Program. 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd. 09:30-10:00 Fika + handtvätt. 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

Transkript

1 Program 8:30 9:30 Smittor och smittvägar Matilda Bragd 09:30-10:00 Fika + handtvätt 10:00-11:30 Hygienrutiner i förskola Matilda Bragd

2 Smittor och smittvägar Matilda Bragd Smittskyddssjuksköterska

3 Vi är omgivna av bakterier Miljöbakterier vatten, jord, djur nästan aldrig sjukdomsframkallande hos människa Normalflora tarm, mun, näsa, underliv, hud 2 kg bakterier bara i tarmen 10 gånger fler bakterier än celler i kroppen livsnödvändiga för skydd mot infektioner, matsmältning m.m.

4 Vad gör oss sjuka? Smittor från andra virus Vår egen normalflora hamnar på fel ställe hudbakterier i sår sårinfektion näsbakterier i lungan lunginflammation tarmbakterier i urinen urinvägsinfektion Ny kontakt med andras flora rubbad tarmflora vid resa barnbarns näsbakterier gör mor- och farföräldrar sjuka nya hudbakterier (stafylokocker) kan ge hudinfektioner

5 Varför blir vi inte alltid sjuka? Skyddande barriärer hud, slemhinna, magsyra, immunförsvar, normalflora Kan slås ut främmande material (urinkateter, infarter) läkemedel (sätter ner immunförsvaret) antibiotika (slår ut normalfloran)

6 Olika typer av smitta Mässling, vattkoppor, tuberkulos Kontaktsmitta direktkontakt, händer Droppsmitta hosta, nysning, kräkning armslängds avstånd Luftburen smitta små droppar (aerosoler) håller sig svävande i timmar Smitta via mat och dryck Helt dominerande Kan sprida magsjuka till många

7 Hur skyddar vi oss mot smitta? Livsmedelshygien Host- och nysetikett Rena händer

8 Handsprit eller handtvätt? Handsprit effektivt mot bakterier och virus undantag: vinterkräksjukevirus återfettande och skonsamt mot huden Handtvätt med tvål och vatten minskar mängden bakterier och virus på huden oftast fullt tillräckligt i samhället uttorkande

9 Luftvägs- infektioner

10 Luftvägsinfektioner

11 Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta Kontaktsmitta Luftburet? möjligt, men bevis saknas

12 Hur smittar luftvägsinfektioner? Droppsmitta hosta, nysning på nära håll Kontaktsmitta virus finns i miljön runt den sjuke överlever ca en timme Hur ofta rör vi oss i öga, näsa, mun? 15 gånger i timmen!

13 Hur skyddar vi oss mot luftvägsinfektioner? Hosta och nys i armveck eller engångspapper Skydda ögon, näsa, mun vid risk för hosta, nysning, stänk Tvätta händerna Utomhusvistelse Sjuka barn hemma i regel allmäntillståndet som avgör

14 Streptokocker Kan ge luftvägsinfektioner halsfluss, öroninflammation, scharlakansfeber eller hudinfektioner svinkoppor, stjärtfluss, rosinfektion Friska bärare är vanligt inte sjuka positivt test kan sprida smitta, men lägre risk än någon som är sjuk

15 Magsjuka

16 Magsjuka Magsjuka orsakas i regel av virus vinterkräksjuka (calicivirus, norovirus) rotavirus Plötslig debut Kräkningar och diarréer Relativt kortvarigt men kan ibland bero på bakterier (eller parasiter) Campylobakter Salmonella EHEC Cryptosporidier Främst diarré Feber, ont i magen Mer långdraget

17 Virus Bakterier Miljoner virus i en droppe kräkning eller avföring 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk Överlever i miljön Tål handsprit Mekanisk rengöring viktig Bakterier i avföringen Många bakterier ( ) krävs för att bli sjuk Smitta ffa om bakterien får växa till i mat Känsliga för tvål, handsprit, uttorkning

18 Vinterkräksjuka 10 viruspartiklar räcker för att bli sjuk. Den mängd virus som får plats på ett knappnålshuvud räcker för att smitta mer än personer.

19 Smittspridning vinterkräksjuka Kontaktsmitta via händer Droppsmitta från kräkning Via livsmedel

20 Minska smittspridningen av magsjuka Noggrann handhygien i samband med toalettbesök engångshanddukar tvål och vatten toalettlock stängt vid spolning Torka snabbt upp efter spill. Gnugga! Sjuka barn hemma tills: 48 timmar efter sista symtom äter och dricker pigga virus kan utsöndras i avföringen länge, men utan diarré sprids sällan smitta

21 Minska smittspridningen av magsjuka Vid utbrott fler fall än vanligt Mathantering handhygien personal lägger upp till barnen ta fram små mängder som går åt eller slängs Uppehåll med ev. tandborstning Finns möjlighet till utökad städning? Gosedjur, snuttefiltar och reservkläder

22 Antibiotikaresistenta bakterier

23 Resistenta bakterier Bakterier som är resistenta mot antibiotika är oftast hudbakterier (MRSA) eller tarmbakterier (ESBL-bildande bakterier, VRE) Blir en del av normalfloran (bärarskap) och orsakar oftast ingen sjukdom men kan som alla andra hud- och tarmbakterier ge hudinfektioner, urinvägsinfektioner, blodförgiftning m.m. och då hjälper inte vanlig antibiotika

24 Resistenta bakterier Sprids som vanliga hud- och tarmbakterier Lika känsliga för tvål och handsprit Lika känsliga för rengöringsmedel Kan finnas utan att vi vet om det Noggrann följsamhet till hygienrutiner räcker långt!

25 Resistenta bakterier i förskolan Bärarskap ökar generellt i samhället Barn med känt bärarskap följs via infektionskliniken Finns många med okänt bärarskap Ingen skyldighet att informera förskolan Ibland information till förskola via smittskydd med föräldrarnas samtycke Följa allmänna hygienrutiner för att minska smittspridning Tvätta textiler

26 Blodsmitta

27 Blodsmitta Hiv, hepatit B, hepatit C Sprids via kontakt med smittat blod blod till blod stick/skärskada med blodigt instrument blodstänk på slemhinna eller i öppet sår mor-barn-smitta under graviditet eller vid förlossning sexuell smitta Ingen risk för smitta: blodstänk på hel hud saliv vanliga sociala kontakter, pussar, kramar, mat, dryck

28 Blodsmitta i förskolan Hepatit B vanligast Inga begränsningar i vanliga aktiviteter Blod skall alltid hanteras som potentiellt smittsamt och rutiner för detta skall finnas De flesta barn är vaccinerade mot hepatit B Vaccin till personal?

29 Sammanfattning Smittor sprids lätt i förskolemiljön drabbar både barn och vuxna Droppsmitta och kontaktsmitta dominerar Det finns enkla åtgärder som hjälper Handhygien