av glykogenförråd i lever- och muskelceller. Diabetes mellitus Det finns två typer av diabetes mellitus: Diabetes mellitus typ 1 = insulinproduktionen har upphört. Diabetes mellitus typ 2 = cellerna har försvagad känslighet för insulinets effekt. Båda typerna av diabetes resulterar dock i hyperglykemi och glukosuri. 11