Medicinjakten i Flemings fotspår

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Medicinjakten i Flemings fotspår"

Transkript

1 Medicinjakten i Flemings fotspår Det första delprojektet av Forskarhjälpen, genomfördes under Det var ett samarbete mellan Nobelmuseet, Laboratoriet för kemisk biologi vid Umeå universitet (LBCU) och drygt 500 elever och lärare runt om i Sverige gick Nobelpriset till Alexander Fleming för upptäckten av penicillin. Sedan dess har många olika antibiotika upptäckts och blivit livsviktiga i vår kamp mot olika infektionssjukdomar. Det kan vara luftvägsinfektioner, urinvägsinfektioner, diarréer eller andra sjukdomar som orsakas av bakterier. Men för stor användning av antibiotika har också lett till att bakterier blivit resistenta. Detta innebär att det börjar bli allt vanligare med bakteriesjukdomar som inte går att bota med de antibiotika som finns tillgängliga idag. Forskarna på LCBU i Umeå behövde hjälp med att hitta nya bakterier av gruppen aktinomyceter, en sort som är känd för att producera ämnen med antibiotiska egenskaper. De ca 20 deltagande klasserna över hela Sverige gav sig ut i naturen i sitt närområde och samlade in jord från de klurigaste ställena de kunde tänka sig. Från markproverna isolerade eleverna fram aktinomyceter och beskrev hur de såg ut och var de hade hittat dem. Detta resulterade i en form av kartläggning av aktinomyceter över Sverige och gav forskarna stor information om var aktinomyceter trivs och var man kan finna olika arter. Målet var att komma en liten bit på vägen till att hitta ny antibiotika, som i sin tur är en viktig pusselbit i kampen mot bakterieinfektioner hos människor och djur. Forskarna i Umeå har nu ett "bibliotek" av aktinomyceter som eleverna i Medicinjakten samlat in och som fortfarande analyseras, så det finns en möjlighet att något av dessa prover kan utgöra basen för ett nytt antibiotikum! I det här häftet finns ett förslag på hur en Medicinjakt kan genomföras på din skola.

2 Er egen Medicinjakt Medicinjakten sker i 5 steg. Dessa följer i grova drag hur Forskarhjälpens projekt genomfördes under Steg 1 Var finns bakterier? Odla bakterier från olika platser. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 2 Analysera bakterier. Gör en Gramfärgning av kända bakterier. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 3 Test av antibakteriella ämnen. Prova olika ämnen som kan vara antibakteriella. Instruktioner finns längre bak i häftet. Steg 4 Skapa en kreativ poster - Posterbeskrivning När bakterierna är odlade och beskrivna så är det dags att berätta om allt som gjorts! Detta ska göras i form av en "poster" - en slags affisch. Så går det till i forskarvärlden också. När forskarna har gjort sina experiment, fått sina resultat och dragit sina slutsatser så måste de dela med sig av detta till andra forskare. Detta görs bland annat via artiklar i vetenskapliga tidskrifter och via konferenser. På konferenserna ger forskarna antingen en muntlig presentation av sitt arbete eller så har de gjort en poster som de har med sig till konferensen och sätter upp på en vägg eller en skärm. Vid speciella tillfällen på konferensen är det så kallad "postertid" - då står forskarna vid sina postrar och svarar på frågor om dem. Steg 5 Konferens med utställning. Ordna ett tillfälle för presentation av postrar och resultat- Låt eleverna jämföra och titta på varandras postrar. Ha också en föreläsning eller liknande. Kanske kan ni ha en tävling eller bjuda föräldrarna på vernissage? Vill du dela med dig av dina erfarenheter av Medicinjakten, hör gärna av dig till oss på

3 Bakgrund Penicillinets upptäckt Foto: Alexander Fleming Laboratory Museum (Imperial College Healthcare NHS Trust, London) 1945 fick Alexander Fleming, tillsammans med E. Chain och H.W. Florey, Nobelpriset i medicin för upptäckten av penicillinet. Den första observationen kom till av en slump redan 1928, då Fleming hade lämnat laboratoriet för semestern utan att ha kastat en bakterieodling efter ett avslutat experiment. När han återvände från semestern såg han att en mögelsvamp hade förorenat plattan där bakterierna växte (fig. 1). I området runt svampen var det tydligt att bakterierna inte längre kunde växa. Svampen, som var Penicillium notatum, kunde alltså döda bakterierna i sin närhet. Fi g. 1 Bilden visar den orginalplatta som Sir Alexander Fleming lämnade på bänken över semestern. Penicillium notatum är den stora vita svampen längst upp (gröna pilen). De små vita prickarna är bakteriekolonier (Stafylokocker) som växer på plattan (röda pilen). Observera att bakterierna har svårt att växa i närheten av svampen. Det visade sig dock att penicillinet var väldigt instabilt och bröts ned, så Fleming (som var en bakteriolog, inte kemist) lämnade tillsvidare upptäckten därhän. Drygt 10 år senare, år 1939, beslutade Chain och Florey vid universitetet i Oxford att undersöka penicillin lite närmare. Chain lyckades rena fram penicillin från mögelsvampen och injicerade det i möss och visade på så sätt att substansen inte var giftig. Florey insåg då möjligheten att penicillin skulle kunna användas som medicin, ett antibiotikum, och började planera för ett mer storskaligt projekt. De odlade upp stora mängder av mögelsvampen och renade fram penicillin. Därefter infekterade de kaniner med en dödlig dos Stafylokocker. Hälften av kaninerna fick penicillin och den andra hälften fick ingenting. I den grupp som inte fick penicillin dog alla kaniner snabbt, men de som fått penicillin överlevde lång tid efter infektionen. Därefter genomfördes många och stora experiment för att säkert fastställa penicillinets effekt och ofarlighet innan det första penicillinet kunde testas på människor med vanliga bakterieinfektioner började penicillin produceras storskaligt.

4 Hur fungerar antibiotika? Gemensamt för alla antibiotika är att de är molekyler som påverkar system i bakterierna som är centrala för deras överlevnad. För att en bakteriecell ska kunna leva behövs det DNA som innehåller koden för cellens uppbyggnad. Proteinerna står för de flesta funktionerna i cellen och styr uppbyggnad av både DNA och andra strukturer i cellen. Cellväggen är också central genom att den skyddar mot omgivningen och kontrollerar vad som passerar in och ut ur cellen. De molekyler som fungerar som antibiotika, d.v.s. kan ta död på eller stoppa tillväxt av bakterier, angriper vanligtvis någon av dessa centrala system. Organiska molekyler, t.ex. en cells alla komponenter, byggs upp av relativt få atomtyper där kol-, väte-, syre- och kväveatomer är bland de vanligaste. Antibiotika och de flesta andra läkemedel är små organiska molekyler som sällan består av mer än 150 atomer, till skillnad från proteiner och DNA som kan bestå av tusentals atomer. Det som avgör vilka egenskaper en molekyl har är hur många och vilken typ av atomer som ingår och hur dessa är sammankopplade. Penicillin är ett av de absolut vanligaste antibiotika vi har. Det används för att bota vanliga sjukdomar så som halsfluss, lunginflammation, öroninflammation och hudinfektioner. Penicillin fungerar genom att angripa bakteriernas cellvägg. Denna består av långa kedjor av kolhydrater, polysackarider och kedjor av aminosyror (peptider) som är sammanfogade i ett s.k. peptidoglykanlager. Bakterier delas normalt in i två stora undergrupper; grampositiva och gramnegativa (fig. 3). Hos de grampositiva utgörs cellväggen till största delen av ett tjockt lager peptidoglykan. Gramnegativa bakterier har ett mycket tunnare lager peptidoglykan och ett yttermembran istället. G+ G- Fig. 3 Illustration av en grampositiv (G+) respektive gramnegativ (G-) bakterie. Under uppbyggnaden av cellväggen kopplar enzymer (som även kallas penicillinbindande-protein, PBP) ihop de olika byggstenarna i peptidoglykanlagret. Penicillinets struktur liknar den hos en av byggstenarna (fig. 4) och enzymet försöker bygga in penicillinet i cellväggen istället för den äkta byggstenen. Resultatet blir att cellväggen inte kan kopplas ihop på ett korrekt sätt, vilket leder till att bakteriecellen dör. Fig. 4 Två olika sätt att illustrera penicillinmolekylen (just denna variant kallas Penicillin G). Penicillin tillhör gruppen β-laktamer (beta-laktamer). Gemensamt för dessa är att de innehåller en fyrledad ring (β-laktam) som är helt nödvändig för att molekylen ska fungera som antibiotika. Pilarna visar var den viktiga β-laktamringen sitter.

5 Upptäckten av penicillin hos mögelsvampen Penicillium notatum har banat väg för många fler typer av antibiotika. Genom att man känner till hur penicillinmolekylen är uppbyggd och fungerar kan kemister på syntetisk väg i laboratoriet skapa nya molekyler som är mer effektiva, eller som kan fungera mot andra typer av bakterier. Möjligheterna koppla samman atomer till helt nya molekyler med unika egenskaper är i det närmaste oändligt. Med penicillin G som utgångspunkt kan man t.ex. skapa ampicillin (fig. 5) genom att sätta till en aminogrupp (rödmarkerad). Denna förändring gör att antibiotikat även kan verka mot gramnegativa bakterier, som har en annan typ av cellvägg än de grampositiva. Sätter man till ytterligare en hydroxylgrupp (HO) till ampicillin får man amoxicillin (fig. 6). Detta antibiotikum tas lätt upp av mag-tarmkanalen och kan tas genom att svälja en tablett, till skillnad från ampicillin som måste injiceras direkt i blodet eller muskulärt. Med andra ord finns det oändliga valmöjligheter när det handlar om att förbättra och utveckla nya antibiotika i laboratoriet, utifrån de som bakterier och svampar tillverkar i naturen. Fig. 5 Ampicillin Fig. 6 Amoxicillin När bakterier blir resistenta Problemet med resistens, d.v.s. att bakterierna blir motståndskraftiga mot antibiotika, kände man till redan vid upptäckten av penicillin. De första fallen observerades redan 1947, kort efter att det hade introducerats på marknaden. Idag är det ett växande problem och det finns många exempel på hur normalt lättbehandlade infektioner har orsakat stora problem på grund av antibiotikaresistens. Antibiotikat, t.ex. penicillin, kan i dessa fall inte längre klara av att ta död på bakterierna och göra oss friska. Istället har bakterierna hittat finurliga sätt att skydda sig och överleva. En bakterie som är resistent mot penicillin har förmågan att tillverka ett enzym, β-laktamas, som klipper sönder penicillinet så att det blir verkningslöst (fig. 7). Bakterierna kan då fortsätta att leva som vanligt. Fig. 7 β-laktamas (här illustrerat som en sax) förstör penicillin genom att bryta (hydrolysera) en av kolbindningarna i β-laktamringen.

6 Genen som styr bildandet av β-laktamas finns på små ringar av DNA som lätt kan överföras till andra bakterier. På så sätt sprids antibiotikaresistens snabbt och enkelt både inom och mellan olika bakteriearter. Men det finns fler sätt för bakterierna att bli resistenta mot penicillin. T.ex. kan de förändra de enzymer (de penicillinbindande proteinerna, PBP) som kopplar ihop cellväggen så att penicillin inte längre kan binda. Bakterierna kan också utveckla system för att pumpa ut antibiotika som tar sig in i cellerna. För att motverka utveckling av resistens behövs kraftfulla åtgärder t.ex. förbättrad hygien och minskad användning av antibiotika. En annan mycket viktig åtgärd är att hitta helt nya antibiotika som kan verka även på resistenta bakterier. Bakterier som tillverkar antibiotika Penicillium notatum är långt ifrån den enda mikroorganism som producerar antibiotika. Från arten Streptomyces griseus, som tillhör bakteriegruppen Aktinomyceter, kommer streptomycin som var ett av de första antibiotika som användes för att behandla lungsjukdomen tuberkulos. Aktinomyceter är vanligt förekommande jordbakterier. De skiljer sig lite från vanliga bakterier genom att de ofta har ett mycelieliknande växtsätt, likt svampar. De kan också bilda sporer som gör dem tåliga mot torka, värme och kemikalier, vilket gör dem särskilt lämpade för att leva i jord. Fi g. 8 Exempel på Aktinomyceter. Bilderna visar kolonier av bakterier som växer på en yta av näringslösning. Ringarna runt kolonierna på bilden till höger är sporer som bakterierna bildar för att kunna överleva under knapra förhållanden. Alla bakterier och växter producerar kemiska substanser. Man brukar tala om att organismen producerar primära och sekundära metaboliter. De primära är de som är nödvändiga för arten, t.ex. vitaminer, aminosyror, näringsämnen eller hormoner. De sekundära är de metaboliter som inte behövs, men som kan göra livet lite lättare. Ett konkurrenshöjande medel för överlevnad. Det är bland dessa sekundära metaboliter som vi finner molekyler som kan vara intressanta för människan i medicinskt syfte, som t.ex. antibiotika. Aktinomyceter, och i synnerhet Streptomyceter, har visat sig vara särskilt effektiva på att producera biologiskt aktiva sekundära metaboliter. Förutom att de kan producera molekyler som har antibiotisk effekt, producerar de även ämnen som kan användas inom medicinområdet som anticancer-, antifungal- och immunosuppressionsmedicin. Fram till 2002 hade man hittat olika molekyler med antibiotisk effekt hos

7 Aktinomyceter 1. Det är drygt 50% av alla antibiotika som man har hittat totalt hos bakterier och svampar. Ett hundratal av dessa används idag inom medicin och/eller forskning. Steg 1: Var finns bakterier? Låt eleverna göra en egen undersökning. Var finns det bakterier? Se till att du är väl insatt i säkerhetsaspekter vid arbete med mikroorganismer. Läs t ex på Material: Agarplatta Steril tops eller tandpetare Gör så här: 1. Använd en steril tops eller tandpetare och ta ett prov genom att gnugga lite på det område som ska testas. Det kan till exempel vara ditt tangentbord, dörrhandtaget eller under naglarna. 2. Stryk provet på en agarplatta. Skriv på plattan vad det är du har testat. Dt går också bra att testa att hosta eller sätta ett tumavtryck på plattan, t ex före och efter handtvätt eller handsprit. 3. Sätt på locket och tejpa igen noggrant. 4. Efter ett par dagar i rumstemperatur syns det tydligt vad som har vuxit på plattan. 5. Släng plattorna i riskavfall. 1 Bérdy. J. (2005) Bioactive Microbial Metabolites. J. Antibiot. 58(1): 1 26

8 Steg 2: Gramfärgning av bakterier För att bestämma om en bakterie är grampositiv (G+) eller gramnegativ (G-) brukar man göra en gramfärgning. G+ bakterier har en tjock cellvägg som består av peptidoglykan medan G- har en tunnare cellvägg samt ett yttermembran. G+ bakterier kan därmed behålla den kristallvioletta färgen trots avfärgning, där de gramnegativa bakterierna avfärgas. G- kan istället färgas rosaröda med safranin. Gramfärgning är ett viktigt steg i karaktäriseringen av en bakterieart. Exempel på bakteriearter som kan användas: Bacillus subtilis Escherichia coli K12 Lactobacillus acidophilus Micrococcus luteus Bakterierna kan färgas var för sig, men också en grampositiv och en gramnegativ tillsammans. Kom ihåg att det bara behövs en mycket liten mängd bakterier för att kunna se i mikroskop. Det kan också vara roligt att göra en gramfärgning med t ex. yoghurt, skrap från tungan, surdeg, produkter med aktiv bakteriekultur (t ex. Proviva) etc. För att bara kunna se bakterierna, utan att bestämma gramtillhörighet, räcker det med att göra färgning med kristallviolett eller metylenblått. Tips: Testa att fotografera mikroskopbilden genom det ena okularet i mikroskopet! Det här behövs: Koloni av bakterier, se ovan Objektsglas 0,9% NaCl-lösning Brännare Kristallviolett Vatten i sprutflaska Vatten i bägare Lugols lösning (jod och kaliumjodid i vatten) Avfärgningslösning (95% etanol eller 30% aceton i isopropylalkohol) Torkpapper Gör så här: 1. Tvätta ett objektsglas och torka. Lägg en droppe 0.9% NaCl på objektsglaset. Ta en liten mängd bakterier från en koloni med en tandpetare och blanda med natriumkloriden så det bildas en jämn bakteriesuspension. Sprid ut suspensionen så den täcker en yta av 1-2 cm2. 2. Låt bakterierna torka in på objektsglaset långsamt genom att hålla glaset över en gaslåga (bakteriesidan uppåt). Vattnet ska inte börja koka, så håll glaset en bra bit ifrån lågan.

9 3. Fixera sedan cellerna genom att föra objektsglaset snabbt genom lågan 4-5 gånger. Alternativt kan provet torkas några minuter i 110 C. 4. Droppa kristallviolett över de torkade bakterierna och vänta i 1 min. Häll av färgen och doppa sedan provet i en bägare med kallt vatten. Spola vatten försiktigt mot ena kanten av bägaren tills det inte längre löses ut någon mer färg. Var noga med att inte spola vatten direkt på provet. 5. Droppa Lugols lösning över bakterierna och vänta i 1 min. Skölj på samma sätt som i steg Luta objektsglaset snett över en bägare och droppa över avfärgningslösning tills ingen mer färg löses ut. 7. Skölj objektsglaset försiktigt som i steg Torka provet lätt med kanten på ett mjukt papper. Akta så inte bakterierna torkas bort. 9. Titta i mikroskop. Grampositiva celler är färgade blå, gramnegativa är färglösa. 10. För att göra skillnaden tydligare, droppa safranin över provet och vänta i 45 sek. Skölj provet som tidigare och torka. 11. Titta i mikroskop. Grampositiva celler är blåvioletta, gramnegativa är röda.

10 Steg 3: Test av antibakteriella ämnen Ett sätt att ta reda på om ett ämne kan döda bakterier är genom något som kallas tillväxtinhibering. Det går ut på att man lägger en liten droppe av ämnet på en näringsplatta där man först har strukit ut en matta av bakterier. Därefter låter man bakterierna växa tillsammans med ämnet över natt i 37 C. Om man inte ser någon tillväxt av bakterier där man har lagt ämnet betyder det att ämnet innehåller något som stoppar (inhiberar) bakteriens tillväxt. Bakterierna kan helt enkelt inte växa i dess närhet. Man kan i princip testa vilket ämne som helst med den här metoden. Har man ett flytande ämne kan man droppa det på ett litet filterpapper som man har stansat ut med ett hålslag. När pappret har torkat lägger man det på näringsplattan med bakterier. Exempel på flytande ämnen man kan testa är metalljonlösningar (0.2M) eller olika antibiotika. Även fasta ämnen kan man testa om de har antibakteriell aktivitet. T ex kan man prova att lägga en bit vitlök eller färsk ingefära på plattan, eller andra kryddor. Om man ser en ring runt kryddan där det inte växer några bakterier, betyder det att kryddan utsöndrar något ämne (en molekyl) som påverkar bakteriens uppbyggnad på något sätt, så att den inte längre kan växa. För att ta reda på vilken molekyl som gör att bakterierna inte kan växa behöver man separera (dela upp i olika rör) de molekyler som ämnet utsöndrar (görs i ett kemilabb). Därefter gör man om plattexperimentet igen med varje molekyllösning var för sig. Samma metod använder vi när vi analyserar de bakterier som finns i jordproverna som ni har samlat in. Men istället för att det är vitlök som ger ifrån sig en molekyl som hindrar bakterierna från att växa så är det en annan sorts bakterie (de som kallas för Aktinomyceter och som ni isolerar på era plattor) som utsöndrar ämnet.

11 Nedan beskrivs metoden för att testa antibakteriell aktivitet lite mer detaljerat. Fundera gärna över vilka ämnen du tror kan vara bakteriedödande och testa själv. Jämför sedan gärna dina resultat med en kompis. Genom att mäta diametern på ringen där det inte växer några bakterier kan man få ett mått på hur pass bakteriedödande ämnet du testat är. Det här behövs: Platta med uppodlade bakterier, t ex Micrococcus lutea eller E. coli (olika bakterier kan ge olika resultat) Sterila plattor med allsidigt närinssubstrat (t ex Nutrient agar) Kryddor, metalljonlösningar (0.2M) m.m. Provrör med ca 1 ml vatten Ympnål Sterila tops med långa träskaft (kan köpas på apotek ) Ev. Droppippetter av plast, preparernål och små, runda filterpapperslappar gjorda med hålslag. Utförande: 1. Använd ympnål och skrapa bakterier från en platta. 2. Rör ut bakterierna i ca 1 ml vatten i ett provrör. Ta så mycket bakterier att suspensionen blir kraftigt grumlig. 3. Doppa en tops i bakteriesuspensionen och stryk ut bakterierna på den rena plattan med näringsagar. Låt varje streck med topsen täcka det föregående. Vänd därefter plattan och stryk ut bakterier på tvären över den första utstrykningen. Hela ytan ska täckas med täta streck det får inte bli ett glest rutmönster! a) Vätskor kan testas genom att små runda filterpapperslappar, som tagits ut med hålslag, doppas i testlösningar. Lapparna placeras sedan på agarytan med de utstrukna bakterierna. Använ en preparernål för att flytta lapparna. b) Det går bra att ta ut brunnar i agarskiktet genom att använda en avklippt droppipett av plast. Brunnarna kan sedan fyllas med kryddpulver eller lösningar. c) Bitar av t ex vitlök och gul lök placeras på ytan. 4. Lägg plattorna i värmeskåp i ett dygn eller i rumstemperatur under ett par dagar. Avläsning: En klar zon utan bakterietillväxt runt det testade ämnet visar att det är giftigt för bakterien ju större diameter på avdödningszonen desto giftigare. (Källa: Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik, 2003) Vill du dela med dig av dina erfarenheter av dessa laborationer, hör gärna av dig till oss på

Allmänt om bakterier

Allmänt om bakterier Bakterier Allmänt om bakterier Bakterier är varken djur eller växter De saknar cellvägg och klorofyll De är viktiga nedbrytare - bryter ner döda växter och djur En matsked jord = 10 miljarder bakterier

Läs mer

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika

Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Om penicillin och andra livsviktiga antibiotika Ett av världens viktigaste läkemedel riskerar att bli verkningslöst genom vårt slarv. Årtusendets viktigaste upptäckt en lycklig slump Antibiotika är en

Läs mer

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler

Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler Urdjur mm. Läs sidorna: 14-17 (cell) 24 (livets utveckling) 37 (urdjur) 28-32 (bakterier) 196-197 (virus, vaccin etc) Anteckningar och stenciler 1. När vi pratar om biologi, vad pratar vi om då? Ge förslag

Läs mer

ABSTRACT SAMMANFATTNING

ABSTRACT SAMMANFATTNING ABSTRACT The discovery of penicillin marks an important milestone in the development of modern medical treatment. Today the growing problem of antibiotic resistant bacteria threatens our ability to treat

Läs mer

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön.

få se en naturvetenskaplig forskningsmiljö och träffa människorna i den miljön. Martin Andersson 780920-1978 Kurs 3, Professionen Lärarutbildningen Malmö högskola NO-relaterat studiebesök Jag tänkte att mina gymnasieelever skulle få göra ett studiebesök på en universitetsavdelning

Läs mer

Hur man gör en laboration

Hur man gör en laboration Hur man gör en laboration Förberedelser Börja med att läsa igenom alla instruktioner noggrant först. Kontrollera så att ni verkligen har förstått vad det är ni ska göra. Plocka ihop det material som behövs

Läs mer

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung...

Innehåll. Förord... 7. Inledning... 11. Tack... 195 Vidare läsning... 197 Illustrationer... 203 Register... 205. kapitel 1 Ursprung... Innehåll Förord.... 7 Inledning.... 11 kapitel 1 Ursprung... 13 kapitel 2 Evolution.... 21 kapitel 3 Upptäckt... 33 kapitel 4 Miljö och civilisation... 49 kapitel 5 Bakteriell patogenes... 69 kapitel 6

Läs mer

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika

30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 30 svar på de vanligaste frågorna om infektioner & antibiotika 1 2 Den här broschyren innehåller svar på några av de vanligaste frågorna kring infektioner och antibiotikabehandling. Svaren är granskade

Läs mer

Workshop CSI Kemidetektiver

Workshop CSI Kemidetektiver Workshop CSI Kemidetektiver Ett tema vi genomfört på Umevatoriet som varit populärt både bland elever och lärare är kemidetektiver. Man kan genomföra detta tema på skolorna och det passar olika årskurser

Läs mer

Laborationskompendium

Laborationskompendium Laborationskompendium Medicinsk mikrobiologi, 7,5hp Labhandledare: Ann Erlandsson Fakulteten för Teknik- & Naturvetenskap Avdelningen för Kemi och Biomedicinska ämnen Karlstads Universitet INNEHÅLLSFÖRTECKNING:

Läs mer

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls.

Im. Blodet går runt i kroppen. Från hjärtat ut ikroppen. Från hjärtat till lungorna. på sidorna av din hals kan du känna din puls. Blodet Cellerna i din kropp behöver vatten, syre och näring för att fungera. Det är blodet som ser till att cellerna får allt detta. Blodet tar också med sig avfall och värme som bildas när cellerna arbetar.

Läs mer

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem?

Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? ÄMNENA I MATEN 1 Vilka ämnen finns det i maten och hur använder kroppen dem? 2 varifrån kommer egentligen energin? Jo från början kommer den faktiskt från solen. Solenergi blir till kemisk energi genom

Läs mer

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik

Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Läromedlet har sju kapitel: 5. Celler och bioteknik Senast uppdaterad 2012-12-09 55 Naturkunskap 1b Lärarhandledning gällande sidorna 6-27 Inledning: (länk) Celler och bioteknik C apensis Förlag AB Läromedlet har sju kapitel: 1. Ett hållbart samhälle 2.

Läs mer

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar

Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar Störningar i ureacykeln och organiska acidurier För barn och ungdomar www.e-imd.org Vad är störningar i ureacykeln/organisk aciduri? Maten vi äter bryts ned av kroppen med hjälp av tusentals kemiska reaktioner

Läs mer

DNA-labb / Plasmidlabb

DNA-labb / Plasmidlabb Översikt DNA-labb Plasmidlabb Preparation och analys av -DNA från Escherichia coli Varför är vi här idag? Kort introduktion till biokemi och rekombinant DNA- teknologi Vad skall vi göra idag? Genomgång

Läs mer

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen

Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Matkemi Kemin bakom matens näringsämnen Kolhydrater Sockerarter (enkla och sammansatta) Stärkelser Cellulosa Bilden visar strukturformler för några kolhydrater. Druvsocker (glukos) Kolhydrater monosackarider

Läs mer

Afrika- i svältens spår

Afrika- i svältens spår Afrika- i svältens spår Undernäring - svält Akut undernäring är ett medicinskt tillstånd som uppkommer när en person inte får tillräckligt med näring för att täcka sitt dagliga energi- och proteinbehovet,

Läs mer

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan

Läroboken Om Hygien. Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk. Andra upplagan Läroboken Om Hygien Lär dig hur du tvättar händerna och håller dig frisk Andra upplagan Små hjältar och skurkar Visste du att det finns partiklar överallt omkring oss som kallas för mikroorganismer? De

Läs mer

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion

Undervisningsmaterial. Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion ANTIBIOTIKARESISTENS Undervisningsmaterial Hur, när och varför samt vägar till en hållbar antibiotikakonsumtion 1 Allt fler och fler fall med multiresistenta bakterier upptäcks inom sjukvården och blir

Läs mer

Cellen och biomolekyler

Cellen och biomolekyler Cellen och biomolekyler Alla levande organismer är uppbyggda av celler!! En prokaryot cell, typ bakterie: Saknar cellkärna Saknar organeller En eukaryot djurcell: Har en välavgränsad kärna (DNA) Har flera

Läs mer

Antibakteriell effekt

Antibakteriell effekt Antibakteriell effekt -Hur påverkas specifika bakterier av utvalda substanser? Linnéa Midefelt & Elma Nuhić Polhemsgymnasiet, Nv3d Projektarbete läsåret 12/13 Handledare: Ola Nordqvist Abstract Our project

Läs mer

TENTAMEN Mikrobiologi

TENTAMEN Mikrobiologi TENTAMEN Mikrobiologi Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad A Medicinsk mikrobiologi och farmakologi, 7,5 hp Termin 1, Sjuksköterskeprogrammet Datum: 2013-04-25 Skrivtid: 5 timmar Hjälpmedel: Inget

Läs mer

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN

LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN Bruksanvisning för NovoSeven LÄS DESSA ANVISNINGAR NOGA INNAN DU BÖRJAR ANVÄNDA NOVOSEVEN NovoSeven levereras i form av ett pulver. Före injektion (administrering) måste det lösas upp i spädningsvätskan

Läs mer

EUSO 2014 Biologidel

EUSO 2014 Biologidel EUSO 2014 Biologidel Inledande individuell del (15 min) Syftet med denna del är att ställa in tankarna på det aktuella område inom biologin, samt att ge en uppfattning om kunskapsnivån. Praktiskt arbete

Läs mer

En sax för gener kan få Nobelpris

En sax för gener kan få Nobelpris En utskrift från Dagens Nyheters nätupplaga, DN.se, 2015 09 28 11:56:30 Artikelns ursprungsadress: http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/en sax for gener kan fa nobelpris/ En sax för gener kan få Nobelpris

Läs mer

Claudia Girnth-Diamba

Claudia Girnth-Diamba 1346 Claudia Girnth-Diamba Solrød Gymnasium, Solrød Center 2, DK 2680 Solrød Strand, Danmark Koka gröna grönsaker i saltat vatten och vid olika ph Vill du att dina grönsaker skall bli bruna när de kokas?

Läs mer

DNA- analyser kan användas för att

DNA- analyser kan användas för att Genteknik DNA- analyser kan användas för att -identifiera och koppla misstänkta till brottsplats -fria oskyldigt utpekade och oskyldigt fällda -personidentifiering vid masskatastrofer, krig, massgravar

Läs mer

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att... Alla experiment En sammanställning av samtliga experiment. Mälaren 1. Gör ett eget slutet kretslopp Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. Vatten avges från växterna och stiger

Läs mer

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner

Antibiotika eller inte, det är frågan. En liten guide om våra vanligaste infektioner Antibiotika eller inte, det är frågan En liten guide om våra vanligaste infektioner Råd och fakta om infektioner och antibiotika Bakterier och virus ger infektioner med likartade symtom. Antibiotika hjälper

Läs mer

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18

Läs mer

Domän Bacteria. Energi från solen. Cyanobakterie av släktet Anabaena

Domän Bacteria. Energi från solen. Cyanobakterie av släktet Anabaena Cyanobakterie av släktet Anabaena Domän Bacteria Det finns en mängd arter av bakterier, flertalet ännu inte beskrivna, och variationen i energi- och ämnesomsättning är stor. I en liten volym av exempelvis

Läs mer

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi

Organisk kemi / Biokemi. Livets kemi Organisk kemi / Biokemi Livets kemi Vecka Lektion 1 Lektion 2 Veckans lab Läxa 41 Kolhydrater Kolhydrater Sockerarter Fotosyntesen Bio-kemi 8C och D vecka 41-48 42 Kolhydrater Fetter Trommers prov s186-191

Läs mer

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein

Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering DNA, RNA och Protein Huntingtons sjukdom forsknings nyheter. I klartext Skriven av forskare För de globala HS medlemmarna. Klipp-och-klistra DNA: fixa mutationen med gen editering Forskare gör exakta ändringar av DNA i ett

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD.

VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. VÄLKOMMEN TILL EN RENARE VÄRLD. 2 VI TROR PÅ EN RENARE VÄRLD. Med Pure Effect gör du rent på riktigt, på naturens egna villkor. Vi låter nämligen det första livet på jorden - mikroorganismer - göra jobbet.

Läs mer

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer.

I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. TEORI Kemi I vår natur finns det mängder av ämnen. Det finns några ämnen som vi kallar grundämnen. Grundämnen är uppbyggda av likadana atomer. Länge trodde man att atomer var de minsta byggstenarna. Idag

Läs mer

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi

Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Introduktionskurs år 7 NO/Kemi Namn: Klass: 1 De naturvetenskapliga ämnena Alla de naturvetenskapliga ämnena, kemi, fysik och biologi, har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin

Läs mer

Råd och fakta om antibiotika och infektioner

Råd och fakta om antibiotika och infektioner Till dig som har ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själv inom en vecka, oavsett om de orsakats av virus eller bakterier. Om du har ont i halsen och samtidigt har snuva, heshet

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I snart 70 år har penicillin

Läs mer

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti

Läkemedel. måndag 18 november 13. Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Läkemedel Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Ett projekt av Jonas, Jakob, Daniel och Mukti Vad har läkemedel tillfredsställt? God hälsa Sjukdomar och infektioner Droger Cancer, Alzheimer, AIDS

Läs mer

Näringsämnen i matvaror

Näringsämnen i matvaror Introduktion För att kunna leva behöver varje levande organism näringen. Människor får näring via maten. Det finns flera olika näringsämnen, men de viktigaste för oss är de energirika ämnen kolhydrater,

Läs mer

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön

Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Innehåller snabb kylskåpsguide! 7 enkla tips på hur du kan hjälpa miljön Stora resultat börjar med små steg i ditt hem Följ med på en kort tur genom ett helt vanligt hem. Efter besöket kommer du att kunna

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd vid några vanliga infektioner Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika. I drygt 60 år har penicillin

Läs mer

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP VATTNETS KRETSLOPP 1. GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP SYFTE & BAKGRUND: Att visa på hur vattnet i naturen ständigt rör sig i ett kretslopp. DU HÄR BEHÖVER DU: Glasburk med lock Små stenar eller lecakulor

Läs mer

Inför provet årskurs 8

Inför provet årskurs 8 Inför provet årskurs 8 Näringsämnena: Protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten Koka potatis: Koktid: 20-30 minuter Använd salt för att få smak och för att vattnet ska koka bättre. Behåll

Läs mer

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika.

Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Selektion av resistenta bakterier vid väldigt låga koncentrationer av antibiotika. Linus Sandegren Uppsala Universitet Inst. för Medicinsk Biokemi och Mikrobiologi linus.sandegren@imbim.uu.se Hur påverkas

Läs mer

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN

EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN EXPERIMENTBOKEN NATURVETARNA I ALMEDALEN 1 Innehåll INTRODUKTION... 3 FILMBURKSRAKETEN... 4 RUSSINHISSEN... 5 MENTOS I COCA-COLA... 6 EXPLODERANDE PÅSE... 8 JÄST BLÅSER UPP BALONG... 9 UNDERVATTENSVULKAN...10

Läs mer

Margareta Wallin, Torgny Bohlin och Lars Johan Erkell

Margareta Wallin, Torgny Bohlin och Lars Johan Erkell Margareta Wallin, Torgny Bohlin och Lars Johan Erkell Zoologiska institutionen Göteborgs universitet Pedagogiskt godis Hur man använder godis för att illustrera vetenskaplig metodik, statistiska metoder

Läs mer

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O

Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O Tips på för- och efterarbete till Temat Robinson möter H 2 O UPPTECH Västra Holmgatan 34 A, 553 23 Jönköping Tfn 036-106077, upptech@jonkoping.se, www.upptech.se FAST VATTEN - IS På jakt efter vatten i

Läs mer

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten

7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten 7b Sammanfattning kurs 2 Mikroorganismer, väder, luft & vatten Bakterier Bakterier kallas även för mikroorganismer. Bakterier är väldigt små men man kan se dem i mikroskop. På en mm ryms det ca 1000 bakterier.

Läs mer

Albin går på toaletten

Albin går på toaletten Albin går på toaletten Det är en helt vanlig dag hemma hos Albin. Albin bor hemma hos mamma och pappa i ett helt vanligt hus. Han är sex år gammal. Igår kväll åt Albin spaghetti och köttfärssås till middag.

Läs mer

Värt att veta om Din gastrostomi

Värt att veta om Din gastrostomi Värt att veta om Din gastrostomi Gastrostomi är ingen ny kirurgisk teknik utan har funnits i över 100 år. Den används när inte tillräckligt med mat kan ätas på vanligt sätt eller i samband med operation.

Läs mer

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder

Patient information. Några råd när någon i Din familj får. varskrivelse 131 praktiserende læg. Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder Patient information Några råd när någon i Din familj får en infektion varskrivelse 131 praktiserende læg Ett europeiskt projekt med familjeläkare i sex länder LUFTVEJSINFEKTIONER I ALMEN PRAKS Virus eller

Läs mer

Välkommna! Basala hygienrutiner

Välkommna! Basala hygienrutiner Välkommna! Basala hygienrutiner Varför gör vi inte som man ska och vilka konsekvenser har det fått? Hygienombudsträff tillsammans med hygienombud och chefer våren 2015. 2015-04-14 Smittskydd/Vårdhygien

Läs mer

Frisk utan antibiotika

Frisk utan antibiotika Frisk utan antibiotika Råd om våra vanliga infektioner Frisk utan antibiotika Antibiotika har räddat miljontals liv...... men nu behöver vi alla hjälpas åt att minska onödig användning av antibiotika.

Läs mer

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs

Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Lim Klubbmaterial för åk 4-6 Anna Karin Jern och Berit Kurtén-Finnäs Mål Eleverna ska inse att lim är något man kan tillverka själv av vanliga ingredienser och att människor förr i tiden tog tillvara det

Läs mer

Facit tds kapitel 18

Facit tds kapitel 18 Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,

Läs mer

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på

Läs mer

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar

Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Patientinformation om behandling med Lonquex för att öka mängden vita blodkroppar Gamla patientbroschyren bilder Lonquexlipegfilgrastim Din läkare har ordinerat Lonquex Du får Lonquex eftersom du har ett

Läs mer

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande?

Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? Vad är liv? Vad skiljer en levande organism från en icke-levande? De består av levande enheter som kallas celler. Och cellerna förökar sig genom celldelning. De kan föröka sig. Nya individer föds och gamla

Läs mer

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen

Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden. Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Hygienkrav i salonger och vid åtgärder som genomtränger huden Miljöhälsovårdens regionala utbildningsdagar 7. 8.10.2014 Tammerfors Pia Ratilainen Anvisningens inehåll Tyngdpunkten för tillsynsprogrammet

Läs mer

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr

Vesikoureteral reflux hos barn. Patient-/föräldrabroschyr Vesikoureteral reflux hos barn Patient-/föräldrabroschyr TM Att förstå reflux Ditt barn har vesikoureteral reflux (VUR/reflux) vilket innebär att urinen rinner tillbaks från urinblåsan till njuren. Reflux

Läs mer

EUSO 2015 Biologidel

EUSO 2015 Biologidel EUSO 2015 Biologidel Namn: Praktiskt arbete i grupp (60 min) Det praktiska arbetet består av uppgift A, B och C. Gör uppgifterna i bokstavsordning. Diskutera och fundera tillsammans i gruppen. Varje gruppmedlem

Läs mer

Kärnenergi. Kärnkraft

Kärnenergi. Kärnkraft Kärnenergi Kärnkraft Isotoper Alla grundämnen finns i olika varianter som kallas för isotoper. Ofta finns en variant som är absolut vanligast. Isotoper av ett ämne har samma antal protoner och elektroner,

Läs mer

Vad skulle du vilja uppfinna?

Vad skulle du vilja uppfinna? Vad skulle du vilja uppfinna? Bakgrund Alfred Nobel var en mångsidig man. Han var kemist och uppfinnare, skrev pjäser och dikter, drev företag och öppnade fabriker. Han kunde flera språk och var ofta på

Läs mer

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012

Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Terminsplanering i Kemi för 7P4 HT 2012 Vecka Tema Dag Planering Atomer och kemiska V35 reaktioner V36 V37 V38 Atomer och kemiska reaktioner Luft Luft V40 V41 V42 Vatten Vissa förändringar kan förekomma

Läs mer

Apotekets råd om. Huvudlöss

Apotekets råd om. Huvudlöss Apotekets råd om Huvudlöss Lusen har alltid varit en trogen följeslagare till människan och den finns över hela världen. Den lever av vårt blod och är beroende av värmen och fuktigheten i vår hårbotten.

Läs mer

Nya städrutiner vid Clostridium

Nya städrutiner vid Clostridium Nya städrutiner vid Clostridium Clostridium difficile Anaerob bakterie (behöver inte syre för att leva) Förekommer i jord och vattendrag Producerar toxin = gifter (vissa stammar) Bildar sporer (viloläge)

Läs mer

Hem- och konsumentkunskap år 7

Hem- och konsumentkunskap år 7 Hem- och konsumentkunskap år 7 följa ett recept planera och organisera arbetet vid matlagning (bli färdig med måltidens delar i ungefär samma tid) baka med jäst och bakpulver tillaga en måltid (koka och

Läs mer

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination.

En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Mikroskopisk bild av Streptococcus pneumoniae (pneumokock). Pneumokocker är den vanligaste orsaken

Läs mer

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen.

Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Hållbar utveckling svarar mot ett samspel med naturen, inte ett utnyttjande av naturen. Ekostaden Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och allt fler väljer att flytta från landsbygden till

Läs mer

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström

ELEMENTA. Pernilla Hägg Nordström ELEMENTA Pernilla Hägg Nordström Vad är då elementa - grundläggande, nödvändigt för livet på Jorden? Det är inte Dow-Jones index, inte en ständigt ökande BNP, inte tillgång på olja och billig el. Det är

Läs mer

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER

LÄRAR- HANDLEDNING PAPPER LÄRARHANDLEDNING Papper Hej! Vi inom Papperskretsen brinner för pappersanvändning och återvinning. I Sverige lämnar vi tillsammans in över 90 procent av alla tidningar, tidskrifter, kataloger och reklamblad

Läs mer

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner?

Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? Behöver vi skydda oss mot luftvägsinfektioner? En skrift om pneumokocksjukdomar, behandling och vaccination. Förhandsgodkänd av IGM pre20130118pse07 Pfizer AB 191 90 Sollentuna Tel 08-550 52 000 www.pfizer.se

Läs mer

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen

HYGIENANVISNINGAR. Dusch- och bassängavdelningen HYGIENANVISNINGAR Dusch- och bassängavdelningen Användarnas hygien och agerande har den största betydelsen för renligheten gällande badvattnet i bassängerna och de fuktiga utrymmenas ytor. 1. TVÄTTNING

Läs mer

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri!

Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Vad Varje Cancerpatient Behöver Veta. Genom Guds nåd lever jag och är cancerfri! Hej, det här är Chris från Chris Beat Cancer. I dag har jag ett väldigt speciellt videoklipp till er. Jag blir ofta kontaktad

Läs mer

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006

Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Huvudlöss Finlands Apotekareförbund 2006 Till läsaren I skolor och daghem förekommer huvudlöss särskilt om höstarna, då möss-säsongen börjar. Det går att bli av med lössen om behandlingen påbörjas genast.

Läs mer

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg.

Atomer luktar inte och har ingen färg. Men om många atomer binds samman till molekyler får de andra egenskaper som lukt och färg. Kemi Partikelmodellen Allt runt omkring oss är gjort av olika ämnen. Vissa ämnen är i ren form, som guld och silver, andra ämnen är blandningar, som plast eller sockerkaka. Atomer kallas de små byggstenar

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas.

Så funkar EcoDry MANUAL. Fakta EcoDry: OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. MANUAL OBS. Läs igenom hela manualen innan montering påbörjas. Så funkar EcoDry Porslin Porslin är mycket mer hygieniskt och lättare att hålla rent än andra material som plast eller liknande. Urinslang

Läs mer

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL

LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL LEKTIONSPLANERING & UTBILDNINGSMATERIAL Den här lärarhandledningen ger dig som lärare kunskap om hur vattnets kretslopp fungerar och tips på hur du kan lägga upp lektionerna. I materialet får du och din

Läs mer

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Biologi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Biologi Delprov C Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler

Matspjälkning. Vatten, vitaminer, mineraler och olika spårämnen tas också upp genom tarmväggarna och transporteras vidare till kroppens alla celler Matspjälkning Din matspjälkningskanal är ett 7 meter långt slingrande rörgenom kroppen. Den börjar i munhålan och slutar ianus. Däremellan finns matstrupen, magsäcken, tolvfingertarmen, tunntarmen, tjocktarmen

Läs mer

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis?

3. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket snabba kolhydrater, till exempel läsk och godis? .9 Föda Besvara följande frågor med hjälp av läroboken. 1. Hur stor del av kroppen består av vatten? 2. Vad kan man enkelt säga att kolhydrater är?. Varför är det oftast inte bra att äta alltför mycket

Läs mer

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12

EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 EXPERIMENTELLT PROV 2008-03-12 Provet omfattar en uppgift, som redovisas enligt anvisningarna. Provtid: 180 minuter. Hjälpmedel: Miniräknare. OBS! EJ tabell- och formelsamling. Lämna en marginal om minst

Läs mer

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen

Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen IFM/Kemi Linköpings Universitet September 2011/LGM Projektlaboration i genteknik Tillämpning av olika molekylärbiologiska verktyg för kloning av en gen Innehållsförteckning Inledning... 3 Amplifiering

Läs mer

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R

Nagelsvamp I N F O R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp I N FO R M AT I O N O M E T T VA N L I G T B E S VÄ R Nagelsvamp är ett vanligt besvär. Fotsvamp är ännu vanligare och är oftast en grund till att man drabbas av nagelsvampsinfektion på tårna.

Läs mer

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT

KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI GURKKIMCHI KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT KOREANSKA KÖKET MENU SSALBAP KOKT RIS KHACHORI "GURKKIMCHI" KONGNAMOOL BÖNGRODDSALLAD TALGYAL MARI RULLAD FYLLD OMELETT SHIKUMCHIGUK SPENAT OCH KYCKLINGSOPPA SAEUTIGIM FRITERADE TIGERRÄKOR YANYUMJANG DOPPSÅS

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär.

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär. Anita Groth, privat ÖNH-specialist Strama Vilka är symtomen vid förkylning? Snuva Ont

Läs mer

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI

AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI AKTIVA BAKTERIER & ENZYMER AKTIV RENGÖRING MED BIOTEKNOLOGI Nilfisk Biobact är ett miljöriktigt rengöringsmedel som är baserat på mikroorganismer och enzymer. BIOBACT CLEAN ALLRENGÖRING Nilfisk Biobact

Läs mer

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp

Kemi. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov C. Årskurs. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Kemi elprov Årskurs 6 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. etta prov återanvänds t.o.m.

Läs mer

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar

ENTERAL NUTRITION. Att få mat genom PEG. Allmänna råd och anvisningar ENTERAL NUTRITION Att få mat genom PEG Allmänna råd och anvisningar Med denna broschyr vill vi ge dig en presentation av Fresenius Kabis PEG (Perkutan Endoskopisk Gastrostomi). Fresenius Kabi har lång

Läs mer

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken.

PEG är en förkortning av: en teknik där man använder ett böjligt instrument, gastroskop, för undersökning av magsäcken. Gastroenterologisk avdelning, GEA, Sahlgrenska Universitetssjukhuset PEG information och skötselanvisning PEG är en förkortning av: Perkutan genom huden Endoskopisk en teknik där man använder ett böjligt

Läs mer

Goda råd vid handeksem

Goda råd vid handeksem Handeksem Goda råd vid handeksem Patientinformation 1 Goda råd vid handeksem Handeksem är vanligt och ca 10-15 % av alla kvinnor och 4 % av männen drabbas. Handeksem är den vanligaste arbetsrelaterade

Läs mer

NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo. Behandla huvudsaken

NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo. Behandla huvudsaken NYHET! Patientinformation om Ketokonazol ratiopharm schampo Behandla huvudsaken till mjäll ratiopharm ett av världens främsta generikaföretag Som generikaföretag är vår uppgift att ta vid när patenten

Läs mer

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar

balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex. kan låna pengar eller spara pengar TUMBA BRUK anlägga börja bygga något anonym som inte talar om sitt namn ark ett blad av papper balja ett stort kärl av metall eller plast som man t.ex. diskar eller tvättar i bank ett företag där man t.ex.

Läs mer

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel

Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Sida 1( 5) Riskbedömning Coomassie-infärgning av gel Utförd 2014-09-15 Av Charlotte Welinder på Bo Baldetorps grupp. Andrad senast 2014-09-19 Av Lars Ekblad Slutlig bedömning av hela metoden 1. Acceptabel

Läs mer

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20

Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Separation av plasmaproteiner med elektrofores, HYDRAGEL PROTEIN(E) K20 Årskull: Laborationsrapport i Klinisk laboratoriemetodik 1, termin 4 Laborationsdatum:

Läs mer

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat

Augusti. Minska på kemikalierna. 1.Välj ekologisk mat. 2. Dra ned på snabbmat och halvfabrikat Augusti Minska på kemikalierna Tänk igenom vad som är nödvändigt i kemikalieskåpet och undvik onödig närkontakt med skadliga ämnen och kemikalier. Vi möter många kemikalier varje dag, och tyvärr är det

Läs mer

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR)

2014-10-21. Kliniktillfälle 3. Varför borstar vi tänderna? Plackindex (PI) Instruktion egenvård. Professionell tandrengöring (PTR) Kliniktillfälle 3 Plackindex (PI) Instruktion egenvård Professionell tandrengöring (PTR) Grupp 1-27/10 Grupp 2 24/10 Varför borstar vi tänderna? Sjukdomsförebyggande Mekanisk bakterieborttagning Fluortillskott

Läs mer