Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)"

Transkript

1 Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om proteiner, ägg och keso. Du undrar hur hennes magtarmkanal klarar att hantera den proteinrika födan. Och bildas det inte en massa ammoniak vid nedbrytning av proteiner. a) Beskriv var i kroppen proteiner bryts ned och vilka enzymer som är involverade. (3 p) b) Vilken transportmekanism styr aminosyrornas absorption från tarmepitelceller till blodet? (1 p) c) Hur oskadliggör kroppen ammoniak? (1,5 p) d) Beskriv hur frisättningen av hormonet CCK regleras och vilken roll CCK har i magtarmkanalen? (4 p) e) Hur förhindras autodigestion dvs sönderdelning av vävnader eller organ av kroppsegna proteolytiska enzymer? (1 p) Svarsförslag: a) pepsin/magsäcken, trypsin/tolvfingertarmen, peptidaser/ inne i tarmepitelet (3 p) b) passiv diffusion från tarmepitel till blodet, (faciliterad diffusion, sekundär faciliterad transport) (1 p) c) omvandlas till urea i levern och utsöndras sen via urinen (1,5 p). d) CCK frisätts från celler i duodenum när magsäcksinnehållet kommer dit. CCK hämmar magsäckens motorik och sekretion, CCK stimulerar även enzymfrisättning från pankreas samt tömning av gallblåsan (4 p). e) proteaser packas i zymogena granula där enzymerna är inaktiva, (pro-enzymer som aktiveras) (1 p). 2. För att möjliggöra digestion och absorption av födan behövs olika former av rörelser i magtarmkanalen. Samverkan mellan muskelceller och nerver samt olika reflexer är centralt. a) I tarmens eget nervsystem, det enteriska nervsystemet, finns två nervplexa. Vad heter dessa plexa och vilken funktion har de? (2 p) b) Beskriv den peristaltiska reflexen. (3 p) c) Nämn två av tjocktarmens funktioner. (1p) d) Tömning av tarminnehåll (defekationsreflexen) och tömning av urinblåsan (miktionsreflexen) uppvisar stora likheter. Redogör för dessa likheter. (3 p)

2 Svarsförslag: a) Plexus submucosus (Meissners plexus); kontrollerar framförallt sekretion, blodflöde och immunapparaten. Plexus myentericus (Auerbachs plexus); kontrollerar framförallt den glatta muskulaturen (= motiliteten) (2 p) b) När tarmen töjs ut av inkommande bolus, uppstår en kontraktion av glatt muskulatur uppströms om bolus samtidigt som en relaxation sker nedströms om bolus. Längsgående glatt muskulatur aktiveras också och bolus förs framåt (3 p). c) 1. Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon. 2. Lagra avföring (i rektum), och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt. 3. Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin. (1 p) d) 1. Distension av tarm- och blåsvägg (fyllnadstrycket) gör oss via afferenta nerver medvetna om behovet att tömma tarmen/blåsan. 2. Båda reflexerna aktiveras via parasympatiska nervsystemet. 3. Vi kan viljemässigt styra den yttre tvärstrimmiga sfinktermuskulaturen i anus och uretra för att fördröja tömningen. (3 p)

3 3. Nedan visas två bilder från ett histologiskt snitt av magens fundusdel. Olika histologiska färgningar är använda för att illustrera olika lager respektive celltyper. I den vänstra bilden skall två lager namnges (A respektive B). I den högra bilden skall de celltyper namnges som finns på respektive nivå (A-C) i denna del av magsäcken. (2,5 p) Svarsförslag: Vänster bild: A=mucosa, B=muscularis (externa) (1 p) Höger bild: A=chief celler (huvudceller), B=parietalceller, C=ytceller, slemceller, cylinderepitel, (neck/halsceller) (1,5 p)

4 4 A. Svarsmall: Nedanstående figurer i grova drag. (3 p) Exogent glukos Förståelse att exogent glukos saknas postabsorptivt och att det stiger hastigt och markant vid måltid för att klinga av efter 2-3 timmar. Endogent frisatt glukos Förståelse att endogent frisatt glukos ligger högt postabsorptivt och under fasta samt att det sjunker i motsvarande grad som exogent ökar vid måltid för att åter stiga efter 2-3 timmar till en baseline som förser kroppen med glukos. Nyttjande av glukos Förståelse att kroppens nyttjande av glukos ligger konstant postabsorptivt och under fasta samt att det markant ökar i motsvarande grad som exogent ökar vid måltid då kroppen ställs om för att nyttja tillgängligt glukos istället för fett och aminosyror. 4 B. Svarsmall: (2 p) Förståelse att GLUT2 har ett mycket högre Km än andra GLUT vilket leder till att den aktiveras vid höga glukosnivåer samt att den är insulinoberoende. Förståelse att den är väl anpassad till levern då levern i sig inte ska ta upp och använda glukos som frisätts endogent postabsorptivt, men vid måltid ska den aktiveras för att återställa glukoshomeostas och lagra glukos. Pankreas insulinfrisättning styrs av dess glukosmetabolism och genom att den har GLUT2 kommer glukosmetabolismen i β-celler inte aktiveras förrän höga nivåer av glukos finns tillgängligt och därmed endast då frisätta insulin. 4C. Svarsmall: (2 p) Förståelse att både adrenalin och kortisol frisätts vid stressrespons och har liknande och förstärkande effekt på glukagon och inhiberande effekt på insulin. Generell inhiberande effekt på lagring av glukos, AA och fett. Adrenalin ökar glykogenolys, ökar glukoneogens samt ökar mobilisering av lagrat fett. Kortisol har samma effekter men ökar även muskelproteolys för att frisätta AA till glukoneogenesen.

5 5. Generellt för svarsmall: Förståelse att varken CNS, RBC eller njurmärg har förmågan att direkt använda varken aminosyror eller triacylglycerider som energikällor oavsett om det är under absorptiv fas eller fasta. A. Svarsmall: (1,5 p) ffa grenade AA Levern tar vad den behöver. Resten passerar levern. ffa grenade AA B Svarsmall: (1,5 p) Endast skelettmuskulatur frisätter AA, ffa alanin och glutamin som transporteras till livern

6 C Svarsmall: (1,5 p) Muskulatur har också ett stort upptag Kylomikronrester når därefter levern Fett når fettväv och muskulatur innan det når levern D. Svarsmall (1,5 p) Muskulatur går till stor del över till att förbränna fett och har stort upptag Levern förbränner främst AA men även fett

7 6 Svarsmall: (6 p) 1. Fettvävnads upptag av fria fettsyror Insulin ökar upptaget av fria fettsyror och dess syntes till triacylglycerid Glukagon har ingen effekt, det är ffa frånvaron av insulin som minskar upptaget 2. Fettvävnads frisättning av fria fettsyror Insulin hämmar genom hämning av hormonkänsligt lipas Glukagon har viss effekt, men det är ffa genom frånvaro av insulin som minskar hämningen av hormonkänsligt lipas 3. Leverns glykogen Insulin ökar glykogenes och hämmar glykogenolys Glukagon minskar glykogenes och ökar glykogenolys 4. Leverns glukoneogenes Insulin hämmar glukoneogenes för att spara aminosyror Glukagon stimulerar glukoneogenes 5. Skelettmuskelns glykogen Insulin stimulerar upplagring av muskelglykogen och minskar dess glykogenolys. Glukagon-receptorer saknas och har därför ingen effekt 6. Skelettmuskelns glukosupptag Insulin stimulerar GLUT4-medierat glukosupptag Glukagon-receptorer saknas och har därför ingen effekt 7

8 7. Njuren består av ett stort antal funktionella enheter som benämns nefron. Den färdiga urinen förs från njurbäckenet, via uretären (urinledaren) till urinblåsan. a) Njuren har två olika typerna av nefron. Beskriv deras lokalisation och funktion. (2 p) b) Beskriv uretärens histologi och dess funktion. (2 p) c) Vad ger urinen dess färg? (1 p) d) Vad är allantois, och vad händer normalt med denna struktur under embryonalutvecklingen? (2 p) Svarsförslag: a) cortikala nefron: glomerulus ligger ytligt i cortex och tubuli ligger i medullans ytliga delar, funktion filtration och reglering, juxtamedullära nefron: glomeruli ligger i djupare del av cortex och lång tubuli når djupt ner i medullan, funktion att medverka vid koncentration av urinen. (2 p) b) Lumen är starkt veckad med en mukosa bestående av övergångsepitel och lamina propria. Muscularislagret är både longitudinellt och cirkulärt arrangerat. Urinledarna för urinen genom peristaltiska kontraktionsvågor till blåsan. (2 p) c) Röda blodkroppar bryts ned och hemoglobinet omvandlas till gul-gulbrunt bilirubin, urobilin. (1 p) d) Allantois är förbindelsen mellan urinblåsan och naveln (hos människan saknar denna struktur normalt betydelse). Den omvandlas till ett ligament, tillbakabildas (lig. umbilicale medianum). (2 p) 8

9 8. Vad är ADH? Hej, Min lillasyster har diabetes insipidus och jag har läst att denna sjukdom beror på brist på ett hormon som heter antidiuretiskt hormon. Jag skulle vilja ha all information jag kan få om detta hormon. // Tintin a) Beskriv vad brist på ADH får för konsekvenser. (2 p) b) Hur verkar ADH på cellnivå och i vilken del av nefronet utövar ADH sin huvudsakliga effekt. (2 p) c) Var bildas ADH och varifrån frisätts det? (1 p) d) Vad stimulerar till frisättning av ADH? (2 p) e) ADH tillhör gruppen peptidhormoner. Vilka andra kategorier av hormoner finns? Beskriv hur endokrin signalering skiljer sig från nervsignalering? (2 p) Svarsförslag: a) Brist på ADH kommer att innebära att kroppen producerar stora mängder hypoosmotisk urin och även ökad törst. (2 p) b) ADH binder till (vasopressin) receptorer i framför allt samlingsrören vilket stimulerar till bildning/öppning av vattenkanaler (aquaporiner) och en ökad permeabilitet för vatten (2 p). c) bildas i hypothalamus och transporteras till bakre hypofysloben via axonen och frisätts sedan till blodet. (1 p) d) Lågt blodtryck/låg blodvolym/låg Na+ i distala tubuli (RAAS via angiotensin II), hög osmolaritet (via osmoreceptorer i hypothamalamus), sympatikusstimulering (2 p). e) lipid/steroidhormon och aminosyrahormon; endokrin signalering till blodet kan verka långt från frisättningsstället och under längre tid. (2 p) 9

10 9. Njuren har autoreglerande mekanismer som säkerställer att njurens blodflöde och därmed den glomerulära filtrationshastigheten (GFR) håller sig relativt konstant även om blodtrycket varierar (se bilden). a) Nämn två mekanismer som medverkar vid autoregleringen av njurens blodflöde och GFR. (2 p) b) Redogör för hur dessa två mekanismer arbetar för att reglera njurblodflöde och GFR om det systemiska blodflödet och blodtrycket ökar. (4 p) c) Kroppseget kreatinin används för att bestämma GFR. Vilka egenskaper hos kreatinin gör att denna substans är lämplig att använda för att bestämma GFR? (2 p) Svarsförslag: a) myogen aktivitet och tubuloglomerulär feedback via juxtaglomerulära apparaten. (2 p) b) Dessa mekanismer anpassar motståndet i afferenta och efferenta arterioler till det aktuella flödet. Myogena aktiviteten; högt tryck i njurartären tänjer ut den glatta muskulaturen i de afferenta arteriolernas väggar. I uttänjda muskelceller ökar intracellulärt kalcium och de afferenta arteriolerna svarar genom att dra ihop sig och blodflödet och GFR minskar (2 p). Tubuloglomerulär feedback; högt blodtryck ger ett ökat flöde i tubuli, flödet överstiger tubulus kapacitet att reabsorbera NaCl (i den proximala tubuli/uppåtgående delen av Henles slynga) och macula densa celler i distala tubuli detekterar en ökad mängd NaCl. Frisättning av lokala faktorer (tex tromboxan, minskat NO/prostaglandiner) ger vasokonstriktion i framförallt afferenta arterioler och GFR minskar. En lägre aktivitet i RAAS bidrar eventuellt också genom att minska AngII-medierad vasokonstriktion av efferenta arterioler. (2 p) c) Kreatinin är fullt filtrerbar i glomeruli. Kreatinin reabsorberas inte och utsöndras inte via sekretion (viss sekretion sker dock). Kreatinin är inte biologiskt aktiv. (2 p) 10

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)

Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk

Läs mer

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)

Urinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p)

Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Tentamen NME Termin 1 vt2014 4 juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv

Läs mer

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)

Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av

Läs mer

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)

Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer

Läs mer

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)

Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram

Läs mer

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11

Anatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11 Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning

Läs mer

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13

Njurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis

Läs mer

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)

Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis

Läs mer

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)

NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast

Läs mer

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)

Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.

Läs mer

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi

Karolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology

Läs mer

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)

Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:

Läs mer

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Vätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser

Matspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar

Läs mer

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa

Endokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),

Läs mer

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012

Njurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012 Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och

Läs mer

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet

Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler

Läs mer

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp

M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Urinbildande organsystemet: njurar, ureterer, urinblåsa, uretra. Njurfysiologi / cirkulation FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.

Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.

Namn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet. Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:

Läs mer

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213

ENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213 ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi

Läs mer

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta

2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner

Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober 14 Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Input Fett Socker Protein Lagringsbar energiform Snabbt tillgänglig energiform Bygger

Läs mer

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös

Diabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer

Läs mer

Matspjälkningskanalen

Matspjälkningskanalen Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Eva Oskarsson (sjuksköterskeprogrammet) Olle Henriksson (akut- och ambulanssjukvårdsprogrammet) 2011-01-17 Skrivtid

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson. Totalpoäng: 50. 85 % av totala poängen Tentamen Anatomi och fysiologi (del 1) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 101001 Totalpoäng: 50 Poängfördelning: Skrivtid: 4 tim Olle Henriksson 50p Godkänd Väl godkänd 60 % av totala

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem

Kroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:

Läs mer

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå

Människokroppen. Matspjälkningen. Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå Människokroppen Matspjälkningen Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå www.lektion.se Vad ska du äta och varför? Kolhydrater Vår främsta energikälla. Kroppens bränsle, härifrån får vi den energi vi

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-05-10 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under

Läs mer

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!

OBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!! Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,

Läs mer

Bild. Frontalsnitt av hjärtat

Bild. Frontalsnitt av hjärtat CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-05-02 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Anonymitetskod / AFA

Anonymitetskod / AFA TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)

Läs mer

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11

Anatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11 Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 (1009-1040): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance Dick Delbro Vt-11 27-1 Vätske och elektrolytbalansen samt syra-basbalansen är nära kopplade, och

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin

Läs mer

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB

Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB Njurfysiologi och Anatomi i klinisk vardag stödord till bilder. Kort sammanfattning av Boa Grönros Söderholm, bitr överläkare, njurmedicin DSAB, Nefron = en funktionell enhet, en miljon nefron per njure

Läs mer

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011

Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 4 0 2 2 4 Namn: Personnr: - texta Max: 65 poäng Gk: 39 poäng Skrivtid: 13 18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer

Bild. Frontalsnitt med människans artärer Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)

Läs mer

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3

OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras

Läs mer

Näringsämnena och matspjälkning

Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter

Vad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi

Läs mer

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants

Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Arnersten Datum: 2011-06-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: Sjuksköterskeprogrammet + akut och ambulansprogrammet

Läs mer

Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen

Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015-01-16 Examinator: Maria Fernström Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,

Läs mer

COX-hämmare och risk för akut njursvikt

COX-hämmare och risk för akut njursvikt COX-hämmare och risk för akut njursvikt - En jämförelse mellan coxiber, icke-selektiva NSAID och paracetamol Dylan Yousef Examensarbete i farmaci 15 hp Receptarieprogrammet 180 hp eller Apotekarprogrammet

Läs mer

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...

Deltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:... Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2015-01-07 Tid: 08:00 12:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning!

5. Transkriptionell reglering OBS! Långsam omställning! Reglering: 1. Allosterisk reglering Ex. feedbackinhibering en produkt i en reaktionssekvens inhiberar ett tidigare steg i samma sekvens 2. Olika isoformer i olika organ 3. Kovalent modifiering Ex. fosforylering

Läs mer

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden

1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Påståenden 1. Kombinera följande transportmekanismer med rätt påståenden. Skriv siffrorna 1 6 i tabellen nedan. (3 p) Siffra 1 6 Påståenden Innebär förflyttning av vattenmolekyler. 1. Diffusion 2. Osmos 3. Filtration

Läs mer

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning

Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?

Läs mer

Anders Lundquist. Exkretionsorgan

Anders Lundquist. Exkretionsorgan Anders Lundquist Exkretionsorgan I några fall refereras till figurer i C Hickman, L Roberts, A Larson, H l'anson, and D J Eisenhour: Integrated principles of zoology, 13th ed, McGraw Hill, 2005. Man torde

Läs mer

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II

DELKURS 1: OM112A Omtentamen II DELKURS 1: OM112A Omtentamen II 2014-02-15 Hälsa och samhälle Enheten för omvårdnad KOD: TENTAMEN Delkurs 1 Medicinsk vetenskap I Delkurs 1 OM112A Datum: 2014-02-15 Maxpoäng: DEL A + B + C + D + E + F

Läs mer

Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter 2013-12-05. Människan: biologi och hälsa SJSE11

Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter 2013-12-05. Människan: biologi och hälsa SJSE11 Urinsystemet, vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica

Läs mer

Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas

Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas Farmaka som verkar på njurar och renal homeostas ADH-analoger, ACE-hämmare, AT 1 -receptorantagonister och diuretika Filip Bergquist Avd för farmakologi ADH (vasopressin) ADH=antidiuretiskt hormon (vasopressin),

Läs mer

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp

BIOLOGI. Vår fantastiska kropp BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder

Läs mer

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013

Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Ordinarie skriftlig examination Tema RC T1 HT 2013 Inga hjälpmedel Lycka till! Den skriftliga examinationen består av Fråga 1-12 Totalt antal poäng = 64,5 Godkänd gräns 65 % = 42p 1. Bilden nedan illustrerar

Läs mer

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.

1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar

Läs mer

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs.

Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, använd baksidan om så behövs. Tentamen i fysiologi B, 7,5p, mc 1411, 21/12 2013. Lärare: Sara Nordqvist, fråga 1-8, 15p. Per Odencrants, fråga 9-16, 48p. Besvara respektive lärares frågor på separata papper. Per Odencrants frågor besvaras

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning:

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200. Kurskod: MC022G. Kursansvarig: Nina Buer. Totalpoäng: 61,5. PoängiOrdelning: INSTITUTIONEN FÖR HÄLSOVETENSKAP OCH MEDICIN Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Provkod:0200 Kurskod: MC022G Kursansvarig: Nina Buer Datum: 2016-01-15 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 61,5 PoängiOrdelning:

Läs mer

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) termin 5-6 Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Vad behöver en farmaceut kunna om

Läs mer

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.

OBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper. Omtentamen: Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Examinator: Maria Fernström Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen,

Läs mer

Omtentamen VT 14 RC T1 final

Omtentamen VT 14 RC T1 final Omtentamen VT 14 RC T1 final Inga hjälpmedel. Lycka till! Tentamen delas i två delar fråga 1-6 samt fråga 7-12. Innehållsförteckning 1. Cirkulationssystemets funktion (8,5 poäng)... 2 2. Blodkärlens anatomi,

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

Matspjälkning. Fysiologi Bi2

Matspjälkning. Fysiologi Bi2 Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter

Läs mer

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson

Tentamen. Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001. Kursansvarig: Olle Henriksson Tentamen Anatomi och fysiologi (del 2) Kurskod: MC1001 Kursansvarig: Olle Henriksson Datum: 110808 Skrivtid: 4 tim Totalpoäng: 52 Poängfördelning: Magnus Johansson 34p Olle Henriksson 18p Godkänd Väl godkänd

Läs mer

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13

Huden och Slemhinnan. Table of Contents. Pooyan Masarrat Vt- 13 Huden och Slemhinnan Table of Contents Generellt om huden... 2 Epidermis... 2 Dermis... 2 Subcutis... 2 En diskussion om hornlagret/s.corneum... 2 Fettsäcken... 2 Ceramider... 3 Kolesterol... 3 Deskvamation

Läs mer

Hjärtreceptorer (sensorer i förmak och ventriklar)

Hjärtreceptorer (sensorer i förmak och ventriklar) Av: Rikard Björkman Richard Dehnisch Rickard Frithiof Fysiologi B, Karolinska Institutet 2003-02-06 Hjärtreceptorer (sensorer i förmak och ventriklar) Det finns ett antal olika typer av receptorer, eller

Läs mer

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans

Protein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet

Läs mer

Biologiprov den 18 dec

Biologiprov den 18 dec Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna

Läs mer

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5.

Studenter som ska skriva denna tentamen som en omtentamen, dvs studenter registrerade före HT 2010 skall ej besvara frågorna 1-5. Totalpoäng:98,5. Tentamen i Fysiologi 15 poäng, 5/3 2011. Lärare: Eva Oskarsson, fråga 1-12, 17,5p. Kristina Karlsson, fråga 13-14, 5p. Rolf Pettersson, fråga 15-19, 6p. Birgitta Olsen, fråga 20-23, 1. Eva Funk, fråga

Läs mer

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01

Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Tentamen i Fysiologi och anatomi, avancerad nivå, mc2016, 7,5p. 2014-03-01 Lärare; Eva Oskarsson, fråga:1-6, 15p. Olle Henriksson, fråga:7-10, 12p. Birgitta Olsen, fråga 11-13, 5p Per Odencrants, fråga:

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-12-11 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 59p Mikrobiologi, Ignacio Rangel 8p Cellen, Metabolismen

Läs mer

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8

TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall

Läs mer

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén

Blodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin Blodsockerkoncentra3onen Glukagon Insulin sänker blodsockret ü Insulin är e+ hormon

Läs mer

Värt att veta om vätskebalans

Värt att veta om vätskebalans Värt att veta om vätskebalans (För lösningar, se sidan 7) Flervalsfrågor 1. För kroppens vätskerum gäller: a Kroppsvätskan = ECV + ICV + Blodet b ECV = ISV + IVV c ICV = IS V+ IVV d ECV = ICV + IVV e ECV

Läs mer

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration

Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration Svarsmall instuderingsfrågor Nervcellen t.o.m. Respiration HT16 Svaren hittar ni i läroboken: Fysiologi (5:e upplagan), Lännergren m.fl. Nervcellen 1. Vad är en jonkanal? Svar: sid 53-54 2. Beskriv jämviktspotentialen

Läs mer

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid.

Omtentamen. Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I. Kurskod: MC1029. Kursansvarig: Gabriella Eliason. 2012-08-20 Skrivtid. Omtentamen Medicin A, Medicinska grunder och normgivning, delkurs I Kurskod: MC1029 Kursansvarig: Gabriella Eliason 2012-08-20 Skrivtid. 240 min Totalpoäng: 54 poäng Gabriella Eliason 18 poäng Ulrika Fernberg

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Ulrika Fernberg Datum: 2012-03-03 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 44p Cirkulation, 10p Olle Henriksson Reproduktion, 4p

Läs mer

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt

Din kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever

Läs mer

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska

MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska MUSKELFYSIOLOGI detta bör ni behärska Skelettmuskulatur uppbyggnaden från hel muskelcell ner till kontraktila proteiner tvärstrimmig flerkärnig viljekontrollerad ingen egenaktivitet energiförsörjning:

Läs mer

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.

75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. 75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring

Läs mer

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B

Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Infö r prövet i Fysiölögi, Biölögi B Matspjälkningen Vad sönderdelas födoämnena proteiner, kolhydrater och liptider till? Proteiner: Proteiner sönderdelas till aminosyror. Det börjar i magsäcken, där miljön

Läs mer

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay

PATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur

Läs mer

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)

TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan

Läs mer

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas

Pankreas är ett svåråtkomligt. organ som ligger bakom magsäck. funktion är att tillverka. matsmältningsenzym. Dessa. förs ut genom pankreas ZnT8 transporter autoantikroppar är ytterligare en varningssignal för autoimmune (typ 1) diabetes. Tillsammans med autoantikroppar mot GAD65, insulin och IA-2 förstärker förekomsten av ZnT8 autoantikroppar

Läs mer