FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI"

Transkript

1 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi repetition, utvidgning Dick Delbro Vt-16

2 Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter Digestion (= nedbrytning av föda och absorption av näringsämnen). Barriärfunktion (= skydd mot mikroorganismer och andra skadliga faktorer som kan tränga in i kroppen via digestionskanalen).

3 Vad är digestion? Nedbrytning av födan: - Mekanisk nedbrytning (tänder; motilitet) förvandlar stora stycken till små stycken. - Kemisk nedbrytning (digestionsenzymer samt HCl) förvandlar stora molekyler till mindre molekyler. Absorption av monosackarider, aminosyror, fria fettsyror + lite till, samt vatten.

4

5 Vilka komponenter ingår i digestionsapparaten?

6

7 Digestionskanalens struktur Mucosa Submucosa Muscularis Nervplexa Serosa/adventitia Samma grundstruktur från esophagus t.o.m. rektum men olika mucosa.

8

9

10

11 Den klassiska beskrivningen av digestions-kanalens fysiologi Motilitet. Sekretion. Absorption. Reglering av lokalt blodflöde.

12 Motilitet åstadkoms av den glatta muskulaturen

13 Glatt muskulatur Den typ av muskelvävnad som finns i de inre organen, i blodkärl, i urinröret, i ögat, och vid hårsäckar.

14 Glatt muskulatur (forts.) Den dominerande formen: Single unit (= visceral) glatt muskulatur finns i hela digestionskanalen från och med halva esofagus och neråt. - Många små celler, tätt packade, kopplade med gap junctions för elektrisk-mekanisk samordnad aktivitet. - Spontant aktiv. - Kontrolleras av distension; autonoma nervsystemet, och av hormoner (endokrin och parakrin kontroll). OBS: Cajals interstitiella celler utgör ett slags pacemaker-celler som styr muskelvävnaden elektriskt.

15 Digestionskanalen innerveras av autonoma nerv-systemet (ANS) 1. Parasympaticus (n. vagus [kommer från hjärnstammen] och n. pelvicus [kommer från sakralmärgen]). 2. Sympaticus (kommer från den thorako-lumbala delen av ryggmärgen). 3. Enteriska nervsystemet (ENS; dvs. digestionskanalens eget nervsystem, som är en underavdelning till ANS).

16

17 Organisationen av parasympaticus och sympaticus Två neuron i en kedja. 1. Första neuronet: Preganglionär. Utgår från hjärnan (n. vagus) eller ryggmärgen (n. pelvicus och sympaticus).

18

19 Organisationen av parasympaticus och sympaticus (forts.) 2. Andra neuronet: Postganglionär. Postganglionärernas nervcells-kroppar bildar ett autonomt ganglion (i parasympaticus ligger detta mycket nära den vävnad som innerveras; i sympaticus ligger detta långt ifrån den vävnad som innerveras).

20

21

22 Signalmolekyler i ANS Mellan pre- och postganglionärer: Alltid acetylkolin (ACh) med nikotinreceptorer på den postganglionära nervcellskroppen.

23 Signalmolekyler i ANS (forts.) I parasympatiska postganglionärer: ACh (muskarinreceptorer på den innerverade vävnaden) samt ofta peptider, ATP och NO. I sympatiska postganglionärer: Noradrenalin (NA; alfa- och/eller beta-adrenoceptorer på den innerverade vävnaden) samt ofta peptider (t.ex. NPY) och ATP.

24 ENS digestionskanalens eget nervsystem Består av nervcellskroppar och tillförande och frånförande nervutskott, samlade i två stora plexa: Plexus myentericus (mellan muskelskikten, och plexus submucosus (under slemhinnan). Kontrolleras delvis av CNS genom parasympatiska preganglionärer och sympatiska postganglionärer.

25

26 Plexus submucosus Kontrollerar framförallt sekretion, blodflöde och immunapparaten.

27 Plexus myentericus Kontrollerar framförallt den glatta muskulaturen (= motiliteten).

28 Signalmolekyler i digestions-kanalens nerver (excitatoriska eller inhibitoriska) Acetylkolin (+). Noradrenalin (-/+). Peptider (SP (+), opioider (-) med flera). ATP (-/+). 5-HT (+). NO (-). CO (-)?

29 Motilitet mag-tarmkanalens mekaniska funktioner och rörelsemönster Åstadkoms av den glatta muskulaturen som är ordnad i ett cirkulärt och ett longitudinellt skikt. Muskelaktiviteten samordnas i olika rörelsemönster ( motilitetsprogram ), som fyller olika funktioner. Dessa mönster kräver nervös aktivitet. Ett sådant grundläggande program är den peristaltiska reflexen: När en bolus (= tugga ) distenderar röret uppstår en kontraktion ovan bolus och en relaxation nedom bolus. Därmed förs bolus framåt!

30

31 Motilitetens olika uppgifter 1. Transport av föda. 2. Reservoirfunktion (magsäckens funduscorpusdel; rektum). 3. Mekanisk sönderdelning av födan (magsäckens antrumdel; tunntarmen). 4. Barriärfunktion.

32 Munhålan, svalget, esofagus. Tvärstrimmig muskulatur t.o.m. övre hälften av esofagus. Innerverad av somatiska motornerver. Reflexstyrd av centra i hjärnstammen.

33 Viktiga strukturer i munhålan Hårda gommen Mjuka gommen Tungan Tänderna Tonsillerna

34 Munhålans salivkörtlar Ca. 1,5 l/dygn. Innehåller muciner (glykoproteiner). Fuktar munslemhinnan. Fuktar tuggan. Löser upp kemiska substanser i födan som stimulerar smaklökarna. Innehåller amylas som startar nedbrytning av kolhydrater i födan. (Innehåller lipas som startar nedbrytning av fett i födan.) Antibakteriellt.

35

36

37 Reglering av salivsekretionen Den viktigaste styrningen är via parasympatiska nerver. Transmittor: Acetylkolin (ACh) dock ej hela sanningen! Alla läkemedel som innehåller atropin eller en atropinliknande komponent (t.ex. allergimedicin, psykofarmaka) riskerar att ge upphov till muntorrhet!!! Sympaticus: Oklar effekt.

38

39

40 Esofagus är en transportsträcka mellan munhåla och magsäck Första halvan är tvärstrimmig, andra är glatt muskulatur. Två slutmuskler (sfinktrar) som hålls stängda mellan sväljningar: Övre (tvärstrimmig) och nedre (glatt) esofagussfinktern (engelska UES och LES). LES kallas också Cardiasfinktern. Sväljning: 4 avsnitt.

41

42 Magsäcken Magsäcken (ventrikeln) är en reservoir för föda (receptiv relaxation av fundus-corpus; reflex i vagusnerven där NO är signalsubstans). Samtidigt startar mekanisk och kemisk nedbrytning av födan, och utportionering till tolvfingertarmen via nedre magmunnen ( antrumpumpen ; ACh).

43

44

45 Parietalcellen Producerar intrinsic factor som är nödvändigt för upptag av vit. B12 i distala tunntarmen. Producerar 1,5 l koncentrerad saltsyra per dygn. Syrans uppgifter: - Döda mikroorganismer. - Aktivera pepsinogen (från Chief celler = huvudceller) till proteinnedbrytande pepsin. - Järnupptaget.

46

47

48

49 Syrasekretionen Reglering av syrasekretionen sker i tre faser, med hjälp av parasympatiska nerver (vagusnerven; acetylkolin) och hormonet gastrin (från magsäcksslemhinnan). Histamin (via H 2 -receptorer) från ECL-celler.

50 Faserna i syrasekretionen 1. Kefal fas - från hjärnan, via acetylkolin från n. vagus; stimulering av syrasekretionen. 2. Gastrisk fas när maten är i magsäcken; aktivering av lokala, ENS-reflexer (kolinerga fibrer) men också kemisk aktivering av gastrinfrisättning från G-celler till blodbanan, och cirkulation av gastrinet till parietalcellen; stimulering av sekretionen. 3. Intestinal fas maten är i duodenum. Syrasekretionen hämmas genom nervösa och hormonella effekter, men det finns också en svag stimulering.

51

52 Histaminets roll i syrasekretionen Histamin kommer från en cell i magsäcksslemhinnan (ECL-celler). Man vet inte exakt hur histaminet verkar på syrasekretionen. Man vet att om man blockerar histamin (H2-receptorer) så hämmas syrasekretionen mycket effektivt!

53

54

55 Hur skyddas magtarmslemhinnan från syran? Magsäcksslemhinnan är motståndskraftig (bl.a. beroende på prostaglandiner stimulerar till mucus-bikarbonatproduktion). När syran kommer ner i tolvfingertarmen frisätts hormonet sekretin från slemhinnan till blodet. Sekretin stimulerar pankreas att frisätta bikarbonat ut till tolvfingertarmen, som neutraliserar syran.

56 Tunntarmen I tunntarmen bryts födan ner ytterligare, både mekaniskt och av enzymer som frisätts från tunntarmsslemhinnan och också från pankreas. Kolhydrater, proteiner och fett bryts ner till monosackarider, aminosyror, fria fettsyror, som absorberas av tunntarmsslemhinnan till tarmblodet. Tre delar: - Tolvfingertarmen (duodenum) - Jejunum - Ileum.

57

58 Tunntarmsmotilitet 1. Fastemönstret: Migrerande motorkomplexet (MMC). 2. Födointags-mönstret: Segmentationsrörelser (pendelrörelser pendular movements ) som sakta rör sig söderut. Upphör när tarmen är tom.

59 MMC

60

61 Vad händer när födan kommer ner i duodenum? Födan (fr.a. fett) frisätter hormonet CCK från duodenumslemhinnan till blodet. CCK går till pankreas och tillsammans med sekretin frisätter 1l bukspott (bikarbonat + enzymer) per dygn.

62

63 Kolhydratnedbrytningen Salivamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater. Pankreasamylas bryter ner stärkelse till mindre kolhydrater. I tunntarmsvilli finns enzymer som bryter ner mindre kolhydrater till monosackarider. Monosackarider tas upp (via natriumberoende co-transport) från tunntarmslumen till tarmblodet.

64 Proteinnedbrytningen Startar i magsäcken med pepsin. Pankreas frisätter proteolytiska enzymer (t.ex. trypsin) som bryter ner proteiner till peptider. På tunntarmsvilli finns peptidaser som bryter ner peptider till aminosyror. Aminosyror tas upp (via principiellt samma typ av transportmekanism som för glukos) till tarmblodet.

65 Fettnedbrytningen Gallsalter i gallan (från levern) kommer ut i duodenum via gallgången. Gallsalterna slår sönder stora fettdroppar till mindre fettdroppar (miceller). Pankreaslipas bryter ner triglycerider i micellerna till fria fettsyror. Fria fettsyror tas upp (via enkel diffusion) till villuscellerna.

66

67

68 Tjocktarmen: Kolon + ändtarmen (rektum) Uppgifter: Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon. Lagra avföring (i rektum), och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt. Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin. Vad har appendix för funktion?

69

70

71 Kolonmotilitet Segmentationsrörelser, ibland antiperistaltik. Några gånger per dygn: Mass movement. En kontraktionsvåg sveper över kolon och pressar ner avföring i rektum. Detta utlöser behovet av tarmtömning.

72

73

74 Defekationsreflexen = avföringsreflexen Distension av rektum gör oss medvetna om behovet att tömma tarmen. Signaler till sakralmärgen leder till att inre analsfinktern (glatt muskel utanför viljan) öppnas (parasympatisk efferent; NO). Kan inte avföring tillåtas, kniper yttre (= tvärstrimmig, viljestyrd muskel) analsfinktern till och stoppar reflexen.

75 Vattenomsättningen i mag-tarmkanalen

76

77 Hur absorberas vatten i tarmen? I tunntarmen: Passivt till följd av osmotisk gradient i villus. I kolon: Vatten följer natriumtransport, som styrs av aldosteron.

78 Reglering av blodflödet i magtarmkanalen 1. Sympaticus åstadkommer vasokonstriktion. 2. Parasympaticus åstadkommer vasodilatation. 3. Hormonell vasodilatation - ökat mukosablodflöde efter födointag. 4. Emotionell blodflödesökning i mukosan.

79 Barriärfunktion Hoten mot organismen. Komponenter i barriären: - Slem, andra sekretionsprodukter. - Snälla bakterier. - Mekanisk barriär: Tight junctions. - Motilitet. - Immunapparaten. - Blodflöde. - Cell-turnover.

80 Levern kroppens största körtel (1,5 kg) Producerar en rad olika plasmaproteiner. Viktig roll i ämnesomsättningen. Avgiftar blodet som kommer från tarmen (portakretsloppet). Producerar galla (1l/dygn).

81

82

83

84 Blodflödet genom levern Portacirkulationen: ml/min. Tryck: 9 mm Hg. Artärcirkulationen (a. hepatica): 300 ml/min. Tryck: 80 mm Hg.

85 Vilka proteiner produceras av levern? 1. Akutfas-proteiner (t.ex. CRP). 2. Albumin. 3. Koagulationsfaktorer. 4. Hormonbindande transport-proteiner.

86 Leverns ämnesomsättningsfunktioner: 1. Glukosmetabolismen 1. Lagrar glykogen. 2. Omvandlar fruktos och galaktos till glukos. 3. Glukoneogenes. 4. Glukosbuffert: Upprätthåller blodsockernivån under fasta.

87 Leverns ämnesomsättningsfunktioner: 2. Fettmetabolismen 1. Fettsyreoxidation för energi-produktion. 2. Konvertering av aminosyror och kolhydrater till fett för lagring. 3. Syntes av lipoproteiner. 4. Syntes av kolesterol. 5. Utsöndring av överskott av kolesterol till gallan i form av gallsalter.

88 Leverns avgiftnings-funktioner 1. Mikroorganismer (oftast från tarmen) fagocyteras av Kupffer-celler. 2. Andra toxiska substanser från portablodet, t.ex. läkemedel (CYPenzymer).

89 Gallblåsans uppgifter Lagrar galla från levern. I avsaknad av gallblåsa rinner gallan direkt från levern till tarmen. När man äter fett frisätts CCK som går med blodet till gallblåsan och kontraherar denna så galla tömmer sig i duodenum. Galla = bikarbonat + kolesterol + gallsalter + bilirubin + ev. andra utsöndringsprodukter (vissa läkemedel).

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. 1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro. Vt-10 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s. 326-334) Dick Delbro Vt-10 10-8 Hjärtmuskelvävnaden skiljer sig från skelettmuskelvävnad strukturellt-funktionellt Kardiocyter

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Människans fysiologi. Matspjälkning och vattenbalans

Människans fysiologi. Matspjälkning och vattenbalans Människans fysiologi Matspjälkning och vattenbalans Lektion 3 Matens väg genom kroppen Vattenbalans Mat är energi och byggstenar Djur måste äta andra organismer Utvinna energi Organiska molekyler för uppbyggnad

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:

Läs mer

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalen Cristine Skogastierna Cristine Skogastierna 1 Översikt Översikt mag-tarmkanalen Funktion o anatomi Vem är

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten,

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Sekretion, digestion & absorption per tema

Sekretion, digestion & absorption per tema Sekretion, digestion & absorption per tema Absorption Vätskebalansen Förutsättningen för att så stora mängder vätska skall kunna lämna kroppen är att det även under normala förhållanden är ett stort vätskeutbyte

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

SJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II)

SJSG11. Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi (tidigare Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II) Institutionen för hälsovetenskaper Programnämnden för omvårdnad, radiografi samt reproduktiv, perinatal och sexuell hälsa Sjuksköterskeprogrammet 180 hp Kodnummer: SJSG11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi

Läs mer

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Nervsystemets utveckling. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemet Nervsystemets utveckling Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Nervsystemets utveckling Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

D E L S K R I V N I N G 4

D E L S K R I V N I N G 4 Apotekarprogrammet (APEX - MAPTY / F2 APO), T5 Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi, FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi HT 2009 D E L S K R I V N I N G 4 Fredag 5

Läs mer

Vad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar

Vad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar Dagsordning 10:15-10:25 - Levern (Intro/Översikt) Anatomi och uppdelning, struktur Funktion och vad bildas i levern Vad lagras 10:25-1035 - Kärlen Artär, ven, galla, struktur och cellernas funktioner 10:35-10:50

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Prov i BASVETENSKAP (exempel)

Prov i BASVETENSKAP (exempel) Prov i BASVETENSKAP (exempel) ANATOMI (20p) 1. Ange m. temporalis ursprung och fäst samt C) funktion. D) Vilken nerv innerverar muskeln? (2p) C) D) 2. Vilka ben ingår i visceralkraniet. Ange vilka av dessa

Läs mer

Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana?

Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana? Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana? Starvation on canine with acute diarrhoea, reliable research or old habit? Sofie Sandström Djursjukvårdarprogrammet Foto: Sofie Sandström

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Neurovetenskap, MBB och FyFa Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål Avsnitt 3 (delavsnitt I-II) MATSMÄLTNINGSKANALENS

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Lite information om Renew Life

Lite information om Renew Life Lite information om Renew Life För att förstå vad som gör Renew Life så speciellt måste man först höra historien om grundaren Brenda Watson, som grundade företaget år 1997. När hon plågades av dålig hälsa

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

KROPPEN Kunskapskrav:

KROPPEN Kunskapskrav: Kunskapskrav: BIOLOGI: Fotosyntes, förbränning och ekologiska samband och vilken betydelse kunskaper om detta har, t.ex. för jordbruk och fiske. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av sömn, kost,

Läs mer

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt

Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Den virtuella katten -ett simulerat experiment på en nedsövd katt Rapport I 2011-09-15 Författare: E Receptarieprogrammet ht-2011 Handledare: Xxx Karlstads Universitet Fakulteten för teknik- och naturvetenskap

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter. TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Människans fysiologi. Andning och cirkulation

Människans fysiologi. Andning och cirkulation Människans fysiologi Andning och cirkulation Lektion 2 Andning och gasutbyte Cirkulation och inre transport Andning och gasutbyte Alla heterotrofa organismer behöver syre Oxidation av organiska molekyler

Läs mer

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:... Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3

Nervsystemet. Människans fysiologi kap3 Nervsystemet Människans fysiologi kap3 Organsystem Nervsystemet (hjärnan, ryggmärg, nerver och sinnesorgan) Sänder signaler från en del till en annan del i organism. Koordination/styrning av kroppsaktiviteter,

Läs mer

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p)

Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) Omtentamen NRSP T1 ht12 ( max poäng, 78 p) 1. Du träffar Knut 52 som söker för ischias, dvs värk ner i höger ben. Vid undersökning av patienten slår läkaren muskelsträckarreflexerna och finner att patellarreflexen

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-01-07 Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

förstå din hunds maghälsa

förstå din hunds maghälsa förstå din hunds maghälsa Det är inte ovanligt Mag-tarmsjukdomar (vanligtvis associerade med t.ex. kräkningar och/eller diarré) är några av de mest förekommande anledningarna till att man tar hundar till

Läs mer

Människans Fysiologi Deltentamen II

Människans Fysiologi Deltentamen II ik *SP* Kvittens av tentamen Människans Fysiologi Deltentamen II 2017-10-20 Jag intygar att jag mottagit tentamen och på heder och samvete att jag kommer att genomföra tentamen på ett korrekt sätt enligt

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqw ertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwert yuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyui opåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiop Labbrapport åasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåas Den virtuella katten dfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfg

Läs mer

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm

Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige. Läckande tarm Frida Fåk Institutionen för Cell- och organismbiologi, Lunds Universitet, Helgonavägen 3B, 223 62 Lund, Sverige Läckande tarm Läckande tarm: avgörande för utveckling av vissa sjukdomar? Sammanfattning

Läs mer