Tentamen NME Termin 1 vt juni, 2014 (totalpoäng 50 p)
|
|
- Johan Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Tentamen NME Termin 1 vt juni, 2014 (totalpoäng 50 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (22 p) 1. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Beskriv vad som händer med syrasekretionen i magsäcken genom att besvara följande delfrågor: a) Vilken celltyp ansvarar för saltsyraproduktionen och var i magsäcken är denna celltyp lokaliserad? (1 p) b) Hur påverkas syrasekretionen innan du äter, av tanken på mat, lukten av mat etc., och genom vilken mekanism sker detta? (2 p) c) Hur påverkas syrasekretionen medan du äter, och genom vilken mekanism sker detta? (2 p) d) Hur påverkas syrasekretionen efter att du ätit, och genom vilken mekanism sker detta? (2p) Svarsförslag: a) Parietalcellen, lokaliserad i mucosan i fundus samt corpusdelen av magsäcken. b) Kefal fas: Ökad syrasekretion genom ökad aktivitet i kolinerga nerver i den parasympatiska innervationen till magsäcken, d.v.s. vagusnerven. c) Gastrisk fas: Ökad syrasekretion genom gastrinfrisättning från G-celler i antrummucosan till blodbanan och cirkulation tillbaka till ventrikeln. Gastrin frisätts bl.a. genom födans kemiska komposition, men också genom nervreflexer. d) Intestinal fas: Minskad syrasekretion genom endokrinanervösa mekanismer som triggas av att maten kommer ut i duodenum. 2. Digestion och absorption av födan kräver olika former av rörelser i magtarmkanalen. Samverkan mellan muskelceller och nerver samt olika reflexer är centralt. a) Beskriv den peristaltiska reflexen. (3 p) b) Nämn två av tjocktarmens funktioner. (1 p) c) Hur uppstår analöppningen embryologiskt? Förklara varför analöppningen är mer känslig för smärta än den mer proximala delen av ändtarmen. (2 p) 1
2 Svarsförslag: a) När tarmen töjs ut av inkommande bolus uppstår en kontraktion av glatt muskulatur uppströms om bolus samtidigt som en relaxation sker nedströms om bolus. Längsgående glatt muskulatur aktiveras också och bolus förs framåt. b) 1. Förvandla avföringsgröt till fasta klumpar genom absorption av vatten och elektrolyter i proximala kolon. 2. Lagra avföring (i rektum), och sedan tömma ut avföring när detta är möjligt-lämpligt. 3. Produktion (med hjälp av bakterier) av vitaminer, fr.a. K-vitamin. c) Analöppningen uppstår som en inbuktning av ektoderm, och har somatosensorisk nervförsörjning, i motsats till den mer proximala delen av ändtarmen som har entodermal ursprung och försörjs av autonoma smärtnerver, som är mycket mindre känsliga för smärta. 3. I mikroskop ser man att levern är uppbyggd av mängder av lobuli som är några millimeter stora. Dessa lobuli utgör leverns funktionella enheter. a) Beskriv leverlobulus blodförsörjning, uppbyggnad och funktion. (4 p) b) Hur frisätts galla till duodenum när du har ätit och vilka hormoner medverkar? (3 p) c) Vilken roll har galla vid digestion av fett? (1 p) d) Endast en liten del av de gallsalter som når duodenum passerar till kolon. Hur kan man förklara detta? (1 p) Svarsförslag: a) Innehåller en typ av kapillärer, sinusoider. Syre- och näringsrikt blod från aorta via bl.a. arteria hepatica communis och näringsrikt blod från mag-tarmkanalen via vena portae flyter i sinusoiderna och vidare till en centralven som leder blodet från sinusoiderna och vidare ut från levern med venae hepaticae till vena cava inferior. Lobuli innehåller hepatocyter som bl.a. lägger upp näringsförråd, avgiftar och producerar galla. I sinusoiderna finns även Kupferceller, en form av makrofager som fagocyterar bakterier från tarmen. Stellatceller finns med funktion att lagra vitamin A och bilda ECM. b) Gallan som frisätts till duodenum vid måltid kommer både från gallblåsan och direkt från leverns gallgångar. Sammandragning av gallblåsan frisätter koncentrerad galla till duodenum genom att hormonet CCK från duodenum stimulerar sammandragningen och samtidigt stimulerar till öppning av Oddis sfinkter. Hormonet sekretin från duodenum stimulerar volymsökning av gallan i leverns gallgångar så att utspädd galla rinner ut i duodenum utan att ha varit i gallblåsan. c) Intakt fett är inte tillgängligt för lipaser. Fettdroppar smälter ihop med gallkomponenter till miceller så att pankreaslipaser kan komma åt ytskiktet av fettet. d) 95% av gallsalter återupptas från tarmen via portaflödet och återförs till levern (det enterohepatiska kretsloppet). 2
3 Svar på fråga 4-6 läggs i separat mapp 4. Du hör att middagsbordet dukas, du ser mat som bärs fram och du känner lukten av god mat. Efter att du ingående har beskrivit saltsyrasekretion, digestion och leverlobuli i frågorna ovan har du tyvärr tappat aptiten något, men då din mage kurrar och du faktiskt börjar känna dig ganska matt så börjar du trots allt att äta. Efter ett tag känner du dig mindre matt och du reflekterar över var allt du åt tar vägen och hur detta regleras. a. Beskriv hur kolhydrater, fett och aminosyror flödar och distribueras mellan organ under den absorptiva fasen efter måltiden. (3 p) Svar: Glukoskoncentrationen stiger och celler och organ börjar mer och mer gå över till glukos som huvudsubstrat. Levern aktiveras senare pga sina GLUT-2 som är sena till festen men när de väl kommer så tar de mycket för att primärt lagra detta som glykogen. Muskulatur och fettväv är också lite sena till festen då deras GLUT-4 aktiveras intermediärt. Muskulatur lagrar glukos som glykogen och fettväv som triglycerider. När glukos finns tillgängligt i hög koncentration så använder alla celler/organ det. Vid absorption av fett kommer inte triglycerider till levern först då detta, i kylomikroner, kommer via lymfan och når då muskulatur och fettväv först. Dessa suger åt sig (lipolys) av triglyceridernas fettsyror och lagrar alternativt förbränner dessa. Levern får alla resterna (kylomikronrester) som den tar upp för lagring i levern och omarbetning till VLDL som via blodet cirkulerar till målorgan senare. CNS kan ej göra något med detta då blodhjärnbarriären förhindrar upptag av fett från cirkulationen. Vid absorption av aa kommer dessa att först passera levern. Levern har därmed första tjing på de aminosyror den behöver. Resten passerar levern och cirkulerar till andra organ som tar upp de aminosyror de behöver. De som ej tas upp cirkulerar åter med blodflödet till levern som använder dessa för sin egen energiförsörjning samt metabolism av aa för lagring i form av fett eller glykogen. Grenade aminosyror passerar levern helt och hållet då levern saknar möjlighet att metaboliser dessa aa. Grenade aa tas itsället upp av muskulatur där de kan metaboliseras. b. På vilka tre sätt kan din kropp generellt reglera vilket organ eller vilken cell som får glukos från blodet. (1,5 p) Svar: Den normala regleringen sker främst via ett varierande blodflöde till organet, organ/cellspecifika glukostransportörer samt via hormonell reglering genom ffa insulin, glukagon och adrenalin. c. Förklara hur hjärna, hjärta och lever skiljer sig från varandra när det gäller upptag av glukos samt den funktionella aspekten av dessa skillnader. (3 p) Svar: Dessa organ uttrycker tre olika transportörer. Hjärnan har ffa Glut3 med ett mycket lågt Km vilket därmed innebär att hjärnans celler kan ta upp glukos från blodet även vid väldigt låga blodglukoskoncentrationer då den är strikt beroende av glukos som energikälla. Hjärta har Glut 4 med ett intermediärt upptag (Km) av glukos. Glut4 uttrycket är reglerbart av insulin så att det efter intag av kolhydrater kan öka sitt uttryck av Glut4 och därmed använding av glukos. Hjärtat har en stor kapacitet att använda de flesta energisubstrat. Levern har Glut2 med ett högt Km och kommer endast slås på vid höga blodglukkonc. Den tar upp glukos vid överflöd ffa för att sänka blodglukos och för att lagra det för kroppens kommande fasta. Levern använder inte glukos som en betydande energikälla. d. Hur påverkar insulin och glukagon: 3
4 - Glukosupptag - Glukoneogenes - Lipolys - Glykogenes (2 p) Svar: Insulin ökar glukosupptag direkt hos celler med Glut4 och indirekt hos de flesta andra celler. Glukagon saknar generell effekt. Insulin hämmar och glukagon stimulerar glukoneogenes. Insulin hämmar lipolys. Glukagon har ingen perifer effekt men kan stimulera lipolys i bukfet. Insulin stimulerar glykogenes. Glukagon har ingen perifer effekt men stimulerar glykogenes i levern. 5. Nöjd efter en god måltid och en givande reflektion lägger du dig i soffan och somnar. Din kropp går nu in i en postabsorptiv fasta. a. Varifrån kommer glukos under en vanlig övernattsfasta? (1 p) Svar: Initialt från nedbrytning av leverglykogen och under sen övernattsfasta från glukoneogenes av ffa muskelglygogen. b. Var sker glukoneogenesen under din sömn och vilka är de tre huvudsubstraten för glukoneogenesens produktion av glukos? (1 p) Svar: Glukoneogenesen sker nästan uteslutande i levern vid normal övernattfasta. Huvudsubstraten i fallande betydelse är laktat, alanin och glycerol. 6. Vid midnatt vaknar du med ett ryck efter en mycket hemsk mardröm om citronsyracykeln och beta-oxidationen i den kommande metabolism-delen under nästa termin. Adrenalin frisätts i mängder från dina binjurar. Beskriv de fysiologiska och metabola effekterna av adrenalin för att underlätta och öka fysisk prestation. (2,5 p) Svar: Fysiologiska: Ökad puls, ökat blodtryck och dilaterade luftvägar. Metabola: Ökad prod av glukos genom ökad nedbrytning och minskad syntes av glukogen samt ökad glukoneogenes. Ökad prod av ATP genom ökad glykolys. Ökad mobilisering av fett genom ökad lipolys. Ökar sekretion av glukagon och minskar insulin för att förstärk sin egen effekt. Svar på fråga 7-9 läggs i separat mapp (14 p) 7. Njuren har förmåga att till viss del kompensera ett fall i systemblodtryck genom autoreglerande mekanismer (myogen aktivitet och tubuloglomerulär feedback) i syfte att upprätthålla den glomerulära filtrationen (GFR). a) Beskriv hur tubuloglomerulär feedback fungerar för att upprätthålla GFR om blodtryck och blodflöde minskar. (5 p) Svarsförslag: Minskat blodtryck ger långsamt flöde i tubuli vilket ökar reabsorption av natrium och kloridjoner i proximala tubuli/henles slynga. Macula densa celler i distala tubulus känner av minskad jonkoncentration och kommunicerar med granulära celler lokaliserade i anslutning till afferenta arterioli (komplexet kallas juxtaglomerulära apparaten). 4
5 Renin frisätts från granulära celler och spjälkar angiotensinogen till angiotensin I. Angiotensin I omvandlas till angiotensin II mha ACE. Angiotensin II kontraherar efferenta arterioler vilket bidrar till att öka GFR. AngII stimulerar även bildning av aldosteron. Det sker även en dilatation av afferent arteriole (mekanism ej helt klarlagd men NO/prostaglandiner sannolikt involverade). Sammantaget: de efferenta arteriolerna drar sig samman och de afferenta arteriolerna vidgas vid sjunkande blodtryck för att upprätthålla GFR. 8. I basgruppsfallet Den kräkande mannen resulterade kräkningar till en syra-bas rubbning. Njuren har en viktig roll i syra-basbalansen genom att anpassa utsöndring av bikarbonat och vätejoner. Syra-bas rubbning metabol acidos metabol alkalos HCO 3 - sänkt förhöjt ph sänkt förhöjt a) Ange i tabellen ovan om ph och HCO 3 - är förhöjt eller sänkt i artärblod vid de olika syrabas rubbningarna. (2 p) b) Förklara varför en patient med metabol acidos kan börja hyperventilera. (1 p) b) ökad ventilation avlägsnar CO 2, jämvikten förskjuts så att fria vätejoner binds till bikarbonat, ph ökar i blodet. 9. Bilden nedan visar en schematisk figur av njurens funktionella enhet, nefronet. Syftet med figuren är att visa de tre basala processer (markerade som A, B och C i figuren) som styr exkretion av urin. a) Din uppgift är att skriva en figurtext till bilden och förklara processerna A, B och C. Ditt svar ska innehålla information om var i nefronet de olika processerna sker samt ge exempel på olika ämnen som hanteras i de olika processerna. (4,5 p) b) Ange om de olika processerna A, B och C regleras av aktiva (energikrävande) och/eller passiva transportmekanismer? (1,5 p) 5
6 x Svarsförslag: a) A, visar filtration; plasma filtreras från glomeruluskapillärerna till Bowmans kapsel. Vatten, elektrolyter och metaboliter passerar. Proteiner tex albumin samt ämnen som är bundna till proteiner filtreras ej. B, visar reabsorption där vissa oumbärliga ämnen från filtratet återabsorberas till blodbanan. Denna process sker framför allt i proximala tubuli men även i resten av nefronet. Exempel på ämnen som reabsorberas är vatten, glukos, aminosyror, natrium. C, visar sekretion där olika ämnen förs från peritubulära kapillärer till njurtubuli. Exempel på ämnen är kalium, vätejoner, urea och många läkemedel. Många sekretionsprocesser sker i distala tubuli och samlingsrören. b) A passiv; B aktiv och passiv, C aktiv (och passiv) 6
NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p)
NMET1 omtentamen ht2014 den 14 mars 2015 (poäng 47 p) Svar på fråga 1-3 läggs i separat mapp (17 p) 1. Åt du några semlor på fettisdagen den 17 februari? Semlor består vanligen av en söt vetebulle, oftast
Läs merTentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p)
Tentamen NME T1 VT 2012 datum: 1 juni, 2012 (totalt 69 p) Fråga 1-4, läggs i separat mapp 1. Beskriv kortfattat var och hur komplexa kolhydrater bryts ned? (5 p) Svaret ska innehålla: a) Munnen: mekanisk
Läs merOmtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p)
Omtentamen NMET1 vt-2012, datum 16/8 2012 (totalt 61 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Edvin har sedan en tid problem med sura uppstötningar och han har förstått att det är magsyra som kommer
Läs merOmtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p)
Omtentamen NME Termin 1 vt-2014 11/8 2014 (totalpoäng 47 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp (20 p) 1. Gunnar åt julbord med god aptit men fick lite problem med halsbränna. Halsbränna orsakas av
Läs merOrdinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p)
Ordinarie tentamen NME T1 13/1 2012 (66 p) Olle Ljungqvist frågor (1-6), svara på separat papper 1. Maja bjuder Ludvig på middag. Han är hungrig och hon har lagat till hans favoritmat. Maten ställs fram
Läs merAnatomi-Fysiologi. Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s ): Dick Delbro. Vt-11
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology, kap. 24 (s. 874-928): The Digestive System Dick Delbro Vt-11 Läs själva om mag-tarmkanalens (GI-kanalens) funktioner (s. 875-876) Sammanfattning
Läs merTentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p)
Tentamen NMET1 5 juni, 2013 (maxpoäng 59 p) Svar på fråga 1-5 läggs i separat mapp 1. Mag-tarmkanalens glatta muskelvävnad delas in i muscularis mucosae, respektive muscularis externa (även kallad muscularis
Läs merUrinsystemet. Urinsystemet. Njurarnas uppgifter Människan: biologi och hälsa SJSE11. Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer)
Urinsystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Urinsystemet Övre urinvägar Njurar (renes) Urinledare (uretärer) Nedre urinvägar Urinblåsa (vesica urinaria) Urinrör (uretra) Njurarnas
Läs merSvarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng)
Svarsförslag till Tentamen NMET1 18 januari 2013 totalt (65 poäng) 1. Din vän Ebba har blivit mycket intresserad av träning och kost. Du är inte lika intresserad och är nu ganska trött på hennes tjat om
Läs merTentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p)
Tentamen NME Termin 1 den 17 januari, 2014 (maxpoäng 65 p) Svar på fråga 1-4 läggs i separat mapp 1. Histologibilden nedan visar ett snitt från pankreas (bukspottskörteln). a) Namnge strukturerna A och
Läs merNjurens Fysiologi. Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13
Njurens Fysiologi Ainhoa Indurain ST-läkare Njurmedicinska Kliniken,US 2008-02-13 Kroppens vätskerum Anatomi Vena cava inferior Vena renalis Aorta Arteria renalis Uretär Urinblåsa Anatomi Cortex Pelvis
Läs merVätskebalansen och syra-basbalansen. Vätske- och syra-basbalansen. Innehåll 2014-05-07. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Vätskebalansen och syra-basbalansen Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Vätske- och syra-basbalansen Vätskebalansen = balansen mellan mängden vatten och mängden av joner och andra
Läs merKarolinska intensive care nephrology group. Njurfysiologi
Karolinska intensive care nephrology group Njurfysiologi Johan Mårtensson Dept of Intensive Care Austin Hospital, Melbourne Section of Anaesthesia and Intensive Care Dept of Physiology and Pharmacology
Läs merMatspjälkningskanalen
Matspjälkningskanalen Matsmältningskanalen Digestionskanalen Mag-tarm-kanalen 2014 Människokroppen Kap 13 sid 380-420 Mag-tarmkanalens anatomi Uppgift Mag-tarmkanalens vägg uppbyggnad och dess funktion
Läs merTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8
TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 6 0 8 Namn: Personnr: - texta Max: 86 poäng KOD: Gk: 52 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall
Läs merTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5
TENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 7 0 2 1 5 Namn: Personnr: - texta Max: 80 poäng KOD: Gk: 48 poäng Skrivtid: 13-18 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall
Läs merMatspjälkningen. 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser
Människokroppen Matspjälkningen 2. Svalget & Matstrupen Vägarna för luft och föda korsas Sväljreflex, struplocket 25 cm rör, peristaltiska rörelser 4. Tolvfingertarmen Bukspott (basiskt) Trypsin sönderdelar
Läs mer2 0 1 1 02-15. Namn: Personnr: - texta
TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 1 02-15 Namn: Personnr: - texta Max: 77 poäng KOD: Gk: 46 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s ) Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 18 The endocrine system (s. 603-649) Dick Delbro Vt-11 Homeostasbegreppet Homeostas (= lika tillstånd ) cellerna (och därmed vävnaderna och därmed organen)
Läs merNamn:... Använd baksidan av respektive papper om skrivutrymmet inte räcker till. 1. Ange fyra (inte fler) funktioner för nervsystemet.
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Nutritionslinjen och fristående kurs Kurs: Humanfysiologi 10 p / Delkurs: Fysiologi 7 p ÖVNINGSTENTAMEN I FYSIOLOGI Skrivtid:
Läs merOmtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p)
Omtentamen NME T1 10 mars 2012 (totalt 60 p) Olle Ljungqvist frågor (1-5), svara på separat papper 1. Vad heter de olika delarna 1-6 och 8 på bilden? (4 p) Svar:1. fundus 2. curvatura major 3. corpus 4.
Läs merTryggve Nevéus Bosönseminariet oktober -14. Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner
Tryggve Nevéus Bosönseminariet oktober 14 Vätskebalans en fysiologisk bakgrund eller Vatten, elektrolyter och protoner Input Fett Socker Protein Lagringsbar energiform Snabbt tillgänglig energiform Bygger
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-06-07 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 51p Cirkulation, 13p Gabriella Eliason Respiration,
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merBild. Frontalsnitt av hjärtat
CIRKULATIONSSYSTEMET Bild. Frontalsnitt av hjärtat 1. Namnge åtta valfria strukturer i bilden på hjärtat med medicinska benämningar. Markera valda strukturer i bilden med pilar och siffrorna 1 8. Skriv
Läs merTentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp. Kurskod: MC2016. Kursansvarig: Per Odencrants
Tentamen Medicin, avancerad nivå, Fysiologi och anatomi 7,5hp Kurskod: MC2016 Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 11 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 80 p Fråga 1 5, Nervsystemet, 13p. Fråga 6 10,
Läs merKroppen. Cirkulation. Skelett. Muskler. Nervsystem Hormonsystem
Kroppen Cirkulation Skelett Muskler Nervsystem Hormonsystem Kroppen Skelett: Muskelfästen, skydd, stöd Muskler: Rörelse, inre transport Cirkulation: Ämnestransport, skydd, temperaturreglering Nervsystem:
Läs mer75102 Anatomiset. Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen.
75102 Anatomiset Människokroppen är den mest komplicerade maskinen i världen. Ta detta tillfället att lära dig mer om människokroppen. Andningssystemet För att delar av kroppen ska fungera krävs det näring
Läs merMedicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011
Medicin A, Medicinsk temakurs 1, 30 högskolepoäng, Tema Respiration-Cirkulation Skriftlig tentamen 24 oktober 2011 1. Sven Karlsson (70) söker upp dig för besvär med episoder med yrsel. Han ledsagas av
Läs merOmtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp. Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason.
Omtentamen: Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 03 07 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merDuodenum och pancreas
Duodenum och pancreas Bukspottkörteln, pancreas 1315 cm stor körtel med huvudet caput (pancreatis) omringad av duodenum, tolvfingertarmen Corpus pancreatis, kropp Cauda pancreatis, svans Caput pancreatis,
Läs merAnonymitetskod / - - Telefon Anna Kari Bromander, , Del A 11, del B 10, del C 10 samt del D 7 uppgifter.
TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-01-13 Tid 8:30-12:30 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merBild. Frontalsnitt med människans artärer
Bild. Frontalsnitt med människans artärer 1. Namnge åtta valfria artärer på bilden ovan med medicinska benämningar (latin). Skriv siffrorna 1 8 vid valda artärer på bilden samt skriv namnen nedan. (4 p)
Läs merVad lagras Glykogen, Vitaminer (B12, D), Järn, Koppar
Dagsordning 10:15-10:25 - Levern (Intro/Översikt) Anatomi och uppdelning, struktur Funktion och vad bildas i levern Vad lagras 10:25-1035 - Kärlen Artär, ven, galla, struktur och cellernas funktioner 10:35-10:50
Läs merNjurens anatomi och fysiologi. Gregor Guron SU, 20012
Njurens anatomi och fysiologi Gregor Guron SU, 20012 När symtom av njursvikt? då njurfunktionen sjunker under 20 % av den normala - njursjukdom kan förlöpa helt tyst! då njurfunktionen är 5-10 % av den
Läs merEndokrina systemet. Innehåll. Endokrina systemet 2013-10-29. Anatomi och fysiologi. SJSE11 Människan: biologi och hälsa
Endokrina systemet Anatomi och fysiologi SJSE11 Människan: biologi och hälsa Annelie Augustinsson Innehåll Vad är det endokrina systemet? Uppdelning och reglering Hypothalamus Hypofysen GH, prolaktin (LTH),
Läs merVad är digestion? 2015-01-01 FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merAnatomi -fysiologi. Anatomy & Physiology: Kap. 27 ( ): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance. Dick Delbro. Vt-11
Anatomi -fysiologi Anatomy & Physiology: Kap. 27 (1009-1040): Fluid, Electrolyte, and Acid-Bace Balance Dick Delbro Vt-11 27-1 Vätske och elektrolytbalansen samt syra-basbalansen är nära kopplade, och
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2
Omtentamen, Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 03 01 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 51 p Blodet och immunologi, 8 p Matspjälkningen,
Läs merBIOLOGI. Vår fantastiska kropp
BIOLOGI Vår fantastiska kropp 6.1 Celler i samarbete Allt liv är uppbyggt av celler. Vissa organismer består av en enda cell, andra av flera miljarder celler. Människokroppen består av tiotusentals miljarder
Läs merInsulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning
Insulin för muskeluppbyggnad OCH fettförbränning Fördelarna med insulin Hur du bygger muskler och bränner fett under samma dag Kan vi maximera muskeltillväxt och samtidigt kontrollera mängden kroppsfett?
Läs merBlodsockret regleras av insulin och glukagon. Niklas Dahrén
Blodsockret regleras av insulin och glukagon Niklas Dahrén Insulin och glukagon hjälps åt att reglera blodsockret Insulin sänker Blodsockerkoncentra-onen Glukagon höjer Insulin sänker blodsockret ü Insulin
Läs merMATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA
MATSMÄLTNINGEN, NÄRINGSÄMNEN, CELLANDNING OCH FOTOSYNTESEN = KOST & HÄLSA Läs mer: http://www.1177.se/skane/tema/kroppen/matsmaltning-ochurinvagar/matsmaltningsorganen/?ar=true http://www.slv.se/grupp1/mat-ochnaring/kostrad/
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Kardiovaskulär, renal och respirationsfarmakologi Njurfysiologi / cirkulation Dick Delbro Ht-09 Urinbildande organsystemet:
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad och energi. Födan sönderdelas av olika enzyme i magtarmkanalen Celler i tunntarmen sköter
Läs merStyrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet
Styrning och samordning (kontroll och koordination) Nervsystemet vs hormonsystemet Nervsystemet : en snabb, kortverkande och noggrann effekt överordnad funktion (styr hormonsystemet) elektrokemiska signaler
Läs merTentamen i Biokemi 2, 7 juni Hur samverkar katabolismen och anabolismen i en cell? Vad överförs mellan dessa processer?
Kurs: BB1230 Tid: 08.00-13.00 Salar: FB51-53 Skriv namn och personnummer på alla blad Använd separat papper för varje fråga Tillåtna hjälpmedel: Inga Maxpoäng 60 p Godkänt (E) 30 p Komplettering (Fx) 28
Läs merMedicin, Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: MC003G. Totalpoäng: 84p. Godkänd: 60 % av totala poängen Väl godkänd: 85 % av totala poängen
Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015-01-16 Examinator: Maria Fernström Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 84p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merDiabetes mellitus. Upplägg. mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös
Diabetes mellitus mellitus = latin för honung eller söt insipidus = latin för smaklös Sara Stridh Upplägg Fysiologin bakom diabetes Patofysiologin Typ 1 och typ 2 Pankreas Diagnos Behandling Komplikationer
Läs merENDOKRINOLOGI. Endokrinologi. Endokrinologi. Människokroppen Kap 6 sid182-213
ENDOKRINOLOGI Människokroppen Kap 6 sid182-213 2014 Uppbyggnad funktion Hormoner Kroppens endokrina körtlar Hormonell reglering Endokrinologi Överordnad styrning/ reglering Genom. Med hjälp av Endokrinologi
Läs merFARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merTentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032
Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15 hp Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-01-18 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 101,5p Cellen, Metabolismen, Histologi och
Läs merBiologiprov den 18 dec
Biologiprov den 18 dec Cellerna Kroppen är uppbyggd av en mängd små delar som kallas celler. Varje cell är en egen levande enhet som kan föröka sig, ta emot olika typer av information. Även om cellerna
Läs merEnergiomsättning. ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi ATP. Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad
Energiomsättning ATP utgör den omedelbara energikällan ATP+H 2 0 ADP+Pi+energi Energiprocesser Förbränning Spjälkning ATP ADP+Pi Energi Muskelarbete Jontransport Uppbyggnad Nedbrytning av ATP och PCr Alaktacida
Läs merFråga 8 18 besvaras och läggs i ett grönt omslag. Istället för lärarens namn på
Tentamen MC1411, Medicin B, Fysiologi, 7,5hp Kursansvarig: Per Odencrants Datum: 2014 12 06 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 69,5 p Nervsystemet, fråga 1 7, 17p. Endokrina, Kardiovaskulära och Respirationssystemet.
Läs mer1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider.
CELLEN OCH VÄVNADER 1. Cellmembranet är uppbyggt av fosfolipider, kolesterol och proteiner. Ange fyra molekyler som kan passera fritt genom dessa fosfolipider. (2 p) 2. Uppbyggnaden av ATP från ADP startar
Läs merPATIENTINFORMATION. Till dig som får behandling med Glucobay
PATIENTINFORMATION Till dig som får behandling med Glucobay Innehållsförteckning Vad är diabetes 3 Vad är insulin 3 Varför får man diabetes 3 Vad är kolhydrater 4 Hur tas kolhydraterna upp i tarmen 6 Hur
Läs merOMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3
OMTENTAMEN HOMEOSTAS, Läk 537 T3 2 0 0 5 0 8 1 8 Namn: Personnr: - texta Max: 79 poäng Gk: 47 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras
Läs merOBS!!Per Odencrants frågor besvaras på frågeformuläret, svar på lösblad rättas ej!!
Tentamen Fysiologi med anatomi och immunologi. Kurskod: mc1032 Kursansvarig: Per Odencrants Datum 13/1 2012 Totalpoäng: 95,5. Skrivtid Poängfördelning: Kristina Karlsson, fråga 1-5, 16p. Sara, fråga 6-10,
Läs merDin kropp består av 100000 miljarder celler! Alla celler ser inte ut på samma sätt
Din kropp består av 100000 miljarder celler Alla celler ser inte ut på samma sätt Det som skiljer levande varelser från sådant som inte lever är att: Det som lever är uppbyggt av celler. Det som lever
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merOBS! Under rubriken lärares namn på gröna omslaget ange istället skrivningsområde. Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2.
Medicin A, Fysiologi med anatomi 15hp, del 2 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2014 01 17 Skrivtid:4 timmar Totalpoäng: 52 p Blodet och immunologi, 9 p Matspjälkningen, urinsystemet
Läs merNormal graviditet. Göran Lingman. Obstetrik och Gynekologi. Lund 2013
Normal graviditet Göran Lingman Professor, överläkare Obstetrik och Gynekologi Lund 2013 NORMAL GRAVIDITET Första trimestern Vecka 2+0: konception Första trimestern V. 3+0: implantation Första trimestern
Läs mer1. Redogör för uppbyggnad och funktion hos överhuden (epidermis). Rita figur!
Umeå universitet Institutionen för Molekylärbiologi Martin Burman TENTAMEN I BIOMEDICINSK VETENSKAP II 2011-04-04 MOMENTET FYSIOLOGI Tid: 09.00-14.00 Skriv din kod på varje blad som lämnas in! Max poäng
Läs merSJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II
Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et 180 hp Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi II Datum: 2014-05-23 Tid: 13:30 17:30 Anvisning: Skriv svaren direkt under
Läs merFarmakodynamik och Farmakokinetik
Farmakodynamik och Farmakokinetik Farmakodynamik Dosresponssamband EC50 (Effective concentration for 50 % of the response): Koncentrationen av ett läkemedel som gör hälften av maximalkraften. Visas i en
Läs merXenobiotikas öde i organismen
Xenobiotikas öde i organismen Eva Lindström, univ.lektor Avdelningen för Läkemedelsforskning/Farmakologi Eva.Lindstrom@liu.se Xenobiotikas öde i organismen (farmakokinetik) Xenobiotika främmande substans
Läs merDeltentamen II (ordinarie) Humanfysiologi och energiomsättning, 2010-03-11. Namn:...
Namn:... KAROLINSKA INSTITUTET Institutionen för biovetenskaper och näringslära Kandidatprogrammet i nutrition och fristående kurs (NU3003), Stockholms universitet Kurs: HUMANFYSIOLOGI OCH ENERGIOMSÄTTNING
Läs merFYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112
Datum: 2015-02-18 FYSIOLOGI 7.5 HP 3FF112 Lokal: Bergsbrunnagatan 15,Sal 2 Skrivtid: 8.00-12.00 Hjälpmedel: Kladdpapper Antalet skrivningsfrågor: 2 st obligatoriska frågor + 24 ordinarie tentafrågor Anvisningar:
Läs merDissektion av lamm hjärtslag
Dissektion av lamm hjärtslag Den här handledningen beskriver dissektion av organ från ett lamm. Lamm(får)organ har många likheter med människans organ. Uppgift: Dissektion och undersökning av ett lammhjärtslag
Läs merAnonymitetskod / AFA
TENTAMEN AFA100 Anatomi och fysiologi Skriftlig examination II Datum 2017-02-25 Tid 9:15-13:15 Examinator Lärare Ina Berndtsson Ida Kleye (cirkulation) Anna Andersson (respiration), Lisbeth Hillström (matspjälkning)
Läs merMÄNNISKANS FYSIOLOGI HT 2015 DELTENTAMEN III, 24 november 2015
Namn: Skriv redan vid tentamens början Ditt NAMN & MAPPNUMMER i rutorna ovan. Skriv sedan mappnumret på VARJE sida i tentan (sidorna kommer att separeras före rättning!) AVSNITT: Hjärtat Daniel Andersson
Läs merFarmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym. Farmakokinetik - distributionsvolym
Ett läkemedels distributionsvolym (V eller V D ) är den volym som läkemedlet måste ha löst sig i om koncentrationen överallt i denna volym är samma som plasmakoncentrationen. Distributionsvolymen är en
Läs merMatspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler
Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen
Läs merOBS! Ange svaren för respektive område på separata skrivningspapper.
Omtentamen: Medicin, Fysiologi med anatomi och immunologi Kurskod: MC003G Kursansvarig: Gabriella Eliason Examinator: Maria Fernström Datum: 2016-02-27 Skrivtid: 5 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen,
Läs merProtein. Struktur. Enzymer. Transport. kanaler och pumpar PROTEINER. Hormoner. syrabasbalans. Antikroppar. Vätskebalans
Proteiner Protein Struktur Transport Enzymer kanaler och pumpar PROTEINER Hormoner syrabasbalans Vätskebalans Antikroppar Proteinbehov hos idrottare Ökad muskeltillväxt, både b styrkeidrotter och uthållighet
Läs merTENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp)
KAROLINSKA INSTITUTET Biomedicinprogrammet (kandidat) TENTAMEN I MEDICINSK BIOKEMI (10 hp) MÅNDAGEN DEN 1 MARS 2010, 12.30-17.30. Kontrollera att alla sidor (1-14) och frågor (1-23) finns i mappen innan
Läs merVad är digestion? FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI. Mag-tarmkanalens (=digestionskanalens) uppgifter
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Digestionsfysiologi
Läs merMatspjälkningssystemet. Innehåll Matspjälkningssystemets funktion. Människan: biologi och hälsa SJSE11
Matspjälkningssystemet Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Innehåll Mag-tarmkanalens utseende och funktioner - Munhålan - Svalget - Matstrupen - Magsäcken - Tunntarmen - Tjocktarmen
Läs merNäringsämnena och matspjälkning
Näringsämnena och matspjälkning Näringsämnen De tre näringsämnen som vi behöver störst mängd av är: - Kolhydrater - Fett - Proteiner Näringsämnena behövs för att bygga upp cellerna och för att ge energi.
Läs merM0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp
Luleå tekniska universitet Institutionen för hälsovetenskap M0025H Anatomi-fysiologi 7,5hp prov nr 00012 1,0 hp Lärare Provnummer Moment Fråga Max VG G Njure 1-7 Mage-tarm 8-15 Liise-Lotta Granström 0012
Läs merNamn: Personnr: - texta
TENTAMEN T3 HOMEOSTAS, LÄKA32 2 0 1 0 0 8 18 Namn: Personnr: - texta Max: 84 poäng KOD: Gk: 50 poäng Skrivtid: 8-13 : Läs detta först: 1. Ta det lugnt! 2. Mobiltelefoner, väskor och ytterkläder skall förvaras
Läs merCaroline Zakrisson [Kurs] [Datum]
Mål att uppnå För stå hur männniskans kropp är uppbyggd i stora drag. Förstå sambandet mellan maten du äter och hur din kropp fungerar. Förstå hjärnans och nervernas betydelse för att vi minns, lär oss
Läs merDiabetisk ketoacidos. Stina Lindmark Medicincentrum, NUS
Diabetisk ketoacidos Stina Lindmark Medicincentrum, NUS Diabetisk ketoacidos (DKA) Typ 1-diabetes Hyperglykemiskt, hyperosmolärt syndrom (HHS) Typ 2-diabetes? Definition DKA Diabetes - ofta känd Metabol
Läs merMedicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032. Kursansvarig: Gabriella Eliason. Totalpoäng: 83p
Medicin A, Fysiologi med anatomi och immunologi 15hp (prov 0101) Kurskod: MC1032 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2015 01 16 Skrivtid: 4 timmar Totalpoäng: 83p Cellen, Metabolismen, Muskelfysiologi,
Läs merMatspjälkning. Fysiologi Bi2
Matspjälkning Fysiologi Bi2 Djur är heterotrofa behöver äta andra organismer för att få i sig ämnen till uppbyggnad samt för att få energi. Födan sönderdelas av olika enzymer i magtarmkanalen Celler i
Läs merOmråden om människokroppen. Celler
Celler Vad är en cell? Var finns celler, hur och när upptäcktes dem? Hur många celler består en människa av. Vad finns det för olika typer av celler i människokroppen. Förklara skillnaden mellan cell,
Läs mer