Multiresistenta bakterier i Primärvård

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Multiresistenta bakterier i Primärvård"

Transkript

1 Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: Ersätter (Rutiner för primärvård och barnhälsovård vid misstänkt eller konstaterad MRSA) Sida 1 (11) Multiresistenta bakterier i Primärvård Smittskydd Skåne Vårdhygien Skåne 1

2 Multiresistenta bakterier i Primärvård 1. Basala Hygienrutiner Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård Patienter som ska provtas Provtagning av patient efter vård i Sverige Provtagning av personal MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt MRSA Märkning av journal Smittspårning VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt VRE Uppföljning ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Riskfaktorer för smittspridning Vårdrutiner Enbart samtal Vid nyupptäckt ESBL Uppföljning Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande

3 1. Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner gäller vid patientnära arbete som undersökning, vård och behandling. För mer information se: Region Skånes regler för basal hygien och arbetskläder vid patientnära arbete samt Basala hygienrutiner i Vårdhandboken. Handhygien Händer och underarmar ska vara fria från klockor och smycken för att korrekt handhygien ska kunna utföras. Handdesinfektion före och efter patientkontakt före rent och efter smutsigt arbete före användning av handskar inför rent arbete alltid efter användning av handskar Handtvätt med tvål och vatten när händerna känns smutsiga eller har synlig smuts alltid efter vård av patient med diarré och/eller kräkningar Handskar Skyddskläder Engångshandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor och utsöndringar. Skyddskläder ska användas vid risk för kontamination av arbetsdräkten. Arbetskläder I patientnära arbete ska arbetskläderna vara kortärmade och bytas dagligen eller oftare vid behov. 3

4 2. Provtagningsanvisningar för MRB i Primärvård I begreppet MRB (multirestistenta bakterier) ingår flera olika bakterier. För närvarande är MRSA (meticillinresistent Staphylococcus aureus), VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) och ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) vanligast förekommande. Provtagning under pågående antibiotikabehandling kan inte utesluta MRB. Ta nya prov två veckor efter avslutad behandling. 2.1 Provtagningsanvisningar Följ tabell 1. Ange i anamnesrutan var patienten vårdats. Analystiden från det att provet nått laboratoriet tar 1-2 dygn för MRSA och 2-3 dygn för bakterier med ESBL och VRE. Prov svaras ut under kontorstid. Svar går till ordinerande läkare om inget annat anges på remissen. Tabell 1. Provtagningsanvisning Se Provtagningsanvisning Klinisk Mikrobiologi för detaljerad information om provtagningsmateriel. Provtagnings- Lokal Yttre näsvingen Svalg Perineum Rectum (synlig på pinnen) KAD-urin Övriga riskfaktorer Sår, eksem, andra hudlesioner, kanyler, CVK, katetrar, dränage, stomier och andra konstgjorda kroppsöppningar MRSA Vid förväntad vård på sjukhus. Provtag även för VRE ESBL 2.2 Patienter som ska provtas Provtagning av patienter som vårdats i utlandet och som förväntas ha vårdkontakt med sjukvården inom 6 månader Provtag patient för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats inneliggande på sjukhus, sjukhem, barnhem eller annan vårdinrättning. - behandlats med avancerad poliklinisk behandling, till exempel hemodialys. - behandlats polikliniskt för sår/hudskada, hudinfektion eller fått urinkateter satt. Prov tas även för VRE och ESBL om patienten förväntas ha vårdkontakter på sjukhus inom 6 månader. Nyfödda barn provtas tidigast en vecka efter förlossningen. 4

5 Screening för MRSA tas efter omskärelse oavsett om det har skett på eller utanför sjukhus utomlands. 2.3 Provtagning av patient efter vård i Sverige Vid förekomst av okontrollerad spridning av antingen MRSA, VRE eller ESBL på sjukhus i Sverige kan det bli aktuellt att provta patienten för den aktuella smittan. Se Särskild screening efter vård i Sverige på Vårdhygiens hemsida 2.4 Provtagning av personal Provtag personal för MRSA om vederbörande under de senaste 6 månaderna - vårdats eller arbetat på sjukhus, vårdinrättning, barnhem eller behandlats polikliniskt för sårskada utomlands. - har arbetat/vårdats på ett sjukhus i Sverige där okontrollerad MRSA förekommer. Det krävs inga kontroller av personal avseende VRE eller ESBL. För ytterligare information se: Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande Kontakta Vårdhygien vid frågor. 5

6 3. MRSA (Meticillinresistent Staphylococcus aureus) Staphylococcus aureus tillhör vår hudflora men finns ofta mer långvarigt i näsa/svalg. Den ger framförallt upphov till hudinfektioner som bölder och impetigo men kan även orsaka sepsis och kan då ge bakterienedslag i kroppens inre organ. Meticillinresistens medför att alla betalaktamantibiotika är verkningslösa. Dessa preparat är de vanligaste vid behandling av hud- och mjukdelsinfektioner. Smitta sker genom kontakt, framför allt med händerna, mellan personer eller via kontaminerade föremål. Både patienter och personal kan smittas. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av MRSA. 3.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad MRSA Se tabell 1, kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande faktorer: - Bölder, abscesser - Sår, eksem, eller andra hudlesioner. - Katetrar, kanyler - KAD, RIK - Dränage, stomier eller andra konstgjorda öppningar. 3.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. Försök minimera textilanvändning. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Har patienten riskfaktorer för smittspridning desinfekteras även golvet med Gigasept Instru AF 2 % eller Virkon 1 %. Rummet kan därefter användas direkt. 6

7 3.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 3.5 Vid nyupptäckt MRSA Provtagande läkare ansvarar för att: - patienten informeras och därefter - remitteras till infektionskliniken - smittskyddsanmäls - journalen märks På infektionskliniken får patienten en MRSA-ansvarig läkare som ansvarar för medicinska åtgärder relaterade till MRSA (Patientinformation och Läkarinformation). Patienten behåller sina ordinarie vårdkontakter för övriga medicinska frågor. 3.6 Märkning av journal Registrering av nyupptäckt MRSA sker i journalsystemet enlig ovan. Dessutom noteras Viktig Medicinsk Information (VMI) i det patientadministrativa systemet PASIS (utförs av Smittskydd Skåne). Denna märkning kvarstår till avskrivning av MRSA-bärarskap sker av patientansvarig läkare på infektionsklinik tillsammans med Vårdhygien och Smittskydd. Fram till dess har patienten förhållningsregler och informationsplikt vid vårdkontakter enligt smittskyddslagen. 3.7 Smittspårning Smittspårning av övriga patienter och personal sker i samråd med Vårdhygien och Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 7

8 4. VRE (Vancomycinresistenta enterokocker) Enterokocker tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan kolonisera sår och katetrar men orsakar sällan infektioner. De kan framför allt ge upphov till urinvägsinfektioner, men hos svårt sjuka och hos dem med nedsatt immunförsvar kan även sepsis och endokardit förekomma. Enterokocker är naturligt resistenta mot flera vanliga antibiotika och därför är Vancomycin ett av de antibiotika som främst används. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. Bakterierna har en förmåga att överleva länge i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av VRE. 4.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad VRE Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 4.3 Vårdrutiner - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Ta ut eller täck över material som förvaras öppet i rummet. - Om möjligt låt patienten gå direkt in på undersökningsrummet och inte vistas i väntrummet. - Tillämpa basala hygienrutiner. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Flergångsmaterial (instrument) värmedesinfekteras. Som andrahands alternativ kan kemisk desinfektion utföras. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter användas direkt. 4.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 8

9 4.5 Vid nyupptäckt VRE Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation VRE Patientinformation VRE - Journalen märks. 4.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför VRE-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 9

10 5. ESBL (Extended Spectrum Beta-lactamases) ESBL är enzymer som medför nedbrytning av betalaktamantibiotika och gör cefalosporiner verkningslösa. ESBL förekommer vanligast hos gramnegativa bakterier såsom E.coli och Klebsiella, vilka tillhör vår normala tarmflora. Bakterierna kan orsaka sjukdom, framförallt urinvägsinfektion och ibland sepsis. Bakterierna kan även kolonisera kroniska sår och katetrar utan att det ger symtom. Smitta sker genom kontakt framför allt med händerna mellan personer eller via kontaminerade föremål. E.coli och Klebsiella har vanligtvis kort överlevnadstid i omgivande miljö. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande, bemötande och omvårdnad. Medicinsk utredning och behandling får inte hindras eller fördröjas på grund av ESBL. 5.1 Provtagning vid misstänkt/konstaterad ESBL Se tabell 1 i kapitel Riskfaktorer för smittspridning Risken för smittspridning varierar vid olika situationer. Den är som störst vid pågående infektion samt vid följande riskfaktorer: - Diarré - KAD/RIK - Urin- och faecesinkontinens - Stomier (tarm, urin) - Omläggningskrävande sår - Dränage 5.3 Vårdrutiner Om patienten inte har några av ovanstående riskfaktorer sköts patienten enligt vanliga rutiner, det vill säga basala hygienrutiner. Vid riskfaktorer krävs utökade vårdrutiner med: - Avsätt tillräckligt med tid för städning inför nästa patient. - Använd helst engångsmaterial. - Tvätt hanteras som vanligt. - Soppåsen försluts på rummet och skickas som vanligt avfall. - Efter besöket torkas undersökningsrummets horisontella ytor och utrustning av med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Detta gäller även toaletter, om dessa använts. Om spill förekommit punktdesinfekteras golvet med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel med tensider. Rummet kan därefter direkt användas igen. 5.4 Enbart samtal Inga särskilda hygienåtgärder krävs. 10

11 5.5 Vid nyupptäckt ESBL Provtagande läkare ansvarar för att: - Patienten informeras Läkarinformation ESBL Patientinformation ESBL - Journalen märks. 5.6 Uppföljning Det finns ingen säker definition för avskrivning av bärarskapet. Vid ny infektionsepisod bör därför ESBL-bärarskapet beaktas vid val av antibiotika. Det är svårt att uteslutas bärarskap i tarmen och man kan förmodligen vara bärare under lång tid. Vid upprepade negativa odlingar från faeces under en längre tidsperiod kan en individuell bedömning göras. Så länge patienten har riskfaktorer för smittspridning kvarstår en smittrisk. Avsteg från hygienrutinerna kan endast göras i samråd med Vårdhygien eller Smittskydd. Kontakta Vårdhygien vid frågor. 6. Multiresistenta bakterier - Vårdpersonal och vårdstuderande 11

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Smittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd

Läs mer

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015

Aseptik och hygien i hemmiljö. Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Aseptik och hygien i hemmiljö Kati Valkama Hygienskötare Hygienenheten, ÅUCS 23.10.2015 Innehåll Infektionerna i hemmiljö Förebyggande av infektioner Basala hygienrutiner Multiresistenta bakterier Bärare

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och hygienrutiner Hässleholms sjukhusorganisation Personlig hygien och basala hygienrutiner Allmänt Du som arbetar i vården kan själv bära på infektioner eller smitta som kan infektera

Läs mer

Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner Åsa Nordlund Hygiensjuksköterska Varför? För att skydda vårdtagaren För att skydda personalen Superbakterier spreds på äldreboende i Gävle hygienen var för dålig Gävle12 april 2016

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

Viktigt med handhygien

Viktigt med handhygien Viktigt med handhygien Rena händer räddar liv. Viktigt med handhygien 1 Inledning En god handhygien är den viktigaste åtgärden för att motverka smittspridning och uppkomsten av vårdrelaterade infektioner.

Läs mer

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:

Bakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Vårdhygien 2016 Socialstyrelsens föreskrifter 2015:10 Basal hygien i vård och omsorg 1 januari 2016 trädde en ny föreskrift om Basal

Läs mer

Handhygienens betydelse

Handhygienens betydelse Handhygienens betydelse Varför handhygien? WHO:s genomgång av litteraturen visar att handhygien är en av de mest betydelsefulla faktorerna för att minska smittspridning inom vård och omsorg. Handhygien

Läs mer

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete Utarbetat av Vårdhygien 2010 Uppdaterad 2015 Tre enkla åtgärder för att förebygga smittspridning/vårdrelaterade infektioner Basala

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE

Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Postoperativa enheter VÅRDHYGIEN SKÅNE Infektionsmanual för Operationsavdelningar och Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningar och postoperativa enheter är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet med patienter med

Läs mer

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Distriktsveterinärernas hygienpolicy

Distriktsveterinärernas hygienpolicy Policy 2010-09 Distriktsveterinärernas hygienpolicy Bilden av organisationen skapas av oss som arbetar inom den. Därför är det viktigt att vi tänker på liknande sätt och arbetar mot samma mål. Det förhållningssätt

Läs mer

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2 DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2011-02-15 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen för arbetet

Läs mer

Rena händer och rätt klädd

Rena händer och rätt klädd Rena händer och rätt klädd inom Vård och omsorg Rena händer och rätt klädsel viktigt för att säkra vården Idag får var tionde patient i slutenvård en infektion som är så allvarlig att den kräver antibiotikabehandling.

Läs mer

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län Hygienregler för personal inom Landstinget i Kalmar län Vi måste hjälpas åt att minimera risken för spridning av vårdrelaterade infektioner. Vårdrelaterade infektioner leder bland annat till ökat patientlidande,

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården Basala hygienrutiner och klädregler Varför behöver vi hygienrutiner? Varje människa har massor av bakterier Det finns risk för att sprida smitta när man hanterar både mat, människor, tvätt och städning

Läs mer

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10)

Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Handlingsplan Diarienr: Ej tillämpligt 1(10) Dokument ID: 09-87365 Fastställandedatum: 2016-05-27 Giltigt t.o.m.: 2017-05-27 Upprättare: Signar K Mäkitalo Fastställare: Signar Mäkitalo Vancomycinresistenta

Läs mer

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (5) Basala hygienrutiner Länsövergripande Basala hygienrutiner ska tillämpas där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2015:10). Syftet är att förhindra smitta från

Läs mer

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör Rätt klädd i vården Långt hår uppsatt Här arbetar vi Kortärmat Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett

Läs mer

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter:

VÅRDHYGIEN. Datum: 2012-01-09 Ersätter: Infektionsmanualer för operationsavdelningar Godkänd av: Eva Melander, verksamhetschef Datum: 2012-01-09 : Sida 1 (7) Infektionsmanualerna för operationsavdelningarna är tänkta att vara en hjälp i planeringen

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit 2012-03-26 1 (5) Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit Innehållsförteckning Förutsättningar... 1 Utbrott... 2 Handtvätt... 2 Dokumentation/information...

Läs mer

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta?

Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? Introduktion Hur smittar det? Hur förebygger vi smitta? 20161004 Maria-Pia Hergens Epidemiolog Anna Hammarin Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Stockholm Smittskydd Sthlm/Smittskyddsläkaren både en person

Läs mer

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting

Hygienkörkortet. Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Hygienkörkortet Petra Hasselqvist Avdelningen för Vård och Omsorg Sveriges Kommuner och Landsting Presentation Sjuksköterska Molekylärbiolog Kvalitetssamordnare Handläggare & Portugal Hematologiskt Centrum,

Läs mer

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013

Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013 Hygienombudsutbildning Skellefteå 8 oktober 2013 12.30 Välkommen och hemsida Hygienronder/ Lena Nyheter och förändringar kring Multiresistenta bakterier, vinterkräksjuka /Lena VRI - mätning av basala hygienrutiner/mari

Läs mer

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: RIKTLINJE Dokumentnamn RUTIN Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av: Eva-Karin Stenberg Charlotte Johnsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Gäller from: 2011-11-01 Gemensam med Regionen:

Läs mer

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn 2016-11-17 Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin

Läs mer

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2

Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 MRSA I nformation till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr Stockholm och Uppsala. kommer från Smittskyddsenheterna i 2 D u eller en närstående har blivit smittad av MRSA M ånga frågor

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

VRE, vancomycinresistenta enterokocker

VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2

Läs mer

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2

Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård

Läs mer

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Självklart! Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare Var vårdar vi våra brukare/patienter? VRE - utbrottet i Västmanland 2008-2010 Totalt 267

Läs mer

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Styrande dokument Rutindokument Rutin Sida 1 (7) Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande Handläggning Beta hemolyserande streptokocker grupp A orsakar

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Smittsam magsjuka Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala Vårdtagare med diarré eller kräkning - Bakom symtom kan finnas mycket - Kräver

Läs mer

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens läns landsting. Virusorsakad magsjuka Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställande datum: Uppdaterad 2014-01-16 Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso, -sjuk, och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007

Nytt om klamydia i Norrbotten. Nr 4 2007 SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 9-28 36 16 Nr 4 7 Innehåll Nytt om klamydia i Norrbotten... 1 Trendbrott bland ungdomar... 1 Handläggning av klamydiafall... 2 Antibiotikabehandling

Läs mer

Vårdhygien - basala kunskaper

Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygien - basala kunskaper Vårdhygieniska åtgärder har som mål att förebygga infektioner hos patienter, hindra smittspridning mellan patienter samt hindra smittspridning från patient till personal och

Läs mer

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida Enheten för vårdhygien Kia Karlman 1(6) Basala hygienrutiner Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs (SOSFS 2007:19). Syftet är att förhindra smitta från patient till personal

Läs mer