Utbildningsplanen är fastställd av Forsknings- och Utbildningsnämnden.

Transkript

1 Utbildningsplan Tränarprogrammet Sport Science and Sport Coaching Programme Omfattning: Examen: 120/180 högskolepoäng Högskoleexamen uppnås efter godkända kursfordringar om sammanlagt minst 120 högskolepoäng. Benämning är, Högskoleexamen i idrott med inriktning mot tränarskap. Kandidatexamen uppnås efter godkända kursfordringar om sammanlagt minst 180 högskolepoäng. Benämningen är: Kandidatexamen med huvudområdet idrott, med inriktning tränarskap. Följande översättning till engelska språket av examensbenämningen skall införas på examensbeviset: University Diploma with a specialization in Sport Science and Coaching, respektive, Bachelor degree with a major in Sport Science, with specialization in Coaching. Nivå: Programkod: Fastställande: Grundnivå XGTRÄ Utbildningsplanen är fastställd av Forsknings- och Utbildningsnämnden. Ikraftträdande: Föreskrifterna i denna utbildningsplan gäller för student som påbörjar sina studier fr o m läsåret 2007/2008.

2 Innehåll och uppläggning Tränarprogrammet är inriktat på att utbilda kvalificerade tränare, utbildare och utvecklare för svensk och internationell idrott. Utbildningen skall verka för att utveckla ett självständigt kreativt tänkande hos studenten och främja kunskapsproduktion inom det idrottsliga fältet. På tränarprogrammet integreras studenter från olika idrotter i samma studentgrupp, dels för att lära av varandra, dels för att bygga nätverk för framtiden. Totalt omfattar utbildningen sex terminer, 180 hp. Huvudämnet Idrott, inriktning tränarskap består av tre kurser vardera omfattande 30 högskolepoäng och Tränarskap av två kurser à 30 högskolepoäng. Därutöver väljs under den sista terminen en breddnings- eller fördjupningskurs omfattande 30 högskolepoäng. Utbildningens första studieår är ett basår, som omfattar kurserna Idrott I och Idrott II, inriktning tränarskap då studenten läser om idrott, kropp, individ och samhälle. Detta skapar en god grund för såväl kommande ämnesfördjupning i ämnet som för frågeställningar relaterade till professionen som tränare. Temat för det andra studieåret är den kommande rollen som tränare och omfattar kurserna Tränarskap I och II. Genom olika projekt anknutna till specialidrotten tränar studenten sig på att tillämpa kursinnehåll i sin specialidrott. Under det tredje studieåret sätts ämnesfördjupning och självständighet i fokus. En termin ägnas åt forskningsmetodik, självständigt arbete och ämnesfördjupning (Idrott III). Den sista terminen i utbildningen ges möjlighet till ytterligare breddning av kompetens genom valfria kurser. Ämnesprogression Ämnet idrott inom Tränarprogrammet består av humaniora/samhällsvetenskap, humanbiologi och idrottslära med tillämpad idrottsvetenskap. Utbildningen inleds med studier på grundläggande nivå ur samtliga ovanstående perspektiv. Under den första terminen studeras idrotten som samhällsfenomen och kulturbärare ur såväl ett historiskt perspektiv som ett nutidssperspektiv. I sammanhanget belyses existentiella och etiska frågor, genus- och jämställdhetsfrågor samt etniska frågor. Grunderna i humanbiologi läggs genom studier av människokroppens byggnad och funktion, vilket senare i utbildningen utvecklas med studier i tillämpad fysiologi, träningslära och rörelselära. Därefter fortsätter utbildningen i ämnet idrott med successiv inriktning mot specialidrottens behov. Progressionen inom den egna specialidrotten går från teoretisk analys på en generell nivå, via fallstudier till konkreta frågeställningar som är inriktade på respektive specialidrotts problemställningar. Som exempel kan nämnas laborativ verksamhet i Laboratoriet för tillämpad idrottsvetenskap (LTIV), där verksamheten starkt präglas av integrering mellan teori och praktik. Det självständiga arbetet inriktas på specialidrottens frågeställningar. Professionsprogression Att utbilda kvalificerade tränare, utbildare och utvecklare inom svensk och internationell idrott kräver en såväl bred som djup utbildning. De grundläggande ämneskunskaper om människokroppen som erhållits det första studieåret utvecklas det andra studieåret till professionskunskaper om tester, träningsplanering och kravanalyser. Även det inledande humanistiska/samhällsvetenskapliga perspektivet i utbildningen sammankopplar individ-, grupp- och organisationsperspektiv på ledarskap med professionen som tränare. Under studieår två belyses tränarens roll som norm- och värdeförmedlare inom såväl ungdoms- som elitidrott. I samband med examensarbetet studieår tre finns möjlighet att inrikta detta på 2

3 professionsfrågeställningar. Således utgörs programmets professionsprogression av grundläggande kunskaper, integrering av teori och praktisk tillämpning samt självständighet och fördjupning. Vetenskaplig progression Studenterna på tränarprogrammet skall tillägna sig förmåga att tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet i tolkning och analys av olika former av idrott, särskilt inom sin specialidrott. Under det första läsåret ges kurser i grundläggande forskningsmetodik inom såväl det humanistiskt/samhällsvetenskapliga som det idrottsvetenskapliga ämnesblocken. Den vetenskapliga progressionen fortsätter under de följande studieåren, då förmågan att genomföra tillämpbara undersökningar fördjupas genom arbetet med analyser, projektplaner och databassökningar. Studieår tre omfattar forskningsmetodik, statistik, ämnesfördjupning samt ett självständigt arbete omfattande 15 hp. Sammanställning av kurser och moment inom Tränarprogrammet Studieår 1 IDROTT I inriktning tränarskap, 1-30 hp Anatomi och fysiologi 1 Idrottshistoria och idrotten i samhället Idrottslära och tillämpad idrottsvetenskap 1 Anatomi och fysiologi 2 IDROTT II inriktning tränarskap, hp Tillämpad fysiologi och träningslära Idrottslära och tillämpad idrottsvetenskap 2 Rörelselära Idrottspsykologi 1 Studieår 2 TRÄNARSKAP I, 1-30 hp Idrottsmedicin Träningslära 1 Träningslära 2 Träningslära 3 TRÄNARSKAP II, hp Organisation och ledarskap 1 Idrottspsykologi 2 Idrottspedagogik Organisation och ledarskap 2 Studieår 3 IDROTT III, inriktning tränarskap, hp Forskningsmetodik och statistik Ämnesfördjupning Självständigt arbete VALBARA BREDDNINGSKURSER Idrottsdidaktik Folkhälsovetenskap 15 hp 30 hp 30 hp Arbetsmarknad och anställningsbarhet Studenter på tränarprogrammet är efterfrågade på arbetsmarknaden. De kan verka som tränare och utvecklare inom svensk och internationell idrott i föreningar, vid utbildningscentra, 3

4 specialidrottsgymnasier och specialförbund. Svensk idrottsrörelse har genom tiderna haft en stor användning av de studenter som genomgått GIH:s tränarprogram. Fortsatta studier Möjlighet till kompletterande lärarpåbyggnad av studierna på tränarprogrammet planeras från och med ht Magisterutbildning inom ämnet idrott finns och masterutbildning planeras vid GIH. Möjlighet till forskarutbildning i idrottsrelaterade ämnen ges genom samverkan mellan GIH och andra lärosäten. Förväntade studieresultat Kunskap och förståelse Efter avslutad utbildning skall studenten - visa kunskaper och förståelse för vad som behövs för att som tränare förverkliga idrottsrörelsens mål och medverka i utvecklingen av specialidrotten såväl nationellt som internationellt - visa förståelse för idrottens roll i samhället - visa kunskap om sambandet mellan vetenskap och beprövad erfarenhet och sambandets betydelse för yrkesutövningen - visa grundläggande kunskaper om olika faktorers betydelse för idrottslig prestationsförmåga - visa grundläggande kunskaper om människokroppens byggnad och funktion, rörelselära, anpassning till fysisk aktivitet, inaktivitet och olika typer av träning och därtill kopplade skador och sjukdomar Färdighet och förmåga Efter avslutad utbildning skall studenten - visa förmåga att planera, leda och stimulera andra i träning och tävling - visa färdighet i att hantera och tillämpa IT och informationssökning dels i samband med uppsatsskrivande och det självständiga arbetet samt vid projekt relaterade till specialidrott vid kapacitetsanalyser, tester och träningsplanering genom videoredigering, videobaserad spel- och teknikanalys, pulsanalys samt databassökning - visa förmåga att tillämpa vetenskap och beprövad erfarenhet i tolkning och analys av olika former av idrott men särskilt specialidrotten och dess träning - visa förmåga på ett självständigt kreativt tänkande som främjar kunskapsproduktion inom det idrottsliga fältet - visa förmåga att följa kunskapsutvecklingen, söka och värdera kunskap och göra självständiga analyser, formulera och lösa problem samt kunna utbyta kunskaper med personer utan specialkompetens inom kunskapsområdet och kunna möta förändringar inom arbetslivet Värderingsförmåga och förhållningssätt - visa förmåga att värdera och analysera existentiella och etiska frågor, genus- och jämställdhetsfrågor samt etniska frågor relaterat till idrott - kunna värdera idrotten som socialt fenomen - visa självkännedom samt social kompetens och därigenom en förmåga att verka som tränare och utvecklare och att i samarbete med andra kunna lösa de i föreningar eller förbund förekommande uppgifterna 4

5 Förkunskaper Behörig att antas till utbildningen är den som dels uppfyller de villkor för grundläggande behörighet som anges i 7 kap 1-7 högskoleförordningen, dels uppfyller den särskilda behörigheten. Särskild behörighet: Svenska kurs B eller Svenska som andraspråk kurs B, Engelska kurs B, Samhällskunskap kurs A, Matematik kurs, Naturkunskap kurs B Kursen Naturkunskap B kan ersättas av Kemi kurs A eller Biologi kurs A. Betygskravet i varje enskilt ämne är lägst Godkänd /3. Särskild behörighet inom specialidrott: - Minst tre års dokumenterad erfarenhet som ledare, alternativt minst tre års dokumenterad erfarenhet som elitaktiv. De särskilda förkunskapskrav som gäller för tillträde till en viss kurs eller visst kursmoment inom utbildningen anges i respektive kursplan. Urval Om det finns fler behöriga sökande än utbildningsplatser sker ett urval. I urvalet fördelas platserna enligt följande: betyg 16 %, högskoleprov 17 %, alternativt urval 67 %. Den sökande kan ingå i alla urvalsgrupper samtidigt, s.k. parallellt urval. Övergångsregler Denna utbildningsplan gäller från och med höstterminen Den som påbörjade utbildningen höstterminen 2003, 2004, 2005 och 2006 har rätt att slutföra utbildningen i enlighet med den utbildningsplan som fastställdes