Prokaryota celler. Bakterier och arkéer

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Prokaryota celler. Bakterier och arkéer"

Transkript

1 Prokaryota celler Bakterier och arkéer

2 Det finns tre domäner Bakterier Arkéer Eukaryota

3 Kännetecken Domän: Eukaryoter Cellkärna Organeller Domän: Bakterier Kallades tidigare eubakterier = "Äkta" bakterier Mycket mindre än eukaryoter 1/10 så många gener (ex. E. coli gener; H. sapiens gener) gånger mindre Ingen cellkärna Inga organeller Delar sig var 20:e minut (under gynnsamma förhållanden)

4 Kännetecken Domän: Arkéer I storlek ungefär som bakterier Saknar cellkärna och organeller Mycket annorlunda kemisk uppbyggnad Troligen närmare släkt med eukaryoter än bakterier Därför är det egentligen felaktigt att föra samman bakterier och arkéer i gruppen prokaryota!

5 Bakterieceller Bakteriecellens struktur ses t.h Ringformad kromosom Plasmider Ribosomer Cellmembran Cellvägg Flagell Saknar cellkärna Kan bilda kolonier, men är encelliga

6 Bakteriernas energiutvinning Autotrofa bakterier Utvinner ur ljus eller oorganiska ämnen Fotoautotrofer Ex. Använder ljusenergi till att fixera CO 2 "Fotosyntes" Blågröna alger (cyanobakterier) Symbios med svamp i lavar

7 Bakteriernas energiutvinning Autotrofa bakterier Kemoautotrofer Använder energi i oorganiska ämnen till att fixera CO 2 Ex. Järnbakterier oxiderar Fe 2+ till Fe 3+. Efter några dagar har de järnoxiderande bakterierna oxiderat järn(ii)jonerna till järn(iii)joner (bruna).

8 Bakteriernas energiutvinning Heterotrofa bakterier Använder organiska molekyler från andra organismer som både kolkälla och energikälla (tillverka ATP). Många använder O 2 som oxidationsmedel Aeroba bakterier Några använder NO 3 - (denitrifikationsbakterier) eller SO 4 2- (svavelbakterier) som oxidationsmedel Anaeroba bakterier: Klarar sig utan syrgas

9 Bakteriers genetiska variation uppkommer främst genom mutationer men Gener från två olika individer kan kombineras i en, detta kallas rekombination Det finns olika sätt att bilda dessa rekombinationer Rekombination

10 Transformation Transformation: Cell som tar upp DNA från omgivningen. Receptorer på ytan av cellen som känner igen och transporterar in DNA till kärnan.

11 Transduktion Det är avsiktlig överföring av DNA, via en vektor. Denna vektor är ofta en bakteriofag. Fagen angriper bakterien och skjuter in sitt DNA som klistras ihop med bakteriens genom. Sen när nya fager bildas slinker det slumpmässigt in bakterie DNA, som senare överförs till när fagen infekterar en ny bakterie. På så vis kan bakterier skicka DNA mellan varandra.

12 Gramnegativa bakterier har ytterligare ett sätt att överföra DNA. På yttermembranet sitter olika cilier, bland annat en som kallas sexpili. Denna pili är som en enkelriktad väg för DNA. Se bild t.h Konjugation

13 Alexander Fleming 1928 observerade Fleming att bakteriekolonier av arten Staphylococcus aureus dödats och upplösts kring en mögelkoloni som förorenat en bakterieodling. Möglet renframställdes i buljong, i vilken det bakteriehämmande ämnet utsöndrades. Möglet hörde till arten Penicillium notatum, och det verksamma ämnet kallades senare penicillin.

14 Penicillin Cellväggens uppbyggnad Polymyksin Olika antibiotika och dess Cellmembranets uppbyggnad och funktion Streptomycin Proteinsyntesen Actinomycin DNA syntesen verkningsmekanismer

15 Klassificering Bakterier kan klassificeras utifrån en rad olika egenskaper. Gramfärgning är ett exempel. Gramfärgningen är antingen positiv (grampositiv) eller negativ (gramnegativ). Till de vanligaste premisserna vid klassificering av bakterier brukar höra huruvida bakterien trivs i en syrerik eller syrefattig miljö, och bakteriens form det vill säga huruvida bakterien är stavformad eller kockformad. Numera sker mer och mer av klassificieringen genom DNAsekvensering av bakteriella gener.

16 Gram positiv och gram negativ Grampositiva bakterier behåller sin blåvioletta färg, medan gramnegativa låter sig avfärgas och tar upp kontrastämnet istället. Grampositiva bakterier har en tjock cellvägg av peptidoglykan. Det är den som binder det blåvioletta färgämnet. bakterie

17 Grampositiv bakterie Grampositiv bakterie i genomskärning

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi?

Biologi. Läran om livet. En naturvetenskap. Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? Biologi S V-VI (5-7) En naturvetenskap Läran om livet Systematiserar och beskriver Förklarar Kan förutsäga Terminologi ett viktigt verktyg Var behöver vi biologi? 2009-08-31 Levande varelser.. Vad är då

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan förebyggas

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012

Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tentamen i Cellbiologi:prokaryota fredagen den 13 januari 2012 Tid: kl 8.15-12.15 För godkänt behövs 50% och för VG 75%. Totalt antal poäng på tentamen är 70 p Johanne-Sophie kan nås på telefon 070-5237031,

Läs mer

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson

Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Namn:. Pnr:. Betyg:... Distanskurs. Lärare: Malte Hermansson INSTITUTIONEN FÖR CELL- OCH MOLEKYLÄRBIOLOGI Tentamensmoment: Rättningspoäng:...av max 25 p. Kurs, linje etc: Cellbiologi del 2 Baskurs Biologi, 40 p Tentamensdatum: Namn:. Pnr:. Betyg:... Termin då kursen

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Info r prov i cellbiologi Biologi B

Info r prov i cellbiologi Biologi B Info r prov i cellbiologi Biologi B 1. Samma typer av biomolekyler i alla celler s.23-28, 30 a. Lipider, hur det är byggda och egenskaper. Miceller. - Lipider = ej vattenlösliga, fetter och fettliknande

Läs mer

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN

DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN DEN MINSTA BYGGSTENEN CELLEN MÅL MED DETTA AVSNITT När vi klara med denna lektion skall du kunna: Förklara funktion och utseende för följande delar i cellen: cellkärna, cellmembran, cellvägg, cellvätska

Läs mer

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Olika celltyper Indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Olika celltyper Indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Den minsta levande enheten? Cellen - encelliga organismer - flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar

Läs mer

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Tentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2012-12-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Cellen, Johanna Sundin 6p Mikrobiologi, Birgitta

Läs mer

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2

PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1 BIOLOGI 2 RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A 26 % valde att inte göra provet ATT GÖRA

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Delprov l, fredag 11/11,

Delprov l, fredag 11/11, Delprov l, fredag 11/11, 14.00-17.00 Fråga 1 (5 p). Ringa in ett av alternativen (endast ett): A. Vilket påstående är falskt? l. Aminosyror är byggstenar till proteiner 2. Membraner består av peptidoglykan

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Hade Darwin fel?

Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Hade Darwin fel? Hur kom våra celler till? Anna Knöppel Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala universitet Visste du att gener

Läs mer

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA

Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Biologi är läran om livet. Vad är liv?? Alla organismer (levande varelser) har DNA Organismer består av celler Likheter mellan olika celler? Skillnaderna mellan dem? svampcell Att alla celler har en cellkärna.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Mikrobiologi och vårdhygien Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: 2,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 170203 Tid: 09.00-13.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt antal poäng på tentamen: För

Läs mer

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter.

Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Växtrikets historia Botanik Läran om växter Studier av tillväxt, reproduktion, ämnesomsättning, utveckling, sjukdomar, ekologi och evolution av växter. Studeras på alla nivåer; molekylär, genetisk och

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 2 s34-38, kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 2 s34-38, kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen -encelliga organismer -flercelliga organismer Rita en cell med olika celldelar (organeller)

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2007-06-19 kl. 10-13 Visat betald terminsräkning och legitimation _

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09

Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09 STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för biologisk grundutbildning/mikrobiologi Schema för Mikrobiologi 4,5 hp inom Gener, celler och populationer 15 hp vt 09 Kursen utgörs dels av schemalagd undervisning

Läs mer

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum

Medicinsk grundkurs. Cellen och genetik. Datum Medicinsk grundkurs Cellen och genetik Datum Lektion 2 Cellens byggnad Cellens genetik Storleksskalan Kolatom Vattenmolekyl Klorofyllmolekyl Ribosom Virus Minsta bakterien Mitokondrie De flesta bakterierna

Läs mer

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell

Den allra första cellen bakteriecellen prokaryot cell Celler- Byggstenar för allt levande Allt levande från de minsta bakterier till enorma växter och djur är uppbyggt av små byggstenar som kallas celler. Alltså allt som lever består av en eller flera celler.

Läs mer

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2

Så började det Liv, cellens byggstenar. Biologi 1 kap 2 Så började det Liv, cellens byggstenar Biologi 1 kap 2 Liv kännetecknas av följande: Ordning- allt liv består av en eller flera celler Ämnesomsättning Reaktion på stimuli (retningar) Tillväxt och utveckling

Läs mer

9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on%

9/22/12% Introduk.on%.ll%biokemi% Varför%behöver%vi%veta%något%om%biokemi?% Biokemi%Q%Introduk.on% Introduk.on.llbiokemi Kontak.nfo: Föreläsare:LisbethOlsson,lisbeth.olsson@chalmers.se Ansvarigförinledandebiokemiundervisningen,Eva Albers,albers@chalmers.se Programansvarigförbioteknologiprogrammet, franzen@chalmers.se

Läs mer

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken

Systematik - indelningen av organismvärlden. Kap 3 sid i boken Systematik - indelningen av organismvärlden Kap 3 sid 74-78 i boken Minsta levande enheten? Cellen Encelliga organismer Flercelliga organismer celler Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst 2011-03-24

Vad krävs för liv? Vad är liv? Allt liv består av celler! Livets uppkomst 2011-03-24 Ämnesomsättning Vad är liv? Avgränsad från yttermiljö Svarar på stimulans utifrån Förmåga till reproduktion Nedärvning av egenskaper - Artlikhet Vad krävs för liv? organiska ämnen, fr.a. makromolekyler,

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT18

BIMA15 mikrobiologi VT18 BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriell cellvägg. FL: Introduktion till kursen TBL Uppgifter Del 1 FL: Grundläggande bakteriologi FL: Cellväggens uppbyggnad Vecka 2. Bakteriell metabolism. FL: Bakteriell

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT18

BIMA15 mikrobiologi VT18 BIMA15 mikrobiologi VT18 Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till kursen FL: Grundläggande bakteriologi TBL Uppgifter Del 1 FL: Bakteriella strukturer Vecka 2. Bakteriell cellvägg och uppbyggnad.

Läs mer

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar

Läs mer

Kompendium i Bakteriologi

Kompendium i Bakteriologi Kompendium i Bakteriologi Karolinska Institutet Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi Vårterminen 2008 1. BAKTERIESYSTEMATIK Taxonomi (kommer från grekiska orden taxos = ordning och nomos

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0)

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) BIMA15 mikrobiologi VT17 (v1.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård

Innehåll. Cellfysiologi och mikrobiologi. Humana cellers storlekar. Cellmembranets uppbyggnad Ambulans- och akutsjukvård Cellfysiologi och mikrobiologi Ambulans- och akutsjukvård 22 januari 2018 Annelie Augustinsson Innehåll Humana cellers utseende och utveckling Cellmembranet uppbyggnad, transporter, membranpotential och

Läs mer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer

Förra föreläsningen Introduktion - Principer Förra föreläsningen Introduktion - Principer Fossil & tafonomi Evolution Darwin - Naturligt urval artbildning - mikroevolution Makroevolution Stora evolutionionära förändringar över artnivån Utveckling

Läs mer

Livets historia Biologi A på Netkurs

Livets historia Biologi A på Netkurs Livets historia Biologi A på Netkurs Kartläggningen Mikroevolution och makroevolution Fossil avslöjar makroevolutionen Hur fossil bildas Datering av fossil; lagerföljder och radioaktiva i isotoper (C-14,

Läs mer

Medicinjakten i Flemings fotspår

Medicinjakten i Flemings fotspår Medicinjakten i Flemings fotspår Det första delprojektet av Forskarhjälpen, genomfördes under 2011. Det var ett samarbete mellan Nobelmuseet, Laboratoriet för kemisk biologi vid Umeå universitet (LBCU)

Läs mer

lördag den 4 december 2010 Vad är liv?

lördag den 4 december 2010 Vad är liv? Vad är liv? Vad är liv? Carl von Linné, vår mest kände vetenskapsman, delade in allt levande i tre riken: växtriket, djurriket och stenriket. Under uppväxten i Småland såg han hur lantbrukarna varje år

Läs mer

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår

EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING. Utveckling pågår EVOLUTIONEN = LIVETS UTVECKLING Utveckling pågår ALLT LEVANDE PÅ JORDEN HAR ETT GEMENSAMT URSPRUNG. DET BETYDER ATT ALLA ORGANISMER BAKTERIER, SVAMPAR, VÄXTER OCH DJUR ÄR SLÄKT MED VARANDRA. ORGANISMER

Läs mer

Växter. Biologi 1 Biologi 2

Växter. Biologi 1 Biologi 2 Växter Biologi 1 Biologi 2 Växtcellen Kloroplaster (fotosyntes) cellvägg av cellulosa vakuol växten Blad (fånga solljus) Stam (hålla upp växten) Rötter (ta vatten från marken) Kärl (ledningsvävnad för

Läs mer

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism

Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism Substanser som : Klassificering av antimikrobiella läkemedel baserad på kemisk struktur och verkningsmekanism 1. Inhiberar syntesen av bakteriens cellvägg: penicillin, cefalosporin m.m. (strukturellt lika

Läs mer

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande

Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen = icke sjukdomsframkallande Mekanismer för bakteriell patogenicitet och lite annat Först ett antal viktiga definitioner; Normalflora = bakterieflora som vi normalt har på oss Patogen = sjukdomsframkallande (påv. av virulens) Apatogen

Läs mer

Bima 15 Mikrobiologi Rapport

Bima 15 Mikrobiologi Rapport Bima 15 Mikrobiologi Rapport Laborationsrapport, Biomedicinprogrammet T2 Grupp 2: Mohanad Hayatleh Medarbetare: Tilde Andersson och Elin Arvidsson xx/03/2016 Abstract(Incomplete): I följande laboration

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner

Fig 1-29 Alla celler har utvecklats från samma urcell för ca 3,5 miljarder år sedan Fem kungadömen och Tre domäner Kapitel 1-4 Kapitel 1 Introduction to Cells Fig 1-1 Komplexa levande organismer Några få grundämnen C + O + H Kolhydrater och fetter + N + S Proteiner + P Nukleinsyror (DNA och RNA) + spårämnen, metaller,

Läs mer

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme

Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme Jordens utveckling - 4,6 miljarder år på en timme 57:59 Första fågeln 59:58 Första mänskliga förfadern 59:59 Första moderna människan 57:07 Första däggdjuret 00:01Jordskorpan bildas 57:01 Första dinosaurierna

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (djur-, växt, svampceller) Prokaryota celler (bakterier) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celler utan cellkärna

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16

KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 9 OCH KAPITEL 16 Vad är virus? Förpackat genetiskt material Obligata intracellulära parasiter Virus kan bara förökas i levande celler. Som värdceller fungerar människor, djur,

Läs mer

Cellbiologi. Cellens delar (organeller)

Cellbiologi. Cellens delar (organeller) Cellbiologi Cellens delar (organeller) Olika typer av celler Eukaryota celler (med cellkärna) Prokaryota celler (utan cellkärna) Eukaryota celler - med cellkärna Prokaryota celelr utan cellkärna Djurcellen

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL

KOMMENTARER TILL KAPITEL KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 En del av detta ingår som ni ser inte i läslistan, men det är med här som bakgrundsinfo. ändå eftersom jag ibland brukar komma in på detta under introduktionsföreläsningen./malte

Läs mer

Domän Bacteria. Energi från solen. Cyanobakterie av släktet Anabaena

Domän Bacteria. Energi från solen. Cyanobakterie av släktet Anabaena Cyanobakterie av släktet Anabaena Domän Bacteria Det finns en mängd arter av bakterier, flertalet ännu inte beskrivna, och variationen i energi- och ämnesomsättning är stor. I en liten volym av exempelvis

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11

KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 KOMMENTARER TILL KAPITEL 1, 2, 11 DEN MIKROBIELLA VÄRLDEN Mikrobiologi: Läran om de mikroskopiska livsformerna, dvs de organismer som kräver ett mikroskop för att kunna studeras (

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0)

BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0) BIMA15 mikrobiologi VT17 (v5.0) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Introduktion till examinationsuppgiften FL: Grundläggande bakteriologi WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Genetik I. Jessica Abbott

Genetik I. Jessica Abbott Genetik I Jessica Abbott Att kunna/förstå efter föreläsningarna i genetik: DNA och RNA Packning av DNA Replikation Transkription och translation Cellcykeln Mitos och meios Översikt över genetiska verktyg

Läs mer

Plankton i dammar och sjöar

Plankton i dammar och sjöar Plankton i dammar och sjöar Blågröna bakterier Precis som övriga bakterier saknar blågröna bakterier cellkärna. I mikroskopet kan du lägga märke till att blågröna bakterieceller är större än vanliga bakterier.

Läs mer

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00

Läs mer

Biologi 2. Cellbiologi

Biologi 2. Cellbiologi Biologi 2 Cellbiologi Frågor man kan besvara efter att ha läst cellbiologi Varför blir huden skrynklig om man ligger länge i badkaret? Varför dör man av syrebrist? Hur fäster celler till varandra i kroppen?

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 4. Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i :

KOMMENTARER TILL KAPITEL 4. Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i : KOMMENTARER TILL KAPITEL 4 Trots att det finns mängder av olika bakteriearter så kan huvuddelen av dem delas in i : 3 morfologiska huvudgrupper, jfr fig 4.11 1. Kocker - sfäriska - kan bilda aggregat.

Läs mer

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4

Biomolekyler & Levande organismer består av celler. Kapitel 3 & 4 Biomolekyler & Levande organismer består av celler Kapitel 3 & 4 Samma typer av biomolekyler i alla celler Proteiner och byggstenarna aminosyror Kolhydrater Lipider Nukleotider och nukleinsyror Dessa ämnesgrupper

Läs mer

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap

PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan

Läs mer

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002

Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Omtentamen Medicin A, Fysiologi med anatomi 15 hp, del 1 Kurskod: MC1002 Kursansvarig: Gabriella Eliason Datum: 2013-08-12 Skrivtid: 240 min Totalpoäng: 56p Mikrobiologi, Birgitta Olsen 9p Cellen, Metabolismen

Läs mer

Molekylärbiologi: Betygskriterier

Molekylärbiologi: Betygskriterier Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).

Läs mer

Sammanfattning mikrobiologi, tenta 18 januari 2006

Sammanfattning mikrobiologi, tenta 18 januari 2006 Sammanfattning mikrobiologi, tenta 18 januari 2006 F1 Introduktion ger: Utnyttjar fotosyntesen och har kloroplaster. De kan vara encelliga eller flercelliga. la celler är ganska lika. Vatten- och jordlevande.

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Från gen till protein. Niklas Dahrén

Från gen till protein. Niklas Dahrén Från gen till protein Niklas Dahrén Innehållet i denna undervisningsfilm: Vad är skillnaden mellan kromosom, DNA- molekyl, gen och protein? Hur kan vårt DNA avgöra hur vi ser ut och fungerar? Proteinernas

Läs mer

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan

Livets utveckling. Livet startades för 3,5 miljarder år sedan Livets utveckling Livet startades för 3,5 miljarder år sedan 4,5 miljarder år sedan: Inget liv på jorden, inget syre, giftigt luft glödande lava och många aktiva vulkaner åskväder hela tiden 3,5 miljarder

Läs mer

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)

Kodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i

Läs mer

BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5)

BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5) BIMA15 mikrobiologi VT16 (v1.5) Vecka 1. Bakteriella strukturer. FL: Grundläggande bakteriologi FL: Introduktion till examinationsuppgiften WS: Introduktion till TBL (Team Based Learning) FL: Bakteriella

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön.

Ekologi. organismerna och den omgivande miljön. Ekologi Ekologi handlar mycket om växelspelet mellan organismerna och den omgivande miljön. Organismerna kan äta varandra, parasitera, samarbeta eller dra nytta av varandra. Forskning inom ekologi försöker

Läs mer

ABSTRACT SAMMANFATTNING

ABSTRACT SAMMANFATTNING ABSTRACT The discovery of penicillin marks an important milestone in the development of modern medical treatment. Today the growing problem of antibiotic resistant bacteria threatens our ability to treat

Läs mer

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8

Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Bio_kemi_intern_110110, 2011-01-13 1/8 Innehåll Organismen Bakterieidentifiering Mikroorganismer Cellen Genetik/DNA Genetik med bananflugor Kriminalteknologi med Pyrosekvensering (kort) Kriminalteknologi

Läs mer

Här är uppgifterna i boken och svaren till dem. Uppgiftskategorin DISKUTERA har dock i allmänhet inget svar.

Här är uppgifterna i boken och svaren till dem. Uppgiftskategorin DISKUTERA har dock i allmänhet inget svar. Här är uppgifterna i boken och svaren till dem. Uppgiftskategorin DISKUTERA har dock i allmänhet inget svar. Träna på basfakta 1. Du har sett ett fenomen som du undrar över, och ställer dig frågan Hur

Läs mer

Kapitel Var är vi i kursen???

Kapitel Var är vi i kursen??? Kapitel 11-14 Var är vi i kursen??? Kap 1-4 Celler, aminosyror, proteiner, enzymer Kap 5-7 DNA, Kromosomer, replikation, transkription, translation Kap 8-10 Gener och genom, kontroll, utveckling, analys

Läs mer

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15

Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Tenta i växtfysiologi (BL3005) 2014 06 15 Skrivtid: 10:00-14:00 Kod: (Kom ihåg att skriva din kod på samtliga sidor) Max. poäng 40. Totalt 8 sidor. Skriv tydligt och även baksidorna kan användas. LYCKA

Läs mer

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES: INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ

Läs mer

*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell

*Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell Frågor * inom Allmän bakteriologi *Nämn 4 viktiga skillander mellan en bakterie (prokaryot) och en eukaryot cell * Ge exempel på 2 mekaniska barriärer hos människan som skyddar mot infektion. * Ge exempel

Läs mer

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I

SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Institutionen för hälsovetenskaper Sjuksköterskeprogramm et Kodnummer:... SJSE11 Anatomi, normalfysiologi och patofysiologi I Datum: 2014-11-14 Tid: 09:00 13:00 Anvisning: Skriv svaren direkt under frågorna

Läs mer

Mutationer. Typer av mutationer

Mutationer. Typer av mutationer Mutationer Mutationer är förändringar i den genetiska sekvensen. De är en huvudorsak till mångfalden bland organismer och de är väsentliga för evolutionen. De här förändringarna sker på många olika nivåer

Läs mer

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight

Kväve Metabolism. Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin. KE0026 Stefan Knight Kväve Metabolism Elin Johansson, Maria Grahn och Beatrice Lundin KE0026 Stefan Knight 2004-05-31 Inledning Tillförsel av kväve till naturen sker genom olika processer som tex urladdningar vid åskväder,

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Biologi 15.3.2006. Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem:

Biologi 15.3.2006. Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem: Biologi 15.3.2006 Fråga 1: Definiera följande termpar och ge exempel på dem: a) Autotrof organism - heterotrof organism En autotrof organism kan själv tillverka sin näring (energi) genom assimilation (kemosyntes,

Läs mer

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?

PROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider? För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får

Läs mer

KOMMENTARER TILL KAPITEL 10

KOMMENTARER TILL KAPITEL 10 1 KOMMENTARER TILL KAPITEL 10 Bakterier saknar sexuella processer - förökar sig genom enkel tudelning ingen förändring av det genetiska materialet bakterier är i princip klonala. Högre organismer har sexuella

Läs mer

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar.

Biologiprov. 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. Biologiprov Namn: Lycka till! 1.Studera ovanstående bild och besvara sedan nedanstående frågor. a) Visar bilden en bakterie, djur- eller växtcell? Motivera ditt svar. (3p) b) I bilden finns delar av cellskelettet

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion

Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Hur celler får energi från föda (Alberts kap. 13) Introduktion Celler omvandlar energi från olika källor till ett fåtal former som är användbara som energivaluta i dess metabolism. Alla celler, från bakterie

Läs mer

Innehåll. Artiklar. Referenser. Artikellicenser

Innehåll. Artiklar. Referenser. Artikellicenser Innehåll Artiklar Eukaryoter 1 Prokaryoter 3 Cellvägg 5 Cellmembran 6 Cellkärna 7 Kärnmembran 10 Endoplasmatiska nätverket 11 Ribosom 12 Cellskelett 13 Flagell 14 Cilier 15 Pilus 16 Fimbrie 16 Golgiapparaten

Läs mer

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Cellbiologi - Föreläsningsanteckningar

Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006. Cellbiologi - Föreläsningsanteckningar Kurslitteratur Baskurs Biologi, 20 p, ht 2006 Cellbiologi - Föreläsningsanteckningar B. Alberts et al, Essential Cell Biology: An Introduction to the Molecular Biology of the Cell. 2:d edition, Garland

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer