Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Transkript

1 Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

2 Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta? Varför bryr vi oss om VRI? Kan vi förebygga uppkomst av vårdrelaterade infektioner och smittspridning? Hur?

3 Huvudbudskap Basala hygienrutiner gäller för all personal i alla vårdsituationer tänk på smittvägar Vårdrelaterade infektioner kostar Pengar, lidande, liv Ökande problem med bakterieresistens Måste hanteras av alla

4 Vad är en vårdrelaterad infektion? Varje infektion som drabbar patienten till följd av sjukhusvistelse behandling i öppen vård debut under eller efter vårdtillfället Infektion som personal ådragit sig som följd av arbetet

5 Ursprung för infektion Endogen infektion egna bakteriefloran byter miljö Bakterier från tarm till urinvägar Urinvägsinfektion Barriärsbrott, inreppsrelaterat Sårskada, kirurgi, tandvård Främmande kropp KAD, respiratorvård, proteskirurgi Exogen infektion ( smitta ) mikroorganismer utifrån Från andra människor luftvägsinfektion, tarminfektion Från vatten, maten, djur, sjukvårdsmiljön Legionella, Campylobacter, Borrelia, vårdrelaterad smitta

6 Riskfaktorer för vårdrelaterad infektion VAP Mekanisk ventilation Antibiotika Clostridium m.fl. Immunosupression CVK Neutropen feber m.fl CVK-relaterad infektion/sepsis Kirurgiskt ingrepp KAD Postoperativ infektion Vårdrelaterad urinvägsinfektion

7 40% Förekomst av riskfaktorer , somatik 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% VT 08 HT 08 VT 09 HT 09 VT 10 HT 10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 Andel med antibiotika Andel med CVK Andel med immunsuppression Andel med KAD Andel med kirurgiskt ingrepp Andel med mekanisk ventilation Andel med multipla riskfaktorer

8 Hur vanligt är det med vårdrelaterade infektioner på svenska sjukhus?

9 Typ av vårdrelaterad infektion Urinvägsinfektion - 30% Pneumoni - 15% Postoperativ infektion - 15% Bakteriemi - 15% Övriga - 25%

10 Exempel på vårdrelaterade smittämnen Vattkoppor Influensa Mässling Calicivirus Tuberkulos

11 Vårdrelaterade infektioner medför stora konsekvenser Ökade kostnader Förlängd vårdtid Ökat behov av sjukvårdsresurser Dyrare antibiotika Ökad risk för komplikationer och död

12 Antal patienter/personal Calicivirus SUS Lund, 2009/ Personal Patienter v44 v45 v46 v47 v48 v49 v50 v51 v52 v53 v1 v2 v3 v4 v5 v6 v7 v8 v9 v10 v11 v12 v13 v14 v15 v16 Veckor 2009/2010

13 Calicivirus SUS Lund 2009/2010 Calicivirus hösten 2009/våren 2010 Antal patienter 294 Antal personal stängningar, 3-14 dagar (snitt ca 7 dagar) Inställda elektiva operationer

14 Neonatalavd. i Lund Utbrott ggr flera Serratia, S. aureus, ESBL, gramneg bakt Infektionskänsliga patienter Trängsel, platsbrist, personalbrist, slarv med hygienrutiner Krävt massiva akuta och proaktiva hygieninsatser Veckoscreening, kontinuerlig utbildning av personalen, akut om/utbyggnad

15 Smittvägar Kontaktsmitta Händer Föremål Utrustning Tarmsmitta Fekal-oral smitta

16 Smittvägar Droppsmitta Luftburen smitta Blodsmitta

17 Hur kan vi förebygga smitta i vården?

18 Kontaktsmitta via händer är den viktigaste av alla smittvägar i vården Indirekt kontaktsmitta mellan patienter via personalens händer, kläder och föremål är den vanligaste smittvägen i vården Direkt kontaktsmitta från infekterade sår, eksem eller nagelband utgör den allra största smittrisken

19 Därför Basala hygienrutiner Ska användas i alla situationer där man vill förebygga smitta

20 Basala hygienrutiner Handhygien Alltid handdesinfektion Ibland även handtvätt Handskar Plastförkläde/skyddsrock Ibland munskydd, andningsskydd skyddsglasögon/visir Arbetskläder - kortärmat

21 Vilka regelverk/riktlinjer finns att förhålla sig till? Socialstyrelsens föreskrift om basal hygien inom hälso- och sjukvården 2 Hälso- och sjukvårdspersonalen ska vid undersökning, vård och behandling eller annan direktkontakt med patienter iaktta följande för att begränsa risken för vårdrelaterade infektioner Region Skånes regler för basal hygien och arbetsklädsel Regionalt styrande dokument för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete Åtgärder om reglerna inte efterlevs

22 Handdesinfektion bryter smittvägar! När? Före och efter alla vård- och undersökningsmoment Före rent och efter orent arbete Före och efter handskanvändning

23 När ska man tvätta händerna? När händerna känns smutsiga eller har synlig smuts Alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Efterföljs av handdesinfektion med sprit

24 Inga ringar, armband och armbandsklockor Kortklippta naglar Inga konstgjorda naglar Möjliggör adekvat handdesinfektion

25 Handskar Alltid vid risk för kontakt med blod och sekret samt vid kemikaliehantering Kasta handskarna efter användning Byts mellan orent och rent arbete Handskar blir förorenade och sprider smitta på samma sätt som en oskyddad hand Får ej desinficeras!

