PORTFOLIO SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

Transkript

1 PORTFOLIO SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET

2 Portfolio Portfolion är ett pedagogiskt redskap som möjliggör en fördjupad förståelse för det som studeras och bidra till din personliga och yrkesmässiga utveckling. För dig som blivande sjuksköterska handlar det om att utveckla kunskaper i att vårda. För sjuksköterskan är förståelsen för hur patienter upplever sin situation central, liksom utvecklingen av ett etiskt reflekterande förhållningssätt. Portfolion är ett redskap som gör det möjligt för dig som student att följa din egen kunskaps- och förståelseutveckling. I portfolion samlar du dokument som rör din utbildning. Denna samling av dokument syftar även till att skapa och utveckla ditt personliga CV. Dessutom finns här möjligheter att samla dokument i syfte att utveckla ett intresseområde som kan leda till det avslutande examensarbetet (kandidatuppsats). Du väljer att ha din portfolio som mappar i datorn eller i en pärm. Portfolion kommer användas igenom hela utbildningen. Portfolion avser att skapa en sammanhållande och gemensam struktur för samtliga kurser i utbildningen. I slutet av år två och i slutet av år tre ska du sammanfatta och analysera ditt lärande. Strukturen i Portfolion ser ut på följande sätt: Information: Introduktion till portfolio Beskrivning av olika lärarfunktioner Ämnesdefinitioner: Omvårdnad, Biomedicin, Folkhälsa Högskolelag Högskoleförordning Kompetensbeskrivning för Sjuksköterskor Utbildningsplan Pedagogiska arbetsformer: Dagboksreflektioner Kliniskt träningscenter (ktc) Reflekterad Handledning i Omvårdnad (RHiO) Verksamhetsförlagd utbildning (vfu) Handledarmodellen och patientfokuserad handledning Daganteckningar Patientberättelser Nationell klinisk slutexamination Personlig portfolio skapar du i din dator eller i en pärm: CV, mål och lärande Intresseområden Portfolio, Introduktion, , Berm/Ekkr

3 Funktioner du som student kan komma i kontakt med: Prefekt Ämnesansvarig Programansvarig Kursansvarig Examinator Lärarlag Adjungerad lärare Vid Högskolan finns olika institutioner som leds av en prefekt. Prefektens uppgift är att utveckla, planera, administrera och ansvara för genomförandet av utbildning, forskning och samverkan vid institutionen. Prefekten företräder institutionen gentemot det omgivande samhället och ansvarar för institutionens internationella relationer. Prefekten ingår i Högskolans chefsgrupp. I sjuksköterskeutbildningen ingår tre ämnen, omvårdnad som är huvudområde, biomedicin och folkhälsa. Alla tre ämnena har ämnesföreträdare som arbetar för att kvalitetssäkra och utveckla ämnet. Vid Högskolan finnas det programansvarig lärare för varje utbildningsprogram. Forsknings- och utbildningsnämnden (FUN) har delegerat programansvar till institutionerna. Programansvarig lärare utses av institutionsnämnd efter samråd med FUN. Programansvarig lärare ansvarar för utbildningsprogrammet. Detta innebär att programansvarig lärare har särskilt ansvar för samordning av utbildningen inom programmet, underhåll och utveckling av programmet samt fortlöpande kvalitetssäkring. De övergripande mål som bör eftersträvas är att utbildningen ska vara innehållsligt och organisatoriskt sammanhållen, ha god kvalitet samt ha anknytning till såväl yrkes- och samhällsliv som forskning. Programansvarig lärare ska vid behov utarbeta förslag till ny utbildningsplan eller förändring av utbildningsplan. Lärare på Högskolan som ansvarar för enskild kurs. Varje kurs har en examinator som Högskolan har utsett. En examinator ska vara väl förtrogen med ämnet. Grupp av lärare från Högskolan som arbetar i en kurs. Kliniskt verksamma sjuksköterskor som arbetar 1 dag/vecka här på Högskolan. Portfolio, Introduktion, , Berm/Ekkr

4 Kliniska adjunkter/lektorer Lärare från Högskolan som åker ut till kliniska verksamheten för t.ex. studentbesök. Kan även ha viss tjänstgöringstid i verksamheten. VFU-samordnare Organiserar VFU inom respektive vårdområde: länssjukvård, primärvård och kommunal vård. Platserna beställs samlat för alla kurser under kommande året. Högskolan har avtal med de vårdverksamheter som finns inom högskolans närområde. Med närområde avses här gamla Skaraborgslän. Samordnaren tillhandahåller vfu-platser till studenterna i kurserna. Informerar studenterna om riktlinjer inför önskemål om studieplats. Ansvarar för att studenten får information om vaccination, smittskydd och arbetsskada. Studieväg- och karriärvägledare Till sjuksköterskeprogrammet finns en studie- och karriärvägledare knuten. Studievägledaren hör till organisationen Studentstöd vars samlade uppdrag är att stödja och underlätta studietiden för Högskolans studenter. Studie- och karriärvägledaren kan hjälpa dig med information om utbildningen och framtidsfrågor som ex. ansökningsbrev och CV, men också ge dig stödjande och motiverande samtal. Namn på respektive person som innehar ovanstående funktioner återfinns på högskolan webbplats; Portfolio, Introduktion, , Berm/Ekkr

5 Ämnen i sjuksköterskeutbildningen Sjuksköterskeutbildningen är uppbyggd av tre ämnen Omvårdnad, Biomedicin och Folkhälsa. Ämnet Omvårdnad är utbildningens huvudämne, de tre ämnena utgör tillsammans professionen Sjuksköterska. Ämnet Omvårdnad Omvårdnad definieras som den vetenskap som skapar kunskap om relationer och handlingar för att främja människans/patientens utveckling mot fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Därigenom ses hälsa som något mer än frånvaro av sjukdom och kan relateras till känslan av välbefinnande. Omvårdnadens värdegrund är av central betydelse för ämnet och för dess tillämpning. Omvårdnad kan förstås utifrån ett etiskt patientperspektiv. Patientperspektivet anger en värdegrund för vårdandet som handlar om att beakta människors självbestämmande, värdighet, integritet och sårbarhet. Värdegrunden utgår från en humanistisk grundsyn på människan som aktiv och skapande av sitt liv, med förmåga att göra val och ta ansvar. Människovärdet innebär att allas lika värde och rätt till ett värdigt liv beaktas. Människovärdet knyter an till människans existens och livsvärld. Centrala värden för omvårdnad är respekt för det sårbara, för värdighet, för integritet och för självbestämmande. Om respekt för dessa värden finns kan patienten ges möjlighet till att känna mening samt uppleva hopp och tillit. Patientens egna perspektiv på hälsa och sjukdom är centralt. Vårdarens värdegrund och hållning till patienten kännetecknas av ansvar, respekt och öppenhet för patientens situation och behov. Omvårdnadens mål är att främja patienters hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa, samt lindra lidande och främja ett värdigt avslut av livet. Ämnet omvårdnad är ett vetenskapligt ämne som till stora delar sammanfaller med sjuksköterskans yrkesområde. Inom ämnet studeras hälsa och vårdande såväl systematiskt som kontextuellt. Ett grundläggande antagande är att omvårdnad bedrivs på person- och/eller gruppnivå. Inom omvårdnad är följande begrepp centrala: Människa, Hälsa och Välbefinnande, Vårdande, Livssammanhang och miljö. Se för beskrivning av begreppen och dess progression. Ämnet Biomedicin Biomedicin omfattar som undervisnings- och forskningsämne de prekliniska och kliniska (sjukvårdsanknutna) ämnen som ger hälso- och sjukvårdens utövare och forskare kunskaper för att förstå människans normala biologi och biologi vid sjukdom samt sjukdomars profylax, diagnostik och behandling. I ämnet biomedicin ingår vetenskapsområdena humanbiologi, medicinsk mikrobiologi, farmakologi och patologi. - I vetenskapsområdet humanbiologi ingår anatomi, cellbiologi, biokemi, fysiologi och immunologi. - I vetenskapsområdet medicinsk mikrobiologi ingår bakteriologi, virologi, mykologi och protozoologi. - I vetenskapsområdet farmakologi ingår allmän och klinisk farmakologi. Ämnesbeskrivningar Berm/Ekkr

6 - I vetenskapsområdet patologi ingår patofysiologi och metoder för diagnostik och behandling. Ämnet biomedicin handlar om den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktion i normalt tillstånd, samt om hur förekomsten av olika avvikelser leder till ohälsa och sjukdomar. Dessa kunskaper gör det möjligt att klarlägga olika sjukdomsförlopp. Intensiv forskning inom området har revolutionerat vår förståelse för uppkomsten av sjukdomar och har lett till utveckling av nya och effektivare metoder för diagnos och behandling. Detta har lett till att bioteknik- och läkemedelsindustrin har expanderat sin verksamhet inom området och efterfrågan på kvalificerade biomedicinare har ökat kraftigt. Biomedicin är ett mycket snabbväxande område där man utvecklar metoder och tillämpningar för bättre miljö, livsmedel och patientvård samt för utveckling av effektivare läkemedel m.m. Ämnet Folkhälsa I ämnet folkhälsovetenskap studeras samhällsstrukturens, arbetslivets, miljöns och vårdsystemets betydelse för befolkningen. I ämnet ingår även folkhälsoarbetets inverkan på olika befolkningsgrupper och samhällen samt metoder för vägledning och motivation till livsstilsförändringar för att människor skall kunna bibehålla eller uppnå god hälsa. Folkhälsovetenskap kan delas in i tre områden: 1. Hälsans fördelning i befolkningen 2. Folkhälsoarbete eller hälsofrämjande arbete 3. Hälso- och sjukvårdsforskning samt hälsopolitisk forskning Behovet för hälsofrämjande arbete verkar vara stort. I Sverige ansvarar Folkhälsoinstitutet för att genomföra, följa upp och utvärdera regeringens folkhälsopolitik. Hänsyn skall även tas till internationella konventioner och överenskommelser, såsom till exempel WHO. Ämnesbeskrivningar Berm/Ekkr

7 UTBILDNINGSPLAN Sjuksköterskeprogrammet Nursing - Study Programme 180 högskolepoäng/ects Programkod: SSJPG Utbildningsplanen gäller från: Höstterminen 2014 Utbildningsnivå: Grundnivå Datum för fastställande: Version: 15 1 Programmets benämning och omfattning Programmet ges av Högskolan i Skövde och benämns Sjuksköterskeprogrammet. Omfattningen är 180 högskolepoäng. 2 Allmänna mål Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar, förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem och beredskap att möta förändringar i arbetslivet. Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå, följa kunskapsutvecklingen och utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området. (Mål för utbildning på grundnivå, Högskolelagen) 3 Programmets mål Mål för sjuksköterskeexamen i Högskoleförordningen För sjuksköterskeexamen skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för behörighet som sjuksköterska. Kunskap och förståelse För sjuksköterskeexamen skall studenten visa kunskap om områdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete samt kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen, visa kunskap i planering, ledning och samordning av vård- och hälsoarbetet, visa kunskap om förhållanden i samhället som påverkar barns, kvinnors och mäns hälsa, och visa kunskap om relevanta författningar. Färdighet och förmåga För sjuksköterskeexamen skall studenten visa förmåga att självständigt och i samverkan med patienten och närstående identifiera vårdbehov, upprätta omvårdnadsplan samt ge vård och behandling, visa förmåga att hantera läkemedel på ett adekvat sätt samt kunna informera patienten om läkemedlens effekter och biverkningar, visa förmåga att identifiera behov av och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete, visa förmåga att initiera metodförbättring och kvalitetssäkring, visa förmåga att tillämpa sitt kunnande för att hantera olika situationer, företeelser och frågeställningar utifrån individers och gruppers behov, visa förmåga att informera och undervisa olika grupper samt att genomföra handledande uppgifter,

8 visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera åtgärder och behandlingsresultat med berörda parter samt i enlighet med relevanta författningar dokumentera dessa, visa förmåga till lagarbete och samverkan med andra yrkesgrupper, och visa förmåga att kritiskt granska, bedöma och använda relevant information samt att diskutera nya fakta, företeelser och frågeställningar med olika målgrupper och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten. Värderingsförmåga och förhållningssätt För sjuksköterskeexamen skall studenten visa självkännedom och empatisk förmåga, visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömningar utifrån relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna, visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens. Förutom Högskoleförordningens mål för sjuksköterskeexamen grundar sig även programmet på Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerade sjuksköterskor (SOS ) samt ICN:s (International Council of Nurses) etiska kod för sjuksköterskor. Utbildningen följer EES-avtalet (DS 1992:34 med senare ändringar) för ömsesidgt erkännande av kompetensbevis inom anslutna medlemsstater. Mål för kandidatexamen i Högskoleförordningen Huvudområde för utbildningen är omvårdnad. Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. 4 Innehåll Ämnen I programmet studeras huvudområdet omvårdnad samt stödämnena biomedicin och folkhälsovetenskap. Ämnet omvårdnad är huvudområdet i programmet och definieras vid Högskolan i Skövde som den vetenskap som skapar kunskap om relationer och handlingar för att främja patientens utveckling mot fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa. Därigenom ses hälsa som något mer än frånvaro av sjukdom och kan relateras till känslan av välbefinnande. Centralt för omvårdnad är mötet med patienter och närstående för att främja, bevara och återställa hälsa och välbefinnande, lindra lidande samt i förekommande fall verka för en fridfull död. Omvårdnaden bygger på ett etiskt förhållningssätt som respekterar människans eget perspektiv på sin hälsosituation och människans delaktighet i hälso- och vårdprocesserna. Biomedicin utgör en grund för att sjuksköterskan i sin yrkesutövning ska förstå den friska människans biologi samt hur patienten påverkas av ohälsa och sjukdom. Inom biomedicin studeras den mänskliga kroppens uppbyggnad och funktion i normalt tillstånd, samt hur olika avvikelser leder till ohälsa och sjukdomar.

9 Folkhälsovetenskap utgör en grund för att sjuksköterskan i sin yrkesutövning ska förstå hälsa ur ett samhällsperspektiv. Inom folkhälsa studeras befolkningens hälsa och de faktorer som påverkar hälsan, samt åtgärder för att bevara och förbättra hälsan. Organisation och struktur Sjuksköterskeprogrammet omfattar 180 högskolepoäng och är organiserat som heltidsstudier. Omvårdnad är programmets huvudområde (112,5 hp) som successivt fördjupas under utbildningen såväl teoretiskt som kliniskt. Dessutom studeras ämnena biomedicin (52,5 hp) och folkhälsovetenskap (15 hp). Lärandemål från ämnet informationssystemutveckling (vårdinformatik) finns integrerat i huvudområdets kurser i programmet. Kliniska studier omfattar totalt 60 hp (verksamhetsförlagd utbildning, vfu, 45 hp, kliniskt träningscentrum, ktc, 15 hp) och fokuserar på sjuksköterskans profession. Inom teoretiska och kliniska studier integreras programmets ämnen för att successivt utveckla studentens professionella kunskaper. Studierna är huvudsakligen patientcentrerade. Reella händelser och företeelser problematiseras och analyseras i relation till teoretisk kunskap. Under det första studieåret är temat Människans livsvillkor och vårdandets grunder. Studenten inhämtar grundläggande kunskaper och förståelse för människans hälsa och livsvillkor i relation till ålder, kön och kultur. Studenten inhämtar också grundläggande kunskaper om hur hälsa och välbefinnande kan bevaras. Dessutom problematiseras människan i relation till patientbegreppet. Studenten ska även kunna redogöra för och återge kunskaper om generell vetenskapsteori, teorier och begrepp i omvårdnad, samt vårdetik. Grundläggande kunskaper om vårdande handlingar och vårdrelationer introduceras. Vidare studeras den friska människans biologi, samt hälsobegreppet ur ett samhällsperspektiv. Under andra studieåret är temat I patientens värld och studierna fokuseras på patientens upplevelser och behov med utgångspunkt i olika perspektiv såsom kön, ålder, kultur och typ av ohälsa. Kravet på tillämpning av de grundläggande kunskaperna ökar. Huvudområdet omvårdnad breddas genom att utbildningen här fokuserar på patientens perspektiv vad gäller hälsa, sjukdom och vård. Förmåga att analysera olika former av information om patientens hälsosituation betonas i syfte att förstå problem och fatta beslut om och tillämpa vårdande handlingar. Grundläggande kunskaper om undervisning och handledning introduceras. Sjuksköterskans funktion som professionell vårdare utvecklas genom integration av kunskaper från ämnena omvårdnad och biomedicin. Under tredje studieåret är temat Vårdande och profession. Studenten fördjupar de teoretiska och kliniska kunskaperna. Kravet på självständighet, syntes och värdering ökar. Studenterna utvecklar och fördjupar kunskap och förståelse för problemlösning i relation till patientens situation. Studenten förväntas också visa förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Kravet på syntes och initiativförmåga ökar avseende ett reflekterande, kritiskt och vetenskapligt förhållningssätt, något som är viktigt för att sjuksköterskan framgångsrikt ska kunna delta i och initiera utvecklingsarbeten samt för att kunna vara autonom i den kommande professionen. Studenten förväntas att med en högre grad av självständighet visa kunnighet avseende undervisning, handledning och arbetsledning samt visa förmåga till tvärprofessionellt samarbete. Studenten fördjupar även sina kliniska kunskaper, färdigheter och förmågor genom att följa kunskapsutvecklingen inom vårdområdet samt tillämpar evidensbaserad omvårdnad. Undervisning och examinationsformer Utbildningsprogrammet präglas av ett problematiserande, undersökande och reflekterande arbetssätt som betonar studentens eget ansvar för ett aktivt kunskapssökande. Undervisningsformerna varierar och en stark koppling till klinisk verksamhet betonas genom alla delar av programmet. Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, tillämpningsövningar i kliniskt träningscentrum samt verksamhetsförlagd utbildning. I utbildningen ingår såväl individuella arbeten som samverkan i grupp med syftet att främja inhämtandet av kunskap samt utvecklandet av studentens självkännedom och empatiska förmåga. Studentens eget lärande och utveckling dokumenteras kontinuerligt i en portfolio. Under de kliniska studierna utvecklas yrkeskunnandet genom att studenten fördjupar sin teoretiska kunskap, tillämpar forskningsresultat, tränar viktiga färdigheter och utvecklar sin värderingsförmåga och sitt omdöme. Reflektion över erfarenheter från vården utgör en viktig grund för analys, bearbetning och diskussion vid seminarier, där kunskaper inom omvårdnad, biomedicin samt folkhälsovetenskap integreras. Fortlöpande under utbildningen ges reflekterande handledning i omvårdnad som stöd och vägledning för att studenten ska utveckla ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter och deras närstående. Examinationer utgörs till exempel av seminarier,

10 skriftliga och muntliga tentamina samt kliniska studier. Utbildningen avslutas med ett examensarbete i huvudområdet omvårdnad. Examination av professionen sker genom Nationell klinisk slutexamination för sjuksköterskeexamen. Antalet examinationstillfällen för den nationella kliniska slutexaminationen är begränsat till fem. Antalet examinationstillfällen i programmets kurser är begränsat vad gäller den del av examinationen som omfattar verksamhetsförlagd utbildning. Om en student inte godkänns vid första tillfället har studenten rätt att genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen ytterligare en gång. Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students verksamhetsförlagda utbildning (VFU) eller motsvarande om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter och förhållningssätt att patienternas förtroende riskerar att skadas. När VFU avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns på aktuellt moment och att ett VFU-tillfälle är förbrukat. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet till ett nytt VFU-tillfälle på denna kurs. Följande kurser ingår i programmet Tema: Människans livsvillkor och vårdandets grunder Omvårdnad - ämne och profession G1N, 7,5 hp (vfu 1,5 hp) Anatomi och fysiologi 1 G1N, 7,5 hp Vårdandets etik G1N, 7,5 hp (vfu 1,5 hp, ktc 1,5 hp) Anatomi och fysiologi 2 G1N, 7,5 hp (ktc 1,5 hp) Kommunikation i omvårdnad G1F, 7,5 hp (vfu 1,5 hp, ktc 1,5 hp) Mikrobiologi och hygien G1N, 7,5 hp (vfu 1,5 hp, ktc 1,5 hp) Hälsa och ohälsa utifrån ett folkhälsovetenskapligt perspektiv G1N, 15 hp (vfu 7,5 hp) Tema: I patientens värld Omvårdnad vid ohälsa och sjukdom I G1F, 15 hp (vfu 2,5 hp, ktc 4,5 hp) Omvårdnad vid ohälsa och sjukdom II G1F, 7,5 hp (vfu 1,5 hp) Patofysiologi och farmakologi I G1F, 15 hp (vfu 2 hp, ktc 3,5 hp) Patofysiologi och farmakologi II G1F, 7,5 hp Delaktighet och lärande G1F, 15 hp (vfu 4,5 hp) Tema: Vårdande och profession Hälsa och vårdande G2F, 10 hp (vfu 8 hp) Klinisk biomedicin I G2F, 5 hp (vfu 2,5 hp, ktc 1 hp) Vetenskaplig teori och metod G2F, 7,5 hp Ledarskap och organisation i vården G2F, 7,5 hp Examensarbete i omvårdnad G2E, 15 hp Vårdande och profession G2F, 12,5 hp (vfu 8 hp) Klinisk biomedicin II G2F, 2,5 hp (vfu 2,5 hp) Kursernas ordning i programmet kan variera. Kurser kan även läsas parallellt på halvfart. 5 Behörighet Grundläggande behörighet + Matematik B, Naturkunskap B, Samhällskunskap A. Eller: Matematik 2a / 2b / 2c, Naturkunskap 2, Samhällskunskap 1b / 1a1 +1a2. Förkunskapskraven ovan gäller antagning till programmet. För fortsatta studier inom programmet gäller att förkunskapskraven för respektive kurs måste vara uppfyllda. Dessa förkunskapskrav framgår av respektive kursplan. 6 Relation till examina Den som genomgår programmets kurser med godkänt resultat uppfyller kraven för att erhålla sjuksköterskeexamen (engelsk översättning: Degree of Bachelor of Science in Nursing) och filosofie kandidatexamen med huvudområdet omvårdnad (engelsk översättning: Degree of Bachelor of Science with a major in Nursing). Sjuksköterskeexamen berättigar, efter särskild ansökan till Socialstyrelsen, till legitimation som sjuksköterska. Utfärdande av examensbevis sker efter ansökan på särskilt formulär. 7 Tillgodoräknande Den som vill ha prövat om tidigare utbildning eller verksamhet kan tillgodoräknas inom ramen för den examen som utbildningen avser att leda fram till kan ansöka om detta. 8 Inrättande, fastställande och ikraftträdande Programmet är inrättat av högskolestyrelsen Denna utbildningsplan är fastställd av utbildningskommittén för hälsa Utbildningsplanen gäller från och med höstterminen 2014 och ersätter utbildningsplan fastställd

11 9 Ändring av utbildningsplan Programstudierna bedrivs enligt den utbildningsplan som gäller den termin studierna påbörjas, förutsatt att programmets uppläggning följs och studieuppehåll inte görs. Reservation görs dock för att utbildningsplanen och dess kurser kan komma att ändras, inom ramen för programmets mål, vid revision av utbildningsplan och kurser. Vid fortsatta studier efter studieuppehåll följer studenten den utbildningsplan som gäller för den termin studierna återupptas. Om betydande ändringar har skett av utbildningsplanen kan studenten kontakta studievägledare för planering av individuell studiegång. 10 Övrigt Delar av utbildningen kan förläggas till annan ort. Undervisningen bedrivs huvudsakligen på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma. Ytterligare information lämnas om programmet på Högskolans utbildningssidor på webben inför respektive programtillfälle. Nationella och lokala styrdokument för Högskolans verksamhet (t ex Högskolelagen, Högskoleförordningen, lokal antagningsordning, lokal examensordning och allmänna råd för examination) finns tillgängliga på Högskolans webbplats. I styrdokumenten regleras bland annat studentens rättigheter och skyldigheter samt vilka allmänna krav som finns på utbildningen. Aspekter som, enligt styrdokumenten, särskilt bör uppmärksammas i Högskolans utbildning är följande: etikfrågor som rör forskning och utbildning, forskningsanknytning, genusperspektiv, hållbar utveckling, informationskompetens, jämställdhet, internationalisering, kvalitet, likabehandling, samverkan med det omgivande samhället, studentinflytande, vetenskapsteori och vetenskaplig metod. Under och efter programmet sker en uppföljning av utbildningen. Uppföljningens främsta syfte är att bidra till förbättringar av utbildningsprogrammet. Studenternas erfarenheter och synpunkter är ett av underlagen för granskningen och inhämtas med hjälp av skriftlig programvärdering/programvärderingsdiskussioner i grupp etc. Studenterna informeras om resultaten och eventuella beslut om åtgärder.