Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:"

Transkript

1 Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med fötterna. Alla gamla skor känns trånga och han har fått gå upp en storlek i skonummer. På grund av huvudvärksproblem remitteras Magnus till röntgenavdelningen på universitetssjukhuset. En MR-undersökning avslöjar att han bär på en hypofystumör i den främre delen. FRÅGA 1 (5 p) Märk ut följande strukturer på bilden OBS bilden är inte riktigt optimal a) anterior lobe b) posterior lobe c) pars intermedia, d) infundibulum och e) hypotalamus

2 Det sker en direkt kommunikation mellan hypotalamus och hypofys via ett speciellt blodkärlsystem. FRÅGA 2 (6 p) Hur benämns denna typ av kretslopp och vad är utmärkande för det? Svar Portakretslopp Artär- arteriolae-kapillär-ven kapillär-ven systemkretsloppet Undviker utspädningseffekten i systemkretsloppet. En tumör i hypofysens främre del kan orsaka förändringar i produktionen av olika hormoner. FRÅGA 3 (8 p) Ge förslag på vilka hormoner i serum som man skulle kunna testa nivåerna för om man önskar ta reda på hur hormonproduktionen i hypofysen har förändrats. Motivera ditt svar. SVAR Hormoner som produceras av främre loben är tillväxthormon (GH)/somatotropin (STH), TSH, ACTH, FSH, LH och prolaktin (normalt i låga nivåer). Eftersom dessa hormoner påverkar syntesen av andra hormoner såsom IGF-1, T4/T3, kortisol och testosteron kan man också tänka sig testa de senare. Med tanke på dygnsvariationer kan vissa vara mer lämpliga än andra, t ex kan IGF-1 förväntas vara mera stabilt än somatotropin som insöndras pulsativt, främst under natten. Det visar sig att Magnus tumör överproducerar tillväxthormon/somatotropin (STH). FRÅGA 4 (10 p) Beskriv så noga du kan hur produktionen av STH regleras i normala fall. SVAR I hypofysen produceras STH i somatotrofer. Dessa stimuleras respektive hämmas av GHRH och somatostatin från neurosekretoriska celler i hypotalamus. GHRH och somatostatin når somatotroferna via det portala blodflödet. STH stimulerar bildningen av IGF-1 som ger negativ feed-back, dels genom direkt verkan på somatotroferna och dels indirekt genom inverkan på kärnorna i hypotalamus. Även STH bidrar med negativ feed-back. Tumörcellerna i Magnus hypofystumör uppvisar en punktmutation i gensekvensen som kodar för α-kedjan av ett Gs-protein som leder till ökad camp-aktivering. FRÅGA 5 (6 p) Vad är en punktmutation och vilka olika konsekvenser kan en sådan medföra för proteinsekvensen?

3 SVAR Vid en punktmutation har en nukleotid i DNA-sekvensen ersatts av en annan. Olika konsekvenser:tyst mutation sekvensförändringen innebär ingen förändring av aminosyra vid translationen missense en aminosyra ersätts av en annan nonsense - den nya nukleotidtripletten bildar ett stopp-kodon, vilket orsakar ett trunkerat protein FRÅGA 6 (6 p) Förklara varför den beskrivna mutationen i viss mån sätter regleringen av STH ur spel. SVAR GHRH binder till en G-kopplad receptor och aktiverar ett Gs-protein, som i sin tur stimulerar adenylcyklas som ger camp vilket leder till ökad STHsyntes/insöndring. Detta motverkas av somatostatin vars receptor aktiverar ett Giprotein. En genmutation som orsakar ett konstant aktivt Gs-protein innebär att STHproduktionen inte helt kan stängas av via negativ feed-back. Mutationen bidrar också till ökad celldelning. FRÅGA 7 (4 p) Celldelning kan beskrivas med hjälp av cellcykeln. Beskriv kortfattat vad som utmärker cellcykelns olika faser. SVAR G1 förberedelsefas inför DNA-replikation, proteinsyntes / S DNA replikeras / G2 förberedelsefas inför mitos / M mitos som föregås av kärnmembranets upplösning, formering av kärnspole och metafasplatta samt separation av kromosomer FRÅGA8 (8 p) Beskriv hur är övergången mellan olika cellcykelfaser är reglerad. SVAR Mängden av olika cykliner ökar vid olika tidpunkter i cellcykeln. I samband med mitos degraderas dessa igen. Cykliner binder och aktiverar cyklinberoende kinaser (cdk) som i sin tur fosforylerar proteiner som är viktiga för cellcykelprogressionen. Cyklin D bildas under G1 efter mitogena stimuli och cyklin E bildas i samband med G1/S-övergången. Båda cyklinerna bidrar till att aktivera cdk:er som fosforylerar RB-proteinet. Cyklin A bildas under S-fasen och cyklin B under G2- fasen. Cyklin/cdk-komplexen kan hämmas av en familj proteiner som kallas cdkhämmare (t ex p15, p16, p21, p27). STH produceras i två former som omfattar 191 respektive 176 aminosyror. FRÅGA 9 (12 p) Redogör ingående för hur ett protein kan uppkomma i olika former fast de kodas av samma gen.

4 Svar ska innehålla Alternativ splicing med beskrivning av spliceosom, kombination av utvalda exoner Posttranslationell processning beskrivning av process ska innefatta inträde i er med signalpeptidförsedda molekyler, enzymatiskprocess/konvertaser sker i ER, golgi och/eller sekretoriska granula FRÅGA 10 (10 p) Beskriv hur kromatin är uppbyggt och vilken betydelse detta har vid gentranskription. SVAR DNA bildar tillsammans med särskilda proteiner, histoner, långa band av repeterande enheter, nukleosomer, en struktur som kan liknas vid ett pärlhalsband. Nukleosomen består av en oktamerisk kärna som byggs upp av olika histoner (H2A- H2B-dimerer och H3-H4-dimerer) runt vilka DNA-strängen är lindad (knappt 2 varv per nukleosom). Positivt laddade delar av histonerna binder till negativt laddade delar av DNA. Nukleosomerna packas i sin tur till en tätare struktur som bildar en fiber av tjockleken 30nm. För detta krävs ett större histonprotein, H1, samt andra DNAbindande proteiner. Kromatinet finns i två cytologiskt urskiljbara former; heterokromatin som är mycket kondenserat och eukromatin som är mindre kondenserat och som huvudsakligen innehåller de kodande sekvenser som transkriberas. Genom acetylering/deacetylering kan histonernas laddning förändras och därmed bindningskraften mellan DNA och histoner. Detta har betydelse för DNA:ts tillgänglighet vid transkription. Inaktivering av gentranskription har också ett samband med metylering av cytosin i s k CpG-öar i geners promotorregioner Bestämda positioner i histonerna kan också metyleras. I en del fall av STH-producerande hypofystumörer ses också en ökad produktion av prolaktin. FRÅGA 11 (4 p) Ge förslag på hur man skulle kunna behandla överproduktion av prolaktin utifrån vad du vet om hur prolaktinproduktionen normalt regleras. SVAR Prolaktin har en negativ reglering till skillnad från övriga hypofyshormon. Prolaktin-insöndring hämmas av dopamin från hypotalamus och en tänkbar behandling i det här fallet kan vara en dopaminagonist.

5 Magnus får sin tumör bortopererad och huvudvärksproblemen försvinner. Han undrar om sjukdomen kommer att påverka hans fertilitet men han blir lugnad på den punkten. FRÅGA 12 (8 p) Beskriv hur olika celler i testikeln, med hjälp av hormoner från hypofysen, samverkar för syntesen av manliga könssteroider. Det har hänt att anabola steroider har använts med syftet att åstadkomma en kraftigare muskeltillväxt i samband med fysisk träning. FRÅGA 13 (6 p) Diskutera vilka effekter exogent tillfört testosteron kan tänkas ha på spermieproduktionen hos män. ACTH från hypofysen har binjuren som målorgan. FRÅGA 14 (6 p) Vilket embryologiskt ursprung har binjuren? Cortex Mesoderm Medulla neural crest FRÅGA 15 (10 p) Redogör med bild och text för binjurens anatomiska och histologiska uppbyggnad. Binjuren Zona Glomerulosa Mineralkorticosteroider (Aldosteron är exempel på ett 95%) Zona Faciculata Glukokorticosteroider (Kortisol är exempel på ett 95 %) androgener Zona Reticularis Androgener Glukokorticosteroider Parig körtel placerad över i anslutning till njuren. 1x3x5 ca 5 gram Består av 2 funktionellt olika endokrina vävnader cortex och medulla omslutna av en bindvävskapsel. Cortex snittyta är gulaktig pga fettinnehåll medan medulla är rödaktig. Artärerna bildar ett anastomotiserande kärlplexa under kapseln (korta kortikala artärer). Långa kortikala artärer passerar ner genom cortex och medulla och dräneras via medullas centralven.