26 Arbetskläder Byts dagligen Kort ärm nära patienten

27 Plastförkläde/skyddsrock Plastförkläde eller skyddsrock ska användas då risk för kontamination av arbetsdräkten finns Kontakt med kroppsvätskor/utsöndringar Risk för stänk Våta arbetsmoment Plastförklädet är engångs Skyddsrock är patient- bunden

28 Övrig skyddsutrustning Stänkskydd, skydd mot droppsmitta Munskydd Visir/skyddsglasögon Skydd mot luftburen smitta Andningsskydd

29 Skyddsutrustningen tas av i följande ordning handskar desinfektera händerna skyddsglasögon/visir andningsskydd/munskydd skyddsförkläde/rock desinfektera händerna

30 Andra åtgärder för att förebygga smitta Goda vård-, rengörings och städrutiner Identifiera smittbärare provtagning/screening Misstänkta/kända smittbärare Specifika vård-, städ-, tvätt-, avfalls-rutiner Isolering/enkelrum/kohortvård Kommunikation/information

31 Det stora hotet mot sjukvården

32 Multiresistenta bakterier (MRB) ett hot mot modern sjukvård PNSP

33 Varför är MRB ett hot mot vården? Fördubblad kostnad för vård av patient med svår infektion med MRB jämfört med känslig bakterie Fördubblad risk för dödlig utgång av infektionen Utbrott kostar Tappar förutsättningen för modern sjukvård!

34 Asymtomatiskt bärarskap Syns inte Normalflora: hud, tarm, svalg Passagerare i sår, katetrar, stomier, mm Kan bäras av alla den fullt friska ---- den svårt sjuka Kontaktsmitta huvudsaklig smittväg Smittar via händer, föremål, material Tarmsmitta

35 MRSA MeticillinResistenta Staphylococcus aureus Normalflora hud, näsa, svalg Orsakar sårinfektion, bölder, sepsis Ökad smittrisk om sår eller böld - högre bakteriehalt, ökad kolonisation av huden Överlever länge i miljön Kontaktsmitta: händer, föremål, ytor

36 MRSA-fall i Skåne Provtagare och orsak till provtagningen 250 Utredning av sjukdomssymtom Screening Smittspårning Smittskydd Skåne, Eva Gustafsson

37 MRSA spridning på VC: 9-årig pojke med infekterat myggbett, 81-årig kvinna med kroniskt bensår, 93-årig kvinna med akut sår Smittskydd Skåne/EG 37

38 MRSA-fall i Skåne Smittväg Utomlands vård på sjukhus Utomlands vård utanför sjukhus Utomlands i samhället Sverige vård på sjukhus Sverige vård utanför sjukhus Sverige i samhället Sverige okänt Smittskydd Skåne, Eva Gustafsson

39 VRE (Vankomycin Resistenta Enterokocker) Tillhör tarmens normalflora Låg sjukdomsframkallande förmåga Orsakar UVI, sepsis Ökad smittrisk diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Överlever länge i miljön Kontaktsmitta: händer, föremål, ytor

40 VRE Hässleholms sjukhus

41 Extended Spectrum BetaLactamase producerande bakterier Tillhör tarmens normalflora E. coli, Klebsiella pneumoniae Orsakar urinvägsinfektion, sepsis, mm Ökad smittrisk diarré, urin- eller faecesinkontinens, sår, dränage, urinkateter Kontaktsmitta: fekal-oral smittväg, händer, föremål

42 Spridning av totalresistenta E. coli/ K. pneumoniae från Indien till UK, USA och Tyskland The Lancet Infectious Diseases August 11, 2010

43

44 ESBL-carba Helsingborg

45 MRB i Skåne VRE MRSA ESBL ESBLcarba Smittskydd Skåne, Eva Gustafsson

46 Andra bakterier att se upp med?? MBL producerande Pseudomonas aeruginosa Trivs i fuktig miljö, kan vara svår att bli av med Mycket svårbehandlad pga uttalad resistens Drabbar främst multisjuka och/eller immunnedsatta patienter Hematologen Lund

47 Vad kan vi göra i vården? Minska risken för selektion av resistenta bakterier Rationell antibiotikaanvändning Minska risken för smittspridning och uppkomst av infektion Allmänna åtgärder Okända bärare i samhället Oftast symtomatiskt bärarskap Specifika åtgärder Vid känd eller misstänkt smitta

48 Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas vid vård, undersökning och behandling

49 Övriga allmänna åtgärder av betydelse Tillräckligt med vårdplatser Ej trängsel, ej stress Ej flytta runt patienterna Tillräckligt med toaletter Riskmiljö: Multiresistenta tarmbakterier nu volymmässigt och behandlingsmässigt det största problemet Tillräckligt med enkelrum Användas för de värsta smittorna som skydd mot smittspridning Tillräckligt med personal Följsamhet till basala hygien- och andra rutiner Krävs för isolerings- och kohortvård Adekvat städning Handhygien patient och besökare

50 Identifiera patienter med ökad risk för bärarskap Screena dessa för bärarskap av MRB Patienter som ska läggas in på sjukhus Patienter som förväntas ha upprepade sjukvårdskontakter Om de under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands inneliggande på sjukhus, sjukhem med avancerad poliklinisk behandling, tex hemodialys för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök fått vård på vård- eller omsorgsenhet i Sverige med känd MRB spridning tidigare varit bärare av MRB

51 Specifika åtgärder vid känd eller misstänkt MRB Specifik vårdplacering Isoleringsvård, eget rum, egen toalett Specifika vårdrutiner Städ, tvätt, måltider, avfall, materialhantering Beror på Patientens riskfaktorer för sprida smitta Typ av bakterie

52 Faktorer som har betydelse för handläggning av MRB i vården Ökad risk för smittspridning ( riskfaktorer ) Sår, eksem, hudlesioner Diarré Katetrar, kanyler, CVK KAD, RIK Dränage, stomier, andra konstgjorda öppningar Urin och faecesinkontinens Typ av bakterie Överlevnad i miljön risk för miljökontamination Var finns normalfloran tarm, hud, svalg, osv

53 Provtagningsanvisning MRB Prov från Näsa, svalg perineum (MRSA) Rectum (VRE, ESBL) Om de förekommer ta även prov från Sår, eksem, hudlesioner, katetrar, infarter, stomier, andra konstgjorda öppningar KAD urin

54 Skyldigheter som läkare vid fynd av MRB Behöver patienten antibiotika Kontakta infektionskonsult Behöver patienten läggas in eller har upprepade sjukvårdskontakter Kontakta vårdhygien Vårdplacering, vårdrutiner Informera patienten om svaret Patientinformation Dokumentera bärarskapet i journalen Diagnoskoder -alla MRSA dessutom: märkas under utropstecken i Melior Ta ställning till behov av smittspårning Kontakta Vårdhygien Information Remittering, utskrivning MRSA Remiss till inf klin, info och uppföljning där

55 Screening av personal/studenter Gäller enbart MRSA Personal, studerande, gästarbetande, forskare inför aktivt deltagande i patientvård Provtas om man Under de senaste 6 månaderna vårdats/behandlats utomlands eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige på sjukhus eller sjukhem eller dylikt ett dygn eller mer med avancerad poliklinisk behandling tex hemodialys för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter insatt vid polikliniskt besök Under de senaste 6 månaderna arbetat eller praktiserat i vård och omsorg (inklusive äldreomsorg eller barnhem) utanför Sverige eller där okontrollerad spridning av MRSA förekommer i Sverige

56 Nytt oväntat fall av MRB hos personal i skånsk sjukvård Vad gäller? Sällan spridning till personal/student MRSA Screening av personal Riskfaktorer krävs oftast för att bli provtagen Provtagning ska ej ske i anslutning till arbetspass Personer med eksem, fjällande hudsjukdom eller sår ska inte delta i vården VRE och ESBL rutinmässig kontrollodling behövs ej

57 Om personal odlas positiv för MRSA Snabb remiss till infektionsklinik MRSA-PAL, ny provtagning, smittspårning, familj Tillfällig avstängning från patientnära arbete i avvaktan på nya provsvar Om näs/svalgbärare Kan oftast gå tillbaka i arbete Om perineumbärare Ibland avstängning från patientnära arbete Om klinisk infektion Som regel avstängning från patientnära arbete Erbjudande om eradikeringsbehandling

58 Hur förebygga spridning av MRB i vården? ALLTID basala hygienrutiner Asymtomatiskt bärarskap Identifiera patienter med hög risk för bärarskap Screena efter utlandsvård Värdera risk för smittspridning hos patienten Sår, diarré, katetrar, mm ger ökad risk för spridning Placera i rätt vårdlokal Isoleringsvård, vård på eget rum, egen toalett

59 Utmaningar Resistenta bakterier ökar Nya antibiotika saknas Ökande förekomst av tarmsmittor Calicivirus och Clostridium difficile Faktorer som gynnar spridning av bakterier (och virus) Vårdplatsbrist Personalbrist Brist på enkelrum och toaletter Bristande städning frekvens och kvalitet

60 Sammanfattning Basala hygienrutiner gäller för all personal i alla vårdsituationer tänk på smittvägar Vårdrelaterade infektioner kostar Pengar, lidande, liv Ökande problem med bakterieresistens Måste hanteras av alla Vårdhygien PM Det finns bra riktlinjer Håll dig informerad!

61 Hitta dit: Läs mer på Vårdhygiens hemsida: Googla Vårdhygien Skåne

62