Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010:
|
|
- Anna-Karin Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Beskriv den molekylära strukturen på det vi i dagligt tal kallar fett (1 p) 2. Hur bryts stärkelse ned i saliven och magen? Kan även cellulosa brytas ner och i så fall hur? (2) 3. Flera olika typer av molekyler kan transporteras genom ett cellmembran utan att det krävs energi för transporten. Hur går transporten till (vilken princip ligger bakom)? Ge exempel på molekyler som kan transporteras på detta sätt och de som inte kan det. Kan transporten underlättas på något sätt? (3 p) 4. K m och k cat är konstanter som beskriver vissa egenskaper hos enzymer. Vilka? Hur definieras konstanterna? Vilka enheter har konstanterna? (3 p) 5. Många proteiner regleras i sin aktivitet med hjälp av fosforylering. a) Vad kallas den grupp av enzymer som katalyserar fosforyleringar av andra proteiner? b) Vad kallas den grupp av enzymer som tar bort fosfatgrupper från proteiner? c) Vilka enzymklasser tillhör dessa två grupper av enzymer? (2 p) 6. Enzymer kan hämmas kompetitivt eller okompetetivt. Förklara skillnaden. En negativ alloster effektor, verkar den kompetitivt eller okompetetivt? (2 p) 7. Här är en del av en KODANDE (CODING) DNA-sträng. Vilken sekvens har motsvarande RNA som produceras efter transkription (fyll i de tomma luckorna). (1 p) 5 - A T C G T G C A Vilka av nedanstående faktorer används vid transkription av mrna i eukaryoter? Gör en cirkel runt varje rätt alternativ. Varje rätt faktor ger +0.5 poäng, varje fel faktor ger -0.5 poäng. DNA Primas dttp RNA-polymeras PCNA ORC UTP TBP datp CTP dgtp TFIIH
2 9. I vilken reaktion och var i kroppen syntetiseras karbamoylfosfat och vad händer med denna molekyl sedan? (2 p) 10. Vissa proteiner är glykosylerade. Vad är proteinglykosylering och varför är den viktig? Vilka typer av glykosylering finns det? (3 p) 11. Föreställ er att ett forskningslag har analyserat DNA-sekvensen av EGF-receptorn från en cancerpatient och funnit att patientens EGF-receptor har en mutation som orsakar konstant aktivering av PI3-kinasvägen (PI3 kinase pathway). Vad kan man teoretiskt sett tänka sig kan vara en bra strategi för behandling av patienten? (2 p) Gör en cirkel runt alla korrekta svar (med andra ord kan det vara alltifrån 1 till 4 korrekta svar på frågan). a. Hämma tyrosinkinasaktiviteten hos EGF-receptorn. b. Minska mängden PIP3. c. Hämma aktiviteterna på Akt och PDK1. d. Öka aktiviteten på PTEN. 12. Beskriv i grova drag hur nukleinsyrornas baspar ser ut och vilka krafter som stabiliserar dem. (2 p) 13. Nämn tre funktioner hos nukleotider och beskriv dem kort. (3p) 14. Vilka egenskaper i peptidbindningen gör den så viktig för proteiner? Visa med figur hur en peptidbindning ser ut. (2 p) 15. Hur fördelar sig hydrofoba och hydrofila aminosyror normalt i ett vattenlösligt protein? Vilka bindningar håller samman tertiärstrukturen? (2 p) 16. Varför bryter röda blodkroppar ner glukos till laktat och inte till koldioxid och vatten som de flesta andra vävnader? (1 p) 17. Glukos-6-fosfat kan metaboliseras på fyra olika sätt i levercellen. Vilka är dessa sätt och vad är syftet med dem. Är det något av dem som saknas i de flesta andra vävnader? (3 p)
3 18. Ge exempel på tre olika coenzymer och förklara deras funktion? (1.5 p) 19. Hur går det till när fettsyror bryts ner och hur regleras detta? (3 p) 20. Hur ser ett trna ut och hur går det till att den får sin rätta aminosyra på sig? I vissa fall finns även proofreading för att detta ska bli rätt, hur går det till? (3 p) 21. Varför behövs specifika RNA-primers vid DNA-replikationen? Hur skapas de, används de och tas bort? (3 p) 22. Vid en deaminering av cytosin bildas basen uracil. Uracil läses som T av DNApolymeraset och alla uracil måste av den anledningen avlägsnas ur genomet innan det replikeras. Redogör för hur den DNA-reparationsmekanism går till som avlägsnar uracil ur DNA. (2.5p) 23. Glukos och andra energisubstrat för muskeln kan ibland tas från blodet men också från andra källor beroende på de yttre förhållandena. Vilket är det huvudsakliga energisubstratet för en muskel vid följande situationer. Ange även varifrån substratet tas för detta samt vilken den viktigaste nedbrytningsprocessen är vid respektive fall: (2 p) a. I vila före måltid b. I vila efter en blandad måltid c. Vid sprinterlöpning d. I vila efter en veckas svält 24. Hur påverkas upptaget av glukos i en levercell respektive en muskelcell av en blodsockerhöjning? Redogör för mekanismerna. (3 p)
4 Svar till tentamen i Medicinsk kemi för biomedicinare 2010: 1. Fett är tre fettsyror i kemisk förening med ett glycerolskelett. 2. Stärkelse bryts ned av amylas i saliven (samt med hjälp av det låga ph:t i magen). Cellulosa bryter dock inte kroppens enzymer ned alls. Cellulosa kan dock delvis metaboliseras av bakteriella enzymer i tarmen (denna nedbrytning är mycket mer effektivt i kornas magar). 3. Transport som inte är energikrävande kallas diffusion. Molekylerna rör sig då med koncentrationsgradienten, d v s från hög till låg koncentration. Små, oladdade molekyler, t.ex. O 2 och CO 2, rör sig obehindrat genom ett membran utan att specifikt interagera med någon annan molekyl, mekanismen kallas passiv diffusion. Större, polära molekyler samt joner kan p g a membranernas hydrofoba innandöme inte passivt diffundera genom membranet. För dessa molekyler finns membranproteiner som underlättar deras diffusion genom membranet (faciliterad diffusion). Ett exempel på detta är glukos som kan transporteras via glukospermeas. 4. K m (Michaelis-Mentens konstant) anger affiniteten mellan substrat och enzym. Definieras som den substratkoncentration där enzymet arbetar med halva maximala hastigheten (enhet: mol/l). k cat (katalytisk konstant = turnover number) anger hur snabbt substratet kan omsättas (enhet: s -1 ). Definieras som den maximala hastigheten i förhållande till enzymkoncentrationen (V max /[E]). 5. De enzymer som fosforylerar andra proteiner kallas kinaser (mer fullständigt proteinkinaser) och tillhör enzymklassen transferaser, medan de som defosforylerar andra proteiner kallas fosfataser (mer fullständigt proteinfosfataser) och tillhör enzymklassen hydrolaser. De korrekta svaren är således a) kinaser, b) fosfataser, c) transferaser och hydrolaser. 6. Vid kompetetiv inhibering tävlar hämmaren med substratet för bindning till active site. Detta ger ett högre K m men samma V max. Vid ren okompetetiv bindning krävs att substratet sitter i active site för att hämmaren skall binda (låser fast substratet). Detta ger lägre K m och V max. Om hämmaren binder till enzymet oberoende av om substratet sitter i active site talar man om mixed-type eller non-kompetitiv inhibering. Då kan K m vara samma, lägre eller högre beroende på mekanism, men V max är alltid lägre. En negativ alloster effektor verkar okompetetivt (eller snarare via mixed-type). 7. Det mrna som bildas efter transkription är 5 - A U C G U G C A DNA, RNA-polymeras, UTP, TBP, CTP, TFIIH behövs vid transkriptionen.
5 9. Karbamoylfosfat produceras från ammoniumjoner, bikarbonat och ATP (bidrar med fosfat och energi) i levercellernas mitokondrier. Därmed blir den toxiska ammoniumjonen oskadliggjord. Reaktionsformeln för detta är (ni behöver inte kunna formeln): NH 3 + HCO ATP = H 2 N-(C=O)PO ADP + P i Karbamoylfosfat reagerar sen med ornitin att bilda citrullin. Detta är en del av ureacykeln. 10. Glykosylering är en process där kolhydrater länkas kovalent till ett protein och är en av de vanligaste post-translationella modifieringarna. Glykosylering är viktig för proteinveckning, stabilitet och cell-cell-interaktion. Det finns två olika former av glykosylering. Med N-länkad glykosylering menas att en kolhydratmolekyl kopplas ihop med aminosyran asparagins kväveatom i dess sidokedja (N = kväve, därav N-länkad). Med O-länkad glykosylering menas att en kolhydratmolekyl fästs till OH-gruppen på aminosyrorna serin eller treonin (O = syre, därav O-länkad). 11. Samtliga alternativ är riktiga för hur man kan tänka sig att en cancerpatient med konstant aktiv EGF-receptor skulle kunna behandlas. 12. Varje baspar i en nukleinsyra sitter horisontellt i ett plan och hålls ihop av 2 eller 3 vätebindningar mellan NH och N eller O (base stacking kan nämnas). Vätebindningarna ligger mellan A och T (eller U) samt mellan G och C. 13. Några funktioner som nukleotider har i cellen är (det räcker att tre av dessa är med i svaret): - energibärare: hydrolys av P-P-bindingar ger energi för att driva endergona reaktioner - bärare av genetisk information: genom basparning i dubbelhelix - RNA-molekyler kan användas för katalys genom att 2'-OH eller andra grupper katalyserar reaktioner såsom splicing eller bildningar av peptidbindningar. - Nukleotider ingår ofta i coenzymer genom att nukleotiden är länkad till någon annan del som fungerar som bärare av elektroner, atomer eller atomgrupper. -Nukleotider kan fungera som signalsubstanser eller regulatorer. Exempel på detta är camp (signalsubstans) och ATP (reglerar aktiviteten på många enzymer). 14. Peptidbindningen (dvs bindningen mellan NH och C=O i proteiners backbone) har en karaktär av en partiell dubbelbindning, det vill säga att den är en plan bindning som är stel och inte vridbar. Det är därmed en stark bindning men den kan ändå lätt klyvas genom hydrolys. En viktig egenskap hos NH och C=O grupperna i peptidbindningen är att de kan vätebinda.
6 15. Hydrofoba aminosyror hamnar i de centrala delarna i ett lösligt protein och hydrofila aminosyror blir ytexponerade, Förutom denna hydrofoba effekt så är vätebindningar viktiga för att hålla ihop tertiärstrukturen. Andra viktiga faktorer är saltbryggor och kovalenta disulfidbryggor. 16. De röda blodkropparna saknar mitokondrier och har därmed ingen citronsyracykel. Därför måste glukos brytas ner anaerobt till laktat. 17. Glukos-6-fosfat kan omvandlas till glukos som kan utsöndras i blodet för att levercellen ska kunna återställa blodsockernivån vid svält eller ansträngning. När blodsockernivån är för hög kan överskott av glukos-6-fosfat istället omvandlas till glykogen (via glukos-1-p och UDP-glukos). Glukosen kan också omvandlas genom glykolysen för energiproduktion eller fettsyntes. Glukosen kan också reagera via pentosfosfatshunten för att generera NADPH (för fett- och kolesterolsyntes) och ribos.(för nukleotidsyntes). Levercellen är speciell eftersom den till skillnad från de flesta andra celltyper har glukos-6-fosfatas och därigenom kan göra glukos från glukos-6-fosfat. 18. Exempel på coenzymer kan vara NAD + /NADH som behövs som elektronbärare vid redoxreaktioner, NADPH/NADP + (bärare av elektroner i biosyntes), FAD (bärare av elektroner) och coenzym A (bärare av acylgrupper). Ytterligare exempel på coenzymer som kan nämnas är pyridoxalfosfat (transamineringar överflyttning av aminogrupp från aminosyra till alfa-ketosyra) och ATP (bärare av energi). 19. Medellånga fettsyror (de vanligaste) som ska brytas ner binds först till CoA och sedan till karnitin. De karnitinbundna fettsyrorna kan transporteras in i mitokondrien och när de väl kommer in kommer de att brytas ner i β-oxidationen och i närvaro av syre kommer den acetyl-coa som så bildats att brytas ner i citronsyracykeln. Hela proceesen är reglerad genom att malonyl-coa hämmar enzymet (CPT-1) som fäster karnitin till acyl-coa. På så sätt ser cellen till att fettsyrannedbrytningen endast sker när det inte pågår en samtidig fettsyrasyntes. Nedbrytningen stimuleras indirekt genom hormonerna glukagon, adrenalin (genom att malonyl-coa-syntesen hämmas) och insulin (motsatt effekt till de andra två hormonerna). 20. Ett trna har en klöverliknande struktur som innehåller en aminosyrabindande del, en DHU-loop en TψC_loop och en antikodon loop (som basparar med ett kodon på det mrna som ska translateras). Aminoacyl-tRNA-transferaser (aa-trna-transferaser) sätter på rätt aminosyra som kodas av antikodonet. Detta kontrolleras genom att aktivt site på aa-trna transferaseren är anpassat för att känna igen rätt aminosyra. I vissa fall finns även en proofreadings-mekanism där aa-trna-transferaset har ett extra site som hydrolyserar felaktiga amionoacyl-trna eller aminoacyl-amp. 21. RNA-primers behövs för att DNA-syntesen skall kunna påbörjas av DNA-polymeras. De skapas av ett speciellt RNA-polymeras, kallat primas. Primaset kan ta två ribonukleotider,
7 föra dem samman, låta dem baspara med den enkeltrådiga DNA-strängen, samt förlänga syntesen så att en RNA-primer byggs upp. 3 -hydroxylgruppen hos primern används sedan av DNA-polymeraset för att koppla nya deoxyribonukleotider till kedjan. RNA-primers klyvs bort av ett flap-endonukleas (FEN-1) efter hand som Pol delta frigör RNA-primern framför sig. När all RNA-primer tagits bort kan ligaset försegla DNA-strängen. 22. Mekanismen kallas för Base Excision Repair (BER). Ett uracil-dna-glykosylas känner igen uracil och klyver bort basen. Sedan klyver ett endonukleas på bägge sidor om deoxyribosen som saknar en bas. Därefter kommer DNA-polymeras Beta och bygger in en ny deoxyribonukleotid (dctp), varefter ett ligas förseglar DNA-strängen. 23. Det huvudsakliga energisubstratet för en muskel är a: fria fettsyror från blodet och betaoxidation i vila före måltid, b: glukos från blodet och aerob glykolys i vila efter måltid, c: glukos från upplagrat glykogen och anaerob glykolys vid sprinterlöpning, d: samma som a i vila efter svält (ketonkroppar från blod och ketonkroppsnedbrytning ger delvis rätt) 24. Glukosupptaget stiger i både muskelcellerna och levercellerna. I levercellen finns GLUT2 vars antal på cellytan inte påverkas av insulin. Denna transportör har ett högt K m för en höjning av blodnivån av glukos resulterar i ett effektivare upptag. Detta förstärks av att det enzym som fosforylerar ( fångar ) glukos, d v s glukokinas, även det har ett högt K m. Muskelcellen har GLUT4 vilket till stor del finns i intracellulära depåer varifrån de rekryteras som svar på en signalkedja utlöst av insulinhöjningen som fås som svar på det höga blodsockret.
Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merTranskription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens
Transkription och translation = Översättning av bassekvensen till aminosyrasekvens OBS! Grova drag för prokaryota system! Mycket mer komplicerat i eukaryota system! RNA: Tre huvudtyper: trna transfer RNA
Läs merKARLSTADS UNIVERSITET KEMI
KARLSTADS UNIVERSITET KEMI TENTAMEN I BIOKEMI KEGAB0, KEGAH0, KEGABB, KEGAAK DATUM: 2016 08 22 TID: 8.15 13.15 Examinator: Maria Rova, tel. 054 700 1732 Hjälpmedel: Inga Kontrollera att Du fått rätt skrivning
Läs merÖvningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. Förklara kortfattat följande ord/begrepp. (4p) - gen - genom - proteom - mutation - kofaktor - prostetisk grupp - ATP - replikation Celler: 2. Rita en eukaryot
Läs merRNA-syntes och Proteinsyntes
RNA-syntes och Proteinsyntes Jenny Flygare (jenny.flygare@ki.se) Genexpression - översikt 5 (p) A T G T C A G A G G A A T G A 3 (OH) T A C A G T C T C C T T A C T 3 (OH) 5 (p) VAD TRANSLATERAS DEN HÄR
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merMedquiz Nutrition, metabolism & elimination HT 2012 MEDQUIZ. T2 Nutrition, metabolism & elimination
MEDQUIZ T2 Nutrition, metabolism & elimination Innehåll MEDQUIZ... 1 Cellbiologi kap 6 Cellmembran... 2 Cellbiologi kap 8-12 Organeller... 3 Cellbiologi kap 25 Kolhydratmetabolismen... 3 Cellbiologi kap
Läs merKap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes. Bilder från McMurry
Kap 26 Nukleinsyror och proteinsyntes Bilder från McMurry Namn Efternamn 26 februari 2011 2 Varje DNA molekyl är uppbyggd av många gener induviduella DNA segmant som innehåller instruktioner för syntes
Läs mer2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen
2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad
Läs merTentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%.
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI1032, 13:e jan 2011, 09 15-15 00. Max poäng = 100 p. Slutliga betygsgränser: 3 = 52%; 4 = 70%; 5 = 85%. 1. a) Vad krävs för att en (kemisk) reaktion ska kunna ske spontant?
Läs merLite basalt om enzymer
Enzymer: reaktioner, kinetik och inhibering Biokatalysatorer Reaktion: substrat omvandlas till produkt(er) Påverkar reaktionen så att jämvikten ställer in sig snabbare, dvs hastigheten ökar Reaktionen
Läs merÖversikt metabolismen
Översikt metabolismen Glykolysen Glukoneogenesen Citronsyracykeln Andningskedjan Lipidmetabolism I Lipidmetabolism II Glykolysen Vad händer med Pyruvat Glukos Vidbrist på syre Vid tillgång på syre Citronsyracykeln
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs mer1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken typ av ämne är det, och vad heter molekylen? (2p)
Tentamen med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e jan 2009, 09 15-14 00. Max poäng = 100 p. Slutliga gränser: 3 = 50%; 4 = 70%; 5 = 82%. 1. a) Markera polära och icke-polära delar i nedanstående molekyl. Vilken
Läs merAnvändning av kol och energikällor
Bio 2. Biokemiska reaktioner och metabolism Liv Föröka sig, överföra information, energi från näringsmolekyler, anpassa sig till omgivningen För att leva och fortleva behöver cellen Kopiera och uttrycka
Läs merInstitutionen för Laboratoriemedicin
Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls
Läs merSvar: 3. a) Vid enzymkatalys binder enzymet in substratet/substraten till aktiva ytan. Närhet och orientering är förutsättning för katalys.
3. a) En enzymkatalyserad reaktion påverkas bland annat av mängden substrat. Ju högre halt av substrat, desto snabbare går reaktionen till jämvikt. Men vid tillräckligt höga halter av substrat så sker
Läs merMetabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?
Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Instuderingsfrågor (från den 15/11) 1. Beskriv uppbyggnaden av den eukaryota cellens cellmembran. 2. Vilken funktion fyller cellmembranet? 3. Ge exempel på fördelar
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. Transkription och translation Informationsflödet
Läs merRNA och den genetiska koden
RNA och den genetiska koden Table of Contents Struktur... 1 DNA och RNA... 2 Puriner och Pyrimidiner... 2 Watson-Crick baspar... 2 RNA som molekyl... 2 Primär struktur... 2 Sekundära strukturer... 2 Typer
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola
Läs merTranskription och translation. DNA RNA Protein. Introduktion till biomedicin 2010-09-13. Jan-Olov Höög 1
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 (delvis), kapitel 2 (ingående) samt kapitel 3 (delvis, kommer att behandlas mer) Transkription och translation Informationsflödet
Läs merBiologi 2. Cellbiologi
Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 29:e Oktober 2003, 09 00-15 00 Max poäng = 94 p. Preliminär gräns för godkänd = 50 p (53 %). Besvara varje fråga på separat papper! Ange tydligt längst upp på varje papper både
Läs merIntegrerad metabolism
Integrerad metabolism Table of Contents Återkommande intermediärer... 2 Fosfat... 2 Aktiverade bärare... 2 NADH och NADPH... 2 NADPH... 2 Coenzym A... 2 Vägen till Acetyl CoA... 3 Glykogenes... 3 Glykogenolys...
Läs merDNA-molekylen. 1869 upptäcktes DNA - varken protein, kolhydrat eller lipid.
Genetik Ärftlighetslära - hur går det till när egenskaper går i arv? Molekylär genetik - information i DNA och RNA Klassisk genetik - hur olika egenskaper ärvs Bioteknik - Hur DNA flyttas mellan olika
Läs merDet gäller att vara tydlig!
Slutprov Kemi 2 Organisk Kemi och Biokemi VT 2017 Maxpoäng = 67 För betyget E krävs att du uppnår 15 poäng För betyget C krävs att du uppnår 30 poäng varav 20 poäng för uppg. 20-27 För betyget A krävs
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merSluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %).
Sluttentamen Biokemi KE7001p3, 15:e mars 2007, 09 15-15 00 Max poäng = 76 p. Slutlig gräns för godkänd = 36 p (47 %). Öppna inte kuvertet förrän klartecken ges och allt lagts undan, utom tillåtna hjälpmedel
Läs merFelveckning och denaturering av proteiner. Niklas Dahrén
Felveckning och denaturering av proteiner Niklas Dahrén Felveckning av proteiner Strukturen är helt avgörande för proteinets funktion ü E# protein är helt beroende av sin struktur för a& kunna fullgöra
Läs merEnzymer Farmaceutisk biokemi. Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider
Enzymer Farmaceutisk biokemi Enzymet pepsin klyver proteiner i magsäcken till mindre peptider Enzymet CYP11A1, i t ex binjurar, testiklar och äggstockar, omvandlar kolesterol till könshormoner 1 Enzymet
Läs merCellen och biomolekyler
Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera
Läs merSå började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2
Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling
Läs merLycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar
Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI PROTEINER OCH ENZYMER 174-190 (sid. 140-156) Hur lätt blir det fel i strukturen? ganska stora skillnader i sekvens - ganska lika strukturer proteinerna är bara identiska i 27 av
Läs merCellens metabolism (ämnesomsättning)
Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)
Läs merProteiner. Biomolekyler kap 7
Proteiner Biomolekyler kap 7 Generna (arvsanlagen) (och miljön) bestämmer hur en organism skall se ut och fungera. Hur? En gen är en ritning för hur ett protein skall se ut. Proteiner får saker att hända
Läs merBiologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition.
Biologiska membran Kap 10 fig10-1, 15, 18, 19 & 24-27 med tillhörande beskrivningar. Övrigt är repetition. Membranproteiner kan bindas till lipidlagret genom hydrofoba interaktioner. Polypeptidkedjankan
Läs merKunskapsmål ht (reviderade )
Kunskapsmål ht 2015 (reviderade 150930) På de följande sidorna kommer du att se hur kursens mål tas upp i de olika blocken. Detta är en hjälp för att du ska veta vad du behöver läsa och lära i kursboken,
Läs merMitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat
Mitokondrier tillverkar ATP - adenosintrifosfat 1 Mitokondriens historia Mitokondriens struktur - 1-10 µm i diameter - upp till 100,000 mitokondrier/cell - innehåller eget DNA och ribosomer - har ett dubbelmembran;
Läs merNUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra
NUKLEINSYRORNAS UPPBYGGNAD: Två olika nukleinsyror: DNA deoxyribonukleinsyra RNA ribonukleinsyra Monomererna som bygger upp nukleinsyrorna kallas NUKLEOTIDER. En nukleotid består av tre delar: en kvävebas
Läs merMolekylärbiologins centrala dogma
Molekylärbiologins centrala dogma m Replikation:Bassekvensen i DNA står för den genetiska informationen. När en cell ska delas måste DNA:tdupliceras man måste få nytt DNA med exakt samma bassekvens som
Läs merFig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner
Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,
Läs merFrån DNA till protein, dvs den centrala dogmen
Från DNA till protein, dvs den centrala dogmen DNA RNA Protein Biochemistry, kapitel 1 5 samt kapitel 29 31. Kapitel 2 5 samt 29 31 berörs även i kommande föreläsningar. ph, kapitel 1, gås igenom i separata
Läs mer5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!
Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering
Läs merSluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p.
Sluttentamen Biokemi BI1032, 14:e januari 2010, 09 15-15 00 Max = 100 p. Preliminära gränser: 3 = 55p; 4 = 70p; 5 = 85p. 1. a) Vilka är de 6 vanligaste grundämnena (atomslagen) i levande organismer? (1.5p)
Läs merHur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion
Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie
Läs merCitronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP.
CITRONSYRACYKELN: Krebscykeln Trikarboxylsyrecykeln Citronsyracykelns reaktioner sker i mitokondriematrix. Mitokondrierna kan sägas vara cellens kraftstationer p g a den stora produktionen av ATP. Mitokondrierna
Läs merBiomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4
Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper
Läs merEXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI
ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna
Läs merBiologisk katalysator
Enzymer biologiska katalysatorer Enzymer är biologiska katalysatorer som sänker aktiverings-energin! Biochemistry Kapitel 8 samt delar av kapitel 9 och 10 Biologisk katalysator Enzymer sänker aktiveringsenergin!
Läs merFrågor. Behöver vi kunna processen för RNA för polymeras I,II och III? Eller räcker det att kunna vad de gör? Det räcker med att kunna vad de gör
Frågor Jag undrar om man ska kunna Splicingstegvis? Så detaljerat? Nej ni behöver inte kunna mekanismen för hur splicinggår till men vad processen innebär och betydelsen för alternativ splicingsamt att
Läs merDEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN
DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merKapitel Var är vi i kursen???
Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys
Läs merHastighet HOCH 2. *Enzymer är Katalysatorer. *Påverkar inte jämvikten
Enzymer, Katalys och Kinetik MNXA10/12 Hans-Erik Åkerlund Hastighet Reglerbarhet *Enzymer är Katalysatorer Påskyndar reaktioner utan att själv förbrukas. Kan ingå i delreaktioner men återbildas alltid
Läs merCellbiologi. Maria Ankarcrona Nov 2010 1
Cellbiologi Maria Ankarcrona Nov 2010 1 Prokaryot cell Eukaryot cell 2 Prokaryota celler-ingen cellkärna Eukaryota celler-komplexa celler med cellorganeller och cellkärna 3 Cellorganellerna Cellstrukturer
Läs merOmtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p)
Omtenta NMET2 (datum 4/2 2012) (totalt 63 p) Torbjörn Bengtssons frågor (1-6), svara på separat papper 1. Redogör kortfattat för följande organellers uppbyggnad och funktion hos en eukaryot cell. a) golgiapparat
Läs merCellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot
METABOLT SCHEMA: Cellens energivaluta är främst ATP adenosintrifosfat. Finns även andra analoger till ATP, t ex UTP uridintrifosfat där kvävebasen adenin bytts mot uracil. Dessa molekyler är så energirika
Läs merMaria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson. G-proteinet Ras. 3 juni 2003. Handledare: Hans Eklund
Maria Nyström Jessica Leander Louise Danielsson G-proteinet Ras 3 juni 2003 Handledare: Hans Eklund Inledning Detta projektarbete behandlar en del av den signalväg som initieras av tillväxthormon och avslutas
Läs merEnergi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3)
Energi, katalys och biosyntes (Alberts kap. 3) Introduktion En cell eller en organism måste syntetisera beståndsdelar, hålla koll på vilka signaler som kommer utifrån, och reparera skador som uppkommit.
Läs merSvar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012
Svar till övningstentafrågor i Biokemi, Basåret VT 2012 1. - gen = en bassekvens i DNA, som innehåller information om aminosyrasekvensen för en polypeptidkedja, Se sidan 195 (161) i boken. - genom = allt
Läs merlördag den 4 december 2010 Vad är liv?
Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år
Läs merATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten
Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 2 MARS 2009, 9.00-14.00. OBS! Texta tydligt! Efternamn:... Mappnr:... Förnamn:... Personnr:... Resultatsammanställning:
Läs merENERGI FLÖDEN AV MATERIAL OCH ENERGI ÄMNESOMSÄTTNINGEN
ENERG FLÖDEN AV MATERAL C ENERG ÄMNESMSÄTTNNGEN ÄMNESMSÄTTNNGEN KATABLSMEN Mage/tarm Cytosolen Mitokondrien Mitokondriens innermembran Fett fettsyror Betaoxidation Cellandning Kolhydrat glukos Glykolys
Läs merModifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5
HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN
Läs merIntracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13
Intracellulära organeller, proteinmodifiering och transport, endo/exocytos Kap10 + delar av kap 13 Intracellulära organeller Sortering av proteiner, modifiering Transport Sekretion Endocytos Cellen Cellstrukturernas
Läs merTranskriptionen. Niklas Dahrén
Transkriptionen Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Översikt över proteinsyntesen Transkrip1onen Modifiering (bearbetning) av mrna Fler filmer på samma tema: Från gen 1ll protein Den gene1ska
Läs merSluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %).
Sluttentamen Bke2/KE0003, 28:e Oktober 2004, 09 00-15 00 Max poäng = 89 p. Preliminär gräns för godkänd = 48 p (54 %). Ingen får lämna skrivsalen före 9:30. För toalettbesök måste du meddela skrivningsvakt
Läs merCellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering
Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild
Läs merSignaltransduktion. Signalling by the membrane. Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB
PI Signaltransduktion Fosfatidylinositol och sekundära budbärare CMB Fosfolipas C (β, γ), PLC β, γ PLCβ GPCR, PLCγ RTK/Cytokinreceptorer IP3, DAG Ca 2+ Calmodulin + olika Ca bindande proteiner CaM kinaser
Läs merHelsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten
Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng
Läs merFrågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor
Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik Biomedicinprogrammet Medicinsk biokemi 2011 Frågor om intermediärmetabolismen med svar till vissa frågor Bokhänvisning: Berg, Tymoczko & Stryer 6:e upplagan
Läs merProvet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419).
Ke2. Komvux, Lund. Prov 2. Övning. Provet kommer att räknas igenom under vt16 på torsdag eftermiddagar ca 1330-1500. Meddelande om sal och exakt tid anslås på min kontorsdörr (rum419). Övningsprovet innehåller
Läs merNäringsämnen. Kolhydrater, fetter och proteiner
Näringsämnen Kolhydrater, fetter och proteiner By Scott Bauer, USDA ARS Public Domain, https:// commons.wikimedia.org/w/index.php? curid=33614 Kolhydrater Vår huvudsakliga energikälla i maten Frön, grönsaker,
Läs merc) Hur förskjuts jämvikten av en tryckförändring? Motivera svaret. (2) Jämvikten förskjuts åt vänster om trycket ökar:
1. Dikvävetetraoxid sönderfaller vid upphettning till kvävedioxid. Temperaturen förutsätts vara så hög att alla ämnen i reaktionen är gasformiga. Reaktionen är endotermisk och går till jämvikt. a) Formulera
Läs merMutationer. Typer av mutationer
Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer
Läs merGenetik I. Jessica Abbott
Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg
Läs merBASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177)
BASÅRET KEMI B BIOKEMI GENETISK INFORMATION 191-210 (sid. 157-177) DNA/RNA, Transkription, Translation VAR I CELLEN SKER DETTA? Replikation - kopiering av DNA, sker i cellkärnan Transkription - avläsa
Läs merTENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr:
Karolinska Institutet Biomedicinprogrammet TENTAMEN I INTRODUKTION TILL BIOMEDICIN FREDAGEN DEN 9 OKTOBER 2009 kl. 13.15-16.45 Efternamn: Mappnr: Förnamn: Personnr: Poäng del 1: Poäng del 2: Totalpoäng:
Läs merKväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight
Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,
Läs merhttp://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236
http://sv.wikipedia.org/wiki/petroleum http://www.naturvetenskap.org/index.php?option=com_content&view=article&id=226&itemi d=236 Alkaner C n H 2n+2 metan etan propan butan pentan hexan heptan oktan nonan
Läs merOmtentamen Läkarutbildningen T1:B vårterminen 2006 Kodnr:
Magnus Karlsson, 40 år, har den senaste tiden lidit av huvudvärk från och till. Under ett besök hos distriktsläkaren klagar han även över trötthet och det kommer också fram att det är något konstigt med
Läs merSluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %).
Sluttentamen med svarsmallar Bke2/KE0003, 31:e Oktober 2001, 09 00-16 00. Max poäng = 123 p. Preliminär gräns för godkänd = 65 p (53 %). 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer. Ange vilka
Läs merBIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013
Biokemi BB1080/BB2380 2013-03-11 1(5) BIOKEMI BB1080/BB2380 KURS-PM VT 2013 Mål Kursen avser att ge grundläggande kunskap om cellens makromolekyler och de cellulära processerna på en molekylär nivå samt
Läs merDelprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p.
Delprov Dugga med svarsmallar Biokemi BI0968, 8:e dec 2008, 09 15-12 00. Max poäng = 50 p. Preliminära betygsgränser: 3 = 27p; 4 = 35p; 5 = 43p. 1. Tre viktiga grupper av biomolekyler är polymerer: proteiner,
Läs merAminosyror ökar träningseffekten
Aminosyror ökar träningseffekten Kostens sammansättning är viktig för prestation och återhämtning. Dess innehåll av protein och essentiella aminosyror kan påverka musklernas anpassning till träning. Ny
Läs merHierarkisk proteinstruktur. Hierarkisk proteinstruktur. α-helix Fig 3-4. Primärstruktur Fig 3-3
Hierarkisk proteinstruktur Hierarkisk proteinstruktur Primärstruktur Fig 3-3 -Bestäms av sekvensen av aminosyror -Hålls samman med peptidbindningen, vilken också ger en rikting -Börjar med aminogrupp &
Läs merOmråde: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)
Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:
Läs merTentamen. Lycka till! Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kurskod: MC1004. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 120512 Skrivtid 4h
Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 120512 Skrivtid 4h Totalpoäng: 88p Poängfördelning Johanna Sundin: fråga 1-10: 18p Ignacio Rangel: fråga
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merDelprov l, fredag 11/11,
Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan
Läs merFrå n åminosyror till proteiner
Frå n åminosyror till proteiner Table of Contents Generellt om aminosyror... 2 Struktur och klassificering av aminosyror... 2 Alifatiska... 2 Aromatiska... 2 Polära, oladdade... 2 Positivt laddade... 2
Läs merSkrivning i termodynamik och jämvikt, KOO081, KOO041,
Skrivning i termodynamik och jämvikt, K081, K041, 2008-12-15 08.30-10.30 jälpmedel: egen miniräknare. Konstanter mm delas ut med skrivningen För godkänt krävs minst 15 poäng och för VG och ett bonuspoäng
Läs mer