Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen

Transkript

1 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Inför olympiska spel och andra idrottsevenemang förbättrade en del idrottare sin muskelmassa med hjälp av anabola androgena steroider (AAS), vilket också ofta avslöjades. Långvarigt bruk av AAS ger en mängd biverkningar, såsom maskulinisering (virilisering), ökad kroppsbehåring och menstruationsrubbningar hos kvinnor samt bröstkörtelförstoring, förändrad spermatogenes och minskad könshormonproduktion hos män. Fråga 1 (6 poäng): Förklara så gott du kan utifrån dina kunskaper om könshormoners betydelse för kvinnor och män hur exogent tillskott av testosteron kan ge upphov till nämnda biverkningar. Svar: Testosteron bidrar allmänt till sekundära könskarakteristika, för den dopade kvinnans del kan det innebära mörkare röstläge, ökad kroppsbehåring, ökad muskelmassa och klitorisförstoring. När det gäller menstruationsrubbningar kan man spekulera om testosteronet bidrar till negativ feed-back i HPG-axeln med rubbningar i FSH/LH-frisättning som följd. För männens del kan bröstkörtelförstoringen förklaras av ökad östrogenbildning pga aromatisering av testosteronet medan de övriga effekterna beror på minskad stimulans av Leydig- och Sertoliceller pga minskad insöndring av FSH/LH - ökad negativ feed-back orsakad av det exogena testosteronet. Spermieproduktionen är beroende av det lokalt producerade testosteronet från Leydig-cellerna.

2 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 2 (5 poäng): Beskriv syntesen av könshormon via binjurarna. Detta organ bildar också andra hormon än könshormon. Vilka? Svar: syntetiseringen av androgener via kolesterol Kolla svaret och utveckla lite. aldosteron/kortisol

3 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 3 (1 poäng): Finns det andra organ (vävnader) än gonader och binjurar som kan syntetisera könshormoner? Svar: Fettvävnad

4 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 4 (2 poäng): Beskriv den vävnad/ det organ, som du kom fram till i fråga 3, histologiskt. Svar: Cytoplasman består av en fettdroppe som tränger kärnan mot cellmembranet. Kärnan får därför en platt form. Den tunna ring av cytoplasman som ligger i periferin runt fettfroppen innehåller alla för cellen nödvändiga organeller. I mikroskopet ser fettväven ut som ett nät där cellmembranet bildar maskorna.

5 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Man har diskuterat och studerat om kvinnans fysiska prestationsförmåga skulle kunna vara kopplad till olika faser i menstruationscykeln. Fråga 5 (10 poäng): Beskriv den normala menstruationscykeln och beskriv sambanden mellan hormonnivåer, ovariet och endometriet. Svar Bör beskrivas enl bild:

6 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 6 (4 poäng): Vid frammognaden av könsceller, spermier och äggceller, blir genomet haploid. Beskriv bildningen av äggcellen. Svar: Under fosterstadiets 2-7 månad produceras ca 7 milj äggceller därefter dör de flesta oogonierna och de primära oocyterna går in i meiosens första celldelning, profas fram till diplotenstadiet där de stannar till puberteten. Genomet är duplicerat och kromosomerna lägger sig i homologa par och överkorsningar sker. Efter puberteten kommer grupper av oocyter att återuppta meiosen. När den primära oocyten delar sig (och fördelar de duplicerade kromosomerna) löses kärnan (germinal vesicle) upp och metafas spindeln migrera mot cellens periferi. Vid telofasen har den ena cellen nästan ingen cytoplasma (första polkroppen) medan den andra består av nästan hela cytoplasman (sekundära oocyten). Äggcellen fullbordar meios II (genomet blir haploid) först vid fertiliseringen (induceras när spermien befruktar ägget) efter ovulationen. Då bildas den sekundära polkroppen och ägget (systerkromatiderna fördelas) och spermiens haploida genom bildar en gemensam cellkärna och en diploid cell ( den nya individen ).

7 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 7 (4 poäng): Vid bildningen av könsceller finns åtminstone 2 mekanismer som bidrar till att öka den genomiska diversiteten och motverka inavel vid reproduktion. Redogör för dessa? Svar: Efter dupliceringen av DNA, lägger sig de homologa kromosomerna bredvid varandra i ekvatorialplanet för att vid reduktionsdelningen fördelas slumpmässigt till de två dottercellerna en slumpmässig blandning av maternella och paternella kromosomer (223 möjliga kombinationer) Vid den homologa basparningen sker dessutom överkorsning mellan maternella och paternella kromosomarmar, vilket ökar på den genomiska variationen ytterligare.

