Tentamen NMET2 HT2014 (7/ ) (Totalpoäng 56 p)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen NMET2 HT2014 (7/11 2014) (Totalpoäng 56 p)"

Transkript

1 Tentamen NMET2 HT2014 (7/ ) (Totalpoäng 56 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-6 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1. Plasmamembranet utgör cellens yttre skyddande lager och kontakt med omgivningen och membraner bygger upp den eukaryota cellens organeller. a) Redogör översiktligt för uppbyggnaden av plasmamembranet. Rita gärna! (2.5p) Lipider i ett tvåskiktat lager (assymetriskt) har hydrofila (vattenälskande) och hydrofoba (vattenfrånstötande) delar. Två huvudgrupper: - fosfolipider kolesterol Proteiner - rörliga och assymetriskt fördelade. Två huvudgrupper: - Integrerade proteiner både hydrofoba och hydrofila ex. kanalproteiner, receptorer - Perifera proteiner mest på insidan, hydrofila ex. enzymer, signalproteiner, cytoskelettproteiner. Kolhydrater - bundna till lipider (glykolipider) eller proteiner (glykoproteiner) - alltid på utsidan ---> nätverk=glykokalyx Majoriteten (80-90%) av membranen i en eukaryot cell återfinns i organellerna. Beskriv den organell där följande process äger rum: (4.5p) b) sätter på "adresslappar" på färdiga protein som visar vart i cellen de ska transporteras. Golgikomplex. Membransystem kopplat till ER. Staplar av platta säckar (cisterner, 3-8 st) - cis-del tar emot vesiklar med omogna proteiner - trans-del avger vesiklar med mogna proteiner. Slutlig bearbetning och paketering av proteiner. Syntes av polysackarider c) bryter ned makromolekyler Lysosom. Cellens nedbrytningsstation, bildas från Golgikomplexet, vesiklar (0.1-1 µm) med enkelt membran. Lågt ph (ca 5.0) pga ATP-drivna protonpumpar i membranet. Innehåller många typer av hyrdolytiska enzymer med lågt ph-optimum bryter ned makromolekyler och förbrukade/skadade cellkomponenter, födoämnen och bakterier. Monomerer transporteras ut i cytosolen via transportproteiner. Membranets insida är kratfigt glykosylerat som skyddar det från nedbrytning genom det hydrolytiska enzymerna. d) deltar i bildningen av ribosomer Kärnan. Kromatin = DNA bundet till ihop- packande proteiner (histoner) ---> nukleosomer. Eukromatin - uppluckrat, syntetiserar DNA,RNA. Heterokromatin - packat, vilande. Nukleol - plats för ribosomsyntes. Kärnhölje-dubbelmembran med porer. Innermembran förstärkt med proteinskikt- Lamina fibrosa. Yttermembran förbundet med ER. Porer(10milj/kärna) kontrollerad transport mellan kärna och cytosol t ex av histoner, enzymer, mrna, ribosomer. Porkomplex

2 2. Membraner reglerar transporten av ett stort antal kemiska ämnen in och ut ur cellen och organellerna. En av de viktigaste jontransportörerna i plasmamembranet är den energikrävande natrium-kaliumpumpen. a) Beskriv funktionen hos natrium-kaliumpumpen. Rita gärna. Tre Na+ ut och 2K+ in i varje cykel. b) På vilket sätt kan denna pump bidra till dels upptag av glukos i cellen och dels reglering av cellens ph. Glukos transporteras med bärarprotein symport med Na+ in i cellen och H+ transporteras ut ur cellen samtidigt som Na+ går in via ett antiport bärarprotein och därmed regleras ph. 3. Plasmamembranet uttrycker på sin yta många olika typer av receptorer involverade i cellulär kommunikation. Vilka av följande påståenden är sanna? Rätta felaktiga påståenden! a) integriner är hetreodimera receptorer som består av α- och β subenheter och binder cellen till extracellulärt matrix. Sant b) höjning av koncentrationen av intracellulärt fritt kalcium kan enbart ske via aktivering av G-protein kopplade receptorer Falskt. Höjning av intracellulärt fritt kalcium kan också ske via jonkanalkopplade och enzymkopplade (ex tyrosinkinaskopplade) receptorer c) aktivering av enzymkopplade receptorer, t ex insulinreceptorn, leder till autofosforylering av alanin på receptorn och därefter en höjning av cykliskt AMP och aktivering av campberoende kinaser Falskt. Aktivering av enzymkopplade receptorer leder till autofosforylering av tyrosin på receptorn och därefter en serie av fosforyleringar d) amplifiering (förstärkning) innebär att tusentals receptorer tillsammans åstadkommer ett starkt cellsvar. Falskt. Amplifiering innebär att en receptor t ex aktiverar flera G- proteiner som i sin tur var och en aktiverar många adenylat cyklas där varje enzym bildar en stort mängd camp som aktiverar PKA som var och en fosforylerar ett stort antal proteiner e) avstänging av ett receptor-inducerat cellsvar kan bland annat ske genom intracellulärt upptag av ligand/receptor komplex eller inaktivering av en komponent i den intracellulära signalkedjan Sant (5p)

3 4. Många av kroppens celler, t ex vita blodkroppar och fibroblaster, förflyttar sig genom så kallad amöboid cellrörelse (ständig förändring av cellform). Detta rörelsesätt drivs och regleras av ett av cytoskelettets proteinfilamentsystem. Vilka av följande påståenden är sanna för detta proteinfilamentsystem? Rätta felaktiga påståenden! a) uppbyggt av protein tubulin. Falskt. Proteinfilamentsystemet som ansvarar för amöboid rörelse är uppbyggt av aktin. G-aktin polymeriserar till F-aktin=aktinfilament b) är huvudsakligen lokaliserat i cellens ytterkant och verkar mot plasmamembranet. Sant c) polymeriseringen, och därmed bildningen, av dessa proteinfilament regleras av GTP. Falskt. Polymeriseringen regleras av ATP: ATP-aktin har större förmåga till polymerisering jämfört med ADP-aktin. Fördröjd ATP-hydrolys stabiliserar aktinfilamentet. d) dessa filament har en polaritet vilket innebär att de har en elektriskt laddad plus- respektive minusända. Falskt. Polariteten innebär att plus- och minusändan i aktinfilamentet skiljer sig kemiskt åt och plus står för att vid den ändan sker polymeriseringen betydligt snabbare (ca 10 ggr) jämfört med minusändan. e) filamentsystemet har också en roll vid cytokines. Sant (5p) 5. Epitelceller i t ex tarmslemmhinnan använder sig av ett flertal cell-cell kontakter för att skapa en sammanhållen stabil barriär och reglera transporter. Redogör kortfattat för uppbyggnad och funktion av två olika cell-cell kontakter! I epitelceller finns förankrande (anchoring junctions), förseglande (occluding junctions) och kanalbildande (channel-forming junctions) cell-cell kontakter. Exempel: Tight junctions. Svetsfog runt cellen. Tätande: Proteiner/näringsämnen måste transporteras via apikala/basala delen. Avgränsande: Avgränsar transport av proteiner till olika delar av plasmamembranet, t ex glukostransportörer. Celladhesionsmolekyler: Claudin och occludin. Paracellulära porer möjliggör transient transport av specifika joner. Kopplar sig till aktinfilament. Gap junctions. Kopplar ihop celler metaboliskt och elektriskt. Släpper igenom joner och mindre sockermolekyler, aminosyror och vissa budbärarmolekyler. Mycket snabb kommunikation möjlig. Sex connexin molekyler bildar en connexonkanal (hemikanal). Två connexoner bildar en gap junction. (3p)

4 6. Vad menas med post translationell respektive ko-translationell proteintransport? Ge ett exempel av proteiner för vardera typen av transport!!"#$%$&'(#)'$*"(+)),#-."%$&'(#)'$*"(+)) /&"$+*($&'(#/"&$0!"#$%$&'(#)'$*"(+))1 2.3&(/&"$+*(+& 24*$"."(5&*+))' /&"$+*(+& 2/+&"6*#"4')' /&"$+*(+& 7"%$&'(#)'$*"(+))1 289%/&"$+*(+& 2:");*%/&"$+*(+& 2)<#"#"4')' /&"$+*(+& 2/)'#4'4+4=&'(/&"$+*(+& 2#+.&+$"&*#.'-/&"$+*(+& SVAR PÅ FRÅGA 7-8 LÄGGS I SEPARAT MAPP 7. Vid en husrannsakan hemma hos Annica, Gunilla och Ipren-mannen fann och beslagtog polisen ett stort antal misstänkta substanser. Annica och Gunilla hävdar att de är oskyldiga och det var Ipren-mannen som producerat substanserna. Ipren-mannen blir omhändertagen och får genomgå en psykiatrisk utvärdering på grund av hans oortodoxa klädsel och tidigare historia av olaga förföljelse/stalkning. Annica hävdar att substanserna hon använt är direkt relaterade till hennes försök inom cellulär

5 metabolism. Vid ett förhör prövas hennes trovärdighet genom att hon får svara på nedanstående frågor. Hjälp henne med svaren. a. Beskriv hur glukos, palmitylsyra samt alanin metaboliseras till den gemensamma intermediären acetyl-coa (illustrera gärna). (4,5 p) Korrekt beskrivning av stegen i glykolys, lipolys (inklusive beta-oxidation) samt de/transaminering av alanin till pyruvat och dess metabolism till acetyl. Fokus ligger på korrekt beskrivning av ffa regulatoriska steg och steg med nyckelenzym samt nyckelintemediärer/produkter. b. Beskriv de irreversibla/reglerade stegen i glykolysen och citronsyracykeln samt kortfattat hur deras hastighet regleras. (4 p) Beskrivning av nedanstående reglerade steg. Glykolysen: TCA: Hexokinas: Inhiberar G6P, Stimulerar - PFK: Inhiberar ATP, Citrat, Insulin Stimulerar ADP, F2.6BP, Glukagon Pyr.kinas: Inhiberar ATP, Acetyl-CoA Stimulerar FBP Citr.Syntase: Inhiberar NADH, succinyl-coa, citrat, ATP Stimulerar - ADP Isocitr dehy: Inhiberar ATP Stimulerar ADP, Ca2+ a-ketogdehy: Inhiberar succinyl-coa, NADH Stimulerar Ca2+ Vissa aspekter av samtliga stimulerande steg står under generell kontroll av insulin och vissa aspekter av samtliga inhiberande steg står under generell kontroll av glukagon. c. Om syre ej finns tillgängligt så kommer NADH och pyruvat från glykolysen att ansamlas. Hur avlägsnar cellen pyruvat och frigör det NAD+ som behövs för glykolysen så att den inte avstannar? Pyryvat avlägsnas genom metabolism till laktat av enzymet LDH eller genom de/transaminering till alanin. Dessa förs vi blodbanan till levern som regenererar dessa till glukos vid behov. NADH måste regenereras till NAD+ annars stannar glykolysen LDH gör detta vid metabolism av pyruvat till laktat där NADH omvandlas till NAD+. d. Om syre finns tillgängligt men citronsyracykeln går långsamt, t.ex. vid svält, så ansamlas istället acetyl-coa med konsekvensen att t.ex. beta-oxidationen avtar och att pyruvat inte kan omvandlas till acetyl-coa. Beskriv hur cellen frigör CoA så att inte tidigare steg avstannar? CoA frisätts genom ketogenes där 2 CoA frigörs per producerad ketonkropp. En kortfattad men korrekt beskrivning av ketogenesen ska ingå i svaret. Alternativt kan även anapleros nämnas som ett sätt att frigöra CoA genom att tillföra intermediärer i TCA så att den går snabbare samt att glukoneogenesen avlägsnar pyruvat för att bilda glukos så att pyruvat från protolys ej omvandlas till ännu mer acetyl-coa.

6 8. Gunilla hävdar att hon visserligen vid träning använt substanserna ifråga tillsammans med ett proteinpulver (som hon på grund av den vedervärdiga smaken anser borde vara olagligt) men att hon inte visste att substanserna var olagliga. Hon har ju noggrant läst på om hur de fungerar i energimetabolismen. Vid ett förhör prövas hennes trovärdighet genom att hon får svara på nedanstående frågor. Hjälp även henne med svaren. a. Beskriv detaljerat hur FADH2 genererar en protongradient i mitokondrier och hur gradienten utnyttjas för ATP-syntes. (3 p) Korrekt och detaljerad beskrivning eller illustration över hur FADH2, som en del av komplex II, överlämnar sina elektroner som vi komplex III och IV genererar en protongradient och hur denna utnyttjas i ATP-syntesen. b. Beskriv hur ureacykeln har en koppling till citronsyracykel (2 p) Genom aspartat-argininosuccinatshunten som förser ureacykeln med aspartat genom transaminering av oxaloacetat. Intermediären oxaloacetat återförs senare genom klyvningen av argininosuccinat som ger fumarat som går in som intermediär i TCA. c. Beskriv hur värme genereras i brun fettväv. (1 p) Precis som i fallet med Gunilla (febrig bodybildare) så kommer den protongradient som ETC bygger upp användas till att generera en energipotential som vid kortslutning kan generera värme. I brun fettväv genereras detta kontrollerat genom ett protein (UCP) som låter protonerna vandra snabbt och därmed genereras värme av denna kortslutning. d. Var i cellen (cytosol, mitokondrier, nukleus, endoplasmatiskt retikulum, peroxisom) sker följande processer: 1. glykolysen 2. citronsyracykeln 3. ketogenes 4. lipogenes 5. beta-oxidation 6. de- och transaminering 7. glukoneogenesen (3,5 p) 1. glykolysen Cytosol 2. citronsyracykeln Mitokondrier 3. ketogenes Cytosol och mitokondrier 4. lipogenes Cytosol 5. beta-oxidation Mitokondrier och peroxisomer 6. de- och transaminering Mitokondrier samt delvis i cytosol 7. glukoneogenesen Olika steg sker alltid cytosol, mitokondrier och ER Beroende på dina svars korrekthet finns nu möjligheten att Annica och Gunilla kan frikännas. Lycka till!

7 Ipren-mannen dömdes dock direkt för framställning och innehav av förbjudna substanser samt för förargelseväckande beteende. SVAR PÅ FRÅGA 9-10 LÄGGS I SEPARAT MAPP 9. Här sitter Ipren-mannen och deppar efter att hans reklamfilm blivit fälld av Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation (NBL). a) NBL har invändningar mot att reklamfilmen använder formuleringen "Ipren söker själv upp var du har ont". Varför är denna formulering vilseledande? (1 p) b) Beskriv med relevant farmakokinetisk terminologi hur Ipren når sitt målprotein tex i muskulaturen efter peroral administrering. (2,5 p) c) Vilket är målproteinet för Ipren? (0,5 p) d) Ipren omvandlas genom metabolism i levern till vattenlösliga metaboliter som sedan utsöndras av njurarna. Beskriv i generella drag hur njuren utsöndrar läkemedel. (2 p) a) antyder att Ipren skulle vara vävnads/cell specifik vilket är felaktigt då Ipren kommer att hämma cox enzymer generellt i kroppen även där man inte har ont. b) absorberas från tunntarmen, presystemisk metabolism ffa genom första passage metabolism i levern påverkar den biologiska tillgängligheten. När läkemedlet nått systemkretsloppet kommer det att distribueras via blodet ut till muskulaturen. Det är endast fri fraktion av lm som kan passera cellmembran. Distributionen påverkas av tex blodflödet till muskulaturen och läkemedlets fettlöslighet och joniseringsgrad. c) enzymet cyclo-oxygenas d) Läkemedel utsöndras från njuren via glomerulär filtration (endast fri fraktion), aktiv tubulär sekretion sker via transportproteiner. Passiv reabsorption av fettlösliga och oladdade molekyler motverkar utsöndringen. 10. Rita upp en målcell som innerveras av en parasympatisk postganglionär nerv och beskriv fyra olika principer för hur aktiviteten i parasympatiska nervsystemet kan påverkas. (2 p) muskarina agonister, muskarina antagonister, kolinesterashämmare, lm som hämmar frisättning av Ach (tex botulinum toxin)

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln

Läs mer

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)

Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar

Läs mer

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.

Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination

Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Medicin A, Medicinsk temakurs 2, 30 högskolepoäng Tema Nutrition/Metabolism/Elimination Skriftlig tentamen 13 april 2012 OBS!!! Varje föreläsares svar ska läggas i separat lila omslag Tentamen NME T2 (datum:

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p)

Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) Tentamen NMET2 VT2015 (17/4 2015) (Totalpoäng 55 p) SVAR PÅ FRÅGA 1-5 LÄGGS I SEPARAT MAPP 1) Redogör för den generella uppbyggnaden av ett cellmembran och beskriv kort funktionen hos de ingående molekylära

Läs mer

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h

Tentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga

Läs mer

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007

Rekommendationer för inläsning av läroboken Erlanson-Albertsson C och Gullberg U: Cellbiologi, Studentlitteratur 2007 Välkommen! Målen med kursen Biovetenskap och teknik, 7,5 hp, bland annat är att Du skall förvärva kunskap om eukaryota cellers struktur, funktion och hur celler påverkas av sin omgivning. Kursen är upplagd

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013

Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 Svarsmall Tentamen NME Termin 2, 22 november 2013 1) Nuclear localization sequence (NLS) på proteiner som importeras in i cellkärnan klyvs inte bort efter proteintransporten, medan signalsekvenser för

Läs mer

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p)

Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) Tentamen NME T2 (datum: 22/11 2011) maxpoäng (84p) 1. På vilka organeller pekar pilarna i denna plasmacell från benmärgen? För vilken eller vilka av dessa organeller stämmer följande: a) innehåller DNA

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

Integrerad metabolism

Integrerad metabolism Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Cellbiologi del tentamen augusti 2005 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 23 aug 2005 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ I02, bio99,

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 28 Maj 2003 kl 9-13 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn och personnummer på immunologidelen

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

Integrerad signaltransduktion

Integrerad signaltransduktion Integrerad signaltransduktion Table of Contents Intercellulär kommunikation... 1 Intracellulär kommunikation... 2 Signaltransduktion... 2 Typer av aktiveringar... 2 Kinaser/fosfataser... 2 GTP/GDP cykel...

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination

Medquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap

Läs mer

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp

Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Medicin, Molekylär cellbiologi, 15hp Kurskod: MC015G Kursansvarig: Jessica Johansson Datum 170317 Skrivtid 4 tim Totalpoäng: 68 p Godkänd: 60 % av totala poängen (40,5p) Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Läs mer

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.

Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot

Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat

Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;

Läs mer

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg

Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Instuderingsfrågor till Cellbiologi av Charlotte Erlanson-Albertsson och Urban Gullberg Den levande cellen, kapitel 1 Svara på frågorna 1 Nämn två viktiga skillnader mellan bakterier och djurceller. 2

Läs mer

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)

1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p) Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Farmakodynamik och Farmakokinetik

Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en

Läs mer

Användning av kol och energikällor

Användning av kol och energikällor Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka

Läs mer

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1

Cellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer

Läs mer

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13

Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas

Läs mer

Kunskapsmål ht (reviderade )

Kunskapsmål ht (reviderade ) Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 130318 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012

Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt

Läs mer

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.

Svar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys. 3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan

CELLKÄRNAN INNEHÅLL CELLKÄRNAN. cellkärnan CELLKÄRNAN Kap 8 i 3rd edtion, kap 9 + fig 16.24, s. 673-675, fig 16.27 i 4th edition Chromatin: S. 150-151, 257-258 3rd edition, s166-170, 281-283 4th edition. INNEHÅLL cellkärnan membran, nuclear lamina

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg...

Resultat:... (Cellbiologi:... Immunologi...) Betyg... Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 7 Mars 2005 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs/årgång... (typ bio04) Personnummer... Glöm inte skriva namn och

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp

Tenta 1 Cellbiologi ht Grundbegrepp Tenta 1 Cellbiologi ht 2015 Grundbegrepp 1. På bilden ser du hemoglobin. A. Beskriv de fyra strukturella nivåerna i hemoglobinmolekylen (1p). B. Märk ut en subenhet, en prostetisk grupp samt en sekundärstruktur

Läs mer

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten

Cellen. Cellen. Celler. Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Cellen Cellen Cellen utgör den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. Vår kropp består av ca 70% vatten Vi är uppbyggad av miljontalceller. Vattnet får då en fördelning. Celler

Läs mer

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).

Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär Cellbiologi 9 p. 2003-11-12 Namn: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: Skrivtiden är fem

Läs mer

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:

Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

KARLSTADS UNIVERSITET

KARLSTADS UNIVERSITET KARLSTADS UNIVERSITET Avd för kemi och biomedicinsk vetenskap Tentamen i Molekylär Cellbiologi 7,5 hp (5p) BMGBM0 (BMC210) Datum: 2009-11-21 Tid: 9.00-14.00 Sal: Se anslagstavlan i universitetets huvudentré

Läs mer

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.

Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).

Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

Xenobiotikas öde i organismen

Xenobiotikas öde i organismen Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:.

