Utbildningsplanen är fastställd av Forsknings- och Utbildningsnämnden.

Transkript

1 Utbildningsplan Hälsopedagogprogrammet Health Education Programme Omfattning: 180 högskolepoäng Examen: Kandidatexamen uppnås efter godkända kursfordringar om sammanlagt minst 180 högskolepoäng. Benämningen är kandidatexamen med huvudområdet folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet eller kandidatexamen med huvudområdet idrott, inriktning hälsa. Genom sitt val av inriktning på det självständiga arbetet väljer studenten kandidatexamen i folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet eller kandidatexamen i idrott, inriktning hälsa. Följande översättning till engelska språket av examensbenämningen skall införas på examensbeviset avseende kandidatexamen: Bachelor degree with a major in Public Health Science, with specialization in physical activity respektive Bachelor degree with a major in Sport Science, with specialization in Health. Nivå: Grundnivå Programkod: XGHÄL Fastställande: Utbildningsplanen är fastställd av Forsknings- och Utbildningsnämnden. Ikraftträdande: Föreskrifterna i denna utbildningsplan gäller för student som påbörjar sina studier fr o m läsåret 2007/2008.

2 Innehåll och uppläggning Hälsopedagogprogrammet har funnits sedan 1993 vid GIH. Utbildningen skall förbereda studenten för arbete med att förebygga ohälsa och bibehålla god hälsa på såväl individ- som samhällsnivå. En av grundtankarna i utbildningen är att studenten skall utveckla en helhetssyn på hälsa och bli förtrogen med det promotiva hälsoarbetet. Profilämnet fysisk aktivitet i olika former är en viktig del i denna utbildning. Totalt omfattar utbildningen sex terminer, 180 hp. De två huvudämnena Idrott, inriktning hälsa och Folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet, består av vardera 3 kurser, som i sin tur är indelade i 4 kursmoment/kurs. Utbildningens första studieår är ett basår som innefattar kurserna Idrott A och B, inriktning hälsa. Studierna består av praktiska idrottsmoment relaterade till hälsa samt teoretiska studier i humanbiologi. Vidare påbörjas den idrotts- och folkhälsovetenskapliga skolningen. Kurserna utgör en grund för kommande ämnesfördjupningar. Det andra studieåret omfattar kurserna Folkhälsovetenskap A och B, inriktning fysisk aktivitet. Här studeras folkhälsovetenskap och folkhälsoarbete ur olika promotiva och preventiva perspektiv. I flera kurser ingår verksamhetsförlagd utbildning där studenterna i projektform praktiskt får pröva och tillämpa både det teoretiska och praktiska kursinnehållet. Under det sista studieåret fördjupas ämneskunskaperna ytterligare i kurserna Idrott C, inriktning hälsa respektive Folkhälsovetenskap C, inriktning fysisk aktivitet. Här ingår forskningsmetodik och dessutom skall studenten producera ett självständigt vetenskapligt arbete inom något av utbildningsprogrammets ämnesområden och presentera detta skriftlig och muntligt. Kurs i marknadsföring och fördjupningskurser i idrott, ledarskap kompletterar det sista läsåret. Ämnesprogression En breddning och fördjupning av kunskaperna inom hälsoområdetsker genom integrering av studier i huvudämnena Idrott, inriktning hälsa och Folkhälsovetenskap, inriktning fysisk aktivitet. Eftersom båda dessa ämnen till sin karaktär är tvärvetenskapliga och i vissa fall även tematiska sker en breddning av kunskaperna genom en ämnesintegration av humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap. Vidare breddas också ämnena idrott och folkhälsovetenskap genom att profileras mot skilda samhällssektorer och samhällsbehov. En fördjupning sker även genom det självständiga arbetet. För ämnesprogressionen inom hälsopedagogutbildningen svarar i första hand GIH:s olika forskningsgrupper, där dels den pågående forskningen fortlöpande genererar ämnesprogression, men också genom att forskningsgrupperna kontinuerligt håller sig uppdaterade med aktuell forskningsrapportering och kurslitteratur. Professionsprogression Utbildningen skall, i en såväl kunskapsorienterad som upplevelsebaserad studiemiljö, förbereda studenten för att kunna arbeta med att förebygga ohälsa samt att bibehålla god hälsa. Studenten skall vidare under utbildningen fortlöpande göras medveten om vikten av att i skilda organisationer utveckla, tillämpa samt utvärdera ett hälsofrämjande ledarskap inom olika sektorer i samhället. Slutligen skall studenten bli förtrogen med det ömsesidiga sambandet mellan en individs hälsa och arbetsgruppers och organisationers funktion, produktivitet och lönsamhet både på kort och lång sikt. Viktiga professionskunskaper för en hälsopedagog är förmågan att kunna arbeta promotivt. Professionsprogressionen innebär att 2

3 studenten under det första året inhämtar personliga grundläggande kunskaper i hälsopromotivt arbete genom studier i humanbiologi och personlig färdighet i ledarskap genom studier i idrott. Under andra året blir studenten förtrogen med att planera och genomföra individuell hälsorådgivning enskilt och i grupp. I projektarbeten som förekommer inom utbildningen kommer studenten i kontakt med folkhälsoarbete inom olika samhällssektorer. Studenten får förutom att lära känna sin profession även pröva sin teoretiska och praktiska kompetens i folkhälsoarbete. En viktig del av professionsprogressionen är det tredje studieårets självständiga arbete. Vetenskaplig progression Ett viktigt inslag i utbildningen är studentens vetenskapliga skolning, vilket exempelvis innebär att studenten skall inta ett reflekterande förhållningssätt till kunskap och kunskapsutveckling. Således skall förhållningssättet präglas av kritisk granskning vad gäller såväl inhämtning, förståelse som tillämpning av kunskap i vid mening. Under utbildningen skolas studenten kontinuerligt via exempelvis IT-sökning, både enskilt och med hjälp av högskolans samlade biblioteksresurser, i att dels brett söka av kunskapsläget, men också att genom renodling och specificering av sökprofiler fördjupa sig inom avgränsade kunskapsområden. I utbildningen ingår en mer riktad (37,5 hp) vetenskaplig skolning genom kurser i vetenskapsteori och forskningsmetodik samt uppsatsskrivning på A-, B- och C-nivå. Sammanställning av kurser och moment inom Hälsopedagogprogrammet Studieår 1 IDROTT A, inriktning hälsa, 1-30 hp Anatomi och fysiologi 1 Anatomi och fysiologi 2 Idrott, hälsa och fysisk aktivitet 1 Idrotts- och hälsovetenskap 1, A-uppsats IDROTT B, inriktning hälsa, hp Tillämpad fysiologi och träningslära Idrott, hälsa och fysisk aktivitet 2 Rörelselära Idrotts- och hälsovetenskap 2, B-uppsats Studieår 2 FOLKHÄLSOVETENSKAP A, inriktning fysisk aktivitet, 1-30 hp Folkhälsoarbete ur ett befolkningsperspektiv Folkhälsa och beteendeprocesser Hälsa och livsstil i ett samhällsperspektiv Hälsoundersökningar, inriktning fysisk aktivitet FOLKHÄLSOVETENSKAP B, inriktning fysisk aktivitet, hp Friskvårds- och hälsoekonomi Samhällsmedicin Stress och psykosocial miljö Idrotts- och arbetsmedicin Studieår 3 IDROTT C, inriktning hälsa, hp Idrott, hälsa och fysisk aktivitet 3 Idrotts- och hälsovetenskap 3, forskningsmetodik Självständigt arbete 15 hp 3

4 FOLKHÄLSOVETENSKAP C, inriktning fysisk aktivitet, hp Näringslära, kost och matkultur Organisationsteorier och vuxnas lärande Entreprenörskap och folkhälsa Projektstudier med ett folkhälsoperspektiv Arbetsmarknad och anställningsbarhet Som utbildad hälsopedagog från GIH finns tillgång till en arbetsmarknad inom såväl näringsliv som den offentliga sektorn. Arbetsuppgifterna kan vara av mycket skiftande slag eftersom studenten är förberedd att arbeta med såväl hälsoplanering på samhällsnivå som med individuell hälsorådgivning på individnivå. Ofta kommer hälsopedagogen att tillsammans med andra personalkategorier formulera, utveckla och genomföra hälsorelaterade projekt på de aktuella arbetsplatserna. Kreativitet, samarbetsförmåga samt goda kunskaper inom området hälsa och fysisk aktivitet kommer där att vara viktiga arbetsredskap. Ett ur arbetsmarknadssynpunkt viktigt moment i hälsopedagogutbildningen är de projektarbeten som förekommer inom utbildningen. Projekten genomförs ofta i samarbete med befattningshavare på hälsovårdscentraler, företagshälsovård och/eller organisationer och verksamheter inom både den offentliga och privata sektorn. I samband med redovisningarna av projekten inbjuds också representanterna från nämnda samhällssektorer att närvara samt ta del av projektresultaten. I projekten tillämpas ofta fysiska och psykologiska tester samt hälsosamtalsträning som ingår i GIH:s Hälsotest där studenten ges såväl kunskap som färdighet i hälsopromotivt arbete. Fortsatta studier Hälsopedagogutbildningen kan även kombineras med en forskarutbildning inom exempelvis ämnet folkhälsovetenskap. Möjlighet till kompletterande lärarpåbyggnad av studierna på hälsopedagogprogrammet planeras från och med ht Med en inriktning mot idrott kan kandidatexamen byggas på med en magisterutbildning och en masterutbildning inom idrott planeras vid GIH. Möjlighet till forskarutbildning i idrottsrelaterade ämnen ges genom samverkan mellan GIH och andra lärosäten. Vidare studier på avancerad nivå och inom forskarutbildning i folkhälsovetenskap finns vid andra lärosäten, exempelvis Karolinska Institutet. Allmänt sett är Hälsopedagogutbildningen en utbildning som lämpar sig väl att kombinera med andra utbildningar, exempelvis till lärare, psykolog, läkare och sjuksköterska. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse - visa goda och relevanta ämneskunskaper för det hälsofrämjande arbetet och ledarskapet - visa kunskap om och förståelse för ämnesområdets vetenskapliga grund och kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete - visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen - visa kunskap i planering, ledning, genomförande och samordning av promotivt hälsoarbete - visa kunskap om och förståelse för förhållanden i samhället som påverkar individers och gruppers hälsa 4

5 - visa kunskap och förmåga att utvärdera hälsopromotiva förändringsprocesser hos individer, arbetsgrupper och organisationer Färdighet och förmåga - visa förmåga att genomföra hälsofrämjande träning samt hantera utvecklings- och förändringsarbete av individer, arbetsgrupper och organisationer - visa förmåga att självständigt och i samverkan med individer och grupper identifiera det promotiva hälsobehovet - visa förmåga att administrera olika hälsotester - visa förmåga att kunna informera och undervisa olika grupper samt handleda personal - visa förmåga att med helhetssyn på människan göra åtgärdsbedömning utifrån relevanta vetenskapliga, samhälliga och etiska aspekter med särskilt beaktande av de mänskliga rättigheterna Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att värdera och analysera existentiella och etiska frågor, genus- och jämställdhetsfrågor samt etniska frågor relaterade till folkhälsovetenskap och idrott inriktat mot hälsa. - visa självkännedom och empatisk förmåga i yrkesrollen som Hälsopedagog - visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens Förkunskaper Behörig att antas till utbildningen är den som dels uppfyller de villkor för grundläggande behörighet som anges i 7 kap 1-7 högskoleförordningen, dels uppfyller den särskilda behörigheten. Särskild behörighet: Standardbehörighet F.1.2: Samhällskunskap kurs A, Matematik kurs B, Naturkunskap kurs B, Idrott och hälsa kurs A. Naturkunskap B kan ersättas av Kemi kurs A eller Biologi kurs A. Betygskravet i varje enskilt ämne är lägst Godkänd /3. De särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till en viss kurs eller visst kursmoment inom utbildningen anges i kursplan. Urval Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser sker ett urval. I urvalet fördelas platserna enligt följande: betyg 50 %, högskoleprov 50 %. Den sökande kan ingå i båda urvalsgrupperna samtidigt, s.k. parallellt urval. Övergångsregler Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen Den som påbörjade utbildningen höstterminen 2003, 2004, 2005 och 2006 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes