Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011"

Transkript

1 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!!

2 Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad med hunden Tussan har Susanne snubblat på trottoarkanten, ramlat och slagit i vänster arm. När hon kommer till akuten har hon rejält ont mitt på överarmen. Susanne känner sig orolig, rädd och hon börjar kallsvettas, hjärtat klappar och hon blir lite motoriskt orolig. Läkaren misstänker att överarmen är bruten och undersöker funktionen i armen och handen. De monosynaptiska senreflexerna testas också. 1. Vad heter benen (A- C)? (1,5p) A B C 2. Det finns tre stora nerver som kan skadas vid ett överarmsbrott. Vilken av dessa nerver passerar överarmens baksida samt ligger närmast intill mellersta delen av överarmen och löper därmed störst risk att skadas? (1 p) 3. Vilken grupp av muskler innerverar denna nerv? (1 p) 4. Ange de hudområden i handen som nerven innerverar sensoriskt. (1p) 5. a) Ange de komponenter som ingår i den monosynaptiska sträckreflexen. (2p) b) Vilken betydelse har denna reflex för motoriken, i vårt dagliga liv? (1p) 6. Susanne känner sig orolig, rädd och hon börjar kallsvettas, hjärtat klappar och hon blir lite motoriskt orolig. a) Vilka delar av centrala och perifera nervsystemet är huvudsakligen inblandade i denna stressreaktion? (2p)

3 b) Kommunikationen från CNS till perifera organ i denna typ av stress sker med specifika neurotranmittorer och hormoner. Vilka signalsubstanser ger stressreaktion och från vilka från vilka strukturer utsöndras signalsubstanserna? (2 p) c) Ange någon funktionell skillnad mellan neurohormon och neurotransmittor. (1p)

4 Du trampar på något riktigt vasst med vänster fot vilket leder till att du snabbt drar undan den och motorneuron i flera ryggmärgssegment aktiveras. 7. Hur är det möjligt att flera ryggmärgssegment aktiveras samtidigt och vad är vinsten med detta? (3p) 8. Hur blir du medveten om den smärtsamma upplevelsen? Beskriv smärtimpulsens (egentligen aktionspotentialens) väg från receptorerer under foten till cortex i CNS. (3p)

5 Eftersom du inte vill trampa en gång till på det som var vasst sätter du istället ner vänster fot vid sidan av det vassa och aktiverar bland annat lårmuskulaturen. 9. Beskriv var aktionspotentialerna startar i hjärnan och vägen som dessa potentialer tar via neuron ner genom ryggmärgen och vidare till lårmusklerna i vänsterbenet (perifera nerver och ryggmärgssegment behöver inte anges). (4p) 10. Motorneuron utgörs av myeliniserade axon. Redogör för den myeliniserade nervtråden, funktionella aspekter och skillnad mellan PNS och CNS. (2p) 11. Den neuromuskulära synapsen utgör kontakten mellan motorneuron och skelettmuskel. Beskriv signalöverföringen från nervcell till muskelcell. (3p)

6 Lårmuskelns motoriska enheter är förhållandevis stora jämfört med en liten muskel som styr ögats rörelse. 12. Vad är en motorisk enhet? (1p) 13. Vilken blir effekten vid kontraktion i en muskel med små motoriska enheter jämfört med en med stora motoriska enheter? (2p) 14. Beskriv de olika sätt som nervsystemet använder för att reglera kraftutvecklingen i en enskild muskel. (2p)

7 Ryggraden är en sinnrik konstruktion. Den håller oss upprätta men kan även tillåta flexion och extension. Att detta är möjligt är bland annat beroende på att kotorna är sammanfogade via lederna och diskarna. 15. Beskriv vad flexion och extension står för. (2p) 16. Förklara begreppen kyfos respektive lordos. (2p)

8 Inte bara kotorna har betydelse för vår upprätta gång, musklernas uppbyggnad och placering är avgörande. Detta gäller också för vår förmåga att röra oss. 17. När du står upprätt hänger inte allt bara på ryggmusklerna utan två viktiga muskelgrupper på framsidan balanserar upp dig. Vilka är de? (1p)

9 Dalibor är handbollsspelare och är duktig på att skjuta. För att kasta bra behövs ett väl fungerande axelparti. I axeln finns en av kroppens alla slemsäckar som oftast drabbas av inflammation. 18. Beskriv funktion och uppbyggnad av en slemsäck. (2p)

10 Louise har varit ute med kompisar och haft en trevlig kväll. På hemväg fastnar hennes klack och hon ramlar omkull, nästan sätter sig på foten. Det blir en svullnad kring fotleden och hon kan inte stödja på den. 19. Rita och beskriv hur fotleden är uppbyggd skelettärt. Namnge också de ben som ingår. (3p) 20. Vilken stor sena svarar för plantarflexion i fotleden? (1p) 21. Vilka muskler går till denna sena? (1p)

11 Zlatan är mycket intresserad av fotboll. Han tränar och spelar en hel del. I närkamper vill han gärna hoppa högst för att nå bollen och nicka mot mål. 22. Vilka större muskelgrupper i benen behövs för att hoppa bra? (2p) 23. Dessa muskler består till stor del av typ I och typ IIa- fibrer. Ange åtminstone tre skillnader mellan dessa två fibertyper. (3p) 24. Vilken typ av led är knä- respektive höftled? (1p)

12 För att vi skall uppfatta vår omvärld har vi ett antal sinnesorgan med olika typer av sinnesceller. Sinnescellerna kan vara samlade i ett specifikt organ eller spridda i kroppen. Gemensamt är att en sinnescell reagerar på ett yttre stimulus, och detta sätter igång en process som leder till att sinnescellen svarar med en förändring av membranpotentialen (depolarisering eller hyperpolarisering). Kom ihåg att uttrycket receptor i detta avsnitt är en celltyp och inte ett membranbundet protein. Informationen leds till CNS för perception och tolkning. 25. Vi vet att sinnesceller reagerar på fysiska stimuli, men varför kan vi inte se med hudens sinnesceller då de exponeras för ljus? (2 p) 26. Vad menas med en sinnescells receptorfält? Det går bra att rita en enkel figur.(1 p) 27. De flesta sinnen fungerar enligt en generell princip, vanligtvis från receptorcell till högre centralnervösa nivåer. Beskriv kortfattat vad som sker i en: a) sinnescell (1 p) b) primära cortex (1 p) c) associationscortex (1 p) d) Beskriv även hur en sinnescell svarar på ökat stimulus och vilken typ av potentialer hjärnan kan tolka? (3 p)

13 Synen är väl utvecklad hos människor. Vi har olika typer av fotoreceptorer som reagerar på ljus av olika våglängder, vilka kan sätta i gång en stimulitransduktion. Tack vare det speciella arrangemanget av kopplingar i näthinnan har vi en kontrastrik syn. 28. Beskriv stimulitransduktionen i en fotoreceptor (var och hur). Vilken kranialnerv leder afferent information från näthinnan? (5 p) 29. En viktig förmåga hos sinnesorganen är att separera ut stimulus, bland annat genom att höja kontraster ur en störande bakgrund. Denna princip finns bland annat i näthinnan och i hudsinnet. Förklara hur detta går till på cellnivå, gärna genom att rita en enkel, förklarande bild. (5 p)

14 För att ha samsyn och stabil fixering, har vi ett antal extraokulära muskler som anpassar ögat efter huvudets rörelse. 30. Ange vilka extraokolära muskler och respektive kranialnerver som är associerade med ögat och dess rörelser? (2 p) 31. I vilken del av näthinnan finns högsta upplösningen vad avser färger och detaljer. Förklara varför! (2 p)

15 Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex för tolkning. 32. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) I vilka strukturer samlas sinnescellerna? (2 p). b) Beskriv även hur dessa celler stimuleras och vilka anpassningar som finns för att underlätta stimulering. (3 p)

16 Lukt och smaksinnena Kemoreceptorer är inblandade i vår förnimmelse av diverse lukt- och smakupplevelser samt reglering av blodets ph via carotidkropparna. Förnimmelse av lukt och smak ger sensoriska upplevelser som kan vara sammankopplade, vilket märks då vi har svårt att känna smak då vi är förkylda. 33. Beskriv uppbyggnaden av lukt- respektive smaksinnet (helst kortfattat men begripligt). Ange de kranialnerver som leder information från respektive sinnesorgan. Ange även till vilka delar i CNS som informationen leds från respektive sinne. (5 p) 34. Smak är en modalitet som kan delas in i olika submodaliteter, vilket även återspeglas på receptornivå. Till exempel reagerar vissa smakreceptorer (celler) bäst på salt, vilket beror på att receptorprotein i receptorcellens membran släpper in Na +. a) Vilka andra ämnen ger upphov till olika smakupplevelser (submodalitet)? Ange även om smakcellens respons baseras på jonkanal eller g- protein (4 p) b) Vilka kranialnerver är relevanta för smakinformation (1 p).

17 Högre funktioner 35. Vilken roll har epifysen (corpus pineale eller tallkottkörteln) i sömn- och vakenhetsregleringen? (2 p) 36. Vad är skillnaden mellan korttids- och långtidsminne? (3 p)

18 Sedan länge har olika fallstudier antytt att det cortico- limbiska systemet spelar en central roll i regleringen av grundläggande emotioner. Moderna imaging- studier, så som PET och fmri, av utvecklings- och psykiska processer har avslöjat strukturella och funktionella förändringar i hjärnorna hos personer med och utan lika syndrom. Detta ger ny insikt i de mekanismer som ligger till grund för emotionell reglering. 37. Beskriv vilka strukturer i hjärnan som är involverade vid emotionell reglering hos personer med Borderline/Emotionellt instabil personlighetsstörning. (5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p)

Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) Omtentamen NRSP T1 HT13 (totalt 78,5 p) --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Rörelse 1. Ryggraden är sammansatt av

Läs mer

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse

--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse --------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Neuro/Rörelse 1. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p)

a. Vad kallas ett sådant område för? (1p) b. Vilken beteckning har markerat område? (1p) c. Vad ansvarar detta område för? (1p) Tentamen NR/SP T1. 26/4 2013 (max 70,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Vid en neurologisk kontroll visar det sig att en patient har känselbortfall motsvarande det markerat området, se figuren nedan. a. Vad

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p)

1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) Omtentamen NRSP T1 vt12 (62,5p) 1. Beskriv fortledningen av aktionspotential och ange skillnaden mellan omyeliniserat och myeliniserat axon (3p) 2. Beskriv synapsfunktionen genom frisättningen av ACh (acetylcholin)

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2015 REST SLUTTENTAMEN del 2, 14 januari 2016 REST SLUTTENTAMEN del 2, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMERi rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT:

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga 1-9. Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Första omtentamen vt 2016 Anatomi och fysiologi (del1) Provkod:0100 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-06-08 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfordelning:

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Sammanfattning skelettet och muskler

Sammanfattning skelettet och muskler Sammanfattning skelettet och muskler Skelettet Om du inte hade något skelett skulle din kropp vara som en stor klump, men benen i ditt skelett är starka och hårda. Därför klarar de att hålla upp din kropp.

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska

CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska den 18 oktober 2007 CNS + Muskler del 1 detta bör ni behärska Uppbyggnad CNS ANS sympatikus-parasympatikus uppbyggnad, ganglier, transmittorsubstanser, funktion PNS efferenta nervbanor motoriska neuron

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys

Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Ordinarie tentamen Anatomi MC1403 Röntgensjuksköterskor/BMA Fys Examinator: Ulrika Fernberg/Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-22), Eva Funk (23) Datum: 131005, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt):

Läs mer

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen

Skrivtid: 4 tim. Eva Oskarsson fråga Gabriella Eliason fråga Rolf Pettersson fråga % av totala poängen INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAPER Tentamen Anatomi och fysiologi (del l) Provkod:OlOO Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-04-27 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 54 Poängfördelning: Nervsystemet

Läs mer

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig?

Hälsa. Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Vad innebär hälsar för dig? Hälsa Hälsa är ett begrepp som kan definieras på olika sätt. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är hälsa ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron.

1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Tentamen NR/SP T1. 7/12/2012 (max 74,5 p) Vänligen skriv tydligt. 1. Figuren nedan visar potentialförändringar (Y-axeln, angiven i mv) i ett neuron. Är potentialförändringen (förändringen från -70 mv)

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen.

Bänkpress en bra övning för bröstmuskulaturen. Styrketrä ning Varför ska man träna muskelstyrka? Det beror på vad du vill ha styrkan till. En kulstötare behöver större muskler som ger stor effekt vid kulstötning. En bodybuilder bygger stora muskler

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer

Cell och vävnad. Grundämnena består av atomer Antalet protoner i kärnan avgör vilket ämne. En molekyl skapas av ett antal sammanbundna atomer IF1 Anatomidelen Karl Daggfeldt SYFTE Efter avslutad kurs skall studenten ha grundläggande kunskaper om människans byggnad (och funktion). 1. Cell o vävnad 2. Skelett 3. Ledband, leder 4. Muskler 5. Nervsystemet

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p

Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp. Kurskod: MC1411. Kursansvarig: Per Odencrants. Totalpoäng: 65 p Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2015 10 30 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 65 p Fråga 1 6, Centrala och perifera nervsystemet, 15 p Fråga 7 25, Endokrina,

Läs mer

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen?

2014-03-16. Sinnesorganen 1. Innehåll. Vilka är våra sinnen? Sinnesorganen 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA DOCENT ULRICA ENGLUND JOHANSSON Innehåll Sinnesorganen 1 - Vilka är våra sinnen? - Vad är ett sinne? - Sinnesreceptorer - Sinnenas principer - Gemensamma

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent

Nervsystemet. Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på. Mikrostrukturen. Dendriter Mottagande delen. Soma. Axon hilloc Trigger Komponent Nervsystemet Mikro och makrostruktur, begrepp att bygga på Mikrostrukturen Dendriter Mottagande delen Rekurrent kollateral Soma Axon kollateral Schwann celler Presynaptisk terminal Axon hilloc Trigger

Läs mer

Av: Kalle och Victoria

Av: Kalle och Victoria åra sinnen Av: Kalle och Victoria Hörseln Vi hör ljud genom ljudvågor. I en radio, tv, mobiler eller t.ex. Stereo är det högtalaren som gör ljudvågorna. Hos oss människor är det stämbanden som gör ljudvågorna.

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p.

Centrala och perifera nervsystemet. Fråga 1 7, 16p. Endokrina, kardiovaskulära och respirationssystemet. Urinorganens fysiologi. Fråga 8 19, 54p. Tentamen Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kurskod: MC1411 Kursansvarig: Per Odencrants Examinator: Eva Oskarsson Datum: 2015 12 12 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 70 p Centrala och perifera nervsystemet. Fråga

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig omtentamen 17 december 2011 1. Anna (19) har nyligen börjat på universitetet och anmält sig till studentkårens

Läs mer

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING

Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Hälsa och Livsstil: STYRKETRÄNING och IDROTTSSKADOR STYRKETRÄNING Vad menas med styrketräning? Med styrketräning menar man att man belastar kroppen med en given belastning. Genom att styrketräna förstärker

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-04-26 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 52,5p Akut- och

Läs mer

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng

Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Neuro och Rörelse Skriftlig tentamen 23 mars 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Martin Gunnarsson: 1, 3, 4, 6,

Läs mer

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar

Medicin B, Anatomi 7,5hp. Kurskod: MC1403. Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison. Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Medicin B, Anatomi 7,5hp Kurskod: MC1403 Kursansvarig: Eva Oskarsson Examinator: Gabriella Elison Datum: 151107 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 116 p Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum]

Caroline Zakrisson [Kurs] [Datum] Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss

Läs mer

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer:

TENTA. Studentens namn: Studentens personnummer: KOD: TENTA Kurskod: PX1100 Kursnamn: Psykologi: Grundkurs Provmoment: Biologisk psykologi Ansvarig lärare: Uta Sailer Tentamensdatum: 2016-04-02 Tillåtna hjälpmedel: Inga Max poäng: 24 p Väl godkänd: 19

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Ekonomikum A:153 Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-02-19 kl 09.00 13.00 Plats: Ekonomikum A:153 Skrivningen omfattar 28 frågor. Totalt ger skrivningen 77 poäng.

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Olycksfall i Östergötland 2009

Olycksfall i Östergötland 2009 Olycksfall i Östergötland 29 Skaderegistrering på akutklinikerna i länet Skador till följd av olycksfall är ett folkhälsoproblem. Risken att drabbas av skador finns i alla miljöer där människor vistas

Läs mer

Biologiskt perspektiv

Biologiskt perspektiv Biologiskt perspektiv ARV Kemisk balans Signalsubstanser Hjärnans STRUKTUR Nervceller Ett häfte som kompletterar texten i din bok Det biologiska perspektivet söker förklara människans tankar, känslor och

Läs mer

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11

Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Medicin B, Medicinsk temakurs 3, 30 högskolepoäng Tema Sinne och Psyke Skriftlig tentamen 18 april 2012 OBS!!! Frågorna skall läggs i separata lila omslag enligt nedan: Svante : 1, 2, 3, 6, 9, 10, 11 Claes:

Läs mer

Stamceller För att få mer kött på benen

Stamceller För att få mer kött på benen Stamceller För att få mer kött på benen Av Nicole Loginger Populärvetenskaplig sammanfattning av självständigt arbete i biologi 2013, Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala. Hunger, miljöproblem

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

Lilla. för årskurs 8 & 9

Lilla. för årskurs 8 & 9 Lilla för årskurs 8 & 9 Vardaglig fysisk aktivitet Vardaglig fysisk aktivitet innebär all rörelse du utför under en dag såsom att promenera till skolan eller att ta trapporna istället för hissen. Denna

Läs mer

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel?

Träningslära Styrka. Styrka. Hur fungerar en muskel? Träningslära Styrka Styrka Vad är styrka? Muskelstyrka = förmågan att utveckla kraft eller spänning i en muskel. Maximal eller uthållig. Varför ska jag vara stark? Hålla upp ryggraden och kroppen, minska

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta och inflammation i rörelseapparaten Smärta och inflammation i rörelseapparaten Det finns mycket man kan göra för att lindra smärta, och ju mer kunskap man har desto snabbare kan man sätta in åtgärder som minskar besvären. Det är viktigt

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne.

BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Tentamen BMLV A, Fysiologisk undersökningsmetodik inom neuro, rörelse och sinne. Kurskod: BL1012 Kursansvarig: Maria Fernström Datum: 2013.03.28 Totalpoäng: 72p Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Kathe Dahlbom:

Läs mer

Övergripande Kursplan KranioSakral Terapi på Häst/Hund

Övergripande Kursplan KranioSakral Terapi på Häst/Hund Övergripande Kursplan KranioSakral Terapi på Häst/Hund Kurserna innehåller föreläsningar, förevisning av behandlingstekniker på människa och påföljande träning av dessa tekniker på varandra, förevisning

Läs mer

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning

Förtjockning i varje enskild fiber genom myofibrillökning MAXIMALSTYRKA Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft både excentriskt som koncentriskt Vilka faktorer måste tränas för

Läs mer

Explosiv styrka och snabbstyrka

Explosiv styrka och snabbstyrka Explosiv styrka och snabbstyrka Enligt träningsläran är det följande: Explosivstyrka Förmågan hos nerv - muskelsystemet att övervinna motstånd med största möjliga kontraktionshastighet och kontraktionskraft

Läs mer

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen.

Detta försättsblad läggs i särskilt kuvert av skrivvakten vid skrivningsinlämningen. Uppsala Universitet Inst. f Medicinsk Cellbiologi Biomedicinarprogrammet FÖRSÄTTSBLAD AVKODNING TENTOR Anatomi den 20 februari 2009 Skrivning nr: Namn: Personnummer: Detta försättsblad läggs i särskilt

Läs mer

Bowenmassage Estetisk akupunktur Stresshantering Öronakupunktur

Bowenmassage Estetisk akupunktur Stresshantering Öronakupunktur Bowenmassage Estetisk akupunktur Stresshantering Öronakupunktur Bowenmassage Bowenterapi är en mjuk, korrigerande, balanserande och mycket effektiv kroppsterapi. Den påverkar kroppen positivt på alla nivåer

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet

Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet Skriftlig omtentamen Termin 2 Läkarprogrammet 2008-02-14. kl. 08.00-13.00 Plats: Berzeliussalen/HU Tentamen omfattar 200 poäng För godkänt resultat krävs 120 poäng Välkomna, bästa studenter! Tentamen omfattar

Läs mer

Nervceller och nervsystem 2

Nervceller och nervsystem 2 Du känner nog till hur nervcellerna och nervsystemet fungerar på ett ungefär. Men den här DVD:n tar dig vidare, med på en resa in i ditt inre som förklarar exakt vad som sker. Hur fungerar en reflexbåge?

Läs mer

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop?

Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Hjärnans utveckling och barnets framsteg Hur hänger det ihop? Föreläsning den 4 maj 2017 Leg psykolog Hörselhabiliteringen, Rosenlunds sjukhus Vad krävs för att vi ska kunna uppleva och lära oss något?

Läs mer

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14

Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Örebro universitet IHM/Röntgenssk/BMA-Fys Ordinarie Tentamen Anatomi ht14 Examinator: Siw Lunander Poängfördelning: Godfried Roomans (1-26) Datum: 140926, skrivtid 4 timmar Poäng (totalt): 151 Godkänt:

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS

TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS TILL DIG SOM FÅR TYSABRI BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS 2 Denna broschyr är ett komplement till behandlande sjukvårdspersonals patientinformation om TYSABRI. TILL DIG SOM FÅR TYSABRI

Läs mer

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet.

Nervsystemet. Perifera nervsystemet består av nervtrådar ute i kroppen som förmedlar signaler till och från det centrala nervsystemet. Nervsystemet Nervsystemet Nervsystemet består av hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en enhet.

Läs mer

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA

Beteendegenetik. Vårt genetiska kod. Koden överförs vid celldelning. Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Beteendegenetik Handlar om hur psykologiska förmågor och möjliga beteenden ärvs i DNA Handlar också om samspelet mellan arv och miljö Viktigt att skilja på Genotyp den specifika genetiska koden vi har

Läs mer

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet

Styrka och rörlighet grunden för ökad livskvalitet LEG. LÄKARE HANS SPRING MEDICINSK CHEF FÖR REHABZENTRUM (CENTRUM FÖR REHABILITERING) OCH SWISS OLYMPIC MEDICAL CENTER I LEUKERBAD, SCHWEIZ OCH LANDLAGSLÄKARE FÖR SCHWEIZISKA HERRLANDSLAGET I ALPIN SKIDÅKNING

Läs mer

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka?

Styrketräning Vad är styrka? Hur fungerar musklerna? Varför behöver du styrka? Styrketräning Vad är styrka? Kroppen är en fantastisk maskin. Den anpassar sig efter mängden och typen av arbete som du utsätter den för, både fysiskt och psykiskt. Om du t ex brukar lyfta tunga vikter

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng)

Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11. Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk (28-30, 12 poäng) Kursens namn Anatomi (Medicin B) Uppsamlingstentamen för kursen HT11 Kurskod: Kursansvarig: MC1403-70570H11 Godfried Roomans Totalpoäng: 141 Poängfördelning: Godfried Roomans (1-27, 129 poäng), Eva Funk

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-01-28 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + fristående 54p Akut- och

Läs mer

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta)

svar: dorsalt (alarplatta) ventral (basalplatta) 1. a. Under embryonalutvecklingen differentierar ryggmärgen i två delar, en dorsal och en ventral del. Från vilken del av neuralröret härrör den dorsala delen och från vilken del härrör den ventrala delen

Läs mer

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG.

TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 STUDENTNUMMER POÄNG. TENTAMEN; Den friska människan 3, moment 1; 2011-02-11; G = 30p 1 Hals/Huvud (20p) 1. Du undersöker munhålan på en patient och noterar att den högra tunghalvan är atrofisk, och när du ber patienten att

Läs mer

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p

Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS)

2013-10-21. Nervsystemet 1. Innehåll. Nervsystemets indelning. Centrala nervsystemet (CNS) Perifera nervsystemet (PNS) 20131021 Nervsystemet 1 SJSE11 MÄNNISKAN: BIOLOGI OCH HÄLSA 19 HP ANNELIE AUGUSTINSSON Innehåll Nervsystemets indelning CNS och PNS Vad är en nerv? Nervvävnad Gliaceller Nervceller (neuron) er (fortledning

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T2 NERVSYSTEMET OCH RÖRELSEAPPARATEN, LÄKA22 2 0 1 0 0 8 1 6 Namn: Personnr: - texta Max: 100 poäng KOD: Gk: poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

-----------------------------------------------------------------------------------------------------

----------------------------------------------------------------------------------------------------- TENTAMEN DELKURS 2 VT 2004 (Således tre st delar!) ----------------------------------------------------------------------------------------------------- Farmakologi och sjukdomslära (totalt 42 poäng) 1.

Läs mer

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder

Rörlighetsträning. Rörlighetsträning och stretching. Vad är rörlighet och rörlighetsträning? Rörlighetsträningens olika metoder Rörlighetsträning Rörlighetsträning och stretching All belastande träning bidrar till muskelstelhet. Tränar man inte rörlighet, kommer man bara bli stelare och stelare allt eftersom. Stelhet Bild: www.traningsgladje.se

Läs mer

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB)

TILL DIG SOM FÅR BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS (NATALIZUMAB) TILL DIG SOM FÅR (NATALIZUMAB) BEHANDLING MED TYSABRI VID SKOVVIS FÖRLÖPANDE MS Tag noga del av informationen i bipacksedeln som följer med läkemedlet. 1 Denna broschyr är ett komplement till behandlande

Läs mer