8 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 8 (4 poäng): Östrogen är ett fettlösligt hormon som binder till östrogenreceptorn, av vilken det finns två former, α och β, och som medierar den hormonella signalen. Vilka två huvudtyper av receptorer har cellen och hur medieras signalerna intracellulärt vid bindning av ligand till dessa receptorer. Svar: Intracellulära receptorer Fettlöslig ligand diffunderar genom membranet och associerar till receptorn som är lokaliserad i cytoplasma eller cellkärna. Ligandreceptorinteraktionen inducerar en konformationsförändring/bindning till andra proteiner som medför att proteinkomplexet kan binda till DNA och inducera transkription av målgener. Membranbundna receptorer Vattenlöslig ligand utanför cellen binder till en cellytereceptor som som är förankrad i membranet och även har en intracellulär del. Ligand-receptorinteraktion resulterar i att den intracellulära delen aktiveras (fosforylering/rekrytering av andra proteiner) och ger upphov till en kaskadreaktion där sk second messengers förmedlar signalen (ligand-receptorinteraktion) ofta i form av fosforyleringa av andra proteiner där slutproteinet efter t ex en fosforyleing och dimerisering diffunderar in i cellkärnan och aktiverar transkription av målgener.

9 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 9 (4 poäng): Det cellulära uttrycket av specifika gener är kritiskt för cellens olika funktioner och regleras på flera olika nivåer i cellen. År 2006 belönades Fire och Mello med Nobelpriset för upptäckten av RNAi som en ny mekanism för reglering av genexpression, viktigt vid organismutveckling och cellulär funktion, och som skydd mot bla RNA virus infektioner. Vad innebär RNAi och beskriv mekanismen för dess verkan. Svar: Små korta RNA molekyler transkriberas från genomet i prerna form som klipps upp i mindre fragment och som har komplementär sekvens och binder (hybridiserar) till specifika mrna. Då bildas delvis dubbelsträngade RNA molekyler som identifieras av ett protein komplex, RISC (RNA-induced silencing complex) som degraderar hela RNA molekylen. Genom att reglera mängden RNA molekyler för en gen med RNAi får cellen ytterligare en regleringsmöjlighet av geexpressionen. Denna mekanism kan också ta hand om virusrna eller annan exogent RNA som kommer in i cellen och därmed utgöra ett skydd mot virusinfektioner.

10 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Precis som andra celler är äggcellen omgiven av ett membran (äggcellens har dock specifika egenskaper). Cellmembranet och intracellulära membraner (i allmänhet, alltså ej specifikt äggcellens) har ett antal viktiga funktioner för enskilda celler och vävnader. Fråga 10 (4 poäng): Beskriv några viktiga principiella funktioner hos cellmembraner. Svar: Utgör gräns och barriär för många ämnen och andra celler Bidrar till cellorganisation och avgränsar funktioner (organeller) Står för specifik transport av olika ämnen (joner, vatten, peptider, osv) Förmedlar signaler via receptoraktivering (fosforylering, Ca2+ etc) Förmedlar cell-till-cell kommunikation

11 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Inga olympiska rekord utan effektiva kroppar som byggts upp för att leverera mesta möjliga kraft. Detta innebär naturligtvis att tävlingarna föregås av en mycket lång uppbyggnadsfas kombinerad med en akut uppbyggnadsfas för toppning just den dagen. Allt för att metabolismen i cellerna skall kunna omsätta näringsämnen till energi. Så låt oss se litet på förutsättningarna för det. Fråga 11 (6 poäng): Beskriv detaljerat hur den förhöjda blodglukosnivån efter måltid påverkar nedbrytning (glykolys) respektive syntes (glukoneogenes) av glukos i levern. Svar: Glukos, som tagits upp av leverceller, omvandlas till fruktos-6-fosfat som stimulerar ett fosfoprotein fosfatas vilket aktiverar PFK2 delen av bifunktionella enzymet. Detta leder till att fruktos-6-fosfat omvandlas till fruktos-2,6-bis-fosfat som allostert stimulerar PFK-1 (glykolys) respektive hämmar fruktos-1,6-bis-fosfatas (glukoneogenes).

12 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 12 (3 poäng): Ribos ingår som en viktig komponent i nukleotider. Hur bildas ribos i cellen? Svar: Glukos-6P oxideras med NADP+ i den sk pentosfosfat-shunten, detaljer finns i läroböckerna.

13 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 13 (2 poäng): Hur är NADP+ uppbyggt? Svar: Se lärobok för detaljer. Adenin-fosforibos-fosfat-fosfat-ribos-nikotinamid. Vitaminet niacin (nikotinsyra) omvandlas till nikotinamiddelen i NADP+.

14 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 14 (3 poäng): Vad har NADP + för funktion i våra celler? Svar: NADP+ fungerar som en kofaktor och tar upp elektroner vid dehydreringsreaktioner vilka katalyseras av dehydrogenaser som oxiderar sina substrat. Det bildade NADPH + H + används sedan för att hydrogenera andra ämnen i reaktioner som katalyseras av enzymer som reducerar sina substrat: fettsyrasyntes, kolesterolsyntes.

15 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 15 (6 poäng): Beskriv hur vitaminer används vid nedbrytningen av glukos till acetyl-coa. Svar: Niacin (nikotinsyra) ingår i NAD+ som är en kofaktor för dehydrogenaser som verkar i glykolysen (glyceraldehyd-p dehydrogenas) och pyruvatdehydrogenas. B1 = tiamin ingår i tiaminpyrofosfat, som behövs vid dekarboxyleringen av pyruvat i pyruvatdehudrogenasreaktionen. B2 = riboflavin ingår i FAD, som fungeras som en kofaktor för elektrontransport från pyruvat till NAD+ vid oxidationen till acetyl-coa. Pantotensyra ingår i coenzym A, som kopplas till acetat i puryvatdehydrogenasreaktionen.

16 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Ni har under den gångna terminen läst om olika vävnadstyper bl.a. ytepitel epitel som bekläder yta eller hålrum. Fråga 16 (2 poäng): Rita och beskriv uppbyggnaden av epitelet som bekläder hakan samt ange hur det skiljer sig från epitelet som bekläder munhålan. Svar uppbyggnaden av flerskiktat skivepitel Skillnad - avsaknad av förhorning och förekomst av cellkärnor i det yttre lagret i munhålan. På båda lokalerna saknas stratum lucidum.

17 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 17 (3 poäng): Ytepitel avgränsas nedåt (mot underliggande vävnad) av ett basalmembran. Vad bygger upp membranet och hur förankras epitelcellerna? Svar Viktiga komponenter i BM Kollagen IV, laminin, entaktin-nidogen, proteoglykaner. Hemodesmosomen

18 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Bindväv ingår i begreppet extracellulära vävnaden och här återfinns flera olika substanser, bl.a. kollagen I och proteoglykaner. Fråga 18 (4 poäng): Redogör för uppbyggnaden av kollagen 1 och proteoglykan. Kollagen Helix struktur OH prolin och lysin tripletter Proteincore med kolhydratkedjor varierande sulfateringsgrad.

19 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 19 (1 poäng): Vad är skillnaden mellan ett glukoprotein och ett proteoglykan? Svar: %-satsen av kolhydrat <15% glukoprotein

20 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Observera att användning av fullständiga, korrekta latinska namn och adekvat anatomisk terminologi fordras för full poäng på följande frågor (20 A-E) Fråga 20 A (1 poäng): Vad heter lever och gallblåsa på latin? Svar: Hepar;Vesica biliaris

21 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 20 B (2 poäng): Levern är belägen kranialt i abdomen och upptar en stor del av utrymmet under höger Arcus costalis (revbensbågen). I medial riktning sträcker sig levern över medellinjen och når vanligen en punkt nära vänster medioclavicularlinje. Makroanatomiskt indelas levern i två delar. Vilka är dessa? Svar: Lobus hepatis dx/sin

22 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 20 C (2 poäng): Vad heter den struktur som avgränsar levern i dess två delar? Från vilket groddlager stammar den? Svar: Lig. faciforme hepatis; mesoderm.

23 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 20 D (4 poäng): Hur uppkommer denna avdelning av levern under embryonalutvecklingen? Vad heter förbindelsen mellan lever och framtarm, och hur uppkommer den? Till vilken del av framtarmen löper denna förbindelse? Använd relevanta embryologiska och anatomiska termer i ditt svar! Svar: Svaret bör innehålla en redogörelse för hur leverceller invaderar Septum transversum och hur mesoderm från denna struktur kommer att bilda förbindelser mellan bukvägg och lever i form av ett ventralt mesenterium (lig. falciforme hepatis). Fortsättningen av detta ventrala mesenterium heter Omentum minus och bildar förbindelse mellan levern och ventrikelns Curvatura minor.

24 Omtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen Fråga 20 E (1 poäng): Levern uppstår embryonalt som en avknoppning av tarmröret, och dess parenkym består av celler från samma groddlager. Vad heter detta groddlager, och från vilken del av tarmröret sker denna avknoppning? Svar: Endoderm; framtarm (distal)