Ordinarie tentamen NME T1 13/ (66 p)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)"

Transkript

1 Ordinarie tentamen NME T1 13/ (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram på bordet, han känner doften av tacos. (6 p) a) Vad kallas den fas av digestionen som sätts igång redan innan man börjar äta? b) Nämn två fysiologiska reaktioner som sätts igång hos Ludvig när han känner doften av mat? Hur aktiveras dessa reaktioner? c) Vad heter de särskilda körtlar som medverkar till matsmältningen redan i munnen? d) Vad är munnens viktigaste funktion i matsmältningen? Svar: a) cefalisk fas (1p), b) salivproduktion parasympatisk signalering till spottkörtlarna (1p) och magsaftsproduktion via parasympatisk innervering (1p) c) parotis, submandibularis, och sublingualis (2 p) d) mekanisk sönderdelning av födan (1p) 2. Magsäckens saltsyrasekretion aktiveras av i huvudsak tre olika mediatorer (substanser). Namnge dessa mediatorer. Beskriv även hur de aktiveras och hur de verkar. (6 p) Svar: De tre olika mediatorerna som stimulerar frisättning: a. acetylkolin, direkt effekt på parietalceller, aktiveras av lukt, smak, syn, mat i magen, via sträckreceptorer, vagus förstärker b. histamin, parasympatisk neurotransmittor, frisätts från väggen som svar på föda, verkar på H2-receptorer på parietalceller c. gastrin, peptidhormonet frisätts från G celler i antrum, frisättning till blod efter stimulering av peptider, men också koffein, alkohol. Förstärks av vagus. 3. Beskriv hur och var i kroppen digestion (nedbrytning) av a) kolhydrater, b) protein och c) fett sker. (7 p) Svar: a) Kolhydrater: saliv, pankreas saft (duodenum) båda amylaser (1 p), lokala enzymer (enterocyter) (laktaser, maltaser osv) (1p) b) Protein: magsäcken (pepsin) (1p), pankreas saft (duodenum) innehåller flera enzymer (proteaser), trypsin, chymotrypsin, carboxypeptidaser (1 p), slutgiltig nedbrytning sker lokalt i tunntarmen (enterocyter) (1p) c) Fett: emulgeras med hjälp av gallsalter i tarmen (1p). Pankreas saft (duodenum) innehåller lipoprotein lipas (1p) som spjälkar fettet till fettsyror och monoacylglycerol som tillsammans med gallsalter hålls samman i små molekyler miceller, som klarar den vattenlösliga miljön i tarmen. 1

2 4. Beskriv kortfattat hur lipoproteinet VLDL är uppbyggt samt vad VLDL har för uppgift. (3 p) Svar: VLDL innehåller till största delen triglycerider och mindre andelar kolesterol, fosfolipid och protein (apoprotein = apolipoprotein), där proteinet ligger som ett hölje och säkrar att molekylen är vattenlöslig (1p). VLDL bildas i levern och ansvarar för den huvudsakliga transporten av fett från levern till perifer vävnad (sk endogen transport) (1p). Vid transport i blodet spjälkas triglycerider inne i VLDL bort med hjälp av lipoproteinlipas från kärlväggarna. VLDL fäster vid detta enzym och medverkar på detta sätt till att enzymet kan verka. Triglyceriderna blir fettsyror och glycerol som ger energi i t.ex muskelceller alternativt lagras som triglycerider i fettväven (1 p). 5. Vilken betydelse har vår normala tarmflora vid nedbrytning av föda? (1 p) Svar: Den normala tarmfloran hjälper till med nödvändig spjälkning av (i) komplexa kolhydrater i tunntarmen (0,5p), samt (ii) cellulosa i tjocktarmen (0,5p). Processer och lokalisationer för full poäng. 2

3 6. Figuren nedan visar ett tvärsnitt från tunntarmen. Siffrorna anger olika strukturer i tunntarmen (myenteriskt plexus (Auerbach's plexus), cirkulär muskel, longitudinell muskel, submucosa, submucosal plexus (Meissner's plexus), serosa, muscularis mucosa, mucosa). Ange vilken siffra som motsvarar vilken struktur. (4 p) Svar: 1. serosa, 2. longitudinell muskel 3. myenteriskt plexus (Auerbach's plexus), 4. cirkulär muskel, 5. submucosa, 6. submucosal plexus (Meissner's plexus), 7. muscularis mucosa, 8. mucosa 3

4 Robert Kruses frågor (7-8), svara på separat papper 7. Postprandiellt (efter måltid) sker en successiv övergång från exogent glukos till endogena källor enligt figuren nedan A: Namnge de olika faserna (1-4) och glukosens ursprung (de 3 olika kurvorna) i figuren nedan. (2,5 p) B: Redogör för vilka organ/celler som prioriteras respektive inte prioriteras med avseende på glukos som energikälla vid de olika faserna. (2,5 p) C: Redogör för den effekt som insulin/glukagon ration har på levern, fettvävnad samt skelettmuskulatur under fas 1. (2,5 p) D: Redogör för den effekt som insulin/glukagon ration har på levern, fettvävnad samt skelettmuskulatur under fas 3. (2,5 p) Svar: A: Absorptiv fas, postabsorptiv fas, tidig svält och intermediär svält Exogent glukos Röd; Endogent glykogen Blå; Glukoneogenes - Svart B: Fas 1: Alla celler/organ kan ta del av den exogena glukosen under förutsättning att blodglukos överstiger glukostransportörers Km. Fas 2: De flesta celler/organ kan initialt ta del av glukosen. Leverns Glut 2 tar ej upp mer glukos och går därför över till FA och AA som energikällor för bl.a. glykogen nedbrytning. Muskler och fettväv går också successivt över från glukos till FA och AA. Fas 3: Lever, muskel och fettväv använder ej glukos utan använder ffa FA och AA för glukoneogenes. Fas 4: Endast CNS, röda blodkroppar samt njurmärg använder glukos som nu endast kommer från glukoneogenes. 4

5 C: Muskel: o Ökar glukosupptag via ökat uttryck av Glut 4. o Ökar glykogenes via ökat glycogensyntas o Minskar glykogenolys via minskat glycogenfosforylas o Ökar glykolys och acetyl-coa produktion via ökat PFK-1 och pyruvatdehydrogenas Fettvävnad: o Ökar glukosupptag via ökat uttryck av Glut 4. o Ökar triacylglycerol (TAG) syntes via ökat uttryck av lipoproteinlipas o Hämmar lipolys via HSL Lever: o Ökar glukosupptag via ökat uttryck av Glukokinas. o Ökar glykogenes via ökat glycogensyntas o Minskar glykogenolys via minskat glycogenfosforylas o Ökar glykolys och acetyl-coa produktion via ökat PFK-1 och pyruvatdehydrogenas o Ökar fettsyra (FA)-syntes via ökat uttryck av Acetyl-CoA karboxylas D: Generellt: Minskad insulin avlägsnar de effekter som beskrevs i svar på fråga C. Muskel: o Ökat glukagon har ingen specifik effekt på muskler. Det är avsaknad av insulin som motverkar de förändringar som beskrivs i svar på fråga C. Fettvävnad: o Glukagon ökar triacylglycerol (TAG) katabolism och frisättning av FA via ökad aktivitet av lipoproteinlipas. Dessutom är avsaknad av insulin en faktor som motverkar de förändringar som beskrivs i svar på fråga C. Lever: o Minskar glykogenes via minskat glycogensyntas o Ökar glykogenolys via ökat glycogenfosforylas o Minskar glykolys och acetyl-coa produktion via PFK-1 och pyruvatdehydrogenas 5

6 8. När fasta över natt bryts av en måltid sker en successiv övergång från endogena glukoskällor till exogent glukos. A: Beskriv hur exogent glukos initialt distribueras och tas upp av lever, fettväv och muskel under den absorptiva fasen. (2,5 p) B: Beskriv hur exogent glukos distribueras och tas upp av lever, muskel och fettväv efter den initiala fasen. (2,5 p) Svar: A: Initialt stiger blodglukoskoncentrationen sakta och då kommer inte leverns Glut 2 att aktiveras. Detta leder till att den exogena glukosen passerar genom levern för att tas upp perifert av celler med t.ex. Glut 1, 3 och 4 med ett lågt Km. En snabb insulin frisättning ger ökat uttryck av Glut 4 på muskler och fettväv. Muskler producerar till stor del laktat av denna glukos. Laktat tas upp av levern som använder det till glykogenes. B: Efter den initiala fasen stiger blodglukoskoncentrationen så pass mycket att leverns Glut 2 aktiveras. Glut 2 har ett högt Vmax och tar därmed snabbt upp stora mängder glukos och sänker därmed blodglukoskoncentrationen till normala nivåer. Lever, muskel och fettväv stimuleras av insulin att lagra glukos som glykogen och fettsyror (NEFA och TAG). 6

7 Katarina Perssons frågor (9-13), svara på separat papper Skriv figurtext till figuren ovan. Siffrorna i bilden (1-3) visar de nerver som ska beskrivas i texten. Din figurtext ska inkludera beskrivning av nedre urinvägarnas efferenta innervering, vilken neurotransmittor som respektive nerv frisätter samt vilken effekt som stimulering av respektive nerv ger på målorganen. Afferent innervering och miktionsreflexen ska inte beskrivas. (6 p) Svar: (1) Parasympaticus från ryggmärgssegmenten S2-S4 bidrar med efferenta nerver via n. pelvicus (1p). Parasympatiska efferenta nerverna överför impulser till detrusorn (blåsan) via acetylkolin vilket leder till kontraktion och blåstömning (1p). (2) Sympaticus från ryggmärgssegment T10-L2 bidrar med efferenta nerver via n. hypogastrikus (1p). Sympaticus frisätter noradrenalin som ger kontraktion av den glatta muskulaturen i blåshals och uretra (1p). (3) Den somatiska innervationen går via n. pudendalis (1p) till den tvärstrimmiga muskulaturen i uretra och bäckenbotten. Acetylkolin frisätts vilket kontraherar den tvärstrimmiga muskulaturen (1p). 7

8 10. De olika delarna av nefronet (proximala tubulus, distala tubulus, uppåtgående delen av Henles slynga, nedåtgående delen av Henles slynga, glomerulus och Bowmans kapsel) och samlingsröret har specialiserade funktioner. Nedan finns beskrivningar av olika funktioner och din uppgift är att ange vilken del som beskrivs. (samma del kan förekomma flera gånger och alla delar behöver inte förekomma). (4 p) a) I dessa två delar ökar ADH vattenpermeabiliteten: b) Här finns podocyterna: c) Här sker filtration av blodplasma: d) Här reabsorberas all glukos: e) Här reabsorberas cirka 70% av allt filtrerat natrium: f) Här regleras kroppens koncentration av kaliumjoner: g) Här reabsorberas cirka 20% av allt filtrerat natrium: Svar: a) distala tubulus och samlingsröret b) podocyterna ingår i Bowmans kapsel (glomerulus ger också poäng) c) glomerulus d) proximala tubulus e) proximala tubulus f) samlingsröret (distala tubulus ger också poäng) g) uppåtgående delen av Henles slynga 11. Din pappa ringer dig och berättar bekymrat att din faster Lisbeth fått diagnosen Conns syndrom. Han vill veta mer om sjukdomen och vilka symtom den ger. Du plockar fram dina läroböcker och läser att Conns syndrom är en ovanlig endokrin sjukdom som också kallas primär aldosteronism. Conns syndrom resulterar i överproduktion av hormonet aldosteron. a) Hur kommer de förhöjda nivåerna av aldosteron att påverka kroppens natrium- och kaliumbalans? Hur påverkas blodtrycket? (2 p) Svar: Det kommer att ske en retention av natrium (0.5p) och ökad sekretion av kalium (0.5p åtminstone initialt). Ökad bildning av aldosteron ger en ökad mängd natrium och vatten i blodet vilket resulterar i höjt blodtryck (1p). b) Beskriv de cellulära mekanismerna för hur aldosteron reglerar permeabiliteten för natriumoch kaliumjoner i sina målceller. (3 p) Svar: Aldosteron, som är ett steroidhormon, verkar på intracellulära receptorer och stimulerar proteinsyntes i målcellerna (1p). Aldosteron underlättar reabsorption av natriumjoner samt sekretion av kaliumjoner genom att stimulera produktion av natrium- och kaliumkanaler i det luminala/apikala membranet (1p) samt produktionen av Na/K-pumpar i det basolaterala membranet (1p). 8

9 c) Vilket är det aktiva hormon som under normala förhållanden stimulerar frisättningen av aldosteron från binjuren och från vilken del av binjuren sker frisättningen av aldosteron? (1 p) Svar: Angiotensin II är det aktiva hormonet (0.5p). Aldosteron frisätts från binjurebarken (0.5p). 12. Vid lågt blodtryck och vid högt blodtryck (inte alltför lågt eller högt) kommer GFR (Glomerular Filtration Rate) och RBF (Renal Blood Flow) att ligga på en stabil nivå tack vare njurarnas autoreglerande förmåga. a) Vad skulle kunna hända om inte njuren hade denna förmåga? (1 p) b) Vilka autoregleringsmekanismer känner du till? Beskriv dem. (3 p) Svar: a) I frånvaro av autoreglermekanismer skulle vätske- och elektrolytförlusterna bli väldigt stora vid blodtrycksökningar. Vid blodtryckssänkningar ansamling av vätska och elektrolyter/slaggprodukter. b) Autoregleringsmekanismerna är: Tubuloglomerulär feedback mekanism (0.5 p). Kopplar natriumklorid innehållet i plasma till resistens av afferent och efferent arteriole. De efferenta arteriolerna drar sig samman och de afferenta arteriolerna vidgas vid sjunkande blodtryck i njurartärerna. Tvärtom vid ökat blodtryck. 1. Minskat GFR och långsamt flöde ökar reabsorption av natrium och kloridjoner. Macula densa celler i tubulus känner av minskad jonkoncentration (0.5 p). 2. Minskad jonkoncentration leder till att renin frisätts och angiotensin II bildas. Angiotensin II kontraherar efferenta arterioler vilket bidrar till att öka glomerulärt tryck och GFR (0.5 p). 3. Det sker även en dilatation av afferent arteriole (mekanism oklar). Vilket i sin tur leder till en tryckökning i glomerulus och GFR ökar. Myogen autoreglering (0.5 p). Ökat tryck i afferent arterioler och ökat flöde leder till en sträckning av blodkärlen (0.5 p). Glatt muskulatur i blodkärlsväggen får som svar på sträckningen ett ökat inflöde av kalcium. Kalciuminflödet leder till att afferenta arterioler drar ihop sig. Då minskar blodtrycket och flödet och även GFR (0.5 p) 13. Vid en obehandlad diabetes typ 1 (insulinberoende) kan pga insulinbrist en ansamling av ketonkroppar ske, en sk diabetes ketoacidos, vilket är detsamma som en metabol acidos. Vilka är de kompensationsmekanismer som går igång i en sådan situation för att återställa ph? (4 p) Svar: Kompensationsmekanismer: Hyperventilation (0.5p) för att minskat PCO 2, (kolsyrabikarbonatbuffert) (0.5p). Renal kompensation (0.5p): väte utsöndras (0.5p) och buffras (0.5p) (kolsyra-bikarbonatbuffert, fosfatbuffert och ammoniakbuffert). Bikarbonat sparas (0.5p) genom nyproduktion då fosfatbuffertsystem och ammoniakbuffertsystem tillför ny bikarbonat (1p). 9

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012 Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-01-07 Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Värt att veta om vätskebalans

Värt att veta om vätskebalans Värt att veta om vätskebalans (För lösningar, se sidan 7) Flervalsfrågor 1. För kroppens vätskerum gäller: a Kroppsvätskan = ECV + ICV + Blodet b ECV = ISV + IVV c ICV = IS V+ IVV d ECV = ICV + IVV e ECV

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter 2013-12-05. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter 2013-12-05. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Duodenum och pancreas

Duodenum och pancreas Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,

Läs mer

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober 14 Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Input Fett Socker Protein Lagringsbar energiform Snabbt tillgänglig energiform Bygger

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011-06-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + akut och ambulansprogrammet

Läs mer

Institutionen för Laboratoriemedicin

Institutionen för Laboratoriemedicin Institutionen för Laboratoriemedicin VÄTTERNRUNDAN Skapat för Tandläkarutbildningen, Termin 1, Kemi av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av Åke Rökaeus 050908, Birgitta Agerberth 030903, Märit Karls

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB, Nefron = en funktionell enhet, en miljon nefron per njure

Läs mer

COX-hämmare och risk för akut njursvikt

COX-hämmare och risk för akut njursvikt COX-hämmare och risk för akut njursvikt - En jämförelse mellan coxiber, icke-selektiva NSAID och paracetamol Dylan Yousef Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp eller Apotekarprogrammet

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Matspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS

Diabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol

Läs mer

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen

2003-06-03. 24-hour Metabolism. Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003. Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen 2003-06-03 24-hour Metabolism Ett arbete i Biokemi kursen vt. 2003 Sofia Bertolino Annlouise Mickelsen Handledare: Tom Taylor Supervisor: Stefan Knight Inlämnat: Den 3 juni 2003 24-hour metabolism, Vad

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson

Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Lymfsystemet håller vårt blodtryck i balans och är kroppens viktigaste skydd mot infektioner Jennie Jansson Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi 2012 Institutionen för biologisk

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

Namn: Personnr: - texta

Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Hjärta och blodomlopp

Hjärta och blodomlopp Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén

Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret. Niklas Dahrén Olika kolhydrater och deras påverkan på blodsockret Niklas Dahrén Blodsocker= glukos ü Vårt blodsocker utgörs nästan enbart av sockerarten glukos. Det beror framförallt på a8 de komplexa kolhydrater vi

Läs mer

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK10 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa

Vad är stress? Olika saker stressar. Höga krav kan stressa Stress Att uppleva stress är en del av livet - alla blir stressade någon gång. Det händer i situationer som kräver något extra och kroppen brukar då få extra kraft och energi. Men om stressen pågår länge

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén

Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2. Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Niklas Dahrén Diabetes mellitus - typ 1 och typ 2 Diabetes mellitus typ 1 Ingen insulin- produk3on Högt blodsocker Diabetes mellitus typ 2 Insulin- resistens Låg insulin-

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 50p Cirkulation, 12p Gabriella Eliason Respiration,

Läs mer

Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015-01-16 Examinator: Maria Fernström Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Hyperglykemiska kriser. SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi

Hyperglykemiska kriser. SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi Hyperglykemiska kriser SVK 2016 Fredric Hedberg Specialist internmedicin, endokrinologi, diabetologi Hyperglykemiska kriser Skillnader typ1 och typ2 diabetes Klinik, symptom. Bakomliggande patogenes: typ1

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016 SLUTTENTAMEN del 1, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: DEL

Läs mer

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar)

Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Autonoma nervsystemet Efferent system för reglering av inre organs funktioner (glatt muskulatur, hjärtmuskulatur, körtlar) Svante Winberg Somatiska och viscerala motor system Autonoma nervsystemet Autonom

Läs mer

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. Högt blodtryck (hypertoni) är något av en folksjukdom. Man räknar med att ungefär

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. Omtentamen: Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Examinator: Maria Fernström Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen,

Läs mer

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide

Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Vad är NET? Att leva med en neuroendokrin tumör patientguide Denna broschyr har tagits fram i samarbete mellan NNTG (Nordic Neuroendochrine Tumor Group), CARPA och Carcinor med stöd av Novartis. Håll dig

Läs mer

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion.

Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. Diabetes typ 2 Kombination av genetiska och livsstilsfaktorer. Ökat behov av insulin. Under lång tid kan kroppen kompensera med en ökad insulinproduktion. När behovet av insulin överstiger kroppens produktionskapacitet

Läs mer

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5

Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN. Seminarieuppgifter i medicinsk kemi för tandläkarstuderande seminarium 4-5 HT09 Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) Tandläkarutbildningen, Termin 1, Människokroppens kemi. Skapat av Hans-Erik Claesson 020903 Modifierat av ÅRö 09 09 14, ÅRö+BiA 030903 VÄTTERNRUNDAN

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng Tema Neuro/Rörelse + Sinne/Psyke Skriftlig tentamen 29 november 2011 OBS!!! Besvara varje fråga på separat papper!!!! Tentamensfrågor Under sin kvällspromenad

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 (1009-1040): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance Dick Delbro Vt-11 27-1 Vätske och elektrolytbalansen samt syra-basbalansen är nära kopplade, och

Läs mer

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2

OBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10

Den virtuella katten. Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp. Namn på student 2009-09-10 Den virtuella katten Karlstads universitet Receptarieprogrammet Farmakologi 15 hp Namn på student 2009-09-10 Sammanfattning Syfte: Att undersöka vilken effekt ett antal farmakologiskt aktiva substanser

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering

Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Cellbiologi: Intracellulär sortering och cellsignalering Homira Behbahani 13/11 2009 Kl: 9-11a.m Homira.behbahani@ki.se Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS) 2 Elektron Mikroskopbild

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer