STUDIEHANDLEDNING. Sjuksköterskeprogrammet 120 p HK-04. Medicinsk baskurs (1 20 p) 10 p Kurs 2. Annika Norman Kristina Törnqvist

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogrammet 120 p HK-04 STUDIEHANDLEDNING Medicinsk baskurs (1 20 p) 10 p Kurs 2 Kursansvarig lärare: Övriga lärare: Annelie Augustinsson Britt-Marie Engdar Annika Norman Kristina Törnqvist

2 2 Välkommen till Medicinsk baskurs (medicinsk vetenskap) 10 p Inledning Studiehandledningen är till för att förtydliga kursplanen och beskriva kursens innehåll, studieuppgifter, arbetsformer och examinationsformer. Vi hoppas att studiehandledningen skall vara till hjälp för dig i dina studier. Kursens syfte och mål Syftet med kursen är att du skall tillägna dig grundläggande kunskaper om den friska människokroppens anatomi och fysiologi, samt mikrobiologi och allmän farmakologi. De medicinska ämnena är viktiga för att du som blivande sjuksköterska ska kunna förstå och tillämpa allmän och specifik omvårdnad. Innehåll Kursen innehåller flera delar. För att du som student lättare skall få ett helhetsperspektiv är innehållet sammanfört i olika områden enligt nedan. Ämnena anatomi och fysiologi studeras integrerat. v 41 Område 1 Cellen, vävnader och huden v 41 Område 2 Rörelseapparaten v Område 3 Nervsystemet och endokrina systemet v Område 4 Cirkulationssystemet, respirationssystemet, blodet och immunologi v Område 5 Matspjälkningssystemet och näringsfysiologi v 49 Område 6 Urinsystemet och vätske- och syrabasbalansen v 50 Område 7 Lagar och författningar inom området v 52 Område 8 Medicinsk mikrobiologi v 2 Område 9 Allmän farmakologi I kursen ingår även medicinsk terminologi och etisk reflektionshandledning. Pedagogiska tankar Utformningen av kursen bygger på stor tilltro till din vilja och förmåga att ta eget och aktivt ansvar för ditt lärande. Det är också viktigt att du intar ett kritiskt reflekterande förhållningssätt till kunskap. De pedagogiska tankarna utgår från ett holistiskt tänkande. Ämnena som ingår i kursen ska uppfattas som delar av en helhet och undervisningen är därför upplagd i områden som så småningom knyts samman. För att ta hänsyn till att du som student kan lära på olika sätt genomförs kursen med hjälp av varierande arbetsformer. I kursen förekommer olika examinationsformer. Grundtanken är att avslutande seminarier och examinationsuppgifter även skall utgöra tillfälle till lärande, så kallade lärande examinationer.

3 3 Genomförande och studieuppgifter För att du som student skall få en helhet inleds och avslutas kursen med en kort sammanfattande föreläsning om människokroppens uppbyggnad och funktion. Syftet med dessa båda föreläsningar är att öka förståelsen för att människokroppen består av delar men fungerar som en helhet. Flera områden (beskrivna under rubriken innehåll) inleds med en översiktlig föreläsning. Syftet med föreläsningarna är att skapa en grund för förståelse och förhoppningsvis inspirera dig i dina studier. Förbered dig inför föreläsningarna genom att i förväg läsa igenom kurslitteraturen till respektive område. För att du skall nå förståelse krävs dock att du fördjupar dig ytterligare. Efter föreläsningen är det nödvändigt att du fördjupar dina studier med hjälp av litteraturen. Till varje område har centrala begrepp tydliggjorts i studiehandledningen för att ge en vägledning och vara till hjälp för dig i dina studier. Inom varje område finns varierande studieuppgifter som du förväntas utföra och delta i på ett reflekterande och aktivt sätt. Vid schemalagda gruppuppgifter finns lärare tillgängliga vid behov. Uppgifterna följs upp genom seminarier och redovisningar, vilka ingår i examinationen och därför är obligatoriska. Frånvaro vid seminarierna innebär att du självständigt ska utföra uppgiften skriftligt och lämna den till ansvarig lärare senast en vecka efter seminarietillfället. Medicinsk terminologi integreras i undervisningen. Det medicinska språket som oftast är latin, men i viss mån även grekiska, är det vedertagna språket inom medicinen. I verksamheten används ofta medicinska benämningar på olika kroppsdelar och lägesbeskrivningar. Det är därför av stor vikt att du som sjuksköterska har kännedom i detta språk. Flitigt användande av ordbok i medicinsk terminologi underlättar ditt lärande av det nya språket. Till din hjälp finns också en ordlista sist i kurslitteraturen (Henriksson, O. och Rasmusson, M. (2003) Fysiologi med relevant anatomi). Under kursen kommer även etiska frågeställningar inom ämnesområdet att belysas och diskuteras vid tre tillfällen (se studiehandledning i etik). Kursen genomförs tidsmässigt parallellt med den första prekliniska kursen för att en integrering skall ske mellan teoretiska kunskaper och praktiska färdigheter (se studiehandledning för kurs 3). Område 1 Cellen, vävnader och huden Området inleds med översiktsföreläsning om cellen och vävnaderna. Avsnittet om huden läser du själv. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Cellen Fetter, proteiner, kolhydrater (återkommer under näringsfysiologin) Cellmembran, cellorganeller, cytosol

4 4 Cellkärna Transportmekanismer: aktiv och passiv transport, endocytos, exocytos Cellkommunikation: receptorfunktion, aktionspotential Proteinsyntes Energiutvinning Celldelning Cellkontakter Vävnader Epitelvävnad Stödjevävnad Muskelvävnad: skelettmuskulatur, glatt muskulatur, hjärtmuskulatur (återkommer under respektive organsystem) Följande vävnader behandlas i samband med respektive organsystem: Nervvävnad Flytande vävnad (blod) Huden Överhud Läderhud Underhud Studieuppgift. För att underlätta dina studier inom det här området får du till din hjälp en övergripande fråga att reflektera kring. Detta gör du med fördel i din studiegrupp. Uppgiften följs upp genom ett seminarium där du tillsammans med lärare diskuterar dina och gruppens reflektioner. Frågeställning Vad händer i cellen? Kärnmembran Cellkärna Golgiapparat Nukleol Kornigt endoplasmatiskt retikulum Mitokondrie Cellmembran Tillämpning. Delar av innehållet i område 1 tränas i den prekliniska kursen bland annat genom metodövningar i hygien, sårvård och trycksårsprofylax och tillämpas senare i de verksamhetsförlagda kurserna (se studiehandledning för kurs 3).

5 5 Område 2 Rörelseapparaten Området inleds med en översiktsföreläsning. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Skelettets, ledernas och skelettmuskelvävnadens anatomi och fysiologi Begrepp som anger axlar, plan och rörelseriktningar Benvävnad Skelettmuskelvävnad Muskelkontraktioner Kraniets skelettdelar Kotornas olika delar Extremiteternas skelettdelar Skuldergördelns skelettdelar Bröstkorgen skelettdelar Bäckenets skelettdelar Principiell uppbyggnad av en led och dess funktioner Fogar Muskler Studieuppgift. Till din hjälp erhåller du i samband med översiktsföreläsningen ett kompendium med beskrivning i text och bild av vilka anatomiska strukturer du skall lära dig. Du och din studiegrupp arbetar med kurslitteratur, datorprogram (finns endast inom muskelsystemet) samt utdelat kompendium inom detta område. Redovisning sker gruppvis vid ett uppföljande seminarium 4/11 eller 5/11. Deltagandet i seminariet är examinationsgrundande (obligatorisk närvaro). Tillämpning. Ovanstående område tränas i den prekliniska kursen genom metodövningar i ergonomi och kontrakturprofylax (se studiehandledning för kurs 3). Kunskaperna tillämpas senare i de verksamhetsförlagda kurserna. Område 3 Nervsystemet (A) och endokrina systemet (B) A Området inleds med översiktsföreläsning om nervsystemet. Avsnitten om ögat och örat läser du själv (ingår dock inte i double checkexaminationen). Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Nervvävnad: neuron, stödjevävnad, aktionspotential, synaps, transmittorsubstanser

6 6 Centrala nervsystemet (CNS): - Storhjärnan: lober, centra, limbiska systemet, minne - Hjärnstammen: förlängda märgen, RAS, thalamus, hypothalamus, hypofysen - Lillhjärnan - Ryggmärgen - Venriklar, liquor - Hjärnhinnor, ryggmärgshinnor - Hjärnans blodförsörjning Perifera nervsystemet (PNS): - Spinalnerver - Kranialnerver Reflexer: sträckreflex, skyddsreflex Ledningsbanor: motoriska, sensoriska Autonoma nervsystemet: sympatiska, parasympatiska Studieuppgift. Till detta område använder du ett datorprogram med tillhörande frågeställningar för att fördjupa ditt lärande. Detta sker i grupper på schemalagd tid tillsammans med lärare. Om du inte har möjlighet att närvara vid detta tillfälle får du arbeta med datorprogrammet självständigt vid ett senare tillfälle, och skriftligen besvara frågeställningarna. B Området fortsätter sedan med en översiktsföreläsning inom det endokrina systemet. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Endokrina körtlar och celler Kommunikation mellan celler, feedbacksystem, hormontransport Epifysen: melatonin Hypofysen: ADH, oxytocin, prolaktin, GH, TSH, ACTH, (FSH, LH) Sköldkörteln: T 3, T 4, kalcitonin Bisköldkörtlarna: parathormon Binjurarna: aldosteron, kortisol, katekolamin Bukspottkörteln: insulin, glukagon Följande hormoner behandlas endast översiktligt här och återkommer under respektive organsystem: Njurarna: erytropoetin, kalcitriol, renin Mag-tarmkanalen: CCK, sekretin, gastrin Hjärtat: ANP

7 7 Studieuppgift. Till detta område (A och B) arbetar du i studiegruppen på schemalagd tid med en övergripande frågeställning där kroppens styrning och kommunikation (det vill säga både nervsystemet och endokrina systemet) diskuteras. Uppföljning sker i samband med ett seminarium som avslutar området. Frågeställning Nervsystemet är tillsammans med det endokrina systemet kroppens styrsystem. De har till uppgift att samordna kroppens olika funktioner, samla in och bearbeta information samt samordna svar på given information. Beskriv hur detta går till och på vilka sätt de olika systemen arbetar. Som utgångspunkt för din beskrivning kan du använda bilden till vänster. Område 4 Cirkulationssystemet, respirationssystemet, blodet och immunologi Varje del inom området inleds med en översiktsföreläsning. Avsnittet om temperaturreglering läser du själv. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Cirkulationssystemet Hjärtat - hjärtväggen - klaffar - retledningssystemet - hjärtcykeln - blodförsörjning - nervinnervation - hjärtminutvolym

8 8 Stora och lilla kretsloppet Blodkärl - artärer - vener - venösa återflödet - kapillärer - kolloidosmotiska trycket Lymfatiska systemet - funktion - kärl Cirkulationsreglering och blodtryck Respirationssystemet Övre luftvägar - näshåla - luktsinne - bihålor - svalg Nedre luftvägar - struphuvud, ljudbildning - luftstrupe - luftrör - lungblåsor Lungkretsloppet Lungsäck Andningsmuskulaturen Ventilation, respiration, gasutbyte, distribution, diffusion, perfusion, compliance Lungvolymer Alveolär ventilation Pulmonell ventilation Andningsreglering - andningscentra - kemoreceptorer Blodet Blodkroppsbildning - röd benmärg - erytropoetin - lymfatisk vävnad Blodets beståndsdelar:

9 9 - plasma - celler: - erytrocyter: gasutbyte - leukocyter: försvarssystemet (ingår i immunlogi) - trombocyter: blodstillning Hemostas - primär blodstillning - koagelbildning - fibrinolys Blodgrupper - AB0-systemet - Rh-systemet Immunologi Ospecifika immunförsvaret - hud och slemhinnor - celler: fagocyterande celler, NK-celler - kemiska substanser: cytokiner, inflammationsframkallande substanser, komplementsystemet Specifika immunförsvaret - lymfkörtlar - mjälten - B-lymfocyter - T-mördarceller - T-hjälparceller Studieuppgift. Till detta område kan datorprogrammet (med tillhörande frågeställningar) användas för att fördjupa ditt lärande. Dessutom skall du tillsammans med din studiegrupp vid samma tillfälle reflektera skriftligt runt några övergripande frågeställningar. Arbetet lämnas till läraren, men också till en annan granskande grupp den 1/11, senast kl 12:00. Din grupp läser och granskar en annan grupps arbete. Granskningen innebär att din grupp kompletterar med det ni tycker saknas. Uppföljning sker muntligt i samband med ett avslutande seminarium den 3/11 där lärare deltar. Vid detta seminarium ansvarar din grupp för redovisningen av den andra gruppens svar tillsammans med gjorda kompletteringar. Frågeställningar

10 10 Vad är det som gör att hjärtat alltid slår? Vilken skillnad är det på att vara hjärtdöd eller hjärndöd? Hur kan blodet förflytta sig från stortån till höger kammare? Hur är cirkulationssystemet involverat i regleringen av blodtrycket? Varför andas vi? Beskriv vad som händer i kroppen när vi andas. Tillämpning. Ovanstående område tränas i den prekliniska kursen bland annat genom metodövningar i klinisk kemi, venprovtagning, kapillärprovtagning, andning, puls- och blodtryckmätning, sugteknik och syrgasbehandling, injektionsteknik, PVK och infusioner samt hjärt-lungräddning (se studiehandledning för kurs 3). Kunskaperna tillämpas senare i de verksamhetsförlagda kurserna. Område 5 Matspjälkningssystemet (A) och näringsfysiologi (B) A Området inleds med översiktsföreläsning i matspjälkningssystemet. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Matspjälkningskanalen samt benämning på matspjälkningsorganens olika delar och inbördes läge, blodförsörjning och nervinnervation Munhålan och spottkörtlar Svalget: svalgreflex, tonsiller Matstrupen Bukhinnan Magsäcken: sekretion, motorik Tunntarmen: hormon- och enzymfrisättning, digestion, absorption Bukspottkörteln: exokrin del Levern: portakretsloppet, gallvägar, gallblåsa Tjocktarmen: digestion, absorption Ändtarmen: defekation Studieuppgift. Du och din studiegrupp ska reflektera över nedanstående bild och frågeställning. Uppföljning sker i samband med ett avslutande seminarium där lärare deltar. Vid seminariet kommer din grupp att få redovisa och beskriva någon del av magtarmkanalen (tilldelas av läraren vid seminarietillfället).

11 11 Frågeställning Vad händer i kroppen när du äter? Tillämpning. Ovanstående område tränas i den prekliniska kursen genom metodövningar i munvård, matning, sondsättning samt enteral nutrition (se studiehandledning för kurs 3). Kunskaperna tillämpas senare i de verksamhetsförlagda kurserna. B Området inleds med en översiktsföreläsning om våra näringsämnen. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Näringsämnen: kolhydrater, fetter, proteiner Vitaminer: fettlösliga A, D, E, K, vattenlösliga B, C Mineraler: kalcium, fosfat, natrium, kalium, järn, zink Ämnesomsättningen

12 12 Studieuppgift. Du väljer en vetenskaplig artikel inom något av ovanstående områden. Läs och skriv sedan en kort sammanfattning av artikeln (ca ½ A4-sida) samt reflektera över det du har läst kopplat till kurslitteraturen, totalt ca 1-2 sidor. Ditt paper lämnas till en kamrat (senast den 22/12) som sedan läser och granskar ditt paper och skriver en kortfattad feedback, det vill säga ger konstruktiv kritik på innehållet. Därefter lämnas artikeln, paperet och feedbacken vidare till läraren (senast den 4/1). Uppföljande seminarier hålls den 11-14/1 där du skall vara beredd att redovisa ditt eget paper. Ditt paper, den skriftiga feedbacken samt redovisningen är examinationsgrundande. Frågeställningar kan vara: - Vad var speciellt intressant i artikeln? - Vilken nytta har jag av denna kunskap i mitt yrke som sjuksköterska? Område 6 Urinsystemet och vätske- och syrabasbalansen Området inleds med översiktsföreläsning. Centrala begrepp med avseende på uppbyggnad och funktion är: Njurar: blodkärl, nefron, autoreglering, hormonfrisättning Urinvägar: miktion Vattenbalans: fördelning av kroppsvätska, regleringsmekanismer Elektrolytbalans: intra- och extracellulärt Syrabasbalans: ph, buffertsystem, njur- och lungkompensation, acidos, alkalos Studieuppgift. Du och din studiegrupp arbetar med ett dataprogram med tillhörande frågeställningar. Du och din studiegrupp ska också reflektera över frågeställningarna. Uppföljning sker i ett seminarium där din grupp ska vara beredd att redovisa frågeställningarna. Varje grupp får varsin frågeställning tilldelad att redovisa och diskutera kring. Frågeställningar Kroppen är beroende av en konstant blodvolym. Om ditt vätskeintag ökar eller minskar kommer ändå en konstant blodvolym att upprätthållas. Förklara. Om njurarna inte fungerar normalt kan blodbrist (anemi) uppkomma. Varför? Kraftiga diarréer och kräkningar kan på olika sätt ge upphov till rubbningar i syrabasbalansen. Förklara. Redogör i stora drag för hur: - vattnet du dricker tar sig från magsäcken till urinblåsan.

13 13 - urinen tar sig från urinblåsan och ut. Tillämpning. Ovanstående område tränas i den prekliniska kursen genom metodövningar i urinprovtagning och katetersättning (se studiehandledning för kurs 3). Kunskaperna tillämpas senare i de verksamhetsförlagda kurserna. Område 7 Lagar och författningar Vid slutet av kursen visas en obduktionsfilm. Filmens innehåll samt de lagar och författningar som berör människans död, obduktion och transplantation följs upp i samband med ett seminarium. Om du inte har möjlighet att närvara vid detta seminarium skall du lämna in ett paper där du reflekterar kring de lagar som reglerar ovanstående. Lagar/författningar Lag (1987:269) om kriterier för bestämmande av människans död. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1987:32) om kriterier för bestämmande av människans död. Lag (1995:832) om obduktion mm. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1996:28) om kliniska obduktioner mm. Lag (1995:831) om transplantation mm. Område 8 Medicinsk mikrobiologi Området inleds med översiktsföreläsning. Centrala begrepp är följande: Mikroorganismernas indelning Allmän bakteriologi - bakteriernas uppbyggnad (cellvägg, cellmembran, cytoplasma, organeller) - bakteriens reproduktion - överföring av genetiskt material (konjugation, transduktion) - grampositiva/gramnegativa bakterier - virulens och patogenitet - bakterier av betydelse i ett sjukvårdssammanhang Allmän virologi - virusens uppbyggnad (RNA, DNA, kapsid) - virusens reproduktion - klassificering av virus

14 14 - virus av betydelse i ett sjukvårdssammanhang Studieuppgift. I anslutning till föreläsningarna får du inlämningsuppgifter (hemtentamen) som skall besvaras individuellt. Sista datum för inlämning av dessa är den 17/1. Uppgiften ingår som en del av betygsbedömningen. Område 9 Allmän farmakologi Till området ges översiktsföreläsning som är obligatorisk. Området ingår inte i tentamen, men kunskaper i allmän farmakologi är viktiga för att senare förstå den specifika farmakologin. Om du är förhindrad att delta i föreläsningarna kommer du istället att få utföra en inlämningsuppgift. Centrala begrepp är följande: Farmakodynamik: receptorbegreppet, receptorpåverkan, terapeutisk bredd Farmakokinetik: absorption, distribution, elimination Interaktioner Biverkningar Examination Kursen examineras på flera olika sätt. Tanken är att varje examinationstillfälle också ska utgöra tillfällen till lärande för dig som student. 1. Deltagande i seminarier och redovisningar. 2. Double checkexamination. Denna stegvisa examinationsform har visat sig ha mycket goda resultat, då den motverkar glömska. Genomförs både individuellt och i grupp. I "double checkexaminationen" ingår område 1, 3, 4, 5A, och 6. Del A Examinationen inleds med en skriftlig individuell tentamen den 10/12. Tentamen består av korta frågor. Resultatet anslås på anslagstavlan och på hemsidan senast den 14/12. Du måste ha uppnått godkänt resultat (80 % rätt) på denna del för att få fortsätta med examinationens andra del (del B).

15 15 Del B Den andra delen är en grupptentamen 18/12. Samtliga godkända studenter kommer att lottas samman i grupper som omfattar ca 4 personer. Gruppen får några frågor av mer omfattande och förklarande karaktär där organsystemen skall kopplas samman. Gruppen diskuterar sig fram till ett resultat som skrivs ner och lämnas in. I samband med examinationen genomförs en individuell skriftlig värdering, där studenten värderar sin egen och gruppdeltagarnas insats under examinationen. 3. Uppgifter till område 2, 5B, och 8, se respektive område. 4. Obligatorisk närvaro vid område 7 och 9 samt datorprogramundervisningen i nervsystemet (område 3 A). Kriterier för bedömning av samtliga delar i examinationen Godkänd: Närvaro vid obligatoriska moment Aktivt deltagande vid seminarier Alla uppgifter inlämnade och godkända av ansvarig lärare Tydlig beskrivning av det aktuella området ur ett biomedicinskt perspektiv utifrån litteraturen vid såväl muntliga redovisningar, skriftliga inlämningsuppgifter samt vid double checkexaminationen Förmåga att se en helhet mellan människokroppens olika delar och funktioner Tydlig struktur i skriftliga och muntliga redovisningar Kunna reflektera över examinationens genomförande avseende ämnesinnehåll samt egen och gruppmedlemmars prestation Väl godkänd: Kriterier för godkänd ska vara uppfyllda Studenten ska dessutom i examinationens alla delar visa förmåga att kunna föra ett väsentligt, välutvecklat och välgrundat resonemang Tentamensresultat Resultatet av double checkexaminationens andra del anslås på hemsidan och för ändamålet avsedd anslagstavla, hus 17 plan 2, senast 15 arbetsdagar efter tentamensdagen. Möjlighet till omtentamen, se tentamensschema på hemsidan.

16 16 Omtentamen Omtentamen kommer att genomföras på samma sätt som den ordinarie tentamen, det vill säga som double checkexamination. Tentamensgenomgång I slutet av kursen, den 10/1, kommer genomgång av double checkexaminationens båda delar att hållas. Betyg Efter kursens genomförande görs en sammanvägning av alla examinationsuppgifterna varvid det slutliga betyget sätts utifrån betygsgraderna underkänd, godkänd och väl godkänd. Utvärdering Alla kurser avslutas med en datorbaserad utvärdering. Instruktioner angående utvärderingen ges av den kursansvarige läraren. Programansvarig och kursansvarig ger feedback till studenterna när sammanställningen är slutförd samt informerar om eventuella förslag till förändringar som skall komma efterföljande kurs till del. Kurslitteratur Se kursplan. Kursansvarig lärare: Övriga lärare: Annelie Augustinsson (AUA) Tel: annelie.augustinsson@hv.hkr.se Britt-Marie Engdar (ENBR) Tel: britt-marie.engdar@hv.hkr.se Annika Norman (NOA) Tel: annika.norman@hv.hkr.se Kristina Törnqvist (TOK) Tel: kristina.tornqvist@hv.hkr.se