Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11"

Transkript

1 Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen - Ändtarmen Matspjälkningssystemets funktion I matspjälkningssystemet sker: Ingestion Födointag Digestion Mekanisk och enzymatisk sönderdelning av föda Propulsion Transport med hjälp av rörelser i tarmen (peristaltik) Sekretion Utsöndring av vätskor Absorption Upptag av organiska ämnen, elektrolyter, vitaminer och vatten Defekation Tarmtömning 1

2 Mag-tarmkanalens uppbyggnad Mag-tarmkanalen är uppbyggd av fyra lager: Slemhinna (tunica mucosa) Skikt under slemhinnan (tunica submucosa) Muskelskikt (tunica muscularis externa) Tunica serosa med bukhinnan (peritoneum) Slemhinnan Slemhinnan (tunica mucosa) är mag-tarmkanalens innersta lager. Detta lager fungerar som en skyddande barriär mellan maten du äter och kroppens inre miljö. Slemhinnan är uppbyggd av epitelceller, som är ordnade i ett eller flera lager, och sammanbundna med tight junctions. Innehåller även ett bindvävsskikt (lamina propria) och ett tunt skikt med glatt muskulatur (tunica muscularis). Skiktet under slemhinnan Skiktet utanför slemhinnan (tunica submucosa) är ett lager som innehåller blodkärl, lymfkärl och ett nätverk av nervceller som ingår i tarmens eget nervsystem det enteriska nervsystemet. Detta nervsystem reglerar framförallt sekretion och blodflöde. Men även parasympatiska och sympatiska nervfibrer finns här. 2

3 Muskelskiktet Muskelskiktet (tunica muscularis externa) är ett skikt av muskelceller som till största delen består av glatta muskelceller. Detta skikt består även av nervceller från det enteriska nervsystemet vilka kan påverka de glatta muskelcellerna (ihop med det autonoma nervsystemet). På detta sätt uppkommer de peristaltiska rörelserna. Tunica serosa Tunica serosa är en tunn bindvävshinna som är beklädd med platta epitelceller. I bukhålan benämns denna vävnadsstruktur bukhinnan (peritoneum), och här är denna hinna en vätskeproducerande (serös) hinna. Denna hinna fuktar organens yta så att organen i bukhålan kan glida friktionsfritt mot varandra. Från hinnans blodkärl utsöndras varje dygn ca 7 liter vätska till bukhålan och lika mycket återförs till blodet. Bukhålan och bukhinnan Bukhålans insida och många av bukens organ är beklädda av bukhinnan (peritoneum). De organ som helt omsluts av bukhinnan sägs ligga intraperitonealt. De organ som delvis har tryckts in mot bukhinnan och därför befinner sig bakom den sägs ligga retroperitonealt. 3

4 Munhålan I munhålan sker både mekanisk och enzymatisk bearbetning av födan. Mekanisk bearbetning sker med hjälp av tänder, tunga och kindernas muskler. Enzymatisk bearbetning sker med hjälp av enzymet amylas. Saliv I anslutning till munhålan finns tre par stora spottkörtlar (glandulae parotis, glandulae sublingualis och glandulae submandibularis) som frisätter ca 1 ½ liter saliv per dygn. Salivens innehåll: Vatten Elektrolyter (Na + -, Cl - - och bikarbonatjoner) IgA-antikroppar Laktoferrin Enzymer (amylas och lysosym) Glykoproteiner (mucin slem/mucus) Svalget Svalget (pharynx) är ett cm långt muskelrör. I svalget korsas andningsvägen och födans väg vilket gör att vi kan sätta i halsen när vi äter. 4