STOCKHOLMS UNIVERSITET. Institutionen för biologisk grundutbildning. Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p Namn: _.. Personnummer:. STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Tentamen i Molekylär cellbiologi 10 p. 2002-04-24 Namn: _.. Personnummer:. Plats nr: Poäng: Skrivtiden är fem timmar. Tänk på att skriva

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Översikt metabolismen

Översikt metabolismen Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II ATP adenosintrifosfat Cellens främsta energivaluta GTP Guanosintrifosfat Energirika

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 121029 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.

Läs mer

IDENTITETSBLAD Dugga 100309

IDENTITETSBLAD Dugga 100309 IDENTITETSBLAD Dugga 100309 VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Platsnummer (i skrivsalen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar

Läs mer

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A

VIKTIGT ATT DU FYLLER I DETTA PÅ SAMTLIGA SIDOR SOM LÄMNAS IN! Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Totalpoäng: Betyg: F Fx E D C B A Plats nr: _ KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet 1 TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN ONSDAGEN DEN 6 OKTOBER 2010 kl. 9:00-12:30 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28.

Innehåll. Del 1 Cellbiologi. En del oligosackarider fungerar som adresslappar 28 Bakterier fäster till kolhydratstrukturer 28. Innehåll Cellbiologi Förord 11 Del 1 Cellbiologi 1 Den levande cellen 15 Hur uppstod livet? 15 Prokaryota celler 16 Eukaryota celler 17 Högre organismer har specialiserade celler 17 2 Kolhydrater 19 Kolhydrater

Läs mer

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %).

Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 20 mars 2006, 09 00-15 00 Max poäng = 75 p. Slutlig gräns för godkänd = 38 p (51 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt

Läs mer

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur?

1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? Tenta 2 VT-2016 1. Vilket påstående förklarar bäst vad som menas med ett proteins sekundärstruktur? a. Beskriver uppbyggnaden av proteinets subenheter. b. Beskriver hur hela polypeptiden är veckad i de

Läs mer

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också

Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen också 1 Tentamen i Cellbiologi med Immunologi KTH 4 april 2002 kl 14-18 Skriv svaren direkt i tentan. Vid behov använd extra blad Namn:... Årskurs... Personnummer... Glöm inte skriva namn på immunologidelen

Läs mer

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES: INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ

Läs mer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer

Ägg till embryo Dugga 110307 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt. Därför skall namn och

Läs mer

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p.

Poäng: Godkänt 35 p. Max 70 p. Stefan Klintström Avd. f. kemi, IFM Tentamen i Modern Biologi för icke-biologer Datum: Måndagen den 14 december 2009 Tid: 09.00-16.00 Plats: Brahe Examinator: Therése Klingstedt och Stefan Klintström,

Läs mer

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp

Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Institutionen för omvårdnad Ansvarig lärare: Stig Jacobsson Avdelningen för farmakologi TENTAMEN KOD NR Tentamen i Allmän farmakologi, 2 hp Kurs: Biomedicin och allmän farmakologi, 7,5 hp inom Sjuksköterske-/Röntgensjuksköterskeprogrammet

Läs mer

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME

Farmakokinetik. Innehåll - Farmakokinetik. Farmakokinetik 9/7/2016. Definition Administrationsvägar ADME Administration Distribution Metabolism Exkretion Allmän farmakologi Farmakokinetik Daniel Eckernäs Avdelningen för farmakologi Daniel.eckernas@neuro.gu.se Innehåll - Farmakokinetik Definition Administrationsvägar

Läs mer

Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17)

Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17) Aerob och anaerob elektrontransport (Alberts kap. 14 och Madigan kap. 17) Introduktion Med respiration menas en elektrontransportfosforylering driven av kemisk energi (alltså inte fotosyntes eller jäsningar).

Läs mer

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg: STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning Cell och molekylärbiologi (BL3008) 2015-08-28 Omtentamen CMB-II (11 hp) Kod: Personnummer: Plats nr: Inlämnad kl: ID kollad: Poäng: Betyg:

Läs mer

Kursbok: The immune system Peter Parham

Kursbok: The immune system Peter Parham T cells aktivering. Kursbok: The immune system Peter Parham Kapitel 6 Primary Immune response: First encounter of naive T cells with antigen on APC. This happens in the secondary lymphoid tissues. Priming

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer