RSJD11, Människokroppen anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp

Transkript

1 RSJD11, Människokroppen anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi, 15 hp Delkurs 1, HT 2016 Kursansvarig: Erna Törnqvist

2 Innehåll Introduktion... 3 Kursens innehåll... 3 Lärandemål Kursens upplägg... 4 Tema: Medicinska språket... 4 Tema: Celler och vävnader... 5 Tema: Blodet och lymfoida organ... 7 Tema: Cirkulationen... 8 Tema: Respirationen... 9 Tema: Nervsystemet Tema: Rörelseapparaten Kursutvärdering... 12

3 Introduktion Välkommen till kursen RSJD11 Människokroppen anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi. Kursen är uppdelad i 2 delkurser. Delkurs 1 genomförs under 5 veckor i termin 1 och delkurs 2 genomförs under 5 veckor i termin 2. Denna kursbok beskriver enbart delkurs 1. Undervisning och studerandeaktiviteter syftar till att utveckla en fördjupad förståelse hos Dig och karakteriseras av aktivt kunskapssökande, problemlösning, reflektion och kritisk analys. Olika läraktiviteter används, såsom individuellt arbete, grupparbete, bildstudier och föreläsningar. Kursens innehåll (Delkurs 1) Provmoment (4 hp) 1601: Medicinsk terminologi Cellen och vävnader Respirationsorganen Cirkulationen inklusive blodet och de lymfoida organen (obligatorisk läraktivitet: bildstudier) Provmoment (3,5 hp) 1602: Nervsystemet Rörelseapparaten (obligatorisk läraktivitet: bildstudier) Delkursen examineras vid ett tillfälle vid delkursens slut med en skriftlig individuell tentamen. Tentamen delas emellertid upp i 2 delar (se ovan). Delarna rättas separat. Du kan alltså välja om Du tenterar båda delarna eller en av delarna vid ett enskilt tillfälle. En ordinarie och två omtentamen finns planerade (se examinationsöversikten). Dör att bli godkänd på hela delkursen måste emellertid båda delarna vara godkända och Du ska ha varit närvarande vid 2 obligatoriska läraktiviteter. Lärandemål (från kursplanen) Kunskap och förståelse Efter avslutad kurs ska du kunna Förklara cellen och de olika vävnadernas byggnad och funktion

4 Systematiskt återge organsystemens deskriptiva och topografiska anatomi och fysiologi. Färdighet och förmåga Efter avslutad kurs ska du kunna Använda grundläggande medicinsk terminologi Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller. Värderingsförmåga och förhållningssätt Reflektera och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till biologiskt kön och ålder. Provmoment 1601 Cellen, respiration och cirkulation, 4 hp. Betygsskala: Underkänd, Godkänd. Provmoment 1602 Nervsystemet och rörelseapparaten, 3,5 hp. Betygsskala: Underkänd, Godkänd. Skriftlig individuell salstentamen samt obligatoriska läraktiviteter. De obligatoriska läraktiviteterna är: Två bildstudier. Bedömningskriterier För att uppnå betyget godkänd ska 70 % vara rätt Kursens upplägg Innehållet i kursen består av olika delar. För varje del finns föreläsningar och innehåll från de flesta delarna tas också upp i 2 så kallade bildstudier där ni i grupp tittar på bilder och tränar er i att beskriva anatomiska strukturer. För att uppnå kursens mål krävs emellertid också mycket egna studier. Tema: Medicinska språket Temat innebär att du ska inhämta en allmän förståelse för medicinska benämningar och begrepp, vilka oftast har sitt ursprung i det latinska eller grekiska språket, som används i sjukvårdssammanhang. I medicinsk terminologi ingår inte bara att kunna benämningar på olika strukturer utan även att kunna använda terminologi för riktningar, lägen och plan i kroppen samt rörelser av kroppsdelar på ett adekvat sätt. Under kursens gång kommer du att successivt utöka dina kunskaper i den medicinska terminologin. Syftet med temat är att du ska inhämta kunskaper i den

5 medicinska terminologin för att sedan kunna använda dem som grund och stöd i dina fortsatta studier i anatomi och fysiologi. Efter avslutad kurs skall Du kunna använda grundläggande medicinsk terminologi. -förklara begreppen fysiologi och anatomi samt deras undergrupper -systematiskt beskriva (både verbalt och på bilder och modeller) organ och strukturers läge i förhållande till varandra och till olika plan -beskriva riktningar i kroppen -förklara benämningar för olika rörelser av extremiteter -återge latinska och svenska anatomiska grundord. Du ska kunna den medicinska terminologi som tas upp vid föreläsningen Medicinska språket och i de tillhörande åhörarkopior. Läsa kurslitteraturen Christensen, R. sidorna 75-77, Bra att studera är också Garett, L.K. kapitel 3, Terminologi Succesivt slå upp nya medicinska termer i Medicinska ord (Lund) Arbeta med bilder (tecknade och radiologiskt framställda) enskilt eller kollaborativt (i samband med andra teman) Aktivt delta vid föreläsningar Egna studier. Medicinsk terminologi ingår i båda provmomenten och examineras vid salstentamen (se schema) Tema: Celler och vävnader En cell är den enklaste formen av liv samt den minsta strukturella och funktionella enheten i all levande materia. I människokroppen bildar celler av samma typ olika vävnader. Syftet med temat celler och vävnader är att du ska inhämta kunskaper om cellernas strukturer och deras funktioner samt om olika vävnadstyper (både anatomiskt och fysiologiskt). Efter avslutad kurs ska du kunna förklara cellen och de olika vävnadernas byggnad och funktion. - redogöra för vad innebörden av celldifferentiering betyder

6 - beskriva olika cellers strukturer och funktioner - redogöra för cellens beståndsdelar: Vatten Proteiner Lipider Kolhydrater - redogöra för hur cellen är uppbyggd: Cellmembran Cytoplasma: o Cytosol o Cellkärna och DNA o Organeller Proteinsyntesen Lysosomer Ribosomer Endoplasmatiskt retikel Golgiapparaten ATP-produktionen Mitokondrier o Cellförbindelser Desmosomer Tight junctions Gap junctions - redogöra för transportmekanismer: Passiv transport o Diffusion o Osmos o Filtration Aktiv transport Na/K-pumpen Endocytos och exocytos -beskriva hur elektriska impulser uppkommer och går till, d.v.s. vilomembranpotentialen och aktionspotentialen (detta återkommer under nervsystemet och rörelseappareten). - redogöra för följande vävnader: Epitelvävnad Stödjevävnad Muskelvävnad Nervvävnad (ingår i temat nervsystemet) Flytande vävnad (ingår i temat blodet och lymfoida organ)

7 När det gäller cellen ska du kunna de medicinska benämningarna och när det gäller vävnader ska du kunna både de medicinska benämningarna (latin eller grekiska) och de svenska benämningarna. De olika vävnaderna kommer också att tas upp mer i detalj i samband med olika organ under andra teman. Läsa kurslitteraturen Christensen, R. kapitel 1, Celler och vävnader samt Appendix1 Aktivt delta vid föreläsningar Cellen ingår i provmomentet 1601 och examineras vid salstentamen. Se även examinationsöversikten. Tema: Blodet och lymfoida organ Blodet är cirkulationssystemets transportmedium och har till uppgift att transportera olika ämnen både till och från kroppens celler. Blodet ingår dessutom i vårt immunförsvar och är en reglerare får både vätske- och syra-basbalansen. Syftet med temat blodet och lymfoida organ är att du ska inhämta kunskaper om blodets uppbyggnad och funktioner samt om de lymfoida organen. Efter avslutad kurs ska Du systematiskt kunna återge blodet och lymfoida organs deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi. -beskriva blodets uppbyggnad och funktion: Blodplasma Röda blodkroppar (erytrocyter) o Erytropoesen o Syretransporten o Blodgrupper AB0-systemet Rh-systemet Blodplättar (trombocyter) Försvaret mot blodförlust o Primär blodstillning (hemostas) o Koagelbildning o Koagelupplösning (fibrinolys) Vita blodkroppar (leukocyter) o Kärnförande celler med olika utseende, storlek och funktion i vårt immunförsvar Proteiner

8 -redogöra för de lymfoida organen och cellerna: Lymkörl Lymfkörtlar Mjälte Lymfocyter samt antikroppar Läsa kurslitteraturen Christensen, R., sidorna , samt kapitel 9, Immunsystemet Aktivt delta vid föreläsningar. Blodet och lymfoida organ ingår i provmomentet Se examinationsöversikten. Tema: Cirkulationen Cirkulationssystemet uppgift är att transportera olika ämnen från kroppens organsystem till blodet så att varje enskild cell får den näring och syre den behöver. Lika viktigt är borttransporten av avfallsprodukter från cellernas ämnesomsättning, ex koldioxid och mjölksyra (laktat) till de organsystem där det tas om hand. Om cirkulationen upphör (hjärtstillestånd) kan det inte ske något utbyte mellan blodet och cellerna eller organsystemen. Syret och näringsämnena förbrukas snabbt (minuter) och avfallsprodukterna ansamlas i kroppen och förstör vävnader och celler. Lymfssystemets uppgift är att transportera ca 3 liter överskottsvätska, proteiner och andra molekyler och transportera dessa från interstitiet till cirkulationen. Lymfsystemet är också viktigt för kroppens immunförsvar. Syftet med temat cirkulationen är att du ska inhämta kunskaper om cirkulationssystemets och lymfsystemets deskriptiv och topografisk anatomi samt om hur dessa system fungerar (fysiologi). Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge cirkulationssystemets och lymfsystemets deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi och identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller. -Systematiskt redogöra för hjärtats och cirkulationssystemets indelning både anatomiskt och funktionellt. Kunna namnge de artärer och vener som beskrivs i kurslitteraturen samt artärernas avgångsställe och försörjningsområde. Detta gäller även för a. hepatica com., a. lienalis samt a. gastrica sin. - Förklara hjärtats uppbyggnad med hjärtrum och klaffsystemet samt blodets väg genom hjärtat ut i kretsloppen - Förklara hjärtats pumpfunktion, hjärtcykel; systole och diastole, hur hjärtats slagvolym och minutvolym anpassas samt hur hjärtljuden uppstår - Förstå sambandet mellan blodtryck, minutvolym och hjärtats arbete samt hur det regleras

9 - Förklara hjärtats elektriska aktivitet och bildande av aktionspotentialer samt förstå retledningssystemets funktion för normal hjärtaktivitet och hur rytmrubbningar uppstår Läsa kurslitteraturen Christensen, R. sidorna , 368, 375 och samt anatomiboken om cirkulationen. Aktivt delta vid föreläsningar Obligatoriska läraktiviteter I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet. Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen. Cirkulationen ingår i provmomentet Se examinationsöversikten. Tema: Respirationen På svenska kallas detta organsystem för andningsapparaten. Kroppen är helt beroende av syrgastillförsel, utan konstant tillförsel av syre kan vi bara leva några minuter. Under kroppens energiomsättning bildas koldioxid. Koldioxiden transporteras genom blodet till lungorna för att utsöndras till omgivningen. Syftet med temat respirationsorganen är att du ska inhämta kunskaper om hur de är uppbyggda (anatomi) samt om hur de fungerar. Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge respirationsorganens deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi och Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller. - Systematiskt redogöra för de övre och nedre luftvägarnas deskriptiva och topografiska anatomi utifrån bilder av andningsapparaten, övre luftvägar, larynx och trachea, pulmones, lungornas lober och segment, bronkträdets grenar, lungans mikroskopiska struktur samt mediastinum - Förklara respirationsmekanik, lungvolym och ventilationsdjup samt blodets transport av syre och koldioxid -Redogöra för inandning och utandning samt tryckförhållande i luftvägar och bröstkorg samt förstå vad som påverkar ventilationen -Beskriva andningscentrums betydelse och vad som styr den rytmiska och kemiska ventilationen. Läsa kurslitteraturen Christensen, R., kapitel 6, Andningssystemet, och sidorna , 376, samt anatomiboken och respirationen.

10 Aktivt delta vid föreläsningar Obligatoriska läraktiviteter I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet. Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen. Respirationen ingår i provmomentet Se examinationsöversikten. Tema: Nervsystemet Nervsystemet är det övergripande system som styr och kontrollerar i princip allt som sker i kroppen. Det samlar in information om vad som sker både i och utanför vår kropp samt ser till att kroppen viljemässigt eller icke-viljemässigt svarar på detta. Syftet med temat nervsystemet är att du ska inhämta kunskaper om hur det är uppbyggt (anatomin) samt hur det fungerar (fysiologi). Efter avslutad kurs skall Du systematiskt kunna återge nervsystemets deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi och Identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller. - systematiskt redogöra för nervsystemets indelning både anatomiskt och funktionellt - kunna förklara nervvävnadens uppbyggnad med nervceller och stödjevävnad -beskriva nervimpulsens uppkomst, spridning samt överföring till effektororgan d.v.s. aktionspotentialen och synapsen - förklara transmittorsubstanser och receptorers betydelse för impulsöverföring. - återge följande strukturers anatomi och funktion i centrala nervsystemet: Ryggmärgen med förlängda märgen Hjärnan o Storhjärnan o Lillhjärnan o Limbiska systemet o Basala ganglier o Meningier o Ventrikelsystem och likvorcirkulationen -återge och förklara hjärnans blodcirkulation både vad gäller artärer och vener samt hur organisationen av cirkulationen påverkar hjärnans blodförsörjning -redogöra för sensoriska och somatomotoriska nervbanors uppbyggnad och funktion.

11 -kunna redogöra för ryggmärgsnervernas och utvalda kranialnervers uppbyggnad och funktion - kunna återge autonoma nervsystemets uppbyggnad anatomiskt och funktionellt -beskriva mono- och polysynaptiska reflexer, Då det gäller anatomin ska du kunna de medicinska benämningarna(latin eller grekiska) som förekommer på åhörarkopiorna, detsamma gäller för de svenska benämningarna. Läsa kurslitteraturen Christensen, R., sidorna , 376, samt anatomiboken om nervsystemet samt hjärnans blodcirkulation. Aktivt delta vid föreläsningar Obligatoriska läraktiviteter I temat ingår ett obligatoriskt moment där du i basgruppen arbetar med modeller och bilder för att öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller cirkulationen, respirationen och nervsystemet. Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen. Nervsystemet ingår i provmomentet 1602 och examineras vid salstentamen. Se även examinationsöversikten. Tema: Rörelseapparaten Skelettets drygt 200 ben och cirka 600 skelettmuskler utgör rörelseapparaten. Skelettet har bland annat till uppgift att bilda kroppens stomme och att skydda inre organ medan skelettmuskulaturen bidrar till våra rörelser. Ledband och ligament har en viktig sammanhållande funktion mellan skelett och muskler. Syftet med temat är att du ska inhämta kunskap om hur skelettet och skelettmuskulaturen är uppbyggda, fungerar och samverkar samt deras anatomiska benämningar och lokalisationer. Efter avslutad kurs ska Du systematiskt kunna återge rörelseapparatens deskriptiva och topografiska anatomi samt fysiologi och identifiera anatomiska strukturer av klinisk betydelse på bilder och anatomiska modeller. Du ska också reflektera och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader relaterat till biologiskt kön och ålder - återge skeletts uppbyggnad, funktion, tillväxt samt förnyelse -återge skeletts indelning samt de olika typerna av bens funktion -identifiera utvalda ben och benstrukturer på bilder och modeller samt återge deras läge topografiskt

12 -återge olika typer av leders uppbyggnad och funktion samt identifiera de största kul-, vrid- samt gångjärnslederna -återge axelledens, armbågsledens, höftledens samt knäledens uppbyggnad -redogöra för indelningen av kroppens muskler -återge skelettmusklernas uppbyggnad och muskelcellernas struktur -återge skelettmuskulaturens kontraktionsmekanism samt mekaniska egenskaper -redogöra för samspelet mellan muskler och skelett -identifiera utvalda muskler med deras medicinska benämningar på bilder och på anatomiska modeller samt återge deras funktion. - reflektera över och tolka grundläggande anatomiska och biologiska skillnader i rörelseapparaten relaterat till kön och ålder Då det gäller anatomin ska du kunna de medicinska benämningarna (latin eller grekiska) som förekommer på åhörarkopiorna, detsamma gäller för de svenska benämningarna. Läsa kurslitteraturen Christensen, R., kapitel 3, Rörelsesystemet samt sidorna , Läsa i anatomiboken kapitlet om musklerna och det om skelettet. Aktivt delta vid föreläsningar. Obligatoriska läraktiviteter I temat ingår en obligatorisk läraktivitet där du i basgruppen arbetar med bland annat modeller och bilder för att öka förståelsen för anatomin och fysiologin vad gäller rörelseapparaten. Ta med din kurslitteratur till denna aktivitet, resten av materialet finns tillgängligt i salen. Rörelseapparaten ingår i provmomentet 1602 och examineras vid salstentamen. Se även examinationsöversikten. Kursutvärdering Vi inbjuder dig som studerande att delta i en kursutvärderingsenkät. Underlaget kommer att analyseras i relation till kursmål och den studerandes läraktiviteter. Kursutvärderingen hittar du på Moddle, på kurssidan. Du måsta logga in för att utvärderingen ska bli synlig.