5 Svalget När vi sväljer gör vi det både medvetet och omedvetet. Sväljningsreflexen utlöses då tuggan medvetet pressas mot receptorer i gomspenen (uvula), gombågar och bakre svalgväggen. Då skickas impulser till reflexcentrum som finns i förlängda märgen (medulla oblongata). Svalget När den medvetna sväljningen har påbörjats kan man inte ångra sig, utan sväljningsreflexen fullföljs alltid. Ringformig muskulatur trycker ner tuggan och längsgående muskulatur lyfter upp svalget. Gomspenen och mjuka gommen stänger vägen upp till näshålan (cavum nasi) medan struplocket (epiglottis) stänger vägen till luftstrupen. Matstrupen Ungefär i höjd med struphuvudets ringbrosk övergår svalget (pharynx) till matstrupen (esofagus). Matstrupen är normalt sett sammanfallen. I brösthålan passerar matstrupen bakom luftstrupen och bakom hjärtat. Den fortsätter sedan ned genom ett hål i diafragmamuskeln ner i magsäcken (ventrikeln). 5

6 Magsäcken Magsäcken (ventriculus eller gaster), som även kallas ventrikeln, ligger intraperitonealt i bukhålans övre vänstra del. Matstrupens inträde i magsäcken kallas den övre magmunnen (cardia). I andra änden av magsäcken (mellan ventrikeln och tolvfingertarmen) finns den nedre magmunnen (pylorus). Magsäcken Magsäcken är både ett exokrint organ och ett endokrint organ. Exokrint = utsöndrar magsaft Endokrint = frisätter hormoner Magsaft Varje dygn produceras ca 2 ½ liter magsaft. Magsaften innehåller: Vatten Saltsyra (HCl) produceras av slemhinnans parietalceller Pepsinogen produceras av slemhinnans huvudceller Slem (mucus) Intrinsic factor produceras av parietalcellerna 6

7 Parietalcell Acetylkolin Gastrin Histamin Protonpump H + Cl - HCl Huvudcell Acetylkolin Saltsyra HCl Pepsinogen Pepsin Slemproducerande cell Acetylkolin Föda Bikarbonathaltigt slem Prostaglandiner 7

8 Reglering av magsäckens tömning I magsäckens muskulatur pågår ständigt rytmiska kontraktioner för att blanda föda och magsaft. Med jämna mellanrum uppstår en kraftigare kontraktion vilket gör att födan pressas ut till den första delen av tunntarmen = tolvfingertarmen (duodenum). Reglering av magsäckens tömning Stimulerande och hämmande mekanismer Reflexer i det enteriska nervsystemet Hormonerna CCK och sekretin Ökad sympatisk aktivitet Kraftiga kontraktioner Ökad parasympatisk aktivitet öppningsgrad Tunntarmen Tunntarmen (intestinum tenue) är ca 5 meter lång och delas in i: Duodenum = tolvfingertarmen Jejunum Ileum I tunntarmen fortsätter spjälkningen av födan med hjälp av enzymer. 8

9 Tolvfingertarmen Den första delen av tunntarmen är alltså tolvfingertarmen (duodenum). Denna del är ungefär 25 cm lång (12 fingrar på bredden) och ligger placerad retroperitonealt. Tolvfingertarmen Tolvfingertarmen bildar tillsammans med levern och bukspottkörteln en viktig del av matspjäkningen. I tarmen mynnar utförsgångarna för både galla och bukspott. Vanligtvis har de en gemensam öppning som kallas papilla duodeni major eller papilla Vateri. Denna öppning regleras av en ringmuskel som kallas Oddis sfinkter. Tolvfingertarmen Insprängda i tolvfingertarmens slemhinna finns endokrina celler som kan bedöma innehållet i den intagna födan (kymus). Hormoner som frisätts: Sekretin om ph i kymus är lågt CCK (cholecystokinin) om kymus innehåller rikligt med proteiner, fett och/eller kolhydrater 9

10 Bukspottkörteln Bukspottkörteln (pancreas) ligger placerad retroperitonealt. Exokrina pancreas producerar varje dygn ca 1 ½ liter bukspott (pancreassaft). Bukspottkörteln Hormoner som påverkar pancreas: Sekretin stimulerar till frisättning av bikarbonathaltig vätska CCK (cholecystokinin) stimulerar till frisättning av enzymerna amylas, lipas och trypsinogen (trypsin) Förutom bikarbonatjoner och enzymer innehåller bukspottet även Na +, K + och Ca 2+. CCK Hormonernas påverkan Frisättning av enzymhaltigt sekret (amylas, lipas och trypsinogen) från pancreas Kontraktion av gallblåsemuskulaturen Relaxation av Oddis sfinkter Sekretin Frisättning av bikarbonathaltigt sekret från pancreas Utsöndring av galla från levern. 10

11 Levern Levern (hepar) ligger placerad intraperitonealt och är väl skyddad av revbenen i bukhålans övre del. Levern Levern mottar blod från: arteria hepatica communis från aorta, via truncus coeliacus (syre- och näringsrikt blod) vena porta från kapillärerna runt magtarmkanalen (syrefattigt, men näringsrikt blod) Från levern leds blodet vidare i venae hepaticae till vena cava inferior. Leverns funktionella enheter Bindvävshinnor delar in levern i sexkantiga arbetsenheter = leverlobuli. I varje leverlobulus finns ett antal hålrum, sinusoider, vars väggar är uppbyggda av leverceller (hepatocyter) och Kupfferceller (stationära makrofager). När blodet transporteras genom sinusoiderna tas näringsämnen upp och bearbetas, blodet renas och galla bildas. 11

12 Leverns funktioner När man delar in leverns funktioner kan man grovt göra detta i: Metabola aktiviteter = leverns arbete med ämnesomsättningen i kroppen samt avgiftning och inaktivering av olika ämnen Produktion av galla Kolhydrater Kolhydratmetabolismen i levern syftar till att hålla blodglukoskoncentrationen på en ändamålsenlig nivå. Detta kan den göra med hjälp av: Glykogenolys Vid sjunkande Glukoneogenes blodsocker Glykogeninlagring Vid stigande Omvandling av glukos till fett blodsocker Spjälkning av kolhydrater Kolhydrater vi äter = framför allt stärkelse, rörsocker (sackaros) och mjölksocker (laktos) Sackaras spjälkar sackaros och laktas spjälkar laktos i tunntarmsslemhinnan Amylas från öronspottkörtlarna påbörjar spjälkningen av stärkelse i munhålan Amylas från bukspottkörteln fortsätter spjälkningen av stärkelse i tunntarmen Maltas spjälkar maltos i tunntarmsslemhinnan 12

13 Lipider Fettmetabolismen i levern syftar till att reglera koncentrationen av triglycerider, fettsyror och kolesterol i blodet. Detta kan den göra genom att: Frisätta fett från lipidreserverna vid sjunkande koncentrationer Fylla på fett i lipidreserverna vid stigande koncentrationer Lipider I levern tillverkas de flesta lipoproteinerna, liksom kolesterol och fosfolipider. Lipoproteinerna består av en kärna som innehåller olika fetter. Runt kärnan byggs ett vattenlösligt proteinhölje. Denna förpackning möjliggör transport av fett i blodet. Spjälkning av lipider Fettet vi äter = framför allt triglycerider, men även en liten mängd kolesterol och fosfolipider Efter spjälkningen bildar gallsalterna miceller = små transportpartiklar som transporterar fett till tarmepitelcellernas mikrovilli Lipas från tungan påbörjar spjälkningen av triglycerider i munhålan Gallsalter från levern/gallblåsan finfördelar (emulgerar) fettet i tunntarmen Lipas från bukspottkörteln spjälkar triglycerider i tunntarmen 13

14 Lipoproteiner Lipoproteinerna klassificeras efter storlek och innehåll: Chylomikroner transporterar födans fett (mestadels triglycerider) från tarmen, via lymfan, till blodet VLDL transporterar triglycerider till framför allt skelettmuskulatur och hjärtmuskulatur mellan måltiderna LDL (det onda kolesterolet) transporterar kolesterol till alla kroppens celler HDL (det goda kolesterolet) transporterar överflödigt LDL tillbaka till levern Proteiner Proteinmetabolismen i levern syftar till att reglera koncentrationen av aminosyror i blodet. Detta kan den göra genom att: Använda aminosyrorna i proteinsyntes (de flesta plasmaproteiner tillverkas i levern) Omvandla aminosyror till fett eller glukos Tillverka icke-essentiella aminosyror Spjälkning av proteiner Pepsin från huvudceller påbörjar spjälkningen av proteiner i magsäcken Peptidaser spjälkar små peptider i tunntarmsslemhinnan Trypsin från bukspottkörteln fortsätter spjälkningen av proteiner i tunntarmen 14

15 Leverns metabola funktion Leverns metabola funktion kan delas in i: Leverns arbete med ämnesomsättningen kopplat till kolhydrater, fetter och proteiner Lagring av de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K samt det vattenlösliga vitaminet B 12 Avgiftning och inaktivering av olika nedbrytningsprodukter, toxiner, läkemedel och hormoner Tillverkning av galla Tillverkning av galla Galla består av vatten, elektrolyter, bilirubin, kolesterol och gallsalter. Det produceras ungefär ½ - 1 liter galla per dygn i levern, men förs sedan till gallblåsan (vesica fellea) för koncentrering och lagring. Frisättning av galla från gallblåsan stimuleras via hormonell påverkan (via CCK från tunntarmen) samt via parasympatisk påverkan (via nervus vagus). Jejunum och ileum När tunntarmens första del, duodenum, tar slut går den över i den del som kallas jejunum. Jejunum går sen över i tunntarmens sista del, den del som kallas ileum. Tarmen är intraperitonealt belägen och upphängd i mesenteriet. 15

16 Jejunum och ileum Den största delen av alla näringsämnen absorberas i de första delarna av tunntarmen. Vitamin B 12 och gallsalter absorberas dock i de distala delarna (i ileum). Vatten och elektrolyter absorberas längs HELA tarmen. Tjocktarmen Tjocktarmen (intestinum crassum) delas in i: Caecum (blindtarmen) Appendix vermiformis (blindtarmsbihanget) Colon ascendens Colon transversus Colon descendens Colon sigmoideum Rectum Canalis analis Anus Tjocktarmen Slemhinnan i tjocktarmen bildar inga veck och epitelcellerna har korta eller inga mikrovilli. Det förekommer dock rikligt med slemproducerande celler i tjocktarmen, eftersom slem behövs som glidmedel för det allt fastare tarminnehållet. När det finns mat i magsäcken utlöses en peristaltisk våg genom en stor del av tjocktarmen så att tarminnehållet förflyttas mot colon sigmoideum = den gastrokoliska reflexen. 16

17 Defekation När rectums väggar tänjs ut av tarminnehållet utlöses något som kallas defekationsreflexen. Sträckreceptorer startar då korta reflexer i det enteriska nervsystemet, vilket leder till ökad peristaltik så att innehållet pressas mot anus. Tarmväggen tänjs då ut ännu mer och långa reflexer med reflexcentrum längs ryggmärgen uppkommer. Defekation Via parasympatiska nerver ökas peristaltiken ytterligare och den inre analsfinktern, som består av glatt muskulatur, öppnas. Signaler går även mot hjärnan där tarmtömningsbehovet medvetandegörs. Den yttre analsfinktern består av skelettmuskulatur och kan därför påverkas viljemässigt (kontraheras eller öppnas). 17

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi

Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Linköpings universitet Grundskollärarprogrammet, 4-9 Petra Gullberg Mag-tarmkanalens anatomi och fysiologi Examensarbete 10 poäng Handledare: LIU-ITLG-EX--99/05--SE Lars Höglund, Institutionen för Fysik

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet

Matspjälkningen. Matspjälkningen föreläsningsöversikt. Anatomi och fysiologi, SJSE11. Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen Anatomi och fysiologi, SJSE11 Anna Hammarberg, Lunds universitet Matspjälkningen föreläsningsöversikt Syfte/ funktion Matspjälkningen, översikt: Kolydrater Proteiner Fett Matspjälkningsapparaten,

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami.

Om diet och fasta. Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. 1 Om diet och fasta Studium efter Shri Shyam Sundar Goswamis föreläsningar sammanställt av Dr. Ulf Jansson, f d överläkare och elev till Shri Goswami. Innehåll Inledning (3) Översikt över matspjälkningsprocessen

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011-06-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + akut och ambulansprogrammet

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod

Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Kroppen del 1 Arbetsområden att kunna: Matspjälkning Andningsapparaten Allergi Astma Hjärta och blod Matspjälkningen Begrepp att kunna: Tänder Saliv/spott Tunga Matstrupen Magmun Magsäck Magsaft Tolvfingertarm

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-03-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 44p Cirkulation, 10p Olle Henriksson Reproduktion, 4p

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Anteckningar på Människokroppen

Anteckningar på Människokroppen Anteckningar på Människokroppen Kroppen byggs upp utav celler. De behöver få näringsämnen att jobba med. Matspjälkning (spjälkning = nedbrytning.) Från att vi stoppar något i munnen tills att det kommer

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Lite information om Renew Life

Lite information om Renew Life Lite information om Renew Life För att förstå vad som gör Renew Life så speciellt måste man först höra historien om grundaren Brenda Watson, som grundade företaget år 1997. När hon plågades av dålig hälsa

Läs mer

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna

Lungorna tar upp syre från luften. Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägar och lungor / Luftvägarna Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att ta upp syre från inandningsluften för vidare transport till kroppens celler, samt avge koldioxid från vävnaderna

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana?

Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana? Svält vid akut diarré hos hund, beprövad forskning eller gammal vana? Starvation on canine with acute diarrhoea, reliable research or old habit? Sofie Sandström Djursjukvårdarprogrammet Foto: Sofie Sandström

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Kostinformation till stomiopererade

Kostinformation till stomiopererade Kostinformation till stomiopererade Ulrika Framner Kerstin Lindgren September 2007 Inledning Enligt ConvaTec (2003) har maten två ansikten, ett sinnerligt och ett kemiskt. Färg, doft, smak och konsistens

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-01-14 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 4 Cirkulation, 10p Olle Henriksson Reproduktion, 4p

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR

FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR FÖDA, MATSPJÄLKNING, TRANSPORT OCH FÖRSVAR Kost och hälsa Vad behöver kroppen för att hålla sig frisk? Varför behöver kroppen mat? FÖDA S. 146-152 Vatten Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

Magtarmkanalens uppbyggnad

Magtarmkanalens uppbyggnad Magtarmkanalens uppbyggnad Peter Bergsten Institutionen för medicinsk cellbiologi Digestions- eller matspjälkningsorganets delar Långt rör (matspjälkningskanalen) och de anslutna organen tänder, tunga,

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Basal medicinsk kompletteringskurs. Deltentamen III

Organsystemens struktur och funktion Basal medicinsk kompletteringskurs. Deltentamen III 1 Organsystemens struktur och funktion Basal medicinsk kompletteringskurs Deltentamen III 2011-01-14 Sal 2+ 4, Östra paviljongen Kl. 16.00-20.00 Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer på varje

Läs mer

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen

Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen (Förtexter:) Så fungerar MÄNNISKOKROPPEN Matsmältningen Svensk översättning och bearbetning ROGER PERSSON Berättare ROGER PERSSON Klippning TIMO TROLIN BLAESILD Det här programmet handlar om dig och din

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009

Näringslära. Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 Näringslära Författare: Leif Göransson Agr. Dr. i Husdjurens utfodring och vård, 2009 NÄRINGSÄMNEN - UPPBYGGNAD OCH FUNKTION... 2 KOLHYDRATER... 2 FETT... 3 PROTEIN... 3 MAKROMINERALÄMNEN OCH SPÅRELEMENT...

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Områden om människokroppen. Celler

Områden om människokroppen. Celler Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,

Läs mer

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet?

Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? Har du någonsin stannat för att tänka på vad som händer under halsbandet? För människor vet vi att bara 1 whiplash olycka kan orsaka långvarig smärta och lidande. Hundens anatomi är i princip samma som

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 110808 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Magnus Johansson 34p Olle Henriksson 18p Godkänd Väl godkänd

Läs mer

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att

Luftvägarnas och lungornas viktigaste uppgifter är att Luftvägar och lungor Näsmussla Till luftvägarna räknas: 1. näsan 2. bihålorna 3. svalget 4. struphuvudet 5. luftstrupen 6. luftrören. Lungorna tar upp syre från luften Luftvägarnas och lungornas viktigaste

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS.

Nervsystemet består av hjärnan och ryggmärgen samt nerver. Hjärnan och ryggmärgen bildar tillsammans centrala nervsystemet, som ofta förkortas CNS. Nervsystemet Nervsystemet är nödvändigt för att kroppens olika delar snabbt ska kunna få kontakt med varandra, och fungera som en helhet. Kommunikation kan även ske med hjälp av hormonsystemet, men det

Läs mer

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS

Kim Kindvall 12 oktober 2014. Kroppen BIOLOGIUPPSATS ! Kim Kindvall 12 oktober 2014 Kroppen!1 Celler Celler kallas "livets byggsten" eftersom alla organismer består av dem. Vissa organismer, som bakterier, består av bara en cell medan till exempel vi människor

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Anonymitetskod / AFA

Anonymitetskod / AFA TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 4: The Tissue Level of Organization Dick Delbro Vt-11 4-1 Histologi är vävnadslära Kroppen består av ca. 200 olika celltyper. Olika

Läs mer

Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III)

Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III) UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för integrativ medicinsk biologi Namn... Datum 2010-06-05 1(17) KOD. Basal medicinsk kompletteringskurs (Delmoment III) vårterminen 2010 Lördag 5 juni kl 9-14 Östra paviljongen

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 50p Cirkulation, 12p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Specifika lärandemål

Specifika lärandemål Inst. för Neurovetenskap, MBB och FyFa Termin 1, Läkarprogrammet Den friska människan 1 (DFM1) Moment 2: Matsmältning och ämnesomsättning Specifika lärandemål Avsnitt 3 (delavsnitt I-II) MATSMÄLTNINGSKANALENS

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Matspjälkningen Vad sönderdelas födoämnena proteiner, kolhydrater och liptider till? Proteiner: Proteiner sönderdelas till aminosyror. Det börjar i magsäcken, där miljön

Läs mer

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om

Läs mer

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker

Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Hälsa i samband med skift och nattarbete Sjukdomsrisker och orsaker Anders Knutsson Mittuniversitetet Sundsvall Vad menas med skiftarbete? = Arbetstider som ligger utanför normalt dagarbete Skiftgång

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI

ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI ODONTOLOGISK INTRODUKTION T 1 INSTUDERINGSFRÅGOR ALLMÄN ANATOMI 1. Inom anatomin använder man olika riktningstermer. Angiv och förklara nedan var de olika orden betyder: a. Dexter = Höger b. Sinister =

Läs mer

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp

Epitelvävnad. vnad. Fredrik Larsson. Delkurs 1 av block III påp Delkurs 1 av block III påp Apotekarprogrammet Integrativ Biomedicin med Läkemedelsinriktning L Introduktionskurs 10p HT 2006 Vävnadslära Epitelvävnad vnad Fredrik Larsson Epitelvävnad vnad epite l subst.

Läs mer

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi

Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalens farmakologi Cristine Skogastierna Doktorand Klinisk Farmakologi Mag-tarmkanalen Cristine Skogastierna Cristine Skogastierna 1 Översikt Översikt mag-tarmkanalen Funktion o anatomi Vem är

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken

TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp kl Plats: Skrivsalen Polacksbacken Namn:... Personnummer: Kod:... TENTAMEN Kandidatprogrammet i Biomedicin Anatomi 7,5 hp 2011-01-13 kl 09.00 13.00 Plats: Skrivsalen Polacksbacken Skrivningen omfattar 23 frågor. Totalt ger skrivningen 72

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: % av totala poängen ENHETEN FÖR KLINISK MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Provkod: 0102 Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 131206 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson

Kondition, hjärta & blodomlopp Hannah Svensson Kondition, hjärta & blodomlopp 2016-10-25 Hannah Svensson Arena Älvhögsborg Hjärtat Vårt organ som håller igång vårt blodomlopp och leder ut blod till vår kropp, organ och våra muskler Fungerar som en

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI

Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI UPPSALA UNIVERSITET Kandidatprogrammet Institutionen för medicinsk cellbiologi Biomedicin åk 1 Enheten för anatomi TENTAMEN I ANATOMI 2008-08-28 Kod. Skrivningstid: 09.00-13.00 Totalpoäng: 105 Gk-gräns:

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet

Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Bestämning av totalkolesterol, HDL-kolesterol samt triglycerider i blodet Biomedicinsk vetenskap II för receptarier VT 2011 maria.liljeqvist@molbiol.umu.se sofie.ekestubbe@molbiol.umu.se christopher.andersson@molbiol.umu.se

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Patientinformation GODA RÅD

Patientinformation GODA RÅD Patientinformation GODA RÅD till dig som har brist på matsmältningsenzymer Den här skriften är framtagen för dig som har problem med din bukspottkörtel, och som därför behöver tillskott av matsmältningsenzymer.

Läs mer

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier.

Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos ringmaskar består nervsystemet huvudsakligen av nervsträngar med knutpunkter, ganglier. Hos insekter består nervsystemet huvudsakligen av två nervsträngar med knutpunkter, ganglier. De har avancerade

Läs mer

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller.

Luktsinnet. Inuti näsan långt bak i näshålans tak hittar vi luktorganet med cirka 1 000 olika sorters luktceller. Andningen Luftvägarna De övre luftvägarna består av näshåla med bihålor och munhåla som ansluter till luftstrupen. Näs- och bihålor har slemhinnor utmed väggarna. I näshålan finns även de s.k. näsmusslorna.

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Revbenshalsen. Ligger mellan caput costae och tuberculum costae.

Revbenshalsen. Ligger mellan caput costae och tuberculum costae. thorax Bröstkorgen apertura thorạcis superior Bröstkorgens övre öppning. cavum thorạcis Brösthålan. Innehåller hjärta, lungor, matstrupe och flera viktiga kärl. Avskiljs från bukhålan av diafragma. arcus

Läs mer

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler:

Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Myologi (läran om muskler) 3 typer av muskler: Det finns tre olika typer av muskler; tvärstrimmig hjärtmuskulatur den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen. Den tvärstimmiga hjärtmuskulaturen finns

Läs mer

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till

Många ämnen i maten. Enzymer hjälper till Maten Vi översvämmas av tips och råd från experter om vad och hur mycket vi ska äta. Men experterna är inte alltid överens. Därför behöver du veta mera om olika näringsämnen, hur de tas upp i kroppen och

Läs mer

T3-ANATOMI: VISCERA VERSION 2015-02-02 thorax

T3-ANATOMI: VISCERA VERSION 2015-02-02 thorax thorax Bröstkorgen apertura thorạcis superior Bröstkorgens övre öppning. cavum thorạcis Brösthålan. Innehåller hjärta, lungor, matstrupe och flera viktiga kärl. Avskiljs från bukhålan av diafragma. arcus

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer