Multiresistenta bakterier i Primärvård
|
|
- Ulf Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: Ersätter (Rutiner för primärvård och barnhälsovård vid misstänkt eller konstaterad MRSA) Sida 1 (11) Multiresistenta bakterier i Primärvård Smittskydd Skåne Vårdhygien Skåne 1
2 Multiresistenta bakterier i Primärvård 1. Basala Hygienrutiner Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård Patienter som ska provtas Provtagning av patient efter vård i Sverige Provtagning av personal MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt MRSA Märkning av journal Smittspårning VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt VRE Uppföljning ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt ESBL Uppföljning Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande
3 1. Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller vid patientnära arbete som undersökning, vård och behandling. För mer information se: Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete samt Basala hygienrutiner i Vårdhandboken. Handhygien Händer och underarmar ska vara fria från klockor och smycken för att korrekt handhygien ska kunna utföras. Handdesinfektion före och efter patientkontakt före rent och efter smutsigt arbete före användning av handskar inför rent arbete alltid efter användning av handskar Handtvätt med tvål och vatten när händerna känns smutsiga eller har synlig smuts alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Handskar Skyddskläder Engångshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Skyddskläder ska användas vid risk för kontamination av arbetsdräkten. Arbetskläder I patientnära arbete ska arbetskläderna vara kortärmade och bytas dagligen eller oftare vid behov. 3
4 2. Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård I begreppet MRB (multirestistenta bakterier) ingår flera olika bakterier. För närvarande är MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus), VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) och ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) vanligast förekommande. Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Ta nya prov två veckor efter avslutad behandling. 2.1 Provtagningsanvisningar Följ tabell 1. Ange i anamnesrutan var patienten vårdats. Analystiden från det att provet nått laboratoriet tar 1-2 dygn för MRSA och 2-3 dygn för bakterier med ESBL och VRE. Prov svaras ut under kontorstid. Svar går till ordinerande läkare om inget annat anges på remissen. Tabell 1. Provtagningsanvisning Se Provtagningsanvisning Klinisk Mikrobiologi för detaljerad information om provtagningsmateriel. Provtagnings- Lokal Yttre näsvingen Svalg Perineum Rectum (synlig på pinnen) KAD-urin Övriga riskfaktorer Sår, eksem, andra hudlesioner, kanyler, CVK, katetrar, dränage, stomier och andra konstgjorda kroppsöppningar MRSA Vid förväntad vård på sjukhus. Provtag även för VRE ESBL 2.2 Patienter som ska provtas Provtagning av patienter som vårdats i utlandet och som förväntas ha vårdkontakt med sjukvården inom 6 månader Provtag patient för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats inneliggande på sjukhus, sjukhem, barnhem eller annan vårdinrättning. - behandlats med avancerad poliklinisk behandling, till exempel hemodialys. - behandlats polikliniskt för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter satt. Prov tas även för VRE och ESBL om patienten förväntas ha vårdkontakter på sjukhus inom 6 månader. Nyfödda barn provtas tidigast en vecka efter förlossningen. 4
5 Screening för MRSA tas efter omskärelse oavsett om det har skett på eller utanför sjukhus utomlands. 2.3 Provtagning av patient efter vård i Sverige Vid förekomst av okontrollerad spridning av antingen MRSA, VRE eller ESBL på sjukhus i Sverige kan det bli aktuellt att provta patienten för den aktuella smittan. Se Särskild screening efter vård i Sverige på Vårdhygiens hemsida Provtagning av personal Provtag personal för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats eller arbetat på sjukhus, vårdinrättning, barnhem eller behandlats polikliniskt för sårskada utomlands. - har arbetat/vårdats på ett sjukhus i Sverige där okontrollerad MRSA förekommer. Det krävs inga kontroller av personal avseende VRE eller ESBL. För ytterligare information se: Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande Kontakta Vårdhygien vid frågor. 5
6 3. MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Staphylococcus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg. Den ger framförallt upphov till hudinfektioner som bölder och impetigo men kan även orsaka sepsis och kan då ge bakterienedslag i kroppens inre organ. Meticillinresistens medför att alla betalaktamantibiotika är verkningslösa. Dessa preparat är de vanligaste vid behandling av hud- och mjukdelsinfektioner. Smitta sker genom kontakt, framför allt med händerna, mellan personer eller via kontaminerade föremål. Både patienter och personal kan smittas. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRSA. 3.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Se tabell 1, kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande faktorer: - Bölder, abscesser - Sår, eksem, eller andra hudlesioner. - Katetrar, kanyler - KAD, RIK - Dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar. 3.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. Försök minimera textilanvändning. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Har patienten riskfaktorer för smittspridning desinfekteras även golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Rummet kan därefter användas direkt. 6
7 3.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 3.5 Vid nyupptäckt MRSA Provtagande läkare ansvarar för att: - patienten informeras och därefter - remitteras till infektionskliniken - smittskyddsanmäls - journalen märks På infektionskliniken får patienten en MRSA-ansvarig läkare som ansvarar för medicinska åtgärder relaterade till MRSA (Patientinformation och Läkarinformation). Patienten behåller sina ordinarie vårdkontakter för övriga medicinska frågor. 3.6 Märkning av journal Registrering av nyupptäckt MRSA sker i journalsystemet enlig ovan. Dessutom noteras Viktig Medicinsk Information (VMI) i det patientadministrativa systemet PASIS (utförs av Smittskydd Skåne). Denna märkning kvarstår till avskrivning av MRSA-bärarskap sker av patientansvarig läkare på infektionsklinik tillsammans med Vårdhygien och Smittskydd. Fram till dess har patienten förhållningsregler och informationsplikt vid vårdkontakter enligt smittskyddslagen. 3.7 Smittspårning Smittspårning av övriga patienter och personal sker i samråd med Vårdhygien och Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 7
8 4. VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Enterokocker tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan kolonisera sår och katetrar men orsakar sällan infektioner. De kan framför allt ge upphov till urinvägsinfektioner, men hos svårt sjuka och hos dem med nedsatt immunförsvar kan även sepsis och endokardit förekomma. Enterokocker är naturligt resistenta mot flera vanliga antibiotika och därför är Vancomycin ett av de antibiotika som främst används. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av VRE. 4.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 4.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter användas direkt. 4.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 8
9 4.5 Vid nyupptäckt VRE Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation VRE Patientinformation VRE - Journalen märks. 4.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför VRE-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 9
10 5. ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) ESBL är enzymer som medför nedbrytning av betalaktamantibiotika och gör cefalosporiner verkningslösa. ESBL förekommer vanligast hos gramnegativa bakterier såsom E.coli och Klebsiella, vilka tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan orsaka sjukdom, framförallt urinvägsinfektion och ibland sepsis. Bakterierna kan även kolonisera kroniska sår och katetrar utan att det ger symtom. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. E.coli och Klebsiella har vanligtvis kort överlevnadstid i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av ESBL. 5.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 5.3 Vårdrutiner Om patienten inte har några av ovanstående riskfaktorer sköts patienten enligt vanliga rutiner, det vill säga basala hygienrutiner. Vid riskfaktorer krävs utökade vårdrutiner med: - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter direkt användas igen. 5.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 10
11 5.5 Vid nyupptäckt ESBL Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation ESBL Patientinformation ESBL - Journalen märks. 5.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför ESBL-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 6. Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande 11
Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merMultiResistenta Bakterier (MRB)
1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.
Läs merKallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA
MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs merVårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merVårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne
Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merMeticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie
Läs merMRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merAntibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården
Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merMultiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient
Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen
Läs merMultiresistenta bakterier. Här för att stanna?
Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merRiskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merPATIENTER OCH NÄRSTÅENDE
MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:
Läs merResistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län
Resistenta bakterier och Labratoriehygien Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län Resistenta bakterier Lagar, föreskrifter och information Basala hygienrutiner och klädregler Hygien i lokalen Vi är ett
Läs merHandlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland
Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merHandlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland
1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva
Läs merMRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA
MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merSmittskydd i skolan. Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala
Smittskydd i skolan Eva Furuland Smittskyddssjuksköterska Smittskyddsenheten Region Uppsala Dagens föreläsning Multiresistenta bakterier MRB. MRSA Blodsmitta Vinterkräksjuka Smittskydd- Barnvaccinationsprogrammets
Läs merAseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015
Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare
Läs merExtended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient
Enheten för vårdhygien Hygienläkare Peter Cettner 1 av 5 Extended Spectrum Beta-Lactamase med karbapenemresistens - ESBLCARBA Handläggning av patient ESBL-producerande tarmbakterier är de vanligaste anmälningspliktiga
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till
Läs merPersonlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation
Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera
Läs merBasala hygienrutiner
Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson
Läs merESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2019-02-15 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende
Läs merMRSA hos barn inom barnomsorgen
1 (5) PM Författare: Leif Dotevall 2010-08-25 Godkänd: Ledningsgruppen 2010-08-26 Dnr 00021-2010 MRSA hos barn inom barnomsorgen Gäller barn med: positiv MRSA-odling (meticillinresistenta Staphylococcus
Läs merARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
ARB i praktiken MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Smittspårningskurs Landstingshuset 27 mars Anna Hammarin & Ulla-Britt Thollström Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merVinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merÅtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.
hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående
Läs merBasala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus
Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus Vårdrelaterad infektion (VRI) Socialstyrelsen: Infektionstillstånd
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merVarför handhygien? Handhygien kan förebygga vårdrelaterad smitta.
Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien kan förebygga vårdrelaterad
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merViktigt med handhygien
Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merRena händer Rätt klädd
Rena händer Rätt klädd Bäste medarbetare Vår avancerade sjukvård är möjlig tack vare effektiva antibiotika. Den snabba resistensutveckling som vi ser är därför ett allvarligt hot. Vi kan kanske inte stoppa
Läs merSkaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA
VINTERKRÄKSJUKA Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus Norovirus Sapovirus Calicivirus Symtom: Illamående, kräkningar, diarré, buksmärtor, ibland låggradig feber, muskelvärk, ledvärk, huvudvärk Inkubationstid:
Läs merVRI Vårdrelaterade infektioner
VRI Vårdrelaterade infektioner 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson 1 2 3 4 Vårdrelaterade infektioner - VRI En infektion som uppstår i samband med eller i efterförloppet av vård i slutenvård eller i samband
Läs merInnehåll. Version: Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel 1.0
Dokumentnamn: Hygienrutiner för Hjälpmedel Version: 1.0 Detta dokument gäller för: Hjälpmedelscenter och förskrivare Dokumentansvarig: Verksamhetsutvecklare Godkänt datum: 18-04-22 /Reviderad 18-10-15
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merPublicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:
Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 8 Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från: 2018-05-08 Godkänt av: Magnus Söderbergh, Chefläkare, Utvecklingsenhet
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merVårdhygien i Västra Götaland 2018
Vårdhygien i Västra Götaland 2018 Vårdhygieniska enheter i Västra Götaland Fyra enheter Södra Älvsborg Skaraborg Göteborg och södra Bohuslän NU-sjukvården: Norra Bohuslän, Norra Älvsborg, Dalsland Vårdhygien
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merVON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA
Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01
Läs merHandhygienens betydelse
Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien
Läs merBasala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete
Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala
Läs mer