Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 120531 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel"

Transkript

1 Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK10 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel För att få respektive betyg krävs: G = 70% på respektive delmoment Allmänna anvisningar: Rättningstiden är som längst tre veckor OBS: Fullt poängavdrag vid felaktigt svar på flervalsfrågor! Lycka till! Ansvarig: Fredrik Ståhl Tele:

2 CIRKULATIONSSYSTEMET C1. Vad stämmer INTE om hjärtat? A) Retledningssystemet utgår från sinus-knutan. B) Retledningssystemet kan utgå från AV-knutan. C) Mitralisklaffen motsvaras av pulmonalisklaffen på höger sidan. D) Syresatt blod återförs till vänster förmak via lungvener. C2. Samtliga arteriella blodkärl.. A) har alltid en svag muskelaktivitet i kärlväggen vid viloläge. B) innehåller 2/3 av kroppens blodvolym. C) tar emot inflödet från lymfsystemet. D) saknar laminärt flöde. C3. Ett dilaterat arteriellt blodkärl.. A) minskar blodtrycket i artärena B) påverkar inte blodtrycket i artärena C) ökar blodtrycket i artärena D) ökar filtrationen i kapillären C4. Blodtrycket på vensidan är.. A) alltid större än på artärsidan B) alltid lika stort som på artärsidan. C) alltid mindre än på artärsidan D) ibland större än på artärsidan (vid fysiskt aktivitet) C5. Hjärtats slagvolym A) regleras primärt genom ökad hjärtfrekvens. B) är skillnaden mellan hjärtats fulla volym och EDV. C) ökar i takt med kraftigare andning och muskelrörelser. D) påverkar direkt det totala perifera motståndet C6. Blodtrycksreflexen innebär att.. A) Hjärtfrekvensen minskar B) Slagvolymen minskar C) Det venösa återflödet minskar D) TPM ökar C7. Hur påverkas det arteriella blodtrycket av (givet allt annat oförändrat): Ange ökar eller minskar,, 2p) a) Minskad sympatikusaktivitet... b) Minskad baroreceptoraktivitet... c) Minskad reninutsöndring från njuren... d) Minskad blodvolym... 2

3 C8. Blodkärlens diameter.. (flera alternativ kan vara rätt, 2p) A) är oberoende av det totala perifera motståndet. B) påverkas av fysisk aktivitet C) står under parasympatisk kontroll. D) blir mindre vid vila. E) är större på artärsidan än på vensidan. F) är sammanlagt störst i kapillären. C9. Ange det latinska namnet på markerade artärer: (2p) NJURAR NJ1. Vilken kraft gynnar filtration i glomerulus? A) Glomerulus osmotiska tryck B) Glomerulus diffusionstryck C) Glomerulus hydrostatiska tryck D) Glomerulus samlade saltinnehåll NJ2. Den färdiga urinens sammansättning.. A) skiljer sig inte nämnvärt från primärurinens sammansättning B) innehåller rikligt med aminosyror och glukos C) innehåller alltid en konstant mängd natrium D) kan innehålla högre halter av vissa ämnen än vad som filtrerats från primärurinen. 3

4 NJ3. Tubulusfunktionen innebär bland annat att.. A) elektorstatiska attraktion från Na återför Cl till blodet. B) sekretion av K ökar i distala tubuli. C) Na/K-pumpen medverkar till filtrationen i tubuluslumen. D) Na/K- pumpen pumpar Na, Cl och vatten tillbaka till blodet. NJ4. En ökad frisättning av Aldosteron.. A) kommer aktivera reabsorptionen av Kalium (K). B) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na). C) kommer aktivera reabsorptionen av Natrium (Na) och Kalium (K). D) kommer aktivera sekretionen av vätejoner (H). NJ5. Vid uttorkning kommer.. A) ADH medverka till att öka blodvolymen genom att effektivisera Na/Kpumpen i distala tubuli. B) ADH medverka till att öka blodvolymen genom att öka vattnets genomsläpplighet i samlingsrören. C) Henlys slynga effektivisera sin produktion av saltgradienten. D) Aldosteron att frisättas från binjuremärgen. NJ6. Levern är av betydelse för njurarnas funktion då den.. A) Omvandlar fettlösliga ämnen till gallsalter B) Omvandlar vattenlösliga ämnen till gallsalter C) Omvandlar fettlösliga ämnen till vattenlösliga D) Omvandlar vattenlösliga ämnen till fettlösliga NJ7. Följande substanser bidrar till njurarnas reabsorption i distala tubuli: (flera alternativ kan vara rätt 2p) A) Renin B) ADHD C) ADH D) ANP E) ADP F) Aldosteron G) Kortisol NJ8. Vad händer med följande variabler vid en sjukligt ökad insöndring av hormonet aldosteron (Ange ökar, minskar eller oförändrat, 2p) a) Na+-utsöndringen i urinen... b) Extracellulärvätskans volym... c) K+-utsöndringen i urinen... d) Plasmavolymen... 4

5 RESPIRATION R1. Vid lungventilationen.. A),under pausen mellan in och utandningen, är alveolartrycket samma som atmosfärstrycket. B),under inandningen, stiger alveolartrycket och är högre än atmosfärstrycket. C),under utandningen är alveolartrycket mindre än atmosfärstrycket. D) strömmar luft från ett lägre tryck till ett högre. R2. I blodet som kommer till lungorna.. A) är syrets partialtryck mindre och koldioxidens partialtryck större än i alveolarluften. B) är syrets och koldioxidens partialtryck lika stora som i alveolarluften. C) är syrets partialtryck större och koldioxidens mindre än i alveolarluften. D) är syrets partialtryck större än i blodet som går ut från lungorna. R3. Surfaktant i alveolerna har till uppgift att.. a) Minska ytspänningen b) Öka ytspänningen c) Bekämpa främmande partiklar en del i vårt ospecifika immunförsvar d) Transportera syrgas R4. På tal om lungornas volym menar man med vitalkapacitet.. a) summan av tidalvolymen och den exspiratoriska reservvolymen. b) summan av tidalvolymen och inandningsvolymen. c) motsatsen till dead space. d) summan av tidalvolymen och den exspiratoriska och inspiratorisk reservvolymen R5. Kurvan som beskriver förhållandet mellan hemoglobinets syremättnad (y-axeln) och partialtrycket för syrgas (x-axeln) är S-formad. Det betyder att.. a) hemoglobinets syremättnad är direkt proportionell till syrets partialtryck. b) hemoglobinets bindningskapacitet är förbrukad redan i början av kurvan. c) hemoglobinets syremättnad är omvänt proportionell till syrets partialtryck d) vid kurvans slut har förändringar i syrets partialtryck bara en liten inverkan på hemoglobinets syremättnad. R6. Den viktigaste faktor som styr motståndet i andningsvägarna är.. a) Luftvägens radie b) Längden på luftvägarna c) Luftens viskositet d) Temperaturen på luften R7. Antag att andningsfrekvens är 12 andetag per minut, tidalvolymen 450 ml och dead space 150 ml. Hur stor blir då: (2p) a) andningsminutvolymen?... ml b) den alveolära ventilationen per minut?... ml 5

6 R8. Om Du andas på det viset får Du snart en respiratorisk alkalos, säger Du till din kamrat. (2p) a. Beskriv hur kamraten då andas - fort eller långsamt?... b. Vad kommer att hända med kamratens ph - ökar eller minskar?... pco2 i blodet - ökar eller minskar?... R9. Placera in följande strukturer på bilden. Larynx, pharynx, esophagus, trachea, bronker, näsmusslor, örontrumpetens mynning, epiglottis (2p). MATSPJÄLKNING M1. Stora omentet är A) ett annat namn för tjocktarmen (colon) B) ett veck i bukhinnan avsett för lagring av fett C) ett veck i tarmen vid tunntarmens övergång till colon D) den utvidgning som föregår blindtarmens maskformiga bihang M2. I saliven finns INTE... A) lysozym. B) mucin. C) pepsin. D) amylas. 6

7 M3. Parietalcellerna i magsäcken utsöndrar.. A) mucin och bikarbonat. B) saltsyra och intrinsic factor. C) pepsinogen och saltsyra. D) pepsinogen och intrinsic factor. M4. Intrinsic factor ar viktig för kroppens upptag av.. A) kalcium. B) riboflavin. C) vitamin B 12. D) järn. M5 Bukspottet som utsöndras från pancreas innehåller INTE.. A) amylas B) Lipas C) Gallsalter D) Bikarbonat M6. Vad stämmer INTE om levern? A) Här bildas gallsalter av kolesterol. B) Här bildas lipoproteiner som HDL. C) Här renas blodet från giftiga ämnen. D) Portådern (vena porta) för blodet från levern. M7. Frisättning av glucagon är ett exempel på en.. (0.5p) A) exokrin utsöndring B) endokrin utsöndring M8. CCK.. (flera alternativ kan vara rätt 2p) A) stimulerar frisättning av bikarbonat från pancreas. B) frisätts vid ökad halt vätejoner i duodenum (sänkt ph). C) stimulerar tömning av gallblåsan. D) frisätts vid ansamlig av bl a peptider i duodenum. E) stimulerar ökning av salivfrisättning. F) stimulerar frisättning av pancreasenzymer till duodenum M9. I absorptionsfasen.. (flera alternativ kan vara rätt 2p) A) stimuleras bildning av glykogen i levern. B) bryts fett ner till triglycerider. C) bildas ny glukos av bl a aminosyror (glukoneogenes). D) lagras fett som triglycerider i fettvävnad. E) utnyttjas glukos som energikälla i fletalet vävnader. F) stimuleras proteinbyggnad (anabol fas). G) frisätter levern glukos för att höja blodsockret. M10 När chymus (maten) kommit ned i duodenum bildas ett antal enzymer i pancreas och förs med bukspotten till duodenum. Ange nedan vad dessa enzymer heter och vilket näringsämne (protein, kolhydrater och fett) de spjälkar. (1.5 p) Näringsämne: Spjälkas av enzymet: Kolhydrater... Fett... Protein... 7

8 CELLMETABOLISM CM1. Vad stämmer INTE om ATP? A) Bildas från ADP och P. B) Ingår som en del i DNA (efter förlust av fosfatgrupper). C) Är en aminosyra. D) Står för större delen av energiöverföringen i cellerna. CM2. I mitokondrierna sker.. A) Glykolys och Oxidativ fosforylering B) Glykolys och Citronsyracykel C) Citronsyracykel och Oxidativ fosforylering D) Ingen av ovan beskrivna kombinationer CM3. Vad blir slutprodukten av glykolysen om tillräckligt med syre finns i en cell? A) pyrodruvsyra B) mjölksyra C) acetyl-coa D) citronsyra CM4. Vad händer under citronsyracykeln? A) Pyrodruvsyra bildas. B) Koldioxid bildas och väteatomer binds till Vitamin B 3 (NAD) C) Glukos bildas D) Acetyl-coA bildas CM5. Fettsyror kan brytas ned i citronsyracyklen om de först omvandlas till: A) vatten B) glukos C) acetyl-coa D) Vitamin B 3 (NADH 2 ) CM6. Oxidativa fosforyleringen innebär bland annat att.. A) pyrodruvsyra ombildas till acetyl-coenzym A varvid ATP bildas. B) glukos omvandlas till till pyrodruvsyra varvid ATP bildas. C) syre och väte ombildas till vatten varvid ATP bildas. D) acetyl-coenzym A binder till oxalättiksyra varvid ATP kommer att bildas. CM7. Följande substanser ingår i den oxidativa fosforyleringen: (flera alternativ kan vara rätt, 2p) A) ADP B) Pyrodruvsyra C) Acetyl-Coenzym D) Vitamin B 3 (NADH 2 ) E) Oxalättiksyra F) Syre G) Fosfat CM8. Syre krävs för att vi i cellmetabolismen ska kunna: (flera alternativ kan vara rätt, 2p) A) bilda ATP B) bilda CO 2 C) bilda H 2 O D) bilda Pyrodruvsyra E) bilda Mjölksyra F) bilda Vitamin B 3 (NADH 2 ) G) utnyttja acetyl-coa 8

9 FORTPLANTNING F1. Meiosen syftar till att A) Ersätta skadad vävnad i äggstockarna B) Ersätta skadad vävnad i testiklarna C) Ersätta skadad vävnad i äggstockarna och testiklarna D) Bilda könsceller F2. Menstruationscyklen avslutas därför att A) nya ägg mognar i äggstockarna. B) Corpus Luteum slutar tillverka FSH C) Corpus Luteum får ingen fortsatt stimuli av FSH D) Östrogen får nivåerna av hämmande LH att stiga F3. Vid början av menstruationscykeln har östrogen.. A) en hämmande effekt på hcg B) en hämmande effekt på endometriets tillväxt C) en hämmande effekt på GnRH D) en hämmande effekt på progesteron F4. Om en genetisk sjukdom är mer vanligt förekommande hos män än hos kvinnor beror detta sannolikt på att genen som påverkar denna sjukdom.. A) är muterad B) ligger på en vanlig kromosom C) ligger på Y-kromosomen D) ligger på X-kromosomen F5. Vilken typ av mutation uppstår oftast i spermier? A) Förändrat antal kromosomer B) Förändrat antal proteiner C) Förändrat antal ribosomer D) Små förändringar i generna F6. Varför är både Downs syndrom och tidiga spontanaborter vanligare hos äldre kvinnor? A) På grund av att oocyter nybildas i mindre utsträckning. B) På grund av att fäderna ofta är äldre. C) På grund av att kromosomerna snedfördelas i meiosen. D) På grund av att DNA:t muteras genom längre tids påverkan av mutagen. F7. Blödarsjuka orsakas av en recessiv gen på X-kromosomen. En frisk kvinna (ej blödarsjuk) men med anlag blödarsjuka som skaffar barn med en man som inte är blödarsjuk får.. A) inga blödarsjuka barn B) 10% blödarsjuka barn C) 50% blödarsjuka barn D) 50% blödarsjuka pojkar F8. Huntingtons chorea (Hc) beror på en dominant verkande mutation i en enda gen. Sjukdomen debuterar först vid års ålder. Två unga föräldrar är till synes helt friska men Huntingtons chorea finns i pappans familj. Riskerar dessa föräldrar att få ett barn med samma sjukdom? A) Ja, om mamman också är bärare av en dominant Hc gen. B) Ja, om mamman också är bärare av en recessiv Hc gen. C) Ja om pappan är bärare av en dominant Hc gen. D) Nej! 9

10 F9. Genen för Brun ögonfärg (B) dominerar över blå (b) och ligger inte på X- kromosomen. En människa som har bruna ögon kan ha följande genuppsättning(ar): (flera alternativ kan vara rätt 2p) A) BB B) Bb C) bb D) By E) by F) BX G) bx 10

11 TENTAMEN A (Frivllig del) (svara på baksidan eller löst papper) CELL VÄVNAD OCH PROTEIN CVP1. Beskriv hur proteinsyntesen tillgår där översättning av DNA-kod till protein sker. (3p) CVP2. Vad består en kromosom av och vad händer med en kromosom under en mitotisk celldelning? (3p) CVP3. Para ihop nedanstående (dra gärna streck emellan) (3p) Överhuden fibrös bindväv rik på vävnadsvätska Underhud flerskiktat plattepitel saknar blodkärl Läderhud lucker fibrös bindväv viktig för temperaturreglering CVP4. Beskriv hur hyalint brosk är uppbyggt. (3p) RÖRELSEAPPARATEN I RI1. Vad är en motorisk enhet? (2p) RI2. Vad gör att muskeln förkortas när det sker en kontraktion? (2p) RI3. Vad är en synovialled? (2p) RI4. Beskriv nervimpulsens koppling till mekaniskt svar i tvärstrimmig muskulatur. (4p) 11

12 RÖRELSEAPPARATEN II RII1. Lös följande beniga korsord (6p): EclipseCrossword.com Vågrätt 3. Namn på den översta kotan 5. En krökning på ryggraden med konvexiteten riktad bakåt 6. Trochanter major sitter på detta ben 7. Sternum, costae, manubrium sterni, processus xiphoideus och corpus sterni är alla förknippade med denna latinska benämning på en del av kroppen 9. Den svenska benämningen på en del av bäckenet. Utgörs av tarmbenet, sittbenet och blygdbenet. 10. Skenbenet på latin 11. Radius och ulna ledar proximalt mot detta ben 12. Hjässben, pannben, och tinningben ingår som en del i denna struktur. Lodrätt 1. Binder samman kotkropparna och fungerar som en fjädring 2. Det latinska ordet är columna och består av många små ben. 4. Den svenska benämningen på den del av lårbenet. En vanligt ställe för frakturer, speciellt äldre damer med osteoporos. 8. Vadbenet på latin 12

13 RII2 Ange det latinska namnet på markerade muskler nedan. (5p) RII3. Rita en lumbalkota och ange läget för följande delar: kotkropp, mellankotskiva, kotkanal, taggutskott. 13

14 TENTAMEN B (frivillig del) (svara på baksidan eller löst papper) CELL VATTEN OCH ELEKTROLYTER CVE1. Osmolaliteten inuti en cell är densamma som utanför cellen. Vad händer med cellen om denna utsätts för en hyperton respektive hypoton lösning och vad är orsaken till de förändringar man då kan iakta? (3p) CVE2. Varför är cellmembranet genomsläppligt för fettlösliga molekyler men inte vattenlösliga molekyler? (2p) CVE3. Na/K-pumpen är nödvändig för att en cell ska få en vilomembranpotential. Förklara varför det är så. (4p) CVE4. Vad är skillnaden mellan aktiv och passiv transport över ett cellmembran. Exemplifiera. (3p) NERVSYSTEMET N1. Förklara hur en aktionspotential uppkommer i en nervcell samt hur den kan motverkas av hyperpolarisering. (4p) N2. Vilka viktiga funktioner styrs av hypothalamus? (3p) N3. Varför drabbas ofta talförmågan eller talförståelsen (s k afasi) när man får en skada (t ex stroke) i vänster hjärnhemisfär. Förklara! (2p) N4. Redogör för hjärnbarkens (cortex) funktioner? Beskriv också var centrum för upplevelsen av sensoriska stimuli är beläget. (4p) N5. Beskriv vad som kan orsaka en böjreflex och hur nervimpulserna fortplantas. (3p) 14

15 SINNENA S1. Hur kan vi uppfatta så tiotusentals olika dofter trots att vi bara har några hundra olika doftreceptorer? (3p) S2. Redogör för de olika typer av sinnesceller som finns i ögat, hur de reagerar på ljus samt hur dessa sinnesceller är organiserade på näthinnan? (3 p) S3. Redogör för hur hörselsinnet fugerar. (3p) S4. Varför upplever vi rotation åt motsatt håll när vi kliver av en karusell? (3p) ENDOKRINOLOGI E1. Vad är det som reglerar bisköldkörtlarnas insöndring av parathormon (PTH)? Vilka effekter har PTH? (3p) E2. Ge exempel på två hormoner som frisätts från binjurebarken och redogör för dess verkan i kroppen! (3p) E3. Ge tre exempel på funktioner som påverkjas av thyroideahormon. (3p) E4. På vilket sätt styr adenohypofysen andra körtlar? Förklara och ge två exempel. (4p) E5. Förklara varför på vilket sätt det endokrina systemet är intimt förknippat med nervsystemet. Exemplifiera! (3p) 15

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 SSK15 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150116 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Humanbiologi del C MHU011 Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 150605 Tid: Hjälpmedel:

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta C MHU01A SSK09 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 16 01-12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid:

Ladokkod: Tentamen ges för: Gsjuk15v. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta A Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI

EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ÖREBRO UNIVERSITET Hälsoakademin Idrott A, MSR, ht-10 Idrottsfysiologi EXAMINATION I IDROTTSFYSIOLOGI ht-10 (101122) Examinationen består av 13 frågor, några med tillhörande följdfrågor. Tänk på att följdfrågorna

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA

MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/

Läs mer

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik

LPP Nervsystemet, hormoner och genetik LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, vt12 Tema Respiration/Cirkulation Skriftlig tentamen 13 mars 2012 OBS! Varje fråga besvaras på separat papper! 1. Anders (70) känner sig under en promenad

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION

Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns. Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION Ht 12 Mälarhöjdens skola Joakim Gräns Den fantastiska kroppen Arbetshäfte 1: KONDITION FYSIOLOGI/TRÄNINGSLÄRA Vi har fyra fysiska kvaliteter: 1. Uthållighet (Kondition) 2. Styrka 3. Rörlighet 4. Koordination

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed)

Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) Organsystemens struktur och funktion Deltentamen II kompletteringskursen (Biomed) 2010-12-16 Östra paviljongen, sal 6 Kl. 13.00-17.00 Medicinska fakulteten - Umeå Universitet Namn:... OBS! Skriv ditt kodnummer

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på

Fråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium

C Kol H Väte. O Syre. N Kväve P Fosfor. Ca Kalcium O Syre C Kol H Väte N Kväve P Fosfor Ca Kalcium Grundämnen som utgör ca 98 % av kroppsvikten Dessa grundämnen bygger i sin tur upp molekylerna i vår kropp Kroppen är uppbyggd av samma beståndsdelar av

Läs mer

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng)

c. Om man andas ut maximalt, är då lungorna helt tömda på luft? Motivera ditt svar! (1 poäng) 1. Nisse (62) har rökt sedan han var i tonåren, och inte så lite: upp till 20 cigaretter per dag. På sistone har han börjat märka att han blir ansträngd när han är ute och går, och att han har svårt att

Läs mer

Kondition uthållighet

Kondition uthållighet Kondition uthållighet Kondition eller uthållighet, är förmågan att arbeta hårt under lång tid med tillgång på syre. Kroppen kan tillverka energi dels med hjälp av syre (aerobt) och då talar man om förbränning,

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna):

Träningslära Kondition. Vad påverkar prestationen? Energiprocesser. Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Träningslära Kondition Vad påverkar prestationen? Fem fysiska faktorer som påverkar prestationen (de går mao att träna): Uthållighet (hur länge) Styrka (hur mkt kraft) Koordination (samspel) Snabbhet (kraft/tidsenhet)

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-01-07 Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad

Energiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida

Läs mer

Värt att veta om vätskebalans

Värt att veta om vätskebalans Värt att veta om vätskebalans (För lösningar, se sidan 7) Flervalsfrågor 1. För kroppens vätskerum gäller: a Kroppsvätskan = ECV + ICV + Blodet b ECV = ISV + IVV c ICV = IS V+ IVV d ECV = ICV + IVV e ECV

Läs mer

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h

Tentamen. Kurskod: MC1004. Medicin A, Molekylär cellbiologi. Kursansvarig: Christina Karlsson. Datum 130814 Skrivtid 4h Tentamen Medicin A, Molekylär cellbiologi Kurskod: MC1004 Kursansvarig: Christina Karlsson Datum 130814 Skrivtid 4h Totalpoäng: 86p Poängfördelning Johanna Sundin (fråga 1 8): 18p Ignacio Rangel (fråga

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 23 (s. 825-873): Respiration Dick Delbro Vt-11 Respirationssystemets funktioner 1. Stor yta för gasutbytet. 2. Transportväg för luften. 3.

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta B Gsjuk15v 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 15-04 -29 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112

FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Genetik en sammanfattning

Genetik en sammanfattning Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSF11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSF11 Människan: biologi och hälsa 29 februari 1 mars 2016 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner,

Läs mer

GENETIK - Läran om arvet

GENETIK - Läran om arvet GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv?

må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Viktiga faktorer för att du ska må bra. Trygghet Kärlek Vänner Mat Rörelse Sova Vilka kan du påverka själv? Ingen behöver svälta i Sverige Undernäring = Felnäring = För lite mat Felaktigt sammansatt Antalet

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08

Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 Klinisk medicin somatisk ohälsa och sjukdom Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: Tentamen ges för: SSK 08 7,5 högskolepoäng Kod: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 12 02 24 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.

Anonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter. TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN III, 24 november 2015

MÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN III, 24 november 2015 Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: Hjärtat Daniel Andersson

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Genetik, Gen-etik och Genteknik

Genetik, Gen-etik och Genteknik Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar 9/26/2013. RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Cellen och vävnader RSJD11 Människokroppen: Anatomi, fysiologi, mikrobiologi och farmakologi I Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar;

Läs mer

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar

Lycka till! Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin. Kurskod: MC1010. Kursansvarig: Eva Funk. Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Kursens namn : Medicin A, Introduktion till medicin Kurskod: MC1010 Kursansvarig: Eva Funk Datum: 091105 Skrivtid 4 timmar Totalpoäng: 75 poäng Poängfördelning: Jessica Johansson Bengt Löfstrand Marianne

Läs mer

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Humanbiologi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tenta C MHU01A SSK11 15 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 07-12-12 Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Endokrina organ. Håkan Karlsson

Endokrina organ. Håkan Karlsson Endokrina organ Håkan Karlsson Endokrina organ producerar hormoner Inga utförsgångar (jämför med exokrina organ) Hormonerna utsöndras direkt till blodet eller extracellulärvätskan Specifika receptorer

Läs mer

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!

1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur! Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng

Läs mer

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2

tentamen TT061A Af 11, Arle11, Log11, By11, Pu11, Bt2, Htep2, En2, HTByp11, Process2 Miljökunskap och miljöskydd Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: fre 13 april 2012 Tid: 14.00-18.00 Hjälpmedel: svenskt-engelsk/engelskt-svenskt

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

Musklernas uppbyggnad

Musklernas uppbyggnad Musklernas uppbyggnad Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Cellernas storlekar SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider och kolhydrater

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257,

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: Metabolism: , , ,257, Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken Enzymer: 223-230 Metabolism: 230-232, 243-249,252-253,257,259-261 Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande) Katabola

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring.

Molybden (Mb) Brist på molybden kan resultera i strupcancer, karies, impotens och depression, trötthet och förvirring. Molybden (Mb) Molybden (Mb) Molybden är ett essentiellt spårämne och en viktig del i det enzym som svarar för upptag av järn i kroppen. Molybden upptas av tarmen för vidare transport till blodet. Ämnet

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten

ATP. Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Konditionsträning Korsbryggecykeln ATP Adenosin-Tri-Phosfat Utgör cellernas omedelbara bränsle Kroppens ATP-förråd: 80-100 g Dygnsbehov: ~75 % av kroppsvikten Energi Energi från födoämnen lagras i cellerna

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret.

Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Övningstentamen i Biologi 2, Basåret. Cellbiologi (15p) 1. Ge 4 kortfattade exempel på vad proteiner kan ha för funktioner i kroppen. (2p) Svar: De kan ha funktioner som: Struktur- cellmembran, kollagen

Läs mer

Cellens metabolism (ämnesomsättning)

Cellens metabolism (ämnesomsättning) Cellens metabolism (ämnesomsättning) Kap8 Sidor i boken: Enzymer: s223-230 Metabolism: s230-232, 243-261 (prio pdf) samf. s264, (262-263) Cellens ämnesomsättning (metabolism) Anabola reaktioner (uppbyggande)

Läs mer

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016

MÄNNISKANS FYSIOLOGI ht 2016 SLUTTENTAMEN del 1, 2 december 2016 SLUTTENTAMEN del 1, Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: DEL

Läs mer

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT 2012. METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) BASÅRET KEMI B BIOKEMI METABOLISM 224-249 (sid. 192-219) Glukos har en central roll i metabolismen ett universalt bränsle för många olika organismer Protein Många vävnader är nästan helt beroende av glukos

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

Akut hjälp vid personskada.

Akut hjälp vid personskada. Akut hjälp vid personskada. Inläsningsuppgift inför instruktörsfortbildning våren 2007 CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Marianne Danell-Kindberg 1 (8) Akut hjälp vid personskador. -En kort teoretisk översikt- Andningsapparaten

Läs mer

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004.

Den Anaeroba kapaciteten har betydelse i t.ex. medeldistanslöpning (800 3000 meter) Michalsik & Bangsbo, 2004. Precis som när man frigör energi via de aeroba systemen, så skiljer man mellan två begrepp vid anaerob energifrigörelse. Dessa två begrepp är anaerob effekt och anaerob kapacitet, och tillsammans så bestämmer

Läs mer

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet

TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet TENTAMEN FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112, receptarieprogrammet Datum: 100927 Lokal: Polacksbacken Skrivtid: 9.00-13.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 29 Anvisningar: Max. poäng: 55 Börja med

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Cellen och vävnader. Innehåll. Kursmål SJSE11 Människan: biologi och hälsa Cellen och vävnader SJSE11 Människan: biologi och hälsa 23 24 februari 2015 Annelie Augustinsson Innehåll Cellens utvecklig och utseende samt vävnader Cellkontakter Cellens beståndsdelar; proteiner, lipider

Läs mer

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv.

Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Fysisk aktivitet Fördelar med fysisk aktivitet, hur ofta osv. Regelbunden fysisk aktivitet förbättrar hälsan och minskar risken för att drabbas av olika välfärdssjukdomar som bland annat hjärtinfarkt,

Läs mer

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler?

Metabolism och energi. Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Metabolism och energi Hur utvinner cellen energi från sin omgivning? Hur syntetiserar cellen de byggstenar som bygger upp dess makromolekyler? Intermediär metabolism Escherichia coli som exempel Fler än

Läs mer

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott

Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Behandling av osteoporos (benskörhet) för att förebygga benbrott Sammanfattning Osteoporos kännetecknas av att skelettet blir skört och att skador i form av sprickor och brott (frakturer) lättare uppkommer.

Läs mer

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén

Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)

Läs mer

Sammanfattning - celler och hud

Sammanfattning - celler och hud Sammanfattning - celler och hud Celler Allt som lever byggs upp av pyttesmå delar. Dessa delar kallas för celler. (Ordet cell betyder litet rum.). En människa är uppbyggd av flera olika slags cellarter.

Läs mer

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.

Totalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta. EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer