MASTERPROGRAMMET I FOLKHÄLSOVETENSKAP 120 högskolepoäng

Transkript

1 MASTERPROGRAMMET I FOLKHÄLSOVETENSKAP 120 högskolepoäng Utbildningsplan Fastställd av fakultetsstyrelsen för Hälsouniversitetet 20xx xx xx Dnr xxxx-x 1

2 2

3 Utbildningsplan för Masterprogrammet i folkhälsovetenskap 120 högskolepoäng Omfattning och nivå Omfattning: Masterprogrammet omfattar 120 högskolepoäng och fullgjorda kursfordringar leder till masterexamen i folkhälsovetenskap. Nivå: avancerad nivå Allmänna mål I Högskolelagen 9 (SFS 2006:173) har följande mål för avancerad nivå fastslagits: Utbildningen på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller på grundnivå, - ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper, - utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och - utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forskningsoch utvecklingsarbete Mål för masterprogrammet i folkhälsovetenskap vid Hälsouniversitetet i Linköping För masterexamen i folkhälsovetenskap skall studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för masterexamen. Kunskap och förståelse För masterexamen skall studenten - visa kunskap om och förståelse inom folkhälsovetenskap, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper om hälso-och sjukvårdsystemets betydelse för befolkningens hälsa samt fördjupad insikt inom aktuellt forskningsoch utvecklingsarbete - visa fördjupad kunskap om strategier för förbättring och utvärdering för en hälsoinriktad hälso-och sjukvård 3

4 Färdighet och förmåga För mastersexamen skall studenten - visa förmåga att kritiskt och sytematiskt integrera ett hälsoinriktat förhållningssätt, och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, även med utgångspunkt i begränsad information - visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar samt att planera och med adekvata metoder initiera och genomföra hälsofrämjande och förebyggande arbete i såväl patient- som medarbetar- och befolkningsperspektiv - visa förmåga att utvärdera detta arbete - visa förmåga att i såväl nationella som i internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika målgrupper - visa sådan färdighet som fordras för att delta i forskningsoch i utvecklingsarbete eller självständigt arbeta i andra kvalificerade sammanhang Värderingsförmåga och förhållningssätt För masterexamen skall studenten - visa förmåga att inom hälso-och sjukvårdsforskning göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forskningsoch utvecklingsarbete - visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling. Lokala mål Härutöver gäller följande lokala mål för utbildningsprogram vid Hälsouniversitetet i Linköping: Studenten skall efter genomgången utbildning, - med problembaserat lärande som pedagogiskt verktyg kunna definiera problem, söka och värdera kunskap för att kunna lösa frågeställningar som uppkommer i det framtida yrkesutövandet. - ha uppnått en genusmedvetenhet som kommer till uttryck i det framtida yrkesutövandet. Självständigt arbete (examensarbete) För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng inom det huvudsakliga området för utbildningen. Om studenten inom ramen för kursfodringarna för en examen på avancerad nivå eller motsvarande utländsk examen redan har fullgjort ett examensarbete om 15 högskolepoäng, skall 4

5 examensarbete omfatta 15 högskolepoäng (Högskoleförordningen SFS 2006: 1053) Pedagogisk grundsyn Mastersprogrammet i folkhälsovetenskap i Linköping bedrivs med Problembaserat Lärande (PBL) som pedagogisk filosofi och metod. PBL innebär att studentens delaktighet i lärandet är i fokus. Studenten tar eget ansvar för att bedöma vad han/hon behöver lära sig, genom att både i teoretisk och praktisk utbildning analysera och hantera situationer som har anknytning till yrket. Studenten söker kunskap, sovrar, tillämpar och värderar denna, samt utvärderar sitt eget lärande. Undervisningen är upplagd för att stimulera och stödja studentens utveckling av professionell kompetens och självständighet i lärande. Yrkesanknutna situationer används som underlag för problembearbetning och för att skapa motivation och meningsfullhet i studierna. Studenter arbetar tillsammans i mindre grupper, dels för att träna samarbete, dels för att bidra till varandras lärande. Lärare verkar i PBL dels som handledare genom att utmana, följa och återkoppla studenternas lärande, dels genom att bidra med kunskap på ett sätt som stimulerar och kompletterar. Huvudsakligt ämnesområde Folkhälsovetenskap är ett tvärvetenskapligt ämnesområde. För kunskapsbildningen inom ämnesområdet krävs en integration mellan olika discipliner såsom medicin, epidemiologi, statistik, sociologi, historia, psykologi, beteendevetenskap, omvårdnadsteori, kommunikationsvetenskap och hälsoekonomi. Inom folkhälsovetenskapen studeras samspelet mellan hälsa och samhällsstrukturer, livsvillkor och levnadsvanor. Detta innefattar politikens, lagstiftningens, organisationers, arbetsplatsers och, särskilt, hälso- och sjukvårdssystemens funktion och karaktäristika. Kunskaper om åtgärder i syfte att förebygga sjukdom och främja hälsa ingår i ämnesområdet. Folkhälsovetenskap med orientering mot hälsoinriktad hälso- och sjukvård är huvudsakligt ämnesområde i denna mastersutbildning. Kunskap om hälsans bestämningsfaktorer och tillämpat hälsofrämjande arbete är viktiga element i utbildningen. Avsikten är att ge kompetens för att arbeta i ett vidgat perspektiv, dvs. i en hälso- och sjukvård som utöver att bota, lindra och trösta, också kan stärka och förebygga, samt att, utifrån kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation och förbättringskunskap, kunna implementera nya metoder och förhållningssätt samt mäta och utvärdera utfall i termer av hälsoeffekter och andra resultat. Programmets innehåll och uppläggning Omfattning Mastersprogrammet i folkhälsovetenskap omfattar fyra terminers heltidsstudier, totalt 120 högskolepoäng. Folkhälsovetenskap med orientering mot hälsoinriktad hälso-och sjukvård utgör huvudsakligt ämnesområde i utbildningen och omfattar 75 högskolepoäng. Övriga ämnesområden är forskningsmetodik och förbättringskunskap. Valbara kurser förekommer. Forskningsmetodkursen ges på engelska för alla Hälsouniversitetets mastersprogram i samarbete med forskarutbildningsnämnden. 5

6 Kurser Folkhälsovetenskaplig grundkurs och Hälso-och sjukvårdens påverkan på hälsa och sjukdom är kurser på grundnivå. Övriga kurser är på avancerad nivå. I programmet ingår följande kurser: Obligatoriska kurser: Hälso-och sjukvårdens påverkan på hälsa och sjukdom 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är kunskap om hälso- och sjukvårdens organisation, lednings- och styrningsformer, hur hälso- och sjukvårdsystemets olika delar påverkar livslängd, funktionsförmåga och hälsorelaterad livskvalitet, samt i vad mån det bidrar till att förebygga sjukdom eller skada. Vad som påverkar funktionen avseende effekt av behandling, rehabilitering, prevention dvs. vad som stödjer eller hindrar en starkare effekt på hälsoutfallet. Forskningsmetod 4,5 högskolepoäng Centralt i kursen är diskussioner runt det filosofiska och det vetenskapliga målet med forskning, samt kvantitativa och kvalitativa metoder. Hälsoinformatik 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är metodik och infrastrukturella förutsättningar för insamling, lagring och bearbetning av data samt sammanställning och förmedling av kunskap inom hälso- och sjukvården. Hälsoinformatik som grund för både organisatorisk lärande inom hälso- och sjukvården och vetenskapliga studier samt rapportering omfattas. Mät-och utvärderingsmetodik 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är moment om mätteori, enkäter för att mäta hälsa och hälsorelaterad livskvalitet, hälsovinstmätning inom rutinsjukvården, studiedesignens betydelse vid utvärderingar, struktur-, process- och utfallsmått, teoribaserad utvärdering, samt inre och yttre validitet vid utvärdering. Sjukdomsprevention 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är att studenten får en ökad förståelse för hur man kan påverka sjukdomsrisk samt incidens och prevalens av sjukdom genom primär, sekundär och tertiär prevention, i form av insatser som vaccination, screening, hälsokontroller och olika livsstilsinterventioner, såväl individ- som populationsbaserade insatser. Teorier och modeller kring kommunikation, påverkansprocesser, social marketing, attityd- och beteendemodifiering, samt motivation utgör viktiga inslag i kursen. Hälsofrämjande förhållningssätt 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är problematisering av begreppet hälsofrämjande, dess innehåll och relevans inom vårdens olika delar, från mödrahälsovården till vård i livets slutskede, innefattande såväl den hälsofrämjande vårdmiljön och det goda mötet. Teori och kunskapsbaserad analys av olika centrala begrepp såsom salutogenes, patogenes, autonomi, delaktighet, empowerment, modeller/metoder är också centrala delar i kursen. 6

7 Förbättringskunskap I 3,0 högskolepoäng Kursdeltagarna får möjlighet att pröva förändring i praktiken genom att göra ett förbättringsprojekt, där de får möjlighet att jobba med något som de vill förändra och samtidigt tillämpa olika kvalitetsverktyg i praktiken. Implementeringskunskap 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är teorier, modeller och empirisk kunskap kring genomförande och vidmakthållande av hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande interventioner inom hälso- och sjukvården. Syftet är att den studerande ska tillägna sig kunskap för att kunna planera och utforma olika steg i implementeringsprocesser och reflektera kring de grundläggande svårigheter som finns vid implementering. Förbättringskunskap II 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är kunskap om hur förbättringskunskap kan tillämpas i praktiken ute i hälso-och sjukvården eller annan verksamhet. Kursdeltagarna får besöka och studera arbetsplatser som arbetar med hälsofrämjande förändringsarbeten. Examensarbete 30 högskolepoäng Examensarbetet är ett självständigt arbete som fördjupar teori- och metodkunskaper inom ämnet folkhälsovetenskap med orientering mot en hälsoinriktad hälso-och sjukvård. Valbara kurser: Folkhälsovetenskaplig grundkurs 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är folkhälsovetenskapens teorier, modeller, definitioner, hur hälsa eller sjukdomsbörda kan mätas, folkhälsans utveckling över tid och rum, hur dess determinanter kan förstås på såväl makro-, meso-, grupp-, individ- som mikronivå och sambandet mellan de olika determinanterna på olika nivåer. Studenter som läst folkhälsovetenskap tidigare erbjuds att läsa en litteratur kurs på avancerad nivå istället. Alternativt; Valbar Litteraturkurs 7,5 högskolepoäng Kursen syftar till att genom en litteraturstudie ge fördjupad kunskap inom ett relevant område inom hälsoinriktad hälso-och sjukvård. Litteratur bestäms i samråd med lärare/handledare. Epidemiologi och statistik 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är att studenten får en fördjupad förståelse för epidemiologisk och statistisk metodik. Tonvikt ligger på analytisk och preventiv epidemiologi, problematisering av studiedesign samt tolkning och värdering av epidemiologiska och statistiska resultat. Kursen bygger på exempel från såväl socialmedicinsk som yrkes- och miljömedicinsk kunskapsbas. Organisera och leda en hälsofrämjande arbetsplats 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är kunskap om vilka organisatoriska och andra faktorer som bidrar till hälsa på arbetsplatsen, samt om olika interventionsmetoder och strategier för att utveckla hälsa. 7

8 Styrning av en hälsoinriktad hälso- och sjukvård 7,5 högskolepoäng Centralt i kursen är kunskap om olika styrningsprinciper: kunskaps-, kvalitets-, ekonomi- och avtalsstyrning. Andra väsentliga delar i kursen rör kunskap om öppna prioriteringar inom hälso- och sjukvård, hälsoekonomiska utvärderingsmodeller och uppföljningskunskap genom användande av register. Exempel på kursövergripande moment är strimmorna i förbättringskunskap som är centrala för utbildningen. Akademisk nivå Masternivån i ämnet folkhälsovetenskap uppnås efter att studenten fullgjort kursfodringar för 120 högskolepoäng, varav 75 högskolepoäng med fördjupning inom det huvudsakliga ämnesområdet folkhälsovetenskap med orientering mot en hälsoinriktad hälso-och sjukvård. Kursplaner För varje kurs inom programmet finns en kursplan. Progression i utbildningen Progressionen i utbildningen beskrivs som ökade krav i lärandemålen. Detta kommer till uttryck i kursplanerna genom användande av aktiva verb såsom förmåga att definiera, analysera, belysa, göra val, handla, värdera och utvärdera problem i aktuella situationer. Kvalitetssäkring En kontinuerlig utvärdering av olika utbildningsmoment sker fortlöpande vilket kan innebära vissa förändringar vad gäller uppläggning och innehåll. Examination Bedömningen sker fortlöpande under utbildningen och grundas på ingående obligatoriska moment. Obligatoriska moment framgår av kursplanerna. Examination sker huvudsakligen i slutet av varje kurs. Examinationen fungerar som återkoppling till både studenten och utbildningen över uppnådda lärandemål. Resultat av examinationen avgör om studenten bedöms ha inhämtat tillräckliga kunskaper och färdigheter inom det aktuella området. Examination av kunskaper sker individuellt och i grupp. Formerna för examination framgår i kursplanerna. Antal examinationstillfällen Studenten har rätt att gå igenom examinationerna ett obegränsat antal gånger. Tidpunkten för omtentan skall anges i början av varje kurs. Den studerande har rätt att anmäla behov av stöd efter två underkända prov. Byte av examinator Student som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller del av kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar emot det. 8

9 Omfattning av omtentamen För omtentamen gäller att omfattningen skall vara densamma som vid ordinarie examination. Anmälan till examination/tentamen Inför varje kurs anges hur anmälan till tentamen skall gå till. I övrigt tillämpas Föreskrifter rörande examination och examinatorer enligt beslut vid Linköpings Universitet Dnr:LiU 1109/ Genomgång av termin Student får genomgå samma termin två gånger. Betyg Betyg sätts i slutet av varje kurs och grundas på en bedömning huruvida lärandemålen i kursplanen har uppnåtts. Endast betygen Godkänd och Underkänd förekommer. Examensbevis och examensbenämning Student som genomgått utbildningen med godkända betyg i samtliga kurser erhåller examensbevis med examensbenämningen Medicine master i folkhälsovetenskap (Medical Master in Public Health Sciences). Av examensbeviset skall framgå att endast betygen Godkänd och Underkänd ges på utbildningen. Föreskrifter om behörighet Grundläggande behörighet: Föreskrifter om grundläggande behörighet enligt högskoleförordningen kap Särskild behörighet: Förutom grundläggande behörighet krävs särskild behörighet enligt högskoleförordningen kap 7 31:Examen på grundnivå eller motsvarande med relevans för kunskapsområdet/ämnesområdet folkhälsovetenskap t.ex. arbetsterapeut, beteendevetare dietist, ekonom, folkhälsovetare, kurator, läkare, sjukgymnast, sjuksköterska, socionom, tandläkare, tandhygienist.. Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter För övriga föreskrifter om anstånd, studieuppehåll, återkomst, tillgodoräknande etc. hänvisas till av Hälsouniversitetets fakultetsstyrelse fastställda Studieadministrativa regler för hälsouniversitetets utbildningar (Linköpings universitets regelsamling RS H7:06). 9