Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Transkript

1 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!!

2 Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad med hunden Tussan har Susanne snubblat på trottoarkanten, ramlat och slagit i vänster arm. När hon kommer till akuten har hon rejält ont mitt på överarmen. Susanne känner sig orolig, rädd och hon börjar kallsvettas, hjärtat klappar och hon blir lite motoriskt orolig. Läkaren misstänker att överarmen är bruten och undersöker funktionen i armen och handen. De monosynaptiska senreflexerna testas också. 1. Vad heter benen (A- C)? (1,5p) A B C 2. Det finns tre stora nerver som kan skadas vid ett överarmsbrott. Vilken av dessa nerver passerar överarmens baksida samt ligger närmast intill mellersta delen av överarmen och löper därmed störst risk att skadas? (1 p) 3. Vilken grupp av muskler innerverar denna nerv? (1 p) 4. Ange de hudområden i handen som nerven innerverar sensoriskt. (1p) 5. a) Ange de komponenter som ingår i den monosynaptiska sträckreflexen. (2p) b) Vilken betydelse har denna reflex för motoriken, i vårt dagliga liv? (1p) 6. Susanne känner sig orolig, rädd och hon börjar kallsvettas, hjärtat klappar och hon blir lite motoriskt orolig. a) Vilka delar av centrala och perifera nervsystemet är huvudsakligen inblandade i denna stressreaktion? (2p)

3 b) Kommunikationen från CNS till perifera organ i denna typ av stress sker med specifika neurotranmittorer och hormoner. Vilka signalsubstanser ger stressreaktion och från vilka från vilka strukturer utsöndras signalsubstanserna? (2 p) c) Ange någon funktionell skillnad mellan neurohormon och neurotransmittor. (1p)

4 Du trampar på något riktigt vasst med vänster fot vilket leder till att du snabbt drar undan den och motorneuron i flera ryggmärgssegment aktiveras. 7. Hur är det möjligt att flera ryggmärgssegment aktiveras samtidigt och vad är vinsten med detta? (3p) 8. Hur blir du medveten om den smärtsamma upplevelsen? Beskriv smärtimpulsens (egentligen aktionspotentialens) väg från receptorerer under foten till cortex i CNS. (3p)

5 Eftersom du inte vill trampa en gång till på det som var vasst sätter du istället ner vänster fot vid sidan av det vassa och aktiverar bland annat lårmuskulaturen. 9. Beskriv var aktionspotentialerna startar i hjärnan och vägen som dessa potentialer tar via neuron ner genom ryggmärgen och vidare till lårmusklerna i vänsterbenet (perifera nerver och ryggmärgssegment behöver inte anges). (4p) 10. Motorneuron utgörs av myeliniserade axon. Redogör för den myeliniserade nervtråden, funktionella aspekter och skillnad mellan PNS och CNS. (2p) 11. Den neuromuskulära synapsen utgör kontakten mellan motorneuron och skelettmuskel. Beskriv signalöverföringen från nervcell till muskelcell. (3p)

6 Lårmuskelns motoriska enheter är förhållandevis stora jämfört med en liten muskel som styr ögats rörelse. 12. Vad är en motorisk enhet? (1p) 13. Vilken blir effekten vid kontraktion i en muskel med små motoriska enheter jämfört med en med stora motoriska enheter? (2p) 14. Beskriv de olika sätt som nervsystemet använder för att reglera kraftutvecklingen i en enskild muskel. (2p)

7 Ryggraden är en sinnrik konstruktion. Den håller oss upprätta men kan även tillåta flexion och extension. Att detta är möjligt är bland annat beroende på att kotorna är sammanfogade via lederna och diskarna. 15. Beskriv vad flexion och extension står för. (2p) 16. Förklara begreppen kyfos respektive lordos. (2p)

8 Inte bara kotorna har betydelse för vår upprätta gång, musklernas uppbyggnad och placering är avgörande. Detta gäller också för vår förmåga att röra oss. 17. När du står upprätt hänger inte allt bara på ryggmusklerna utan två viktiga muskelgrupper på framsidan balanserar upp dig. Vilka är de? (1p)

9 Dalibor är handbollsspelare och är duktig på att skjuta. För att kasta bra behövs ett väl fungerande axelparti. I axeln finns en av kroppens alla slemsäckar som oftast drabbas av inflammation. 18. Beskriv funktion och uppbyggnad av en slemsäck. (2p)

10 Louise har varit ute med kompisar och haft en trevlig kväll. På hemväg fastnar hennes klack och hon ramlar omkull, nästan sätter sig på foten. Det blir en svullnad kring fotleden och hon kan inte stödja på den. 19. Rita och beskriv hur fotleden är uppbyggd skelettärt. Namnge också de ben som ingår. (3p) 20. Vilken stor sena svarar för plantarflexion i fotleden? (1p) 21. Vilka muskler går till denna sena? (1p)

11 Zlatan är mycket intresserad av fotboll. Han tränar och spelar en hel del. I närkamper vill han gärna hoppa högst för att nå bollen och nicka mot mål. 22. Vilka större muskelgrupper i benen behövs för att hoppa bra? (2p) 23. Dessa muskler består till stor del av typ I och typ IIa- fibrer. Ange åtminstone tre skillnader mellan dessa två fibertyper. (3p) 24. Vilken typ av led är knä- respektive höftled? (1p)

12 För att vi skall uppfatta vår omvärld har vi ett antal sinnesorgan med olika typer av sinnesceller. Sinnescellerna kan vara samlade i ett specifikt organ eller spridda i kroppen. Gemensamt är att en sinnescell reagerar på ett yttre stimulus, och detta sätter igång en process som leder till att sinnescellen svarar med en förändring av membranpotentialen (depolarisering eller hyperpolarisering). Kom ihåg att uttrycket receptor i detta avsnitt är en celltyp och inte ett membranbundet protein. Informationen leds till CNS för perception och tolkning. 25. Vi vet att sinnesceller reagerar på fysiska stimuli, men varför kan vi inte se med hudens sinnesceller då de exponeras för ljus? (2 p) 26. Vad menas med en sinnescells receptorfält? Det går bra att rita en enkel figur.(1 p) 27. De flesta sinnen fungerar enligt en generell princip, vanligtvis från receptorcell till högre centralnervösa nivåer. Beskriv kortfattat vad som sker i en: a) sinnescell (1 p) b) primära cortex (1 p) c) associationscortex (1 p) d) Beskriv även hur en sinnescell svarar på ökat stimulus och vilken typ av potentialer hjärnan kan tolka? (3 p)

13 Synen är väl utvecklad hos människor. Vi har olika typer av fotoreceptorer som reagerar på ljus av olika våglängder, vilka kan sätta i gång en stimulitransduktion. Tack vare det speciella arrangemanget av kopplingar i näthinnan har vi en kontrastrik syn. 28. Beskriv stimulitransduktionen i en fotoreceptor (var och hur). Vilken kranialnerv leder afferent information från näthinnan? (5 p) 29. En viktig förmåga hos sinnesorganen är att separera ut stimulus, bland annat genom att höja kontraster ur en störande bakgrund. Denna princip finns bland annat i näthinnan och i hudsinnet. Förklara hur detta går till på cellnivå, gärna genom att rita en enkel, förklarande bild. (5 p)

14 För att ha samsyn och stabil fixering, har vi ett antal extraokulära muskler som anpassar ögat efter huvudets rörelse. 30. Ange vilka extraokolära muskler och respektive kranialnerver som är associerade med ögat och dess rörelser? (2 p) 31. I vilken del av näthinnan finns högsta upplösningen vad avser färger och detaljer. Förklara varför! (2 p)

15 Hörsel- och balansorganen är samlade till innerörat och informationen leds till temporalcortex för tolkning. 32. De sinnescellerna (hårceller) i innerörat som är relaterade till hörsel och balans beskrivs som mekanoreceptorer, det vill säga att de reagerar på en mekanisk påverkan. a) I vilka strukturer samlas sinnescellerna? (2 p). b) Beskriv även hur dessa celler stimuleras och vilka anpassningar som finns för att underlätta stimulering. (3 p)

16 Lukt och smaksinnena Kemoreceptorer är inblandade i vår förnimmelse av diverse lukt- och smakupplevelser samt reglering av blodets ph via carotidkropparna. Förnimmelse av lukt och smak ger sensoriska upplevelser som kan vara sammankopplade, vilket märks då vi har svårt att känna smak då vi är förkylda. 33. Beskriv uppbyggnaden av lukt- respektive smaksinnet (helst kortfattat men begripligt). Ange de kranialnerver som leder information från respektive sinnesorgan. Ange även till vilka delar i CNS som informationen leds från respektive sinne. (5 p) 34. Smak är en modalitet som kan delas in i olika submodaliteter, vilket även återspeglas på receptornivå. Till exempel reagerar vissa smakreceptorer (celler) bäst på salt, vilket beror på att receptorprotein i receptorcellens membran släpper in Na +. a) Vilka andra ämnen ger upphov till olika smakupplevelser (submodalitet)? Ange även om smakcellens respons baseras på jonkanal eller g- protein (4 p) b) Vilka kranialnerver är relevanta för smakinformation (1 p).

17 Högre funktioner 35. Vilken roll har epifysen (corpus pineale eller tallkottkörteln) i sömn- och vakenhetsregleringen? (2 p) 36. Vad är skillnaden mellan korttids- och långtidsminne? (3 p)

18 Sedan länge har olika fallstudier antytt att det cortico- limbiska systemet spelar en central roll i regleringen av grundläggande emotioner. Moderna imaging- studier, så som PET och fmri, av utvecklings- och psykiska processer har avslöjat strukturella och funktionella förändringar i hjärnorna hos personer med och utan lika syndrom. Detta ger ny insikt i de mekanismer som ligger till grund för emotionell reglering. 37. Beskriv vilka strukturer i hjärnan som är involverade vid emotionell reglering hos personer med Borderline/Emotionellt instabil personlighetsstörning. (5 p)