SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng

Transkript

1 SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET 180 högskolepoäng Utbildningsplan Dnr LiU Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet , reviderad , Ersätter tidigare dnr LiU 2008/01315, fastställd och reviderad och

2 Utbildningsplan för Sjuksköterskeprogrammet (Nursing Programme) 180 högskolepoäng (180 credits) Omfattning och nivå Omfattning: Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till sjuksköterskeexamen (yrkesexamen, Degree of Bachelor of Science in Nursing) och Medicine kandidatexamen i Omvårdnadsvetenskap (Degree of Bachelor of Medical Science in Nursing). Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Nivå: grundnivå. Allmänna mål I Högskolelagen 1 kap, 8 (SFS 1992:1434) har följande mål för den grundläggande högskoleutbildningen fastlagts: Utbildningen på grundnivå ska utveckla studenternas - förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar - förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och - beredskap att möta förändringar i arbetslivet Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att - söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå - följa kunskapsutvecklingen, och - utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. Nationella mål för kandidatexamen Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2, Examensordning: Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten - visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten - Visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer 2

3 - Visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, - Visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och - Visa sådan färdighet som fodras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten - Visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, - Visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människans ansvar för hur den används, och - Visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning Nationella mål för sjuksköterskeexamen Enligt Högskoleförordningen (SFS 1993:100), bilaga 2, Examensordning: Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, 3

4 visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För sjuksköterske- och kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten ska efter genomgången utbildning: - ha uppnått en interprofessionell kompetens för att bland annat främja anställningsbarheten. - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, söka och värdera kunskap för att lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet. - ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet. - tillägnat sig kunskap och förståelse för andra länder och internationella förhållanden ur ett hälsoperspektiv för att främja kvalitet och internationell rörlighet. - visa fördjupad förmåga att initiera, medverka i och genomföra förbättringsarbete. Sjuksköterskeprogrammet vid Hälsouniversitet betonar särskilt personcentrerad vård, egenvård, säker vård, hälso- och sjukvårdsinformatik och kompetens för att kunna verka inom samhällets olika vårdformer. 4

5 Pedagogisk grundsyn Sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att analysera och hantera situationer som har anknytning till ämnesområdet. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Att kunna söka och värdera ny kunskap och ompröva tidigare kunskap är viktigt under hela utbildningen. PBL skapar en grund för aktivt livslångt lärande som är nödvändig inom sjusköterskans yrkesområde, där kunskapsutvecklingen sker i en snabb takt. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Verklighets-/verksamhetsanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Huvudsakligt ämnesområde Omvårdnad är en vetenskap om människan under hela livscykeln. Forskningen fokuserar på att generera kunskap om hälsofrämjande aktiviteter i syfte att bibehålla och förbättra hälsan, lindra lidande och skapa förutsättningar för en värdig död. Inom huvudområdet omvårdnadsvetenskap studeras individens förutsättningar för hälsa, reaktioner på och upplevelser av sjukdom och ohälsa samt konsekvenser av omvårdnad och behandling. Vidare studeras individens resurser för att bibehålla eller återhämta hälsan eller att lära sig leva med en förändrad livs- och hälsosituation. Häri ingår prevention, symtomlindrande behandling, vårdande och rehabiliterande åtgärder. Även samspelet vårdare, vårdtagare, närstående i olika sammanhang och miljöer genom hela vårdkedjan, studeras. Genom hela utbildningen studeras omvårdnadens teorier och centrala begrepp samt etiska principer som grund för bemötande, beslut och handlingar som rör vårdtagare och närstående. Sjuksköterskeyrket Sjuksköterskans arbete skall bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet och arbetet skall utföras i enlighet med gällande författningar. Sjuksköterskans huvudsakliga kompetensområden är omvårdnadens teori och praktik, ledarskap, utveckling, utbildning och forskning (Socialstyrelsen 2005). Enligt gällande lagar och författningar skall all vård av god kvalitet bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet vilket förutsätter ständigt utvecklingsarbete och forskning, personlig och professionell utveckling samt ledarskap. Sjuksköterskeyrket innebär också att handla enligt yrkets etiska kod utifrån regler och verksamhetens mål samt att tillägna sig ett kritiskt tänkande och vara öppen för förändringar. 5

6 Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Sjuksköterskeprogrammet omfattar sex terminers heltidsstudier, totalt 180 högskolepoäng. Omvårdnadsvetenskap utgör det huvudsakliga ämnesområdet i utbildningen och omfattar 92,5 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är medicinsk vetenskap 55 högskolepoäng och beteendevetenskap 32,5 högskolepoäng. Praktiska studier och verksamhetsförlagd utbildning Praktiska studier, ingår i de flesta kurser, en del verksamhetsförlagda (VFU) och en del utgörs av färdighetsträning på centrum för klinisk färdighetsträning, laborationer och simulering. Syftet är att integrera teori, metod och tillämpning samt att utföra och leda omvårdnadsarbete som vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. VFU sker inom såväl öppna som slutna vårdformer och kan vara förlagd inom Östergötland eller den omgivande regionen. Omfattningen av VFU motsvarar 50 av totalt 180 hp, inklusive klinisk examination år två och den kliniska delen av Nationell Klinisk Slutexamination (NKSE). Kurser I programmet ingår följande kurser motsvarande 180 högskolepoäng på grundnivå: Kurs 1: Hälsofrämjande omvårdnad och människa i utveckling, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans profession, omvårdnadsprocessen, kommunikation och livsstil relaterat till hälsa. Under kursen studeras också kroppens anatomi och fysiologi. I kursen ingår momentet Hälsa-Etik-Lärande I (HEL-I) som studeras integrerat med studenter från övriga utbildningar vid HU Kurs 2: Hälsofrämjande omvårdnad och den unga människan, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den unga människans utveckling, behov, hälsa och ohälsa ur olika perspektiv. Kurs 3: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan I, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad och prevention vid ohälsa och sjukdom som får konsekvenser för cirkulation, respiration, elimination, metabolism och förutsättningar för egenvård. Kurs 4: Omvårdnad vid ohälsa - den vuxna människan II, 30 högskolepoäng Centralt i kursen är den vuxna människans behov av omvårdnad, prevention och lärande för egenvård vid ohälsa och sjukdom som får konsekvenser för nutrition, metabolism och reproduktion. I kursen ingår momentet Hälsa-Etik-Lärande (HEL- II) som studeras integrerat med studenter från övriga utbildningar på HU. Kurs 5: Den äldre människan - komplexa situationer 22,5 högskolepoäng Centralt i kursen är det normala åldrandet och den äldre människans behov av prevention, omvårdnad och rehabilitering vid fysiska och psykiska 6

7 åldersförändringar och sjukdom. Hälsofrämjande arbete, egenvård och omvårdnadsåtgärder för patienter och närstående betonas. Kurs 6: Den svårt sjuka människan komplexa situationer 15 högskolepoäng Centralt i kursen är omvårdnad av den svårt sjuka människan och hans/hennes förmåga att hantera förändrade förutsättningar, som kan relateras till komplexa sjukdomstillstånd. I kursen fördjupas vårdplanering och evidensbaserad vård som ska kunna utföras med hög grad av självständighet. Kurs 7: Sjuksköterskan ledarskap och organisation, 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är sjuksköterskans arbetsledande funktion, ledarskapets olika roller, ledarstil, handledning, vårdsamverkan, organisation och ekonomi. Kurs 8: Examensarbete i omvårdnadsvetenskap, 15 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper där empiri och teori relateras till varandra. En avgränsad studie genomförs under handledning. Kursövergripande moment Ett antal moment med särskild betydelse för sjuksköterskans kompetens återkommer och fördjupas genom hela programmet. Några av dessa moment är: omvårdnadens teori - begrepp - process, kommunikation och bemötande, förbättringskunskap, etik, vetenskapligt förhållningssätt, samt ansvar för och hantering av läkemedel. Akademisk nivå Den akademiska nivån (kandidatexamen i omvårdnadsvetenskap) uppnås efter fullgjorda 180 högskolepoäng, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet. Examensarbete omfattande 15 högskolepoäng ingår. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Internationalisering Sjuksköterskeprogrammet deltar i flera internationella nätverk. Det finns möjlighet att genomföra hel eller del av kurs vid annat universitet inom och utom EU. Genom studentutbytet finns även utländska studenter vid programmet. Det kan innebära att vissa kurser/moment genomförs på engelska. Sjuksköterskeprogrammet syftar också till att synliggöra internationella/mångkulturella aspekter under utbildningen. Progression inom huvudämnet Progressionen inom huvudområdet uppnås genom att de ingående kursernas innehåll bygger på varandra och studeras i angiven ordning. Under utbildningen ska studenten kunna hantera situationer med ökad komplexitetsgrad relaterat till huvudämnet och det professionella förhållningssättet. Kvalitetssäkring En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll. 7

8 Examination Bedömning sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av respektive kursplan. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs/termin. Examinationen fungerar som återkoppling till studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Olika former av examination förekommer av såväl teoretiska som praktiska kunskaper både individuellt och i grupp med individuell bedömning. Examination av professionen sker genom Nationell Klinisk Slutexamination (NKSE) under utbildningens sista termin. Bedömning av studentens prestation under verksamhetsförlagd utbildning, relaterat till kursens mål, görs vid samtal mellan student, handledare och kontaktlärare. Till grund för bedömningen ligger studentens lärandeplan, loggbok med handledarkommentarer samt handledarens skriftliga bedömningsunderlag och studentens skriftliga självbedömning och reflektion. Antal examinationstillfällen Följande gäller för kurser med begränsat antal examinationstillfällen: Resurskrävande examinationsformer är begränsade till sammanlagt fem gånger. Student som inte godkänts vid ordinarie examinationstillfälle har möjlighet att genomgå provet vid ytterligare fyra tillfällen. Därefter ges inget ytterligare tillfälle. Övriga examinationsformer har studenten rätt gå igenom ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentamen ska anges i början av varje termin. Av kursplanerna framgår om antalet omexaminationer är begränsat. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Efter två underkända prov har studenten också rätt att begära annan examinator om inte särskilda skäl talar emot det. Verksamhetsförlagd utbildning Vid underkänt på verksamhetsförlagd utbildning får studenten göra detta moment ytterligare en gång. Tidpunkt för omprövning bedöms i varje enskilt fall men kan ske endast när lärare och handledare finns att tillgå. Underkännande av verksamhetsförlagd utbildning i förtid Vid grovt oskickligt beteende under verksamhetsförlagd utbildning kan examinator underkänna en student i förtid, det vill säga innan han eller hon har genomfört hela kursmomentet. Det kan också vara aktuellt att agera enligt avsnittet Studiestöd och avrådan nedan. Om studenten avser att fortsätta sin utbildning upprättas en individuell studieplan av programansvarig. I denna beskrivs bristerna och fastställs formerna för den utbildning/träning som krävs för att uppnå en adekvat kompetens liksom former och tidpunkter för ny bedömning inklusive eventuellt omprov för att bedöma förutsättningarna för återupptagande av den reguljära utbildningen. 8

9 Omfattning av omtentamen och förnyad bedömning av verksamhetsförlagd utbildning För såväl omtentamen som verksamhetsförlagd utbildning gäller att omfattningen ska vara densamma som vid ordinarie examination respektive första bedömningstillfället. Studiestöd och avrådan Studenternas utveckling under studietiden följs fortlöpande för att det ska vara möjligt att hjälpa den som får problem i utbildningen. Studenten ska beredas möjlighet att med studievägledare diskutera åtgärder som kan bidra till förutsättningarna att klara utbildningen. Vid tveksamhet om en students möjligheter att med godkänt resultat fullfölja utbildningen, inklusive lämplighet att utöva yrket, ska berörda lärare och/eller handledare via programansvarig initiera en prövning av dessa frågor. En sådan prövning bör ske så tidigt som möjligt under studietiden. Den skall göras av utbildningens programutskott i samråd med utbildningens studiesociala grupp om sådan finns vid programmet, berörda lärare och den berörda studenten. Om denna bedömning leder till avrådan till fortsatta studier ska studenten beredas möjlighet att med studievägledare diskutera alternativa utbildningar. När programutskott eller studiesocialt utskott behandlar ärende som rör avrådan av student ersätts ordinarie studentföreträdare av någon från Consensus ledning. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen ska gå till. I övrigt tillämpas gällande regelverk vid Linköpings Universitet. Genomgång av termin Student får genomgå samma termin två gånger. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning av om samtliga lärandemål som anges i aktuell kursplan uppnåtts. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen sjuksköterskeexamen (Degree of Bachelor of Science in Nursing). Medicine kandidatexamen i Omvårdnadsvetenskap (Degree of Bachelor of Medical Science in Nursing), erhålls efter ansökan. Socialstyrelsen utfärdar legitimation. Av examensbeviset ska framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Grundläggande behörighet enligt Högskoleförordningen. 9

10 Särskild behörighet: Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt Områdesbehörighet 16 (Matematik B, Samhällskunskap A, Naturkunskap B/Fysik A, Kemi A, Biologi A) eller Områdesbehörighet A14 (Matematik 2a/2b/2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b/1a1+1a2). Tröskelregler Kursernas innehåll bygger på varandra. För behörighet att gå vidare i utbildningen gäller följande tröskelregler: Behörighetskrav för tillträde till: - termin 2 (kurs 2) godkänt basgruppsarbete - termin 3 (kurs 3) - godkänt betyg från kurs 1, samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 2 - termin 4 (kurs 4)- godkänt betyg från kurs 2 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 3 - termin 5 (kurs 5 och 8) - godkänt betyg från kurs 3 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 4 - termin 6 (kurs 6 och 7) - godkänt betyg från kurs 4 samt godkänt basgruppsarbete och VFU från kurs 5 För student som inte uppfyller tröskelregel enligt ovan sker planering av fortsatta studier i samråd mellan student, lärare och programansvarig. Om särskilda skäl föreligger kan student ansöka om dispens från tröskelregler hos programansvarig/programutskott. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter På grund av förändringar i utbildningsplanen kommer samtliga studenter med studiegång enlig utbildningsplan Dnr 2008/01315 reviderad och från och med vårterminen 2013 att erbjudas möjlighet att gå kurs 5 Den äldre människan komplexa situationer, 22,5 hp enligt denna utbildningsplan. Studenter som inte väljer detta erbjuds som valbar kurs antingen Sår och sårläkning, 7,5 hp eller Vård av personer med demenssjukdom, 7,5 hp. Denna övergångsbestämmelse gäller som längst till och med utgången av vårterminen För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc hänvisas till Linköpings universitets regelsamling samt av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda studieadministrativa regler Hälsouniversitetets utbildningar. 10