Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Transkript

1 Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska

2 Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin Resistent Staphylococcus Aureus (hud) ESBL = Extended Spectrum BetaLactamases (tarm) ESBL- carba VRE = Vancomycinresistenta enterococcer (tarm) PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin (droppsmitta)

3 Bakterier : Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland ger bakterier problem Bölder och sårinfektion Halsinfektion Urinvägsinfektion Underlivsinfektion Lunginflammation Blodförgiftning

4 Bakgrund Normalflora Alla bär bakterier av olika slag Minst en tredjedel bär stafylokock aureus i näsan, ca en tiondel bär den på huden, barn i högre frekvens Barn kan bära pneumokocker utan att ha symtom Ur Eriksson, Klinisk mikrobiologi 1997

5 Bärarskap jämfört med infektion Bärarskap Vi bär alla på 2 kg bakterier De finns i lagom mängd Balans mellan bakterierna Vi har nytta av dem om de finns på rätt ställe i rätt mängd Infektion Bakterier som växer till och börjar göra ofog på de ställen där de normalt ska finnas Bakterier tar sig till ställen i kroppen där de inte ska finnas.

6 Resistens och multiresistens Resistens Bakterie överlever även om vi försöker döda den med antibiotika tål de antibiotika vi oftast använder Multiresistens Bakterien överlever tål många olika antibiotika i vissa fall finns inga antibiotika kvar som kan döda bakterien

7 Resistensproblemet är globalt! Verksam antibiotika är en förutsättning för all modern sjukvård - Neonatalvård - Cytostatikabehandlingar - Transplantationer - Akutsjukvård Ju mer antibiotika vi använder desto mer ökar resistensen Resistenta bakterier sprids i samhället Inga nya antibiotika finns att tillgå

8 Kan vi inte bara forska fram nya antibiotika?

9 Spridningen av antibiotikaresistenta bakterier har konsekvenser för alla! Störst inverkan på människors hälsa är i fattigare länder eftersom spridning underlättas av bristande hygien, förorenat vatten, trångboddhet, inbördeskrig och koncentrationer av människor med nedsatt immunförsvar på grund av undernäring, HIV etc. Men få människor går genom livet utan att behöva antibiotika

10 SME-ABlän/0802/IH Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner mer svårbehandlade I länder med hög antibiotikaanvändning är högre andel av bakterierna antibiotika resistenta Mycket få nya antibiotika på väg ut på marknaden Risk att vi tappar antibiotika som effektivt läkemedel

11 Hur får man resistenta bakterier? Spridning och tillväxt Direkt Indirekt Droppsmitta Aerosol Luftburen smitta Livsmedelssmitta Antibiotikas betydelse Hygien eller brister i hygien Lokalvård / städning Livsmedelshygien

12 Smittspridningsvägar Direkt och indirekt kontaktsmitta Luftburen smitta Aerosol TBC influensa vattkoppor Livsmedelsburen smitta Smitta via djur o Insekter Fästingar mygga loppor löss Tarmsmitta Droppsmitta Hosta nysningar kräkning diarré Blodsmitta

13 Spridning av bakterier Beror på bristande hygienrutiner Personal- person indirekt via händer och arbetsdräkt Boende person direkt och indirekt Hostande personal eller barn MRB sprids på samma sätt och man insjuknar på samma sätt som av motsvarande icke-resistenta bakterier Sprider vi resistenta bakterier sprider vi troligen även andra bakterier

14 Bakterier flyger inte de bärs! Under en nagel ryms lika många bakterier som antalet invånare i Sverige Under ringen ryms lika många bakterier som antalet invånare i Europa I ett trasigt nagelband ryms lika många bakterier som hela jordens befolkning

15 Ringar och armband Smycken på jobbet!!!! Anita Johansson Vårdhygien Landstinget Gävleborg

16 Växt under klocka

17 Efter tvål och vatten Det finns fortfarande mikroorganismer kvar på handen

18 Desinfekterad hand Inga mikroorganismer finns kvar!

19 God handhygien minimerar smittspridning

20 Vad är Stafylokock aureus? Det gula varets bakterie Gula stafylokocker (Staphylococcus aureus) är bland våra vanligaste omgivningsbakterier. Kan överleva ca 6 veckor i miljön Trivs framförallt i sår De flesta barn och vuxna är ständigt eller periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden. Risken för bärarskap på huden är störst om den är skadad. Vanlig i sjukhusmiljö där den sprids lätt

21 Stafylokockus aureus förorsakar: Svinkoppor Sårinfektioner Bölder Paronyki Lunginflammation Benröta (osteomyelit) Hjärtklaffsinfektioner (endokardit)

22 MRSA Methicillinresistenta stafylococcus aureus Allmänfarlig sjukdom

23 MRSA (Methicillinresistenta stafylococcus aureus) En bakteriestam som är motståndskraftig mot penicillin och ofta flera andra antibiotika. Förekommer över hela världen och blir allt vanligare i Sverige Grundläggande i kampen mot MRSA är väl fungerande basala hygienrutiner!

24 Vad är MRSA? Är inte någon sjukdom utan en variant av Stafylokockus aureus Oftast en bärarsjukdom Är vanliga i näsan, svalg armhåla, perineum och ljumskar I skadad hud eksem, sår eller främmande föremål t.ex. katetrar ( på samma ställen som vanliga stafylokocker)

25 Hur blir man smittad Mellan olika personer via händer, kläder ( direkt smitta) Via material ( indirekt smitta)

26 Var smittas personer med MRSA? I Sverige eller utomlands Inom akutsomatiskvård-indirekt kontaktsmitta den vanligaste smittvägen Från en person via personalens händer, kläder till nästa person Inom barnomsorg eller äldreomsorg äldrevård I samhället- familjen, av husdjuret, på arbetet eller på gymmet

27 Hur kan man undvika spridning av MRSA Vara noggrann med handhygien Använda handskar ibland Ha kläder som man kan tvätta helst i 60⁰

28 Att bli frisk igen Kroppens immunförsvar räcker för Många virus Många bakterieinfektioner Medel mot bakterier Antibiotika Bara när antibiotika gör nytta Rätt antibiotika mot bakterier som inte är resistenta Medel mot virus HIV Hepatit Herpes

29 Multiresistenta bakterier Gävleborg antal fall ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba ESBL MRSA PNSP VRE ESBL carba

30 Gävleborg: MRSA smittland Inhemsk Utland Uppgift saknas Inhemsk Utland Uppgift saknas

31 MRSA smittland t om 13 a 0 Sverige Syrien Eritrea Sri Lanka Afghanistan Filippinerna Övriga länder

32 Gävleborg: MRSA smittväg Annan samhällssmitta Vård eller omsorg utanför sjukhus Familjesmitta/hushållskontakt 5 31 Sjukhus Djurkontakt 2 Uppgift saknas Annat Tom 12 4

33 Basal hygienrutin är en effektiv metod för att minska spridningen av bakterier Hygienkampanjer har minskat förekomsten av MRSA i blododling i fler länder MRSA 2008 MRSA 2010 MRSA 2014

34 ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen

35 ESBL- Extended Beta Lactamas Är ett ämne som vissa bakterier som lever främst tarmen har lärt sig att producera Har lätt att ge urinvägsinfektioner Antibiotika utgör en risk för uppkomst av ESBL bildande bakterier Kan ibland inte behandlas med vanlig antibiotika Det finns en ökad risk att bli bärare om man haft olika riskfaktorer som urinkateter, behandlats med respirator, genomgått kirurgiska ingrepp, fått antibiotika eller vistats på sjukhus. Vård på sjukhus utomlands innebär också en ökad risk.

36 Förekomst av ESBL bildande bakterier i Gävleborg och Sverige ESBL Sverige och Gävleborg Gävleborg Sverige Antal i Gävleborg

37 Hur sprids ESBL? Kan ske ute i samhället, på sjukhusen eller äldreboenden Sprids vanligast via personers händer som förorenas efter toalettbesök Selekteras fram vid hög antibiotikaanvändning Sprids även via mat och vatten Riskfaktorer: Långvarig sjukhusvård / IVA-vård Katetrar och dränage Utlandsvistelse

38 När behövs behandling? Är personen enbart bärare av bakterien behöver han/hon ingen behandling. Om bakterien orsakar en infektion i t.ex. urinvägarna och han/hon får feber går det att behandla med antibiotika. Antibiotikan kan behöva ges direkt i blodet.

39 Förhindra smittspridning Var extra noga med handhygienen i följande situationer: Innan du börjar laga mat. Efter toalettbesök Om du berört underkroppen, underkläderna, en urinkateter, stomi (konstgjord kroppsöppning)eller sår. Tvätt av sänglinne och handdukar bör ske vid minst60 grader. Kläder tvättas vid den temperatur som plagget tål. Har du diarré bör du efter toalettbesök rengöra tvättställ, kranar, toalettsits och spolknopp medvanligt rengöringsmedel Om du har sår, urinkateter eller diarré, bör du inte bada i badkar utan duscha istället. Rengör sedanduschen med rengöringsmedel.

40 Bärare av resistenta tarmbakterier (ESBL) efter besök I Indien: 82 % Peru: 36 % Egypten: 57 % Sydafrika: 27 % Thailand: 37 % Tanzania: 24 %

41 Indien

42 ESBL CARBA ESBl Carba = ESBL bildande bakterier som har blivit resistenta mot ett av det skarpaste antibiotika som vi har Carbapenemer De första kliniskt viktiga isolaten hittades i USA i slutet på 1990-talet Därefter har antalet fall ökat kontinuerligt och idag rapporteras fall från hela världen I Europa har utbrott inom sjukvården med flera dödsfall rapporterats Anmälningsplikt i Sverige sedan mars 2012

43 Förekomst av ESBL E-coli blod odlingar ESBL 2008 ESBL2010 ESBL 2014

44 Vad kan vi göra då? Minimera den onödiga användningen av antibiotika - Inte driva på resistensutveckling - Spara den till när det verkligen behövs Förbättra hygienen minskad smittspridning Tillsammans förstå problemet och söka nya lösningar If we fail, the 70 years or so when we were lucky enough to have antibiotics will look like a golden age

45 TACK! Vårmötet 2014