Medicinjakten i Flemings fotspår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinjakten i Flemings fotspår"

Transkript

1 Medicinjakten i Flemings fotspår Det första delprojektet av Forskarhjälpen, genomfördes under Det var ett samarbete mellan Nobelmuseet, Laboratoriet för kemisk biologi vid Umeå universitet (LBCU) och drygt 500 elever och lärare runt om i Sverige gick Nobelpriset till Alexander Fleming för upptäckten av penicillin. Sedan dess har många olika antibiotika upptäckts och blivit livsviktiga i vår kamp mot olika infektionssjukdomar. Det kan vara luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, diarréer eller andra sjukdomar som orsakas av bakterier. Men för stor användning av antibiotika har också lett till att bakterier blivit resistenta. Detta innebär att det börjar bli allt vanligare med bakteriesjukdomar som inte går att bota med de antibiotika som finns tillgängliga idag. Forskarna på LCBU i Umeå behövde hjälp med att hitta nya bakterier av gruppen aktinomyceter, en sort som är känd för att producera ämnen med antibiotiska egenskaper. De ca 20 deltagande klasserna över hela Sverige gav sig ut i naturen i sitt närområde och samlade in jord från de klurigaste ställena de kunde tänka sig. Från markproverna isolerade eleverna fram aktinomyceter och beskrev hur de såg ut och var de hade hittat dem. Detta resulterade i en form av kartläggning av aktinomyceter över Sverige och gav forskarna stor information om var aktinomyceter trivs och var man kan finna olika arter. Målet var att komma en liten bit på vägen till att hitta ny antibiotika, som i sin tur är en viktig pusselbit i kampen mot bakterieinfektioner hos människor och djur. Forskarna i Umeå har nu ett "bibliotek" av aktinomyceter som eleverna i Medicinjakten samlat in och som fortfarande analyseras, så det finns en möjlighet att något av dessa prover kan utgöra basen för ett nytt antibiotikum! I det här häftet finns ett förslag på hur en Medicinjakt kan genomföras på din skola.

2 Er egen Medicinjakt Medicinjakten sker i 5 steg. Dessa följer i grova drag hur Forskarhjälpens projekt genomfördes under Steg 1 Var finns bakterier? Odla bakterier från olika platser. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 2 Analysera bakterier. Gör en Gramfärgning av kända bakterier. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 3 Test av antibakteriella ämnen. Prova olika ämnen som kan vara antibakteriella. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 4 Skapa en kreativ poster - Posterbeskrivning När bakterierna är odlade och beskrivna så är det dags att berätta om allt som gjorts! Detta ska göras i form av en "poster" - en slags affisch. Så går det till i forskarvärlden också. När forskarna har gjort sina experiment, fått sina resultat och dragit sina slutsatser så måste de dela med sig av detta till andra forskare. Detta görs bland annat via artiklar i vetenskapliga tidskrifter och via konferenser. På konferenserna ger forskarna antingen en muntlig presentation av sitt arbete eller så har de gjort en poster som de har med sig till konferensen och sätter upp på en vägg eller en skärm. Vid speciella tillfällen på konferensen är det så kallad "postertid" - då står forskarna vid sina postrar och svarar på frågor om dem. Steg 5 Konferens med utställning. Ordna ett tillfälle för presentation av postrar och resultat- Låt eleverna jämföra och titta på varandras postrar. Ha också en föreläsning eller liknande. Kanske kan ni ha en tävling eller bjuda föräldrarna på vernissage? Vill du dela med dig av dina erfarenheter av Medicinjakten, hör gärna av dig till oss på

3 Bakgrund Penicillinets upptäckt Foto: Alexander Fleming Laboratory Museum (Imperial College Healthcare NHS Trust, London) 1945 fick Alexander Fleming, tillsammans med E. Chain och H.W. Florey, Nobelpriset i medicin för upptäckten av penicillinet. Den första observationen kom till av en slump redan 1928, då Fleming hade lämnat laboratoriet för semestern utan att ha kastat en bakterieodling efter ett avslutat experiment. När han återvände från semestern såg han att en mögelsvamp hade förorenat plattan där bakterierna växte (fig. 1). I området runt svampen var det tydligt att bakterierna inte längre kunde växa. Svampen, som var Penicillium notatum, kunde alltså döda bakterierna i sin närhet. Fi g. 1 Bilden visar den orginalplatta som Sir Alexander Fleming lämnade på bänken över semestern. Penicillium notatum är den stora vita svampen längst upp (gröna pilen). De små vita prickarna är bakteriekolonier (Stafylokocker) som växer på plattan (röda pilen). Observera att bakterierna har svårt att växa i närheten av svampen. Det visade sig dock att penicillinet var väldigt instabilt och bröts ned, så Fleming (som var en bakteriolog, inte kemist) lämnade tillsvidare upptäckten därhän. Drygt 10 år senare, år 1939, beslutade Chain och Florey vid universitetet i Oxford att undersöka penicillin lite närmare. Chain lyckades rena fram penicillin från mögelsvampen och injicerade det i möss och visade på så sätt att substansen inte var giftig. Florey insåg då möjligheten att penicillin skulle kunna användas som medicin, ett antibiotikum, och började planera för ett mer storskaligt projekt. De odlade upp stora mängder av mögelsvampen och renade fram penicillin. Därefter infekterade de kaniner med en dödlig dos Stafylokocker. Hälften av kaninerna fick penicillin och den andra hälften fick ingenting. I den grupp som inte fick penicillin dog alla kaniner snabbt, men de som fått penicillin överlevde lång tid efter infektionen. Därefter genomfördes många och stora experiment för att säkert fastställa penicillinets effekt och ofarlighet innan det första penicillinet kunde testas på människor med vanliga bakterieinfektioner började penicillin produceras storskaligt.

4 Hur fungerar antibiotika? Gemensamt för alla antibiotika är att de är molekyler som påverkar system i bakterierna som är centrala för deras överlevnad. För att en bakteriecell ska kunna leva behövs det DNA som innehåller koden för cellens uppbyggnad. Proteinerna står för de flesta funktionerna i cellen och styr uppbyggnad av både DNA och andra strukturer i cellen. Cellväggen är också central genom att den skyddar mot omgivningen och kontrollerar vad som passerar in och ut ur cellen. De molekyler som fungerar som antibiotika, d.v.s. kan ta död på eller stoppa tillväxt av bakterier, angriper vanligtvis någon av dessa centrala system. Organiska molekyler, t.ex. en cells alla komponenter, byggs upp av relativt få atomtyper där kol-, väte-, syre- och kväveatomer är bland de vanligaste. Antibiotika och de flesta andra läkemedel är små organiska molekyler som sällan består av mer än 150 atomer, till skillnad från proteiner och DNA som kan bestå av tusentals atomer. Det som avgör vilka egenskaper en molekyl har är hur många och vilken typ av atomer som ingår och hur dessa är sammankopplade. Penicillin är ett av de absolut vanligaste antibiotika vi har. Det används för att bota vanliga sjukdomar så som halsfluss, lunginflammation, öroninflammation och hudinfektioner. Penicillin fungerar genom att angripa bakteriernas cellvägg. Denna består av långa kedjor av kolhydrater, polysackarider och kedjor av aminosyror (peptider) som är sammanfogade i ett s.k. peptidoglykanlager. Bakterier delas normalt in i två stora undergrupper; grampositiva och gramnegativa (fig. 3). Hos de grampositiva utgörs cellväggen till största delen av ett tjockt lager peptidoglykan. Gramnegativa bakterier har ett mycket tunnare lager peptidoglykan och ett yttermembran istället. G+ G- Fig. 3 Illustration av en grampositiv (G+) respektive gramnegativ (G-) bakterie. Under uppbyggnaden av cellväggen kopplar enzymer (som även kallas penicillinbindande-protein, PBP) ihop de olika byggstenarna i peptidoglykanlagret. Penicillinets struktur liknar den hos en av byggstenarna (fig. 4) och enzymet försöker bygga in penicillinet i cellväggen istället för den äkta byggstenen. Resultatet blir att cellväggen inte kan kopplas ihop på ett korrekt sätt, vilket leder till att bakteriecellen dör. Fig. 4 Två olika sätt att illustrera penicillinmolekylen (just denna variant kallas Penicillin G). Penicillin tillhör gruppen β-laktamer (beta-laktamer). Gemensamt för dessa är att de innehåller en fyrledad ring (β-laktam) som är helt nödvändig för att molekylen ska fungera som antibiotika. Pilarna visar var den viktiga β-laktamringen sitter.

5 Upptäckten av penicillin hos mögelsvampen Penicillium notatum har banat väg för många fler typer av antibiotika. Genom att man känner till hur penicillinmolekylen är uppbyggd och fungerar kan kemister på syntetisk väg i laboratoriet skapa nya molekyler som är mer effektiva, eller som kan fungera mot andra typer av bakterier. Möjligheterna koppla samman atomer till helt nya molekyler med unika egenskaper är i det närmaste oändligt. Med penicillin G som utgångspunkt kan man t.ex. skapa ampicillin (fig. 5) genom att sätta till en aminogrupp (rödmarkerad). Denna förändring gör att antibiotikat även kan verka mot gramnegativa bakterier, som har en annan typ av cellvägg än de grampositiva. Sätter man till ytterligare en hydroxylgrupp (HO) till ampicillin får man amoxicillin (fig. 6). Detta antibiotikum tas lätt upp av mag-tarmkanalen och kan tas genom att svälja en tablett, till skillnad från ampicillin som måste injiceras direkt i blodet eller muskulärt. Med andra ord finns det oändliga valmöjligheter när det handlar om att förbättra och utveckla nya antibiotika i laboratoriet, utifrån de som bakterier och svampar tillverkar i naturen. Fig. 5 Ampicillin Fig. 6 Amoxicillin När bakterier blir resistenta Problemet med resistens, d.v.s. att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika, kände man till redan vid upptäckten av penicillin. De första fallen observerades redan 1947, kort efter att det hade introducerats på marknaden. Idag är det ett växande problem och det finns många exempel på hur normalt lättbehandlade infektioner har orsakat stora problem på grund av antibiotikaresistens. Antibiotikat, t.ex. penicillin, kan i dessa fall inte längre klara av att ta död på bakterierna och göra oss friska. Istället har bakterierna hittat finurliga sätt att skydda sig och överleva. En bakterie som är resistent mot penicillin har förmågan att tillverka ett enzym, β-laktamas, som klipper sönder penicillinet så att det blir verkningslöst (fig. 7). Bakterierna kan då fortsätta att leva som vanligt. Fig. 7 β-laktamas (här illustrerat som en sax) förstör penicillin genom att bryta (hydrolysera) en av kolbindningarna i β-laktamringen.

6 Genen som styr bildandet av β-laktamas finns på små ringar av DNA som lätt kan överföras till andra bakterier. På så sätt sprids antibiotikaresistens snabbt och enkelt både inom och mellan olika bakteriearter. Men det finns fler sätt för bakterierna att bli resistenta mot penicillin. T.ex. kan de förändra de enzymer (de penicillinbindande proteinerna, PBP) som kopplar ihop cellväggen så att penicillin inte längre kan binda. Bakterierna kan också utveckla system för att pumpa ut antibiotika som tar sig in i cellerna. För att motverka utveckling av resistens behövs kraftfulla åtgärder t.ex. förbättrad hygien och minskad användning av antibiotika. En annan mycket viktig åtgärd är att hitta helt nya antibiotika som kan verka även på resistenta bakterier. Bakterier som tillverkar antibiotika Penicillium notatum är långt ifrån den enda mikroorganism som producerar antibiotika. Från arten Streptomyces griseus, som tillhör bakteriegruppen Aktinomyceter, kommer streptomycin som var ett av de första antibiotika som användes för att behandla lungsjukdomen tuberkulos. Aktinomyceter är vanligt förekommande jordbakterier. De skiljer sig lite från vanliga bakterier genom att de ofta har ett mycelieliknande växtsätt, likt svampar. De kan också bilda sporer som gör dem tåliga mot torka, värme och kemikalier, vilket gör dem särskilt lämpade för att leva i jord. Fi g. 8 Exempel på Aktinomyceter. Bilderna visar kolonier av bakterier som växer på en yta av näringslösning. Ringarna runt kolonierna på bilden till höger är sporer som bakterierna bildar för att kunna överleva under knapra förhållanden. Alla bakterier och växter producerar kemiska substanser. Man brukar tala om att organismen producerar primära och sekundära metaboliter. De primära är de som är nödvändiga för arten, t.ex. vitaminer, aminosyror, näringsämnen eller hormoner. De sekundära är de metaboliter som inte behövs, men som kan göra livet lite lättare. Ett konkurrenshöjande medel för överlevnad. Det är bland dessa sekundära metaboliter som vi finner molekyler som kan vara intressanta för människan i medicinskt syfte, som t.ex. antibiotika. Aktinomyceter, och i synnerhet Streptomyceter, har visat sig vara särskilt effektiva på att producera biologiskt aktiva sekundära metaboliter. Förutom att de kan producera molekyler som har antibiotisk effekt, producerar de även ämnen som kan användas inom medicinområdet som anticancer-, antifungal- och immunosuppressionsmedicin. Fram till 2002 hade man hittat olika molekyler med antibiotisk effekt hos

7 Aktinomyceter 1. Det är drygt 50% av alla antibiotika som man har hittat totalt hos bakterier och svampar. Ett hundratal av dessa används idag inom medicin och/eller forskning. Steg 1: Var finns bakterier? Låt eleverna göra en egen undersökning. Var finns det bakterier? Se till att du är väl insatt i säkerhetsaspekter vid arbete med mikroorganismer. Läs t ex på Material: Agarplatta Steril tops eller tandpetare Gör så här: 1. Använd en steril tops eller tandpetare och ta ett prov genom att gnugga lite på det område som ska testas. Det kan till exempel vara ditt tangentbord, dörrhandtaget eller under naglarna. 2. Stryk provet på en agarplatta. Skriv på plattan vad det är du har testat. Dt går också bra att testa att hosta eller sätta ett tumavtryck på plattan, t ex före och efter handtvätt eller handsprit. 3. Sätt på locket och tejpa igen noggrant. 4. Efter ett par dagar i rumstemperatur syns det tydligt vad som har vuxit på plattan. 5. Släng plattorna i riskavfall. 1 Bérdy. J. (2005) Bioactive Microbial Metabolites. J. Antibiot. 58(1): 1 26

8 Steg 2: Gramfärgning av bakterier För att bestämma om en bakterie är grampositiv (G+) eller gramnegativ (G-) brukar man göra en gramfärgning. G+ bakterier har en tjock cellvägg som består av peptidoglykan medan G- har en tunnare cellvägg samt ett yttermembran. G+ bakterier kan därmed behålla den kristallvioletta färgen trots avfärgning, där de gramnegativa bakterierna avfärgas. G- kan istället färgas rosaröda med safranin. Gramfärgning är ett viktigt steg i karaktäriseringen av en bakterieart. Exempel på bakteriearter som kan användas: Bacillus subtilis Escherichia coli K12 Lactobacillus acidophilus Micrococcus luteus Bakterierna kan färgas var för sig, men också en grampositiv och en gramnegativ tillsammans. Kom ihåg att det bara behövs en mycket liten mängd bakterier för att kunna se i mikroskop. Det kan också vara roligt att göra en gramfärgning med t ex. yoghurt, skrap från tungan, surdeg, produkter med aktiv bakteriekultur (t ex. Proviva) etc. För att bara kunna se bakterierna, utan att bestämma gramtillhörighet, räcker det med att göra färgning med kristallviolett eller metylenblått. Tips: Testa att fotografera mikroskopbilden genom det ena okularet i mikroskopet! Det här behövs: Koloni av bakterier, se ovan Objektsglas 0,9% NaCl-lösning Brännare Kristallviolett Vatten i sprutflaska Vatten i bägare Lugols lösning (jod och kaliumjodid i vatten) Avfärgningslösning (95% etanol eller 30% aceton i isopropylalkohol) Torkpapper Gör så här: 1. Tvätta ett objektsglas och torka. Lägg en droppe 0.9% NaCl på objektsglaset. Ta en liten mängd bakterier från en koloni med en tandpetare och blanda med natriumkloriden så det bildas en jämn bakteriesuspension. Sprid ut suspensionen så den täcker en yta av 1-2 cm2. 2. Låt bakterierna torka in på objektsglaset långsamt genom att hålla glaset över en gaslåga (bakteriesidan uppåt). Vattnet ska inte börja koka, så håll glaset en bra bit ifrån lågan.

9 3. Fixera sedan cellerna genom att föra objektsglaset snabbt genom lågan 4-5 gånger. Alternativt kan provet torkas några minuter i 110 C. 4. Droppa kristallviolett över de torkade bakterierna och vänta i 1 min. Häll av färgen och doppa sedan provet i en bägare med kallt vatten. Spola vatten försiktigt mot ena kanten av bägaren tills det inte längre löses ut någon mer färg. Var noga med att inte spola vatten direkt på provet. 5. Droppa Lugols lösning över bakterierna och vänta i 1 min. Skölj på samma sätt som i steg Luta objektsglaset snett över en bägare och droppa över avfärgningslösning tills ingen mer färg löses ut. 7. Skölj objektsglaset försiktigt som i steg Torka provet lätt med kanten på ett mjukt papper. Akta så inte bakterierna torkas bort. 9. Titta i mikroskop. Grampositiva celler är färgade blå, gramnegativa är färglösa. 10. För att göra skillnaden tydligare, droppa safranin över provet och vänta i 45 sek. Skölj provet som tidigare och torka. 11. Titta i mikroskop. Grampositiva celler är blåvioletta, gramnegativa är röda.

10 Steg 3: Test av antibakteriella ämnen Ett sätt att ta reda på om ett ämne kan döda bakterier är genom något som kallas tillväxtinhibering. Det går ut på att man lägger en liten droppe av ämnet på en näringsplatta där man först har strukit ut en matta av bakterier. Därefter låter man bakterierna växa tillsammans med ämnet över natt i 37 C. Om man inte ser någon tillväxt av bakterier där man har lagt ämnet betyder det att ämnet innehåller något som stoppar (inhiberar) bakteriens tillväxt. Bakterierna kan helt enkelt inte växa i dess närhet. Man kan i princip testa vilket ämne som helst med den här metoden. Har man ett flytande ämne kan man droppa det på ett litet filterpapper som man har stansat ut med ett hålslag. När pappret har torkat lägger man det på näringsplattan med bakterier. Exempel på flytande ämnen man kan testa är metalljonlösningar (0.2M) eller olika antibiotika. Även fasta ämnen kan man testa om de har antibakteriell aktivitet. T ex kan man prova att lägga en bit vitlök eller färsk ingefära på plattan, eller andra kryddor. Om man ser en ring runt kryddan där det inte växer några bakterier, betyder det att kryddan utsöndrar något ämne (en molekyl) som påverkar bakteriens uppbyggnad på något sätt, så att den inte längre kan växa. För att ta reda på vilken molekyl som gör att bakterierna inte kan växa behöver man separera (dela upp i olika rör) de molekyler som ämnet utsöndrar (görs i ett kemilabb). Därefter gör man om plattexperimentet igen med varje molekyllösning var för sig. Samma metod använder vi när vi analyserar de bakterier som finns i jordproverna som ni har samlat in. Men istället för att det är vitlök som ger ifrån sig en molekyl som hindrar bakterierna från att växa så är det en annan sorts bakterie (de som kallas för Aktinomyceter och som ni isolerar på era plattor) som utsöndrar ämnet.

11 Nedan beskrivs metoden för att testa antibakteriell aktivitet lite mer detaljerat. Fundera gärna över vilka ämnen du tror kan vara bakteriedödande och testa själv. Jämför sedan gärna dina resultat med en kompis. Genom att mäta diametern på ringen där det inte växer några bakterier kan man få ett mått på hur pass bakteriedödande ämnet du testat är. Det här behövs: Platta med uppodlade bakterier, t ex Micrococcus lutea eller E. coli (olika bakterier kan ge olika resultat) Sterila plattor med allsidigt närinssubstrat (t ex Nutrient agar) Kryddor, metalljonlösningar (0.2M) m.m. Provrör med ca 1 ml vatten Ympnål Sterila tops med långa träskaft (kan köpas på apotek ) Ev. Droppippetter av plast, preparernål och små, runda filterpapperslappar gjorda med hålslag. Utförande: 1. Använd ympnål och skrapa bakterier från en platta. 2. Rör ut bakterierna i ca 1 ml vatten i ett provrör. Ta så mycket bakterier att suspensionen blir kraftigt grumlig. 3. Doppa en tops i bakteriesuspensionen och stryk ut bakterierna på den rena plattan med näringsagar. Låt varje streck med topsen täcka det föregående. Vänd därefter plattan och stryk ut bakterier på tvären över den första utstrykningen. Hela ytan ska täckas med täta streck det får inte bli ett glest rutmönster! a) Vätskor kan testas genom att små runda filterpapperslappar, som tagits ut med hålslag, doppas i testlösningar. Lapparna placeras sedan på agarytan med de utstrukna bakterierna. Använ en preparernål för att flytta lapparna. b) Det går bra att ta ut brunnar i agarskiktet genom att använda en avklippt droppipett av plast. Brunnarna kan sedan fyllas med kryddpulver eller lösningar. c) Bitar av t ex vitlök och gul lök placeras på ytan. 4. Lägg plattorna i värmeskåp i ett dygn eller i rumstemperatur under ett par dagar. Avläsning: En klar zon utan bakterietillväxt runt det testade ämnet visar att det är giftigt för bakterien ju större diameter på avdödningszonen desto giftigare. (Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, 2003) Vill du dela med dig av dina erfarenheter av dessa laborationer, hör gärna av dig till oss på

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer.

UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11. Målsättning Att använda metoder för direkt observation av mikroorganismer. UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I FÄRGNING OCH MIKROSKOPERING AV MIKROORGANISMER Målsättning Att använda metoder för direkt observation av

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050308 Fråga 1 Du har isolerat en bakterie och vill titta på om den kan förflytta sig, vilken/vilka metoder använder du? a Elektronmikroskopi b Gramfärgning c

Läs mer

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas

Fråga 3 Varje korrekt besvarad delfråga ger 0,4 p. Det är inget avdrag för felaktigt svar. (2p) En organism som bara kan växa i närvaro kallas Tentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 040622 Fråga 1 a Gram-positiva bakterier har en tjockare cellvägg än Gram-negativa. b Gram-positiva bakterier har ett yttermembran utanför peptidoglykanet c Gram-karaktäriseringen

Läs mer

Max handtvättskola. Handhygien

Max handtvättskola. Handhygien Max handtvättskola Handhygien 2 Nu har jag lärt mig en del om att tvätta händerna, så jag tänkte att jag skulle dela med mig av det till dig. Jag hoppas att du kommer att tycka att det är lika kul som

Läs mer

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM)

Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan. med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) Säkerhetsaspekter på praktiskt arbete med biologi i skolan med undantag av genetiskt modifierade organismer (GMM) 1. Introduktion har stor betydelse för hälsa och sjukdom vissa används vid tillverkning

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p)

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Fråga 1 (2p) Fråga 2 (2p) Fråga 3 (2p) Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050402 Fråga 1 Eukaryota och prokaryota celler har vissa saker gemensamt men skiljer sig markant i många avseenden. Markera vilka av nedanstående alternativ

Läs mer

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p,

Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, Omentamen 3p mikrobiologi inom biologi 45p, 050621 Fråga 1 Markera vilka av nedanstående alternativ som är Sanna eller Falska. För varje felaktigt alternativ ges 0.4p avdrag, dock kan frågan ej ge mindre

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

Vetenskaplig rapport

Vetenskaplig rapport Vetenskaplig rapport Frågeställning: Behövs handsprit för att man ska hålla en god handhygien? Emma Berndtsson Gunnesboskolan 9B Skapad vecka 20 17/521/5 Handledare: Annika Berndtsson Huvudlärare: Pernilla

Läs mer

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos

Gymnasieskolan Knut Hahn Projektrapport - Anna Goos - Anna Goos Innehållsförteckning Inledning Sida 2 Syfte Sida 3 Teori Sida 3-5 Vad är ESBL? Sida 3 Hur hittar man ESBL (hur screenar man efter ESBL-producerande bakterier)? Sida 3 Vad är lappdiffusion?

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1

Kemisk tipsrunda. Så trodde vi innan experimentet. Station 1 X 2 Hypotes 1 Så trodde vi innan experimentet Station 1 X 2 Hypotes 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 Så blev resultatet av experimentet Försök att förklara resultatet och utveckla gärna något nytt experiment för att

Läs mer

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11

Allmän mikrobiologi. Inledning. Mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 Allmän mikrobiologi Människan: biologi och hälsa SJSE11 2014-10-27 Annelie Augustinsson Inledning Den sjuksköterska som förstår hur infektioner uppkommer, hur immunförsvaret fungerar, hur infektioner kan

Läs mer

ABSTRACT SAMMANFATTNING

ABSTRACT SAMMANFATTNING ABSTRACT The discovery of penicillin marks an important milestone in the development of modern medical treatment. Today the growing problem of antibiotic resistant bacteria threatens our ability to treat

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Sammanfattning Arv och Evolution

Sammanfattning Arv och Evolution Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept

Läs mer

FRAMTIDENS ANTIBIOTIKA

FRAMTIDENS ANTIBIOTIKA 42 FUTURE BY SEMCON 1.2012 FRAMTIDENS ANTIBIOTIKA Med en ny typ av antibiotika hoppas norska Lytix Biopharma lösa ett allvarligt problemen inom dagens sjukvård multiresistenta bakterier. Semcon har hjälpt

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

30. Undersökning av aminosyror i surkål

30. Undersökning av aminosyror i surkål 30. Undersökning av aminosyror i surkål VAD GÅR LABORATIONEN UT PÅ? Du ska l ära dig tekniken vid tunnskiktskromatografi, TLC undersöka vad som händer med proteinerna och polysackariderna vid mjölksyrajäsning

Läs mer

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad

Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Klimatförändringen en drivkraft för vattenburen smitta? Ann-Sofi Rehnstam-Holm Högskolan Kristianstad Kristianstad Reningsverk Hammarsjön Våtmarker Helge Å Lillö Vattenburna infektioner Förändringar att

Läs mer

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77)

Område: Ekologi. Innehåll: Examinationsform: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Område: Ekologi Innehåll: Livets mångfald (sid. 14-31) I atomernas värld (sid.32-45) Ekologi (sid. 46-77) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Frågor om hållbar utveckling:

Läs mer

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika

Effektiv mot. svinkoppor MICROCID. Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor MICROCID Antibakteriell kräm utan antibiotika Effektiv mot svinkoppor Utan antibiotika Receptfri Ingen resistensutveckling Brett antibakteriellt spektrum MICROCID Antibakteriell

Läs mer

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren.

Mina mediciner. Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Personerna på bilden har inget samband med texten i broschyren. Mina mediciner Namn på medicinen Morgon Kväll Övrigt (utseende, med/utan mat etc) Egna anteckningar: Mina kontakter på sjukhuset:

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten

Molekyler och molekylmodeller. En modell av strukturen hos is, fruset vatten Molekyler och molekylmodeller En modell av strukturen hos is, fruset vatten Sammanställt av Franciska Sundholm 2007 Molekyler och molekylmodeller En gren av kemin beskriver strukturen hos olika föreningar

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Workshop CSI Kemidetektiver

Workshop CSI Kemidetektiver Workshop CSI Kemidetektiver Ett tema vi genomfört på Umevatoriet som varit populärt både bland elever och lärare är kemidetektiver. Man kan genomföra detta tema på skolorna och det passar olika årskurser

Läs mer

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5

TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP. Kurskod: MC1401. Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Totalpoäng: 63,5 TENTAMEN MEDICIN, MEDICINSK MIKROBIOLOGI 7,5 HP Kurskod: MC1401 Kursansvarig: Nikolaos Venizelos (tfn: 070-255 85 20) Datum: 2012-08-14 Skrivtid: 4 tim. Totalpoäng: 63,5 Poängfördelning: Nikolaos Venizelos

Läs mer

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön.

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön. Martin Andersson 780920-1978 Kurs 3, Professionen Lärarutbildningen Malmö högskola NO-relaterat studiebesök Jag tänkte att mina gymnasieelever skulle få göra ett studiebesök på en universitetsavdelning

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter?

3. Vilka livsmedel innehåller reducerande sockerarter? 1. Reagens på reducerande sockerarter Trommers prov Man kan påvisa socker, sackarider, på olika sätt. Ett sätt är att utföra Trommers prov då man även kan avgöra halten glukos i proven genom att studera

Läs mer

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener

Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Bakteriologisk diagnostik av urinodlingar och resistensläge för viktiga urinvägspatogener Christian G. Giske Docent / Överläkare Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 21 februari 2014 Provtagningsanvisning

Läs mer

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv

Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Med hopp om framtiden transposoner, DNA som flyttar sig själv Jessica Bergman Populärvetenskaplig sammanfattning av Självständigt arbete i biologi VT 2008 Institutionen för biologisk grundutbildning, Uppsala

Läs mer

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10

Isomerer. Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri. Båda har molekylformeln C 4 H 10 Isomerer Samma molekylformel men olika strukturformel. Detta kallas isomeri Båda har molekylformeln C 4 10 rganiska syror Alla organiska syror innehåller en karboxylgrupp (C) C = m man oxiderar en alkohol

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten

Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten Helsingfors universitet Urvalsprovet 30.5.2012 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper Husdjursvetenskap För att svaret skall beaktas skall den sökande få minst 7 poäng

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

gipsavgjutning av magen

gipsavgjutning av magen BELLYCASTING gipsavgjutning av magen Mot slutet av graviditeten, någon gång i vecka 37-38 - om du inte vet att du ska föda tidigare förstås, kan det vara roligt att göra en avgjutning av magen. Det blir

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES:

NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ KURSEN LÄSTES: INSTITUTION: CMB Kursnamn: Biologi baskurs Kurs kod: BIO 100 Tentamensmoment: Cell och molekylärbiologi del 2 Tentamensdatum Lärare: Malte Hermansson, kursledare KODNUMMER: NAMN:. PERSON NR:.. TERMIN DÅ

Läs mer

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner

Goda råd vid infektion. En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Goda råd vid infektion En liten guide om hur du som är 65 år och äldre tar hand om din hälsa och dina infektioner Bästa tiden att plantera ett träd var för tjugo år sedan, den näst bästa tiden är nu Information

Läs mer

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka?

Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Förkylningstider stundar. Hur ska jag tänka? Du har ett bra immunförsvar. Var rädd om det. Använd mer av din egen kraft. Undvik antibiotika när det inte behövs. Vårt immunförsvar är en viktig kraft som

Läs mer

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6

Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Månadstema September: Kommunikation Laborationer för 7-9. Se även laborationsförslag för gymnasiet och F-6 Innehåll: Läckande ballonger s. 1 Vätepuffar s. 3 En doft som lök vad är den och vart tar den

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations

Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations Detaljerade anvisningar för 3D Target Reparations LÄS IGENOM HELA INSTRUKTIONEN INNAN MATERIALET ANVÄNDS. ANVÄND EN DIGITALVÅG AV KVALITET FÖR ATT KORREKT MÄTA KOMPONENTERNA. KEMIKALIER: Förvara och använd

Läs mer

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp

Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Tentamen i kursen Naturvetenskap och teknik F-3, 22,5 hp Kurskoder: LPGG14 Delkurs: 1 Ämnen: Biologi, Kemi Datum: fredagen den 4 november 2016 Tid: 8.15 12.15 (distans 9.00-13.00) Ansvariga lärare: Hjälpmedel:

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

EUSO 2014 Biologidel

EUSO 2014 Biologidel EUSO 2014 Biologidel Inledande individuell del (15 min) Syftet med denna del är att ställa in tankarna på det aktuella område inom biologin, samt att ge en uppfattning om kunskapsnivån. Praktiskt arbete

Läs mer

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom

Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom Matens kemi Uppdrag 1 Uppdraget var att man skulle prata med sina föräldrar angående mat förr i tiden och jämföra det med idag. Detta är vad jag kom fram till: Jag pratade med min pappa. För 20-30 år sedan

Läs mer

UMEÅ UNIVERSITET

UMEÅ UNIVERSITET UMEÅ UNIVERSITET 2011-01-11 Institutionen för molekylärbiologi RUT10 - Biomedicinsk vetenskap I MIKROBIOLOGISK LABORATIONSTEKNIK Målsättning Att introducera mikrobiologisk metodik för handhavande av renkulturer.

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Driv en miniräknare med... Spenat. Blåbär. Skolcellslådan: Labbhandledning

Driv en miniräknare med... Spenat. Blåbär. Skolcellslådan: Labbhandledning Driv en miniräknare med... Spenat Blåbär Te 1 Skolcellslådans innehåll 2 Dessutom behövs: Ättiksyra och pipett till TiO₂pastan. Bär, spenat, te eller annat att färga in elektroderna med. Etanol för rengörning

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H

Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet Tentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0029H Lärare Delmoment Fråga Max G 70 % VG 90 % Anders Österlind Infektionssjukdomar 1-14 21p 14p 19p

Läs mer

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat.

Elevportfölj 8. ÅRSKURS 6 Matens kemi. Elevens svar: och kan då inte utföra deras jobb bättre och tjäna mer lön för att kunna köpa mat. Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP

SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP SNABB RENGÖRINGSKONTROLL MED ATP Vad är ATP? ATP (Adenosin Tri-Phosphate) är ett ämne som finns i alla celler. ATP bildas i energigivande reaktioner och förbrukas i energikrävande reaktioner och fungerar

Läs mer

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 4 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Värt att veta om antibiotikaresistens

Värt att veta om antibiotikaresistens Värt att veta om antibiotikaresistens Här publiceras vanliga frågor och svar om antibiotikaresistens. All fakta är framtagen av sakkunniga experter på de myndigheter och organisationer som tillsammans

Läs mer

Antibakteriell effekt

Antibakteriell effekt Antibakteriell effekt -Hur påverkas specifika bakterier av utvalda substanser? Linnéa Midefelt & Elma Nuhić Polhemsgymnasiet, Nv3d Projektarbete läsåret 12/13 Handledare: Ola Nordqvist Abstract Our project

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar:

Elevportfölj 1 ÅRSKURS 6. Matens kemi. Elevens svar: Du ska tillbringa två veckor i en fjällstuga 1a som saknar elektricitet (men det finns en gasspis att laga maten på). Hur kan du göra för att förlänga matens hållbarhet så att du har mat att äta under

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

BIPACKSEDEL. Kesium vet 200 mg/50 mg tuggtabletter för hund

BIPACKSEDEL. Kesium vet 200 mg/50 mg tuggtabletter för hund BIPACKSEDEL Kesium vet 200 mg/50 mg tuggtabletter för hund 1. NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV GODKÄNNANDE FÖR FÖRSÄLJNING OCH NAMN PÅ OCH ADRESS TILL INNEHAVAREN AV TILLVERKNINGSTILLSTÅND SOM ANSVARAR

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen

Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM mars 2012, kl Polacksbacken, skrivsalen UPPSALA UNIVERSITET Inst för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi Sid l (16) KODAD TENTA Kurs: Mikrobiologi Program: Apotekarprogrammet, termin 3 Kurskod: 3FM007 Tid: Plats: 30 mars 2012, kl 08.00-13.00

Läs mer

Vad är allt uppbyggt av?

Vad är allt uppbyggt av? ÅR 4-6 Kemi KAPITEL 1 Vad är allt uppbyggt av? Kläderna du har på dig, vattnet du dricker och pennan du skriver med, huset du bor i är uppbyggd av små byggstenar. Vi kallar dem atomer. Atomer finns i allting

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös.

Sedan många tusen år utnyttjar människan svampar. Jästsvampen som är en encellig svamp får denhär degen att jäsa upp och bli luftig och porös. Svampfilmen Under större delen av året ser vi inte till några svampar i skog och mark. De lever nere i marken osynliga för oss. På sensommaren och hösten skjuter de snabbt upp ur marken, särskilt om det

Läs mer

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra.

Hur sitter DNA ihop? DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. DNA betyder Deoxyribonukleinsyra. Hur sitter DNA ihop? DNA består två kedjor som sitter ihop genom att baserna: adenin, tymin, cytosin, och guanin binder till varandra. mar 10 10:42 1 Vad betyder celldifferentiering?

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:

Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan: Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!

Läs mer

Kemi. Vatten och Luft

Kemi. Vatten och Luft Namn: Klass: Kemi Vatten och Luft Bedömning Elevens förmåga att Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa

Läs mer

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur) Syfte Använda biologins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara biologiska samband i människokroppen, naturen

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING

STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING STOCKHOLMS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGISK GRUNDUTBILDNING TENTAMEN Kurs: Prokaryot cell- och molekylärbiologi (PCMB) Datum: 2006-10-07 kl. 9-12 Visat betald terminsräkning och legitimation signatur

Läs mer

Intermolekylära krafter

Intermolekylära krafter Intermolekylära krafter Medicinsk Teknik KTH Biologisk kemi Vt 2012 Märit Karls Intermolekylära attraktioner Mål 5-6 i kap 5, 1 och 5! i kap 8, 1 i kap 9 Intermolekylära krafter Varför är is hårt? Varför

Läs mer

Handhygien. Max handtvättskola Handbok för lärare

Handhygien. Max handtvättskola Handbok för lärare Handhygien Max handtvättskola Handbok för lärare Handhygien Gör handtvätten minnesvärd Max handtvättskola är ett enkelt sätt att uppmuntra barn att tvätta och torka händerna ordentligt. Med Max hjälp får

Läs mer

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder

Atomer, molekyler, grundämnen. och kemiska föreningar. Att separera ämnen. Ämnen kan förändras. Kemins grunder KEMINS GRUNDER -----{ 2 Keminsgrunder 1 J----- IAAeAåll-Kemi förr och nu sid.4 Atomer, molekyler, grundämnen och kemiska föreningar Ämnens egenskaper sid. 10 sid. 14 Rena ämnen och blandningar Att separera

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Pedagogisk planering Elev år 5

Pedagogisk planering Elev år 5 Pedagogisk planering Elev år 5 Arbetsområde (Vad?): Biologi och kemi Kroppen Under denna tid kommer vi att lära oss mer om hur kroppen fungerar och är uppbyggd. Vad våra inre organ heter, ser ut, var de

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI

LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI LIVSMEDELS MIKROBIOLOGI Sven-Olof Enfors Institutionen för Bioteknologi KTH Stockholm 2003 Innehåll Kap 1 Introduktion...1 Kap 2. Kemiska reaktioner vid förskämning av livsmedel...4 2.1 Förutsättningar

Läs mer

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion ANTIBIOTIKARESISTENS Undervisningsmaterial Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion 1 Allt fler och fler fall med multiresistenta bakterier upptäcks inom sjukvården och blir

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping

Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson. Miljövetarprogrammet Linköpings universitet, Campus Norrköping Manual för analys av bakteriehalt i vatten: totalhalt - bestämning med ingjutningsmetoden, koliforma bakterier och E.Coli - bestämning med membranfiltermetoden. Karin Berg, Malin Lundin och Jessica Petersson

Läs mer

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande

A Titta dig omkring, ute eller inne, och försök hitta fem levande föremål, fem som varit levande Sammanfattning Liv i utveckling En introduktion och diskussion kring vad liv är Vad är levande och vad är inte levande runt oss? Hur har livet utvecklats och hur kommer det sig att just jorden har liv?

Läs mer

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER

LUFT, VATTEN, MARK, SYROR OCH BASER -: KAPITEL 44 LUFT, VATTEN, MARK, SYROR... OCH BASER Luft, vatten, mark, syror och baser :3)---- =-lnnehå II Luft sid. 46 Vatten sid. 53 Mark sid. 60 Syror och baser 1 sid. 64 FUNDERA PÅ Hur mycket väger

Läs mer