Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg"

Transkript

1 Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2 Nämn fyra likheter mellan mitokondrier och bakterier. 3 Vilken är plasmamembranets huvuduppgift i den eukaryota cellen? 4 Vilken betydelse tror du att molekylens tredimensionella form har för dess förmåga som biomolekyl? Kolhydrater, kapitel 2 Svara på frågorna 1 Vad krävs för ett asymmetriskt centrum? (Läs figurtexten 2.2.) 2 Varför förvaras glukos som glykogen i människans celler? Fetter, kapitel 3 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga egenskaper hos fettsyror som bestämmer deras fysikaliska egenskaper, till exempel smältpunkt. 2 Vad kan du berätta om fettsyran ϖ-3 (omega tre)? 3 Vad vet du om fettsyran 16:3 ( 2, 8, 12 )? 4 Hur cirkulerar fria fettsyror i blodet? 5 Vad har triacylglycerol för funktion hos människan? 6 Var finns triacylglycerol normalt? 7 Hur kan dessa fettmolekyler vara så bra energireserv? 8 Stämmer det att syre kan vara både nyttigt och farligt för cellerna? Ge exempel. 9 Vilket är namnet på den vanligaste membranlipiden? 10 Vilka viktiga processer deltar dessa lipider i? 11 Hur är fosfolipiderna uppbyggda? 12 Hur omvandlas de till signalsubstanser som DAG och IP 3? 13 Vilken roll har i sin tur dessa signalsubstanser? 1

2 14 Varför är fosfolipaser så viktiga för bland annat människans celler? 15 Vad heter den hydrofoba molekyl som, bland annat, byggs vidare till gallsalter och steroidhormoner? Proteiner, kapitel 4 1 Vad menas med ett proteins konformation? På vad sätt är den viktig? 2 Hur kan ett proteins konformation förändras? 3 Ge tre exempel på yttre faktorer som denaturerar ett protein. 4 Redogör för varför inbindningskurvan för syre till hemoglobin och myoglobin, under olika syrgastryck (figur 4.10) är olika? 5 Förklara Bohr-effekten. Vilken fysiologisk betydelse har den? 6 Sickelcellanemi är den vanligaste genetiska sjukdomen, se sidan 51. Berätta om den i korthet och förklara vilka fördelar den har för bäraren. Hur kommer det sig att denna gen för hemoglobin S är så vanlig bland vissa människor i Afrika? 7 Tror du det är bäst att vara homozygot eller heterozygot för genen som kodar för hemoglobin S-genen? Motivera ditt svar! 8 Var förekommer kollagen? Vad är det för biomolekyl? Varför är den så viktig? 9 Vad har C-vitaminbrist med blödande tandkött att göra? 10 Vad kallas sjukdomen som orsakas av brist på detta vitamin? 11 Vad har sjukdomarna Sickelcellanemi och Osteogenesis imperfecta gemensamt? Sjukdomsorsak? Enzymer, kapitel 5 1 Redogör för de huvudsätt som reglering av enzymaktivitet sker på. 2 Mer om reglering av enzymaktivitet. Vad menas med: reversibel kompetitiv hämmare, ge exempel! icke-reversibel kompetitiv hämmare, ge exempel! icke-kompetitiv hämmare, ge exempel! 3 Fyll i rätt ord på rätt plats, orden är kovalent modifiering och alloster reglering. Reglering genom är allt eller intet, medan är en finreglering. 4 Beskriv begreppet feed-backhämning. 5 Förklara i stort hur en cell får signal om enzymreglering via fosforylering. Vilken roll spelar kinaser och fosfataser i denna reglering? 6 Ge exempel på hur begränsad proteolys aktiverar ett för kroppen viktigt enzym. 7 Tillhör denna reglering den allosteriska gruppen, den kovalenta gruppen eller syntesgruppen? 8 Vilken form av reglering av enzymaktiviteten är vanligast? 2

3 Cellmembranet och membrantransport, kapitel 6 1 Varför passerar syre, men inte natriumjoner, fritt över cellmembran? 2 Vilka tre faktorer bestämmer hastigheten för små oladdade molekylers nettodiffusion över ett cellmembran? 3 Hur transporteras glukos och natrium in i cellerna? 4 Beskriv hur natrium-/kaliumpumpen arbetar, varför behövs ATP? 5 Beskriv de fyra sätt som proteiner är kopplade till cellmembran. Kärnan, kapitel 7 Besvara följande fråga Det nämns i vänstra spalten s. 82, att RNA-splitsning kan ge flera olika proteiner. Hur är det möjligt? Gäller inte en gen, ett protein? Tips: rita upp ett RNA-transkipt med introner och exoner. Beskriv vad som sedan händer i cellen på vägen till det färdiga proteinet. Mitokondrier, kapitel 8 1 Hur tillverkas ATP? 2 Hur utvecklas värme i cellerna? 3 Citronsyracykeln inleds med acetyl-coenzym A. Varifrån kommer denna molekyl i cellen? Lysosomer, kapitel 9 1 Vad kännetecknar den kemiska miljön i lysosomerna? 2 Hur upprätthålls detta relativt låga ph? 3 Hur åldras en cell? Förklara! 4 Förklara med figur 9.2 som stöd hur kolesterol transporteras från blodet till cytoplasman. 5 Fyll i det ord som saknas: Avsaknad av lysosomala enzym illustrerar principen att biosyntes och är två processer som måste gå hand i hand. 6 Vilken är lysosomens roll i cellens skydd mot bakterier? 7 Hur tar sig vissa bakterier förbi detta skydd? 3

4 Peroxisomer, kapitel 10 Besvara följande fråga Vad sker i peroxisomerna? Cellbiologi Instuderingsfrågor Intracellulär sortering, kapitel 11 1 Boken talar om att proteiner har adresslappar som leder dem till rätt plats i cellen. Vad består en sådan adresslapp av tror du? Ger boken dig någon vägledning? Se figur 11.2 i boken. 2 Försök att förstå de bägge huvudvägar som protein färdas inne i cellen, se figur Vad skiljer i hastighet för dessa respektive transportvägar? 3 Kan du nämna något protein du känner till och beskriva vilken väg det färdas? 4 Vad tror du om insulin? 5 Hur namnger författarna i boken de båda transportvägarna? 6 Varför är det en finess att kärnproteinernas signalsekvenser sitter inne i proteinet och därmed inte klipps bort? 7 Vad menas med co-translationell transport? 8 Nämn tre huvuduppgifter för det endoplasmatiska retiklet, ER. Golgiapparaten, kapitel 12 1 Förklara den asymmetriska uppbyggnaden av vesiklerna med avseende på glykoproteiner. 2 Ge två förklaringar till nyttan med att proteinerna får en kolhydratdel, så kallad glykosylering. 3 Hur kan en gen ge upphov till flera olika hormonpeptider? 4 Förklara vad ett preproproteins tre delar har för funktion. Försök ge ett exempel. 5 Vad är gemensamt för alla proteolytiska lysosomala enzym? Vad leder dem till lysosomen? 6 Definiera exo- och endocytos. Cytoskelettet, kapitel 13 1 Hur påverkar kalciumjonerna aktinfilamentens tredimensionella struktur? 2 Vad karakteriserar cancerceller när det gäller bindningen mellan cytoskelettet och extracellulärt matrix? 3 Vilka molekyler behövs för polymerisering av mikrotubuli? 4 Hur verkar kolchicin mot cancer? 5 Vad byggs cilierna upp av och vilken är deras funktion? 4

5 Cell-celladhesion och extracellulärmatrix, kapitel 14 1 Vad är epitelvävnad? 2 Boken nämner tre organ som behöver epitelceller med tight junctions mellan sig. Vilka är dessa tre och på vilket sätt hjälper tight junctions dessa organ att utföra sin funktion? 3 Varför försvagas tight junctions i tarmepitelet under fasta? Vilka följder kan detta få? 4 Det finns två sorters adherens junctions, vad heter de och vad skiljer dem åt? 5 Ge exempel på organ med gap junctions-kanaler, så kallade connexon. 6 Vad händer med dessa kanaler när en cell dör? 7 Varför drabbas en person som inte kan tillverka integriner lättare av infektioner? 8 Vad är basalmembranet uppbyggt av? Ge exempel på var man finner detta membran. 9 Vilka funktioner har basalmembranet? 10 Hur kan skador på njurarnas basalmembran göra att protein läcker ut i urinen? 11 Beskriv kort tre funktioner som cellyteproteoglykanerna har. Cellcykeln, kapitel 15 1 Redogör för de fyra faserna i mitosen. 2 Nämn några viktiga skillnader mellan mitosen och meiosen. 3 Vilka celler i en vuxen människa delar sig? Ge några exempel. 4 Vad är start och slut på cellcykeln? 5 Beskriv cellcykelns olika faser som de visas i figur Varför är cykliner avgörande för cellerna? 7 Tror du att cellcykeln går att backa? Motivera ditt svar. 8 På vilket sätt spelar anaphase promoting complex en viktig roll för att dottercellerna skall få lika många kromosomer? 9 Förklara varför G1-S-restriktionspunkten är så viktig. 10 Ge exempel på en repressorgen och förklara hur den fungerar. 11 Beskriv en av de viktigaste rollerna för CdkI. 12 Hur talar celler om för varandra att de skall sluta växa och dela på sig? Cellsignalering, kapitel 16 1 Nämn de huvudtyper av cellsignalering som finns och förklara vad som är karakteristiskt för respektive grupp. 2 Hur kan målcellen till ett hormon själv påverka storleken på det svar som en bestämd koncentration signalsubstans ger? 3 Hur kan ett begränsat antal intracellulära (inne i cellen) signalvägar åstadkomma en stor variation av svar i kroppens celler? 4 Vad skiljer de signalsubstanser som binder till receptorn på cellmembranet och inne i cellen? 5

6 5 Varför rusar kalciumjoner in i cellen när jonkanalerna i plasmamembranet öppnas? 6 Vad är en first respektive second messenger? Ge två exempel på vardera. 7 I stycket om kväveoxid på s. 133 nämns kalmodulin som en reglersubstans till NO. Föreslå en signalväg för att aktivera kalmodulin med utgångspunkt från det du lärt dig tidigare i detta kapitel. 8 Hur utövar NO sin effekt på kärlen: parakrint, autokrint eller endokrint? Motivera! DNA och replikation, kapitel 17 1 Vilken är skillnaden mellan replikation, transkription och translation? 2 Hur kommer det sig att alla gener har samma tredimensionella struktur, så kallad alfahelix, men att de bär på unik information? 3 Vilka molekylgrupper består DNA av? 4 Hur många olika nukleotider finns det i DNA och vad skiljer dem åt? 5 Vad menas med att kedjorna i DNA är komplementära? 6 Vad är en mutation? 7 Om man saknar ett visst endonukleas, ett enzym som tar bort felaktiga sekvenser inne i DNA-molekylen, så är risken att man får hudcancer stor. Förklara varför. RNA och transkription, kapitel 18 1 Kapitlet om RNA och transkription inleds med en beskrivning av promotor- och enhancer-regionernas betydelse för att starta transkriptionen. Varför tror du att starten av transkriptionen styrs av så många olika faktorer? Se fig Hur kan en gen koda för olika proteiner? Proteinsyntes och translation, kapitel 19 1 Hur översätts genspråket till proteinsekvens? 2 Oj, det har skett två mutationer, triplettkodonet var innan CUU och på ett annat ställe i genen AGG. Nu blev det istället CUG och GGG. Vad kommer detta betyda för det verksamma proteinet? Använd tabell 19.1 för att ge ditt svar. Vilken biologisk betydelse kommer mutationerna att få? 3 Antibiotika är ibland specifika för prokaryoter. Varför är detta en fördel? Hur är detta möjligt när det gäller blockering av proteinsyntesen? Vilka exempel tas upp på sidorna i boken? 6

7 Reglering av genexpression, kapitel 20 1 Nämn en fördel och en nackdel med translationell kontroll av ett messenger RNA. 2 En patient har för mycket insulin i blodet, vad skulle du rekommendera för att motverka detta om du skulle gå in direkt på gennivå? 3 Hur skulle zinkbrist kunna inverka på hur ofta en gen blir till protein? 4 Vad avgör om en gen kopieras till ett protein eller inte? Några olika gener, kapitel 21 1 Hur kan man sakna ett viktigt protein när man har en frisk gen? 2 Vilka gener kommer alltid från mamma? 3 På vilka grunder tror forskarna att människan härstammar från Afrika? Onkgener, suppressorgener och malign transformation, kapitel 22 1 Vad skiljer onkgener från proto-onkgener? Förklara hur den ena gruppen orsakar cancer och den andra inte. 2 Beskriv med egna ord hur en proto-onkgen kan muteras eller på annat sätt omvandlas till en gen som orsakar cancer. Vilken roll kan vissa virus spela i denna process? Ge ett exempel. 3 Varför är en fungerande suppressorgen nödvändig för att hindra att man får cancer? Vilket exempel ger boken? 4 Väljer du helst att byta ut dina utslitna celler genom nekros eller apoptos? Varför? 5 Vad är caspaser för typ av ämnen? Vilken roll spelar de i cellbiologin? När är de aktiva och ge exempel på vad de då åstadkommer. Evolution och mutationer, kapitel 24 Besvara följande fråga När är en mutation bra, dålig eller utan större betydelse för individen? 7

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1

Transkription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1 Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet

Läs mer

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen

Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier

Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Arvet och DNA. Genetik och genteknik

Arvet och DNA. Genetik och genteknik Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kromosomer, celldelning och förökning

Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika

Läs mer

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd

Naturvetenskaplig fakultetsnämnd Naturvetenskaplig fakultetsnämnd BIR200, Cellbiologi; biokemi, genetik, mikrobiologi och cellfysiologi, 15 högskolepoäng Cell biology; biochemistry, genetics, microbiology and cell physiology, 15 higher

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling. Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng, Tema reproduktion och utveckling Skriftlig tentamen 10 oktober 2011 1. DNA:t i arvsmassan lagrar informationen om de RNA och proteiner som cellen behöver

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Proteinstruktur samt Hemoglobin

Proteinstruktur samt Hemoglobin Proteinstruktur samt Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 Kapitel 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA.

Celler består till cirka 80 procent av vatten. Resten av vikten är proteiner, fetter, kolhydrater som till exempel socker samt arvsmassan, DNA. Celler Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information och sköta sin egen ämnesomsättning. Även om

Läs mer

SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015

SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015 SCHEMA MEDICINSK BIOKEMI OCH CELLBIOLOGI ODONTOLOGER Vårterminen 2015 Lärare: Inst. för medicinsk kemi och biofysik Inst. för medicinsk biovetenskap AC Andrei Chabes AA Anna Arnqvist LB Lars Bläckberg

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider

Lipider. Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls. Bra länk om lipider Lipider Biologisk Kemi, 7,5p KTH Vt 2012 Märit Karls Bra länk om lipider Lipidfamiljen FETT Fig. 24.1 s. 758 Def: Naturprodukter som är lösliga i opolära lösningsmedel, men olösliga i vatten Ex. på lipider:

Läs mer

Proteinstruktur och Hemoglobin

Proteinstruktur och Hemoglobin Proteinstruktur och Hemoglobin Biochemistry Kapitel 2 och 3 Structure and Function of the Human Body Kapitel 12 Proteinstrukturer Primärstruktur - ordningen på aminosyrorna (peptidbindningen) Sekundärstruktur

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén

Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning. Niklas Dahrén Proteinernas uppbyggnad, funktion och indelning Niklas Dahrén Proteiner ü Namnet protein härstammar från det grekiska ordet protos som betyder den första. ü Anledningen 5ll namnet är a6 proteiner 7digt

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2009 kl. 8.00-13.00 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida. För resultat, kontakta

Läs mer

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium

Fysiologi & träningslära. Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & träningslära Örkelljunga Orienteringsgymnsaium Fysiologi & Träningslära Viktiga träningsprinciper Blodomloppet Andningen Aerob effekt Submaximal effekt Aerob kapacitet Central och lokal kapacitet

Läs mer

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler Medicinsk biokemi och biofysik Cellens struktur och funktion (CSOF) Avsnitt 1, Cellens byggstenar och livets molekyler VT07 PRELIMINÄRA FÖRELÄSNINGSDISPOSITIONER Cellens Byggstenar och Livets Molekyler

Läs mer

Enzymologi och proteinsortering

Enzymologi och proteinsortering Enzymologi och proteinsortering Table of Contents Enzymer... 3 Generellt om enzymer... 3 Typer av enzymer... 3 Hur enzym fungerar... 3 Termodynamiska parametrar... 3 Delta G... 3 Aktiveringsenergi... 3

Läs mer

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson

Patogenes & virulens. SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes & virulens SK-kurs i mikrobiell patogenes 12 16 mars, 2012 Ingvar Eliasson Patogenes Uppkomst och utveckling av en sjukdom Förhållandet mellan sjukdomsorsak och - verkan Infektionspatogenes Beskriver

Läs mer

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly.

Proteiner 2012-10-22. Äggvitan består av proteinet ovalbumin. Farmaceutisk biokemi. Insulin är ett proteinhormon. Gly. Arg. Met. Cys. His. Gly. Proteiner Farmaceutisk biokemi Gly Arg His Ala Lys His Met Gly Asn Pro Cys Phe Lys Maria Norlin Kjell Wikvall Insulin är ett proteinhormon Äggvitan består av proteinet ovalbumin Image: Simon Howden / FreeDigitalPhotos.net

Läs mer

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI

Tumörbiologi. Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Tumörbiologi Michael Mints, MD Institutionen för onkologi-patologi, KI Mål Förstå vad som skiljer cancerceller från normala celler Förstå idéer bakom aktuella och framtida behandlingar Carcinogenes Initiatormutation

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

En bioinformatisk genjakt

En bioinformatisk genjakt En bioinformatisk genjakt Efter en ide från: CUSMOBIO, Milano, Italien. Hur man kan söka i databaser efter information om en gen som kan ge ökad risk för bröstcacer. Bakgrund Människor utan symptom men

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa

Läs mer

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg

Mitokondriella sjukdomar. Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriella sjukdomar Gittan Kollberg Avd för klinisk kemi Sahlgrenska Sjukhuset Göteborg Mitokondriell sjukdom Definition Oxidativ fosforylering Genetik och ärftlighet Biokemisk utredning av mitokondriefunktion

Läs mer

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet

KOST. Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet KOST Fredrik Claeson, Leg. Sjukgymnast Winternet ENERGI Kroppen är en maskin som behöver energi. Denna energi får du av beståndsdelarna som blir kvar när du bryter ner Kolhydrater, Fett och Protein! Ålder,

Läs mer

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck

Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Epigenetikens biokemi, eller Kemisk modifiering av DNA och histonproteiner för att styra genuttryck Astrid Gräslund Inst. för biokemi och biofysik Stockholms Universitet Föreläsning, Värnamo, 131016 Epigenetik

Läs mer

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling

Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset. Mitokondriella sjukdomar. Behandling Göran Solders Karolinska Universitetssjukhuset Mitokondriella sjukdomar Behandling Krav för att visa effekt av ny behandling Prospektiv Framåtblickande, planerad på förhand Randomiserad Slumpmässigt utvalda

Läs mer

Kemiska ämnen som vi behöver

Kemiska ämnen som vi behöver Kemiska ämnen som vi behöver Vatten Mineraler (t ex koksalt) Vitaminer Proteiner- kött, fisk, ägg, mjölk, baljväxter Kolhydrater- ris, pasta, potatis, bröd, socker Fetter- smör, olivolja osv Tallriksmodellen

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm

Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm Instuderingsfrågor till föreläsningen Avbildningstekniker 1. Vilka våglängder har synligt ljus? 390-770nm 2. Hur påverkas ljus som går i ett medium med högt brytningsindex jämfört med ett lägre? När ljus

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo

Lycka till! Omtentamen. Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Omtentamen Kursens namn: Medicin C, Tumörbiologi Kursens kod: MC1728 Kursansvarig: Anna Göthlin Eremo Datum: 2012-11-24 Skrivtid: 4 timmar Poängfördelning: Karin Franzén Sabina Davidsson Pia Wegman Marike

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet

Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101. 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Tentamen Introduktion till Bioteknik och Bioinformatik 5hp 1MB101 23 oktober, 2008 Kl. 9-14 Uppsala universitet Svara på svenska eller engelska. Skriv ditt namn på varje sida För resultat, kontakta Ylva

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B

Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B KURSBESKRIVNING Ämne: Biologi Kurs: Biologi breddning (mikrobiologi och immunologi) Kurskod: BI 1203-A Poäng: 50 Program: NV Förkunskapskrav: Biologi A och Biologi B Mål Kurserna Biologi breddning A och

Läs mer

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0.

Rättningsmall fråga 1: a) b) mellan N och Ca (0.5p); Ca och C (0.5p). c) vid ph 5: NH 3 + ------ COOH (0.5p); vid ph 9: NH 2 ------ COO - (0. Tentamen Bke1, 10p, 25e Maj 1999. Riktmärke för godkänt 50% (53p av totalt 106 möjliga). Börja svara på varje fråga på ett nytt papper (detta underlättar rättningen av skrivningarna)! Glöm ej kodnummer

Läs mer

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)

Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.

Läs mer

STUDIEHANDLEDNING. Allmänt

STUDIEHANDLEDNING. Allmänt STUDIEHANDLEDNING Allmänt Kursens syfte är att ge de studerande kunskaper om den molekylära grunden för cellers struktur och funktion. En förståelse för ämnet som möjliggör för studenten att självständigt

Läs mer

07-03-08. Ordning i Myllret

07-03-08. Ordning i Myllret Moment Ordning i Myllret Studieplan och bedömningsgrunder i Biologi för åk 7 Bedömningsgrunder för uppnåendemålen veta att biologin är läran om det levande förstå förutsättningar för liv kunna använda

Läs mer

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter

Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer, mineraler och Antioxidanter Vitaminer Vattenlösliga vitaminer 8 B-vitaminer C-vitamin Fettlösliga vitaminer A,D,E,K B - vitaminer Finns med för att kunna utvinna energi Coenzym omsättning av

Läs mer

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.

530117 Materialfysik vt 2014. 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur. [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm. 530117 Materialfysik vt 2014 3. Materials struktur 3.8 Biomaterials struktur [Mitchell 1.5, Poole-Owens: Introduction to Nanotechnology mm.] Biomaterial Med biomaterial avses material som Är en del av

Läs mer

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema

För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande. Nobeltema För tredje året i rad arbetar DNV och TE med ett ämnesövergripande Nobeltema Litteraturpristagare Nobelpris i kemi, fysik eller fysiologi/medicin Radioaktivitet Nobelpriset i fysik 1903 Kungliga vetenskapsakademien

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Laboration: cellskada/celldöd

Laboration: cellskada/celldöd Laboration: cellskada/celldöd Läkarprogrammet termin 3 Basgrupp 2 Therese Enenge Amanda Amanda Karlsson Erik Andersson Johansson Niklas Åkesson Ebba Gabrielson Emil Saghamre Salik Hamid 2014-02-06 1 Inledning;

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik

TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik TENTAMEN för KMB056 - Molekylär Bioteknik 2013-01-15 em (V-salar) Totalt 60 poäng (Frågor 1-8: Joakim Norbeck, totalt 45 poäng; Frågor 9-12: Lisbeth Olsson, totalt 15 poäng). Betygsgränser: 30-38.5 poäng

Läs mer

Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström

Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström Balans - vägen till framgång Och Kostens betydelse Anna Melin Petra Lundström Ansvarig för idrottsnutrition RF, Elit Bosön Doktorerar i idrottsfysiologi/ endokrinologi Certifierad fystränare, PT Fil mag.

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi

4 Den normala cellen. Morfologi och fysiologi 19 20 4 DEN NORMALA CELLEN 4 Den normala cellen Den minsta enhet som har alla de för en levande organism utmärkande egenskaperna är cellen. Den kan andas, växa, föröka sig och ha speciella funktioner,

Läs mer

Kolesterol på gott & ont

Kolesterol på gott & ont Undvik fett så går du ner i vikt och slipper sjukdom! Ät mer fett så går du ner i vikt och håller dig frisk! Kolesterol på gott & ont Vilka olika fetter finns i kroppen Fosfolipider Fosfat med två fettsyror

Läs mer

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné

tisdag 8 oktober 13 Carl Von Linné Carl Von Linné Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Carl Von Linné Svensk Botanikprofessor. Utformade ett taxonomi system. Taxonomi:

Läs mer

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2013

Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2013 Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2013 De kartlade cellens trafiksystem Smarta trafiklösningar behövs inte bara i städer utan även i våra kroppar. Årets Nobelpristagare har upptäckt hur våra celler

Läs mer

Frå n åminosyror till proteiner

Frå n åminosyror till proteiner Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2

Läs mer

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3

Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista. MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Professor Göran Petersson augusti 2013 Kemi- och Bioteknik, Chalmers Publikationslista MJÖLKFETT CHARKFETT Fiskfetter rätt omega-3 Olivolja Kokosolja Rapsolja Palmolja Fleromättade Fröfetter farligt omega-6

Läs mer

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05

TENTAMEN. 18 januari 2006. APEX och BVLP, ht 05 TENTAMEN 18 januari 2006 APEX och BVLP, ht 05 Block III: Integrativ biomedicin med farmakologisk inriktning Delkurs 5: Immunologi, infektion, tumörbiologi, och hematologi Kod: Max poäng: 77 Gränser (G/VG):

Läs mer

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2

HEMTENTAMEN BIOKEMI 1, 6 hp 15-21 mars kl 9.00 2011 Grupp 2 Bilaga 2 HEMTENTAMEN BIOKEMI, 6 hp 5-2 mars kl 9.00 20 Grupp 2 . a) Vid punkt (I) föreligger glycin främst i helt protoniserad form eftersom lösningens ph vid denna punkt är lägre än glycins båda pka-värden.

Läs mer

Genetik- läran om det biologiska arvet

Genetik- läran om det biologiska arvet Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,

Läs mer

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012

Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 Tentamen Repro- utveckling T2, 12 oktober 2012 SKRIV EN UPPGIFT PÅ VARJE BLAD SÅ ATT UPPGIFTERNA KAN SORTERAS TILL RÄTT LÄRARE Maximal poäng: 73; Poäng för godkänt: 48 1. Vilka är de tre accessoriska körtlarna

Läs mer

Du hittar en knöl vad händer sen?

Du hittar en knöl vad händer sen? Du hittar en knöl vad händer sen? Följ med på en resa från provtagning till provsvar. Vi har besökt punktionsmottagningen och patologiska/cytologiska kliniken vid Skånes universitetssjukhus i Lund. 1 På

Läs mer

WHO = World Health Organization

WHO = World Health Organization Mat och hälsa åk 8 WHO = World Health Organization Enligt WHO innebär hälsa att ha det bra både fysiskt, psykiskt och socialt. Dåliga matvanor och mycket stillasittande bidrar till att vi blir sjuka på

Läs mer

Rening av proteiner: hur och varför?

Rening av proteiner: hur och varför? Rening av proteiner: hur och varför? (och lite biologiska grunder) Joakim Norbeck! norbeck@chalmers.se! Grunder! Plasmider! Protein-rening! Detektion!!!!! Mest relevanta sidor i "Cell" är 510-518 & 532-552!

Läs mer

Planering. Sexualkunskap

Planering. Sexualkunskap Planering Sexualkunskap Planering Lektion 1: Könsorganens biologi Lektion 2: Varför sex? Lektion 3: sexuellt överförbara sjukdomar och preventivmedel Lektion 4: Prov Könsorganens biologi Kromosomer DNA

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel.

GENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. ENKOMB - en metod att hitta målprotein för läkemedel. Erik urell dam meur Jakub Westholm i samarbete med strazeneca Disposition Biologisk bakgrund: cellen och arvsmassan proteinsyntes genuttryck och genuttrycksdata

Läs mer

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här

Allmänt om adaptogener. Sammanfattning. Adaptogener. Rotary, Skurup, 2007. Kontaktinfo. Läs mer om adaptogener klicka här Allmänt om adaptogener Sammanfattning Adaptogener Rotary, Skurup, 2007 Läs mer om adaptogener klicka här Kontaktinfo Tack Adaptogener växter Ginseng Ginseng rot Fjärilsranka frukt 2 Adaptogener - produkter

Läs mer