6 Zona Glomerulosa 15 % av cortex Lätt rundade ansamlingar av celler vilka omges av ett tunt lager av bindväv Zona Faciculata 78 % av cortex Större ljusare celler än de som återfinns i det övre och undre lagret. Cellerna är arrangerade i pelarlika formationer mellan vilka vida kapillärer går. Zona Reticularis 7 % av cortex Oregelbundet arrangerade nätverk av celler. Cellern är betydligt mindre och har mörkare cytoplasma än i Zona Faciculata Medulla produktion av katekolaminer från cluster av granulerade celler. Något basofila i HTX- eos-färgning I binjurebarken bildas flera olika hormoner med kolesterol som utgångsmaterial. FRÅGA 16 (6 p) Vilka hormoner bildas? Ange var i barken produktionen sker. SVAR Utöver diverse mellanformer bildas progesteron, androgener såsom androstendion och testosteron, kortisol och aldosteron. (Aldosteron bildas zona glomerulosa medan glukokortikoider och androgener bildas i zona fasciculata och zona reticularis.) Vid vissa tillstånd kan ett hormon i binjuren bildas i ökad mängd i kombination med låg syntes av andra hormoner. FRÅGA 17 (8 p) Hur kan man förklara detta? SVAR Omvandlingen mellan olika former sker genom hydroxyleringar och oxidation/reduktion-reaktioner som katalyseras av enzymer såsom hydroxylaser och hydroxysteroid-dehydrogenaser (HSD). T ex har 21α-hydroxylas avgörande betydelse för att glukokortikoider och mineralkortikoider ska bildas. Fungerar inte detta bildas i stället en större mängd androgener. Små mängder kortikoider leder till minskad feed-back och ökad mängd ACTH, vilket orsakar tillväxt av binjuren och ökad hormonsyntes som resulterar i ännu större mängd androgener. Binjuremärgen syntetiserar och insöndrar adrenalin i blodet. En av adrenalinets effekter är att öka tillgängligheten av glukos-fosfat för syntes av ATP i muskelceller. FRÅGA 18 (8 p) Hur kan glukos-p göras tillgängligt? Beskriv de metabola vägarna. Svar: Glykogenolys av endogent glykogen samt glukosupptag av exogent glukos och hexokinas katalyserad fosforylering av glukoset.

7 Ett annat substrat för musklernas energiförsörjning vid måttligt arbete är fettsyror. FRÅGA 19 (8 p) Vad händer med fettsyror i muskelceller som behöver ATP? Beskriv! SVAR: Fettsyrorna oxideras i en serie av reaktioner i mitokondrien, då acetylcoa bildas och som den förkortade fettsyran genomgår tills hela fettsyran omvandlats till acetylcoa. AcetylCoA går in i citronsyracykeln och oxideras där vidare till CO2 och NAD/FAD bundet väte. Dessa oxideras i mitokondrierna till H2O varvid ADP och fosfat bildar ATP. I flera av glykolysens och citronsyracykelns steg behövs B-vitaminer. FRÅGA 20 (6 p) Generellt, hur fungerar dessa vitaminer? Beskriv. Svar: Genom att tillföra nya reaktiva grupper/funktioner till de som aminosyrorna i proteinerna kan erbjuda möjliggörs nya interaktioner och kemiska reaktioner som annars inte hade varit möjliga att katalysera. Liksom metabolismen är beroende av vitaminer är den beroende av olika mineraler. FRÅGA 21 (6 p) Vad har järn för funktion i nedbrytningen av fettsyror? Beskriv! Svar: I elektrontransportkedjans elektronöverförande cytokromer och proteiner med svavelbundet järn. Cellmembranet utgör både barriär och transportör hos celler. FRÅGA 22 (6 p) Beskriv minst tre barriärfunktioner hos membranet. SVAR: BARRIÄR MOT FRÄMMANDE ÄMNEN I OMGIVNINGEN, BARRIÄR ELLER AVGRÄNSNING AV FUNKTIONER I CELLEN ( ORGANELLER COMPARTMENTS) OCH BARRIÄR MELLAN CELLER PARACELLULLÄR OCH INTERCELLULÄR KOMMUNIKATION OCH SPECIFIK BARRIÄR MOT JONER OCH SMÅ MOLEKYLER FRÅGA 23 (8 p) Ge exempel på 3 specifika transportfunktioner hos membranet och ange vad som skiljer passiv och aktiv transport åt. Transport in i cellen av K+ och parallell uttransport av Na+, glukostransport, Ca2+ transport ( flera olika), H2O aquaporiner, Aktiv transport kräver atp

8 FRÅGA 24 (2 p) Rita en bild över hur lipider bidrar till att bygga upp cellmembranet FRÅGA 25 (2 p) Beskriv hur ett protein kan positionera sig i membranet på grund av hydrofila - hydrofoba domäner i proteinet. SVAR hydrophoba aminosyror löper genom lipiddelen av membranet och hydrofila i cytoplasman eller extracellulärt.

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor:

Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10. Åke Strids frågor: Tentamen Reproduktion och utveckling, 2011-12- 10 Åke Strids frågor: Inför celldelning måste DNA:t kopieras. 1. Redogör för hur kopieringen går till och vilka huvudkomponenter som ingår i kopieringsmaskineriet

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Primär och sekundär binjurebarksvikt. Eva Ekerstad överläkare

Primär och sekundär binjurebarksvikt. Eva Ekerstad överläkare Primär och sekundär binjurebarksvikt Eva Ekerstad överläkare Innehåll 1. Basal anatomi, fysiologi 2. Primär binjurebarksvikt a) Etiologi b) Klinisk bild c) Utredning d) Behandling 3. Sekundär binjurebarksvikt

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln.

I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1 I regioner som är fattiga på jod ses en förhöjd risk att utveckla struma, vilket innebär en förstoring av sköldkörteln. Fråga 1 (4 poäng): Förklara

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster.

Kodnr: Ärftligheten är könsbunden recessiv. Fråga 1 (3 poäng): Beskriv vad som utmärker detta ärftlighetsmönster. Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(16) Könsbunden iktyos (fiskfjällssjuka) drabbar barn med en frekvens av ca 1 per 2-6000 födda pojkar. Torrheten och fjällningen av huden är mest markant

Läs mer

RNA-syntes och Proteinsyntes

RNA-syntes och Proteinsyntes RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2008 1 Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra

NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD.

Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: SKRIV DIN KOD PÅ ALLA SIDOR ÄVEN OM FRÅGAN LÄMNAS OBESVARAD. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi 2015-02-02 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2007 1 Anna och Marina pluggar till tentamen på T1. Anna känner sig trött och har svårt att koncentrera sig. Marina tror att det beror på att Anna inte äter

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2006 1 Maria Svensson, en 20-årig kvinna, söker på mottagningen då hon har behov av ett säkert preventivmedel. Maria har fast partner (Robin) sedan ett drygt

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) 2014-01-07 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(16) Maria är 31 år och arbetar som administratör på ett möbelföretag. Hon är gravid i 30:e veckan och har mått bra under hela graviditeten. De regelbundna

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet.

Fråga 1 (1poäng): Vilken typ av ärftlighetsmönster för laktosintolerans uppvisar släktträdet. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2009 1(20) Hög laktasaktivitet hos nyfödda är evolutionärt mycket viktigt eftersom det tillåter intag av bröstmjölk. Efter avvänjning avtar laktasaktiviteten.

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

2011-01-24. Översikt av endokrina systemet och dess sjukdomar. Flercelliga organismer måste ha kontrollsystem

2011-01-24. Översikt av endokrina systemet och dess sjukdomar. Flercelliga organismer måste ha kontrollsystem Översikt av endokrina systemet och dess sjukdomar Olle Söder Flercelliga organismer måste ha kontrollsystem Encellig organism: Ex. bakterie Flercellig organism: Ex. människa, 10 14 celler, 200 celltyper

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr:

Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Kodnr: Tentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2008 1(22) Beata är 87 år och efter en tilltagande makuladegeneration är hennes syn så dålig att hon inte längre kan laga sin egen middagsmat. Från kommunens

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet

Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation. Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Energitillgänglighets påverkan på neuromuskulär prestation Åsa Tornberg Lektor vid Institutionen för Hälsovetenskaper Lunds Universitet Relative Energy Deficiency in Sports (RED-S) Psychological Reproductive

Läs mer

Molekylärbiologins centrala dogma

Molekylärbiologins centrala dogma Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department

GynObstetrik. the33. Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln. Health Department GynObstetrik Reproduktionsendokrinologi och menstruationscykeln Health Department Innehållsförteckning 1 Reproduktionsendokrinologi..2 Hypotalamus.........2 Hypofysen.. 2 Ovarierna........2 Menstruationscykel.......3

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet.

Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. 1 Fråga 1 (7 p) Beskriv hur energi i form av ATP utvinns ur glukos som en cell tar upp från blodet. Svar: 2 Fråga 2 (4 p) Vid tillgång på glukos, hur reglerar cellen att lagom mycket glukos bryts ner till

Läs mer

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.

DNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid. Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Lite basalt om enzymer

Lite basalt om enzymer Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10

Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) 2013-06-03 Kurskod: 8LAG10 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2013 1(19) Du blir en helg uppringd och tillfrågad av Din kusin Sara som sedan 2 år försökt skaffa barn utan framgång. Hon och hennes make Torkel har ett regelbundet

Läs mer

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry

Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes

Läs mer

Hur gör kroppen energi?

Hur gör kroppen energi? Hur gör kroppen energi? Sköldkörteln Sköldkörteln Vad gör sköldkörtelhormoner? Storlek, antal, hastighet! Sköldkörtelhormonerna påverkar hela kroppen Muskler Ögon Lungor Hjärna Immunförsvar Hjärta Njurar

Läs mer

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens

Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Genetik II. Jessica Abbott

Genetik II. Jessica Abbott Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

RNA och den genetiska koden

RNA och den genetiska koden RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer

Läs mer

Laboration: cellskada/celldöd

Laboration: cellskada/celldöd Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

En presentation om Addisons sjukdom.

En presentation om Addisons sjukdom. En presentation om Addisons sjukdom. Samtliga läkare och sjuksköterskor har läst om Addisons sjukdom under studietiden. De flesta har aldrig mött en Addisonpatient. Man kanske har ett hum om vad Addisons

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat.

Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(19) Dina gener kan avslöja hur du bantar bäst I DN 2010-05-18 beskrivs ett gentest baserat på nedanstående forskningsresultat. För ett par år sedan

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) 2014-02-03 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B höstterminen 2013 1(19) Ebba är 28 år och tycker själv att hon lagt på sig lite för mycket de senaste åren och hon har nu ett BMI (Body Mass Index) på 32. Hon är lite

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 081013

IDENTITETSBLAD Dugga 081013 IDENTITETSBLAD Dugga 081013 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

Aminosyror ökar träningseffekten

Aminosyror ökar träningseffekten Aminosyror ökar träningseffekten Kostens sammansättning är viktig för prestation och återhämtning. Dess innehåll av protein och essentiella aminosyror kan påverka musklernas anpassning till träning. Ny

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)

Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Malatonin (Hormon) Melatonin

Malatonin (Hormon) Melatonin Malatonin (Hormon) Melatonin Melatonin är ett hormon som bildas i epifysen (tallkottkörteln), en liten körtel som ligger i mitten av hjärnan. Denna körtel har i långa tider omgivits av mystik, många betraktar

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9

Svar: Inom ett dygn efter ovulation. Därefter avtar oocytens viabilitet hastigt. Mål: C9 Tentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2010 1(16) Anders och Lisa har just fyllt 33. Båda arbetar mycket och har hittills inte tyckt att de haft tid med barn. Med tanke på åldern inser båda dock att

Läs mer

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet

Neuroendokrina tumörer. Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Neuroendokrina tumörer Eva Tiensuu Janson, professor i medicin Kliniken för onkologisk endokrinologi Akademiska sjukhuset och Uppsala Universitet Indelning av neuroendokrina Carcinoider Lunga Tunntarm

Läs mer

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10

Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) 2012-08-13 Kurskod: 8LAG10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2012 1(18) Ann-Christin är 18 år och har tränat löpning intensivt. Hon ville så gärna bli uttagen till OS i London. Ann-Christin tränade framför allt utomhus.

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Transkriptionen. Niklas Dahrén

Transkriptionen. Niklas Dahrén Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska

Läs mer

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner

Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15. Instruktioner Ordinarietentamen i tema Reproduktion/Utveckling Läkarprogrammet, T2, 2014-09-26, kl 14.15-18.15 Instruktioner 1) Skriv din kod längst upp till höger på SAMTLIGA papper i detta häfte samt på eventuella

Läs mer