SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

Transkript

1 Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna i tentamen, på raderna eller där det anvisas i texten. Använd vid behov baksidorna på papprena. Lämna inte in några extrapapper. När ett visst specificerat antal efterfrågas räknas detta antal först angivna svar. Eventuella fler angivna svar beaktas inte. OBS! Inga hjälpmedel. Maxpoäng: Godkänd: 70% 68 poäng Resultat: Namn efter rättning: Lärare: Annelie Augustinsson, Marie Neuman och Johan Andersson Examinator: Rebecca Gagnemo-Persson Lycka till!

2 CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge markerade strukturer i bilden på hjärtat (siffra 1 8) med medicinska benämningar på raderna nedan. (4 p)

3 2. Hjärtats arbete delas in i två faser: systole och diastole. Besvara följande frågor angående dessa. a) Vad händer med hjärtat under systole? (1 p) b) I vilken fas är det bäst blodflöde i koronarartärerna? (0,5 p) c) Hur förhåller sig aortaklaffen under systole? (0,5 p) 3. Om blodtrycket plötsligt faller registreras det av baroreceptorer. Besvara följande frågor om blodtrycksregleringen och dessa receptorer. a) På vilka två ställen finns baroreceptorerna? (1 p) b) Vart skickar baroreceptorerna signal om blodtrycksförändring? (1 p) c) Vad kommer resultatet att bli i kroppen på grund av detta? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Sympatikusstimulering Arteriol- och venkonstriktion Ökad hjärtminutvolym Minskad hjärtfrekvens och minskad slagvolym 2

4 4. Du har träffat på en person med skottskada i buken. Puls kan varken palperas i a. radialis eller a. femoralis, men i a. carotis känner du en snabb, tunn puls. Hur högt systoliskt blodtryck kan du anta att den skadade har? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Ca 50 mmhg Ca 90 mmhg Ca 70 mmhg Ca 120 mmhg 5. Kombinera följande förklaringar med varsin del av det EKG som du ser på bilden ovan. Skriv bokstäverna A, B och C på korrekt ställe i tabellen nedan. (1,5 p) Beskrivning Depolarisation av kamrar Bokstav A C Repolarisation av kamrar Depolarisation av förmak 6. Hur hög kan man anta att den maximala hjärtfrekvensen är hos en person i 20-årsåldern? (1 p) 3

5 7. Kombinera följande termer med varsin förklaring. Skriv siffrorna 1 4 i tabellen nedan. (2 p) 1. Takykardi 2. Bradykardi 3. Hypotoni 4. Hypertoni Siffra 1 4 Förklaringar Puls >100 slag per minut Lågt blodtryck Högt blodtryck Puls <50 slag per minut BLODET OCH IMMUNSYSTEMET 8. Besvara följande frågor angående blodet. (1,5 p) a) Vad kallas den vätska som blodkropparna flyter runt i inuti våra blodkärl? b) Vad kallas vätskan om man tar bort koagulationsfaktorerna från den (i t ex ett provrör)? c) Vad kallas de röda blodkropparna med medicinsk benämning? 9. Hur kan ämnen transporteras i blodet? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Fritt i plasman Bundna till plasmaproteiner Inuti blodkropparna Ämnen kan inte transporteras i blodet 10. Gör följande påståenden angående hemoglobinets syreavgivande förmåga korrekta genom att ringa in rätt pilar (öka/ökar eller minska/minskar). (1,5 p) Ett sänkt ph i vävnaden kommer att syreavgivningen. Ökad koldioxidkoncentration i vävnaden syreavgivningen. Minskad värme i vävnaden kommer att syreavgivningen. 4

6 Steg 1: a) d) b) Inaktiv faktor II c) Inaktiv faktor I d) 11. Besvara följande frågor angående hemostasen (se bilden ovan). a) Vad är det som sker allra först i hemostasen (se Steg 1: a) i bilden ovan)? (1 p) 5

7 b) För en långvarig blodstillning måste ett koagel bildas med hjälp av koagulationsfaktorer. Dessa består av plasmaproteiner samt ett annat ämne som måste finnas tillgängligt. Vilket? Se b) i bilden på förra sidan. (0,5 p) c) Vilka namn har de båda koagulationsfaktorer, i aktiv form, som är markerade som c) och d) i bilden på förra sidan? (1 p) Aktiv faktor II (c): Aktiv faktor I (d): 12. En patient har blodgrupp 0 (i AB0-systemet). Vilken, eller vilka, av följande personer kan patienten ta emot blod (röda blodkroppar) ifrån? Kryssa i korrekt/-a ruta/rutor. (1 p) En person med blodgrupp A En person med blodgrupp AB En person med blodgrupp B En person med blodgrupp I blodet finns vita blodkroppar (leukocyter) som har olika funktioner i vårt immunförsvar. Namnge de vita blodkroppar som förknippas med funktionerna i tabellen nedan. (3 p) Funktioner De vanligaste vita blodkropparna i blodet. Är specialiserade på fagocytos. Leukocyter Är specialiserade på att döda parasiter, men ökar även i antal vid allergi. Frisätter histamin och heparin vid vävnadsskada och vid allergisk reaktion, vilket gör att inflammation uppkommer. Ombildas till plasmaceller vid aktivering och startar därefter produktion av antikroppar. Fagocyterande celler som bland annat finns stationärt i våra vävnader. Är specialiserade på att, med hjälp av olika substanser, cellmembransperforering eller apoptos, direkt döda t ex virusinfekterade celler eller cancerceller. 6

8 RESPIRATIONSSYSTEMET 14. Namnge åtta valfria strukturer i bilden nedan med fullständiga medicinska benämningar. Skriv siffrorna 1 8 vid valda strukturer på bilden (vid strecken) samt skriv namnen nedan. (4 p) Nämn två funktioner hos luftvägsslemhinnan, det respiratoriska epitelet. (1 p) 7

9 16. Vilken fysikalisk lag styr transporten av gaser över alveolarmembranen? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Diffusion Filtration Osmos Aktiv transport 17. Vilken funktion har surfactant? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Ökar syreupptagningsförmågan Löser upp slem i luftvägarna Minskar ytspänningen i alveolerna Skapar undertryck i pleura 18. Vilket av följande kroppslägen ger bäst ventilation? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Stående Liggande på rygg Framåtlutad Liggande på sidan 19. Vilken är den kraftigaste andningsdrivande faktorn under normala förhållanden? (1 p) 20. Var finns andningscentrum beläget? (1 p) 21. Vad innebär termen takypné? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Andningsfrekvens <10 12 andetag/minut Andningsfrekvens >25 andetag/minut Andningsuppehåll Ojämn andningsrytm 8

10 MATSPJÄLKNINGSSYSTEMET Namnge markerade delar i bilden på matspjälkningssystemet (siffra 1 8) med medicinska benämningar på raderna nedan. (4 p)

11 23. Var återfinns enzymatisk spjälkning av kolhydrater i mag-tarmkanalen? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) I tjocktarmen I magsäcken I tolvfingertarmen I munnen 24. Vilket av följande enzymer spjälkar kolhydrater? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Pepsin Trypsin Amylas Lipas 25. Vad är magsyran bra för? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Ger optimalt ph för amylas Ger optimalt ph för pepsin Tar död på bakterier Ger optimalt ph för lipas 26. Vilket/vilka näringsämne/-n absorberas till blodkapillärerna från tunntarmen? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Monosackarider Fettsyror Cellulosa Aminosyror 27. Vilket/vilka av följande är produkt/-er från fettnedbrytning? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Monosackarider Fettsyror Glycerol Aminosyror 10

12 28. Vilket av följande organ lagrar glukos, producerar plasmaproteiner och är involverat i produktionen av koagulationsfaktorer? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Bukspottkörteln Njuren Levern Mjälten 29. Vilken/vilka funktioner/-er har galla? Kryssa i alla korrekta rutor. (1 p) Neutraliserar ph i kymus i tunntarmen Emulgerar fett Spjälkar proteiner Hjälper till med att avlägsna bilirubin från kroppen REPRODUKTIONSSYSTEMEN 30. Hormonet testosteron har flera effekter. Vilket av följande påståenden är sant angående testostronets viktigaste effekter? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Testosteron har ingen betydande effekt lokalt i testikeln, och verkar i princip enbart på annan vävnad. Testosteron stimulerar proteinsyntesen, vilket är en delförklaring till att män generellt har en större ben- och muskelmassa än kvinnor. Höga halter av testosteron stimulerar frisättningen av GnRH (gonadotropinfrisättande hormon) från hypotalamus. Testosteron stimulerar Leydigcellerna att producera och frisätta inhibin. 31. I testiklarna finns Sertoliceller som är viktiga för normal spermieproduktion. Vilket av följande påståenden stämmer INTE in på dessa celler? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Sertolicellerna bygger upp blod-testikelbarriären. FSH (follikelstimulerande hormon) från hypofysen har en stimulerande effekt på Sertolicellerna. När Sertolicellerna delar på sig ger de upphov till primära spermatocyter. Sertolicellerna bildar ABP (androgenbindande protein) som bidrar till en hög halt av androgen lokalt i testikeln. 11

13 32. Under menstruationscykeln varierar halten av gonadotropiner och könshormon i blodet, och det sker flera förändringar i både äggstockar och i livmoderslemhinnan (endometriet). Vilket av följande påståenden stämmer angående dessa variationer och förändringar? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Progesteronhalten i blodet är lägre under perioden efter ägglossningen än perioden före. Endometriet tillväxer dramatiskt i tjocklek efter ägglossningen. Menstruationens sista dag sammanfaller med ägglossningen. LH-toppen (luteiniserande hormon) i mitten av cykeln stimulerar till ägglossning. 33. En graviditet leder bland annat till ett flertal hormonella förändringar i den gravida kvinnan. I figuren nedan visas hur ett antal hormoners plasmakoncentrationer varierar hos en gravid kvinna under en graviditet, från implantationen av det befruktade ägget i livmoderslemhinnan till förlossningen. Besvara följande frågor angående ett av dessa hormon. a) Vilket hormon är det som varierar enligt kurvan X i figuren? (1 p) b) Varifrån insöndras detta hormon, det vill säga var produceras och frisätts det? (1 p) 12

14 c) Vad har detta hormon för effekt och vilken betydelse har effekten för graviditetens fortskridande? (2 p) 34. Befruktningen av ägget ger upphov till en så kallad zygot, den första cellen i den nya människan. Vad av följande är sant avseende ägget och befruktningen? Kryssa i korrekt ruta. (1 p) Det är en sekundär oocyt som avges från äggstocken vid ägglossningen, ej en funktionell äggcell (så kallat ovum). Äggcellen är mottaglig för befruktning upp till 7 dagar efter ägglossningen. Befruktningen av ägget sker i livmodern, efter att ägget har transporterats ner genom äggledaren. Zygoten påbörjar sina mitotiska delningar (ger upphov till fler celler) efter sin implantation, den process som bland annat innebär att den fäster vid livmoderns endometrium. URINSYSTEMET, VÄTSKEBALANSEN OCH SYRA-BASBALANSEN 35. Urinen bildas som ett resultat av tre processer: filtration, reabsorption och sekretion. Ett enskilt ämne som förekommer i urinen genomgår en kombination av dessa processer. Besvara hur njurarna hanterar nedanstående ämnen. Filtreras de, reabsorberas de och/eller genomgår de sekretion? Ange även om dessa ämnen normalt sett förekommer i urinen hos en frisk individ. Skriv Ja eller Nej i alla rutor nedan. (3 p) Ämnen Filtreras de? Reabsorberas de? Glukos Natriumjoner Stora plasmaproteiner Genomgår de sekretion? Förekommer de normalt sett i urinen? 13

15 36. Namnge markerade delar i bilden på nefronet (bokstav A D) på raderna nedan. (2 p) A. C. B. D. 37. ADH (antidiuretiskt hormon) har en central roll i att styra njurarnas förmåga att reglera urinens sammansättning och volym. Besvara följande frågor om ADH. a) I vilken del av det tubulära systemet i njurarna utövar ADH sin effekt? (1 p) b) Vilken effekt har ADH på cellerna i denna del av njurarna? (1 p) 14

16 c) Hur påverkar en hög halt av ADH urinens volym och koncentration? (1 p) 38. Vi har olika system som bidrar till regleringen av syra-basbalansen i kroppen. Dessa kan delas in i tre huvudsakliga buffertsystem eller kompensationsmekanismer. Vilka är dessa tre system/mekanismer? Hur snabbt verkar respektive system/mekanism på en rubbning i syrabasbalansen? Skriv i tabellen nedan. (3 p) Buffertsystem/kompensationsmekanismer Hur snabbt verkar? 39. Kombinera följande tillstånd med korrekta beskrivningar. Skriv siffrorna 1 4 i tabellen nedan. (2 p) 1. Metabol acidos 2. Metabol alkalos 3. Respiratorisk acidos 4. Respiratorisk alkalos Siffra 1 4 Beskrivningar Detta tillstånd uppstår om ventilationen är otillräcklig i förhållande till kroppens koldioxidproduktion. Ett tillstånd som kan orsakas av en förlust av vätejoner (t ex vid kräkning) eller när baser tillförs i för stor mängd. Denna rubbning i syra-basbalansen kan uppstå t ex när man får syrebrist i vävnaden eller om njurarna, vid exempelvis njursvikt, inte kan utsöndra vätejoner. Stark smärta eller ångesttillstånd är exempel på omständigheter som kan orsaka en akut rubbning i ph genom en ökad utvädring av koldioxid. 15