Innehåll: Inledning sid 1

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Innehåll: Inledning sid 1"

Transkript

1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare: Nästa rev.datum: Tobias Nilsson Senaste rev: Innehåll: Inledning sid 1 Definitioner sid 1 MRSA-bärare (koloniserade) Transient (tillfälligt) bärarskap Individberoende riskfaktorer sid 2 Bedömning av smittsamhet Misstanke om MRSA sid 2 Personal med riskfaktorer När ska MRSA misstänkas? Screeningodling av patienter Rutiner vid nyupptäckta fall av MRSA sid 3 Svarsrutiner slutenvårdspatienter Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vårdrutiner sid 4 Vårdrutiner slutenvård Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Utskrivning /informationsöverföring sid 5 MRSA-bärarkort Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Övertagning till annat län Journalmärkning vid MRSA Smittspårning sid 6 Screening av personal avseende MRSA sid 6 När ska personal/studerande screenodlas? Screeningodling av personal Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Bilagor: MRSA-bärarkort bilaga 1

2 Inledning Stafylococcus aureus eller gula stafylokocker är en del av vår vanliga hudflora. Bakterierna kan även finnas i näsa, svalg och perineum. Vanligtvis ger dessa inga infektioner utan innebär endast bärarskap. Ibland kan infektioner med bölder eller andra hudinfektioner uppkomma, särskilt efter operationer eller andra ingrepp. MRSA innebär att den gula stafylokocken blivit resistent mot vanliga stafylokockantibiotika och exempelvis Heracillin, Claforan och Meronem är verkningslösa. Spridning av MRSA var tidigare vanligast inom sjukvården men sprids nu till stor del även i samhället. Det sker framför allt genom direkt kontaktsmitta via personer och indirekt via föremål. I sjukvården är indirekt kontaktsmitta via personalens händer eller föremål en stor risk för smittspridning. Smittrisken är störst då hudbarriären är bruten, såsom vid exempelvis sår eller eksem. MRSA är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen och ska smittspåras. Personal med riskfaktorer (sår, eksem, psoriasis) ska inte delta i vården av MRSApatienter pga ökad risk att smittas och sprida smitta. Gäller alla vårdformer (slutenvård, öppenvård, hemsjukvård och kommunal vård). Definitioner MRSA-bärare Följande personer definieras som MRSA-bärare (koloniserade): De som har eller har haft symtomgivande infektion orsakad av MRSA. De som har haft ett positivt MRSA-prov vid mer än ett tillfälle, oavsett provtagningsställe på kroppen. De som har ett positivt MRSA-prov från en hudåkomma eller perineum, även om individen bara har varit positiv vid ett tillfälle. Transient (tillfälligt) bärarskap I samband med överföring av MRSA kan bakterien finnas kvar i luftvägarna en kort period hos mottagaren utan att bärarskap sedan etableras. Om MRSA-prov tas just under denna korta period kan alltså provet vara MRSA-positivt medan efterföljande kontrollprov, för att fastställa bärarskapet, sedan är negativa. Uppföljande provtagning på infektionskliniken genomförs mellan 1-2 veckor efter det första provet för att undvika dröjsmål och ändå ha ett intervall som bedöms rimligt för att en transient bärare blivit fri från MRSA. Personer utan anamnes på tidigare MRSA-infektion med positivt MRSA-prov i näsa och/eller svalg vid ett enstaka tillfälle och negativa prover vid uppföljande MRSA-provtagningar av näsa, svalg, perineum och eventuella hudlesioner definieras som transienta bärare. Detta sköts via infektionsmottagningen. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 1(6)

3 Individberoende riskfaktorer Hudåkommor (t ex sår, eksem, psoriasis mm) Stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän. KAD inklusive RIK och suprapubisk kateter. Bedömning av smittsamhet Den som har en pågående symtomgivande infektion med MRSA bedöms som smittsam. Den som är MRSA-bärare och har individberoende riskfaktorer i form sår, eksem, psoriasis, stomi, infarter (gäller ej oretad PVK), drän, KAD, RIK eller suprapubisk urinkateter, bedöms som smittsam. De MRSA-bärare som inte har någon symtomgivande pågående infektion eller individberoende riskfaktor utgör i de flesta fall en mycket liten smittrsk. Misstanke om MRSA När ska MRSA misstänkas? Misstänk förekomst av MRSA hos patienter som inom de senaste sex månaderna har: Vårdats/behandlats inneliggande vid sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Behandlats polikliniskt för sår/hudskada eller dialys, cancerbehandling utanför Sverige. Vårdats vid sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA Känt/tidigare bärarskap av MRSA. Nära kontakt med redan kända fall av MRSA. Långdragna sår/sårinfektioner eller återkommande bölder. Screeningodling sker vid kontakt med sjukvård, dvs. både öppen- och slutenvård. Screeningodling av patienter Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Remiss: Under Multiresistent bakterie, kryssa i rutan MRB patient Kortfattad anamnes: screening patient (ange land) Uppge ev. misstanke om särskilt smittämne Samma remiss används till svalg, näsa, perineum samt faeces. Vid prov från annan lokal skrivs en remiss till varje sådant prov. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 2(6)

4 Tas på alla patienter Näsans främre del Perineum Svalg (Bilateralt prov Provtagning med samma pinne) Faeces Pinnprov Pinnprov* Pinnprov* Pinnprov från rectum Analys MRSA MRSA MRSA VRE, ESBL, ESBLcarba Tas vid förekomst Sår, eksem, nagelbands- KAD infektion ev hörselgång Pinnprov** Urinodlings rör Drän, CVK, PVK m.m. Pinnprov* MRSA, VRE, ESBL, ESBLcarba * Fukta provtagningspinnen i NaCl/transportmedium före provtagning. ** Vid torra sår/eksem, fukta provtagningspinnen före provtagning. Prov förvaras i kylskåp i väntan på transport. Det tar ca 2 dygn att få svar på odlingen Till samtliga pinnprov används vanlig sårodlingspinne. Rutiner vid nyupptäckt fall med MRSA Svarsrutiner slutenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuella screeningodlingar på personal/medpatienter beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Svarsrutiner öppenvårdspatienter Vid misstänkt eller säkerställd MRSA informerar Mikrobiologen behandlande läkare. Kopia på svaret går till Vårdhygien och infektionskliniken. Eventuell screeningodling på personal beslutas av Vårdhygien. Övrig smittspårning runt patienten sker via infektionsmottagningen. Remitterande läkare skall informera patienten, smittskyddsanmäla samt skriva remiss till infektionsmottagningen och tända uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross. Diagnostik, terapi eller annan åtgärd som är medicinskt nödvändig får ej förhindras eller fördröjas pga MRSA-bärarskap. Basala hygienrutiner är den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning och ska konsekvent följas av all personal. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 3(6)

5 Vårdrutiner Personal med eksem eller andra hudåkommor (gäller även piercing på synlig hud, exkluderat välläkt örhänge) ska inte delta i vården av MRSA-patient. Sluten vård Patienter med konstaterad MRSA utan riskfaktorer för smittspridning kan vårdas i enkelrum på vanlig vårdavdelning enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vid misstanke om MRSA hos patienter gäller samma rutin enligt PM Kontaktsmitta enkelrumsvård. Vid konstaterad MRSA ska patienter med riskfaktorer för smittspridning i första hand vårdas på infektionskliniken enligt Vårdhygiens PM Kontaktsmitta skärpta isoleringsrutiner. Vård på andra enheter skall ges när det krävs av medicinska eller andra speciella skäl rådgör med Vårdhygien. Vård på akutmottagning i Karlskrona och Karlshamn Patient med misstänkt eller känd MRSA, med eller utan riskfaktorer, kan undersökas och behandlas på akutmottagningen i Karlskrona och Karlshamn. Följande rutiner ska då tillämpas: Den viktigaste åtgärden för att förhindra smittspridning är att all personal som deltar i vården konsekvent tillämpar basala hygienrutiner och klädregler, dvs. korrekt användning av plastförkläde och handskar samt handdesinfektion före och efter patientkontakt samt följer gällande klädregler. Patienten ska vid ankomsten till akutmottagningen hänvisas direkt in på undersökningsrummet. Rum med toalett är att föredra. Information om bärarskap eller misstänkt MRSA ska delges alla som deltar i vården på akutmottagningen och vid inläggning ska informationen föras vidare till vårdavdelningen och i förekommande fall röntgenavdelning eller annan avdelning/mottagning där patienten genomgår undersökning. Om möjligt ska material som förvaras öppet i rummet tas ut eller täckas över. Städrutiner se under nästa rubrik Öppen vård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning. Toaletten städas om den använts. Öppenvård/polikliniska sjukhusbesök eller undersökning på annan avdelning Avdelningen eller mottagningen ska i förväg informeras om bärarskapet och eventuella riskfaktorer för smittspridning för att kunna genomföra följande smittförbyggande åtgärder: Avsätt tid för städning inför nästa patient. Undvik material som förvaras öppet i rummet. Patienten bör om möjligt gå direkt in i undersökningsrummet. Vårdpersonal tillämpar konsekvent basala hygienrutiner. Använd om möjligt engångsmaterial. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 4(6)

6 Städa undersökningsrummets horisontella ytor (brits, bord, kranar, handtag mm) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel. Toaletten städas om den används. Utskrivning/informationsöverföring Vid byte av vårdavdelning ska det föregås av tydligt informationsutbyte. Patienten får muntlig och dessutom skriftlig information i form av patientinformation eller smittskyddsläkarnas smittskyddsblad. Patienten uppmanas att vid sjukvårdskontakt/inläggning informera sjukvårdspersonal om sitt bärarskap. Uppföljande MRSA-odlingar planeras i samråd med utsedd MRSA-PAL på Infektionskliniken. MRSA-PAL delar ut informationskortet (bärarkort) till patienter med positiv MRSA-odling. Bärarkort finns sist i dokumentet. Särskilda boenden, hemtjänst, hemsjukvård Vid utskrivning till kommunal vård och omsorg (särskilt boende, hemtjänst) eller hemsjukvård ska MRSA-bärarskapet särskilt uppmärksammas vid vårdplaneringen. Kontakta Vårdhygien för råd om vårdrutiner och ställningstagande till provtagning. Övertagning till annat län Flyttar en patient som är bärare av MRSA gäller samma regler som vid andra allmänfarliga sjukdomar. Tillsammans med vanlig remiss skickas blanketten Byte av behandlande läkare. Blanketten hittar du på intranätet under Smittskydd, rubrik Lagar och paragrafer. När blanketten återkommer som bevis på att en ny doktor tagit över som behandlande läkare lämnas en kopia till smittskyddet. Den som är ny behandlande läkare ska anmäla fallet till smittskyddet i det län man har sin verksamhet. Journalmärkning vid MRSA Bedömning av bärarskap görs av patientens MRSA-PAL på infektionskliniken med ledning av odlingsresultat och smittsamhetsbedömning. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross-journalen skall tändas av läkaren på enheten där provet har tagits. Bärarskapet kan av MRSA-PAL bedömas avslutat efter ett antal negativa odlingar. Så länge Uppmärksamhetssymbolen är tänd bedöms patienten som bärare av MRSA, oavsett antal negativa odlingar. Uppmärksamhetssymbolen i Systeam Cross skall tändas. Öppna anteckningstyp Uppmärksamhetsinformation, välj sökord Smitta och markera MRSA. Smittspårning Ställningstagande till smittspårning beslutas av Vårdhygien när det gäller vårdkontakter och övrigt via infektionsmottagningen. Normalt utförs smittspårning med odling från näsa, svalg och MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 5(6)

7 perineum samt eventuella sår/drän på patienter som vårdats på samma sal samt på personal som haft närmast patientkontakt och inte följt basala hygienrutiner. Screening av personal avseende MRSA När ska personal/studerande screeningodlas? Screeningodling ska utföras på personal/studerande som arbetat eller vårdats som patient utomlands under de senaste sex månaderna. Screening skall utföras innan återgång till arbetsuppgifter med patientkontakt om de har: Aktivt deltagit i vård på sjukvårdsinrättning (sjukhus, vårdcentral, vårdhem, rehabiliteringsanläggning) utanför Sverige. Aktivt deltagit i vård inom Sverige på sjukvårdsinrättning med kända problem med MRSA. Vårdats som patient på sjukvårdsinrättning eller sökt polikliniskt för sår/hudskada utanför Sverige eller på sjukhus inom Sverige med kända problem med MRSA. Gäller även utländsk auskulterande personal och studerande från andra länder om vederbörande aktivt deltar i patientvård. Vid ett nytt fynd av MRSA hos en patient skall efter samråd med Vårdhygien screeningodling övervägas på personalen vid vårdenheten. Personal/studerande som vårdat patient med känd MRSA inom Sverige behöver normalt inte screeningodlas om de följt basala hygienrutiner. Screeningodling personal Samma odlingslokaler och samma tillvägagångssätt som för screening av patient, se sidan 3 i detta PM. I samband med smittspårning hos personal tas prov från näsa, svalg och perineum. Screeningodling skall ske minst två veckor efter avslutad antibiotikabehandling, dvs. om personen nyligen har avslutat antibiotikabehandling eller har pågående behandling bör screeningodlingen upprepas. Vem ansvarar för provtagningen av personal? Kostnaden? Avdelningschef/sektionsledare ansvarar för att provtagning utförs. Provet bekostas av den enhet där personen arbetar eller praktiserar. Personalen betalar själva de prov som krävs i samband med arbete i annat landsting/land. Den anställde får hjälp med provtagning på Landstingshälsan, för studerande skolhälsovården i första hand. Vid smittspårning skall avdelningschef sammanställa en förteckning över personal som skall screeningodlas som sändes till Vårdhygien och Landstingshälsan. Avdelningschef skall kontakta Landstingshälsan för tidsbokning. Kan man arbeta i väntan på odlingssvar? Vid kronisk hudsjukdom (psoriasis) eller synliga lesioner på huden (ex sår, eksem, nagelbandsinfektion, hörselgångseksem) ska provsvar inväntas innan återgång i patientnära arbete. Personal/studenter utan kronisk hudsjukdom eller hudlesioner får arbeta med konsekvent följsamhet av basala hygienrutiner. MRSA-handläggning av patienter i Blekinge 6(6)

8 Bilaga 1 MRSA-bärarkort Till sjukvården/tandvården Bärarkort Du är bärare av MRSA. Dessa bakterier är motståndskraftiga mot flera antibiotika. Säkra rutiner finns för att förhindra spridning inom vården. Vi ber dig därför visa detta kort varje gång du söker sjukvård/tandvård. Namn: Personnummer:... Datum:... Denna patient är bärare av MRSA. Tillämpa alltid basala hygienrutiner. Vid inläggning på sjukhus ska patienten vårdas enligt gällande anvisningar på enkelrum. Vid frågor kontakta Vårdhygien och eller Smittskyddsenheten. Utfärdat av.. Patientansvarig läkare Datum:. Klinik/avd:

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten

Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten 1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande

Läs mer

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare 1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...

Läs mer

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

Calici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus) 10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus

Virusorsakad gastroenterit på sjukhus 1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård

Läs mer

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient

Multiresistent bakterie (MRB) - screenundersökning och omhändertagande av patient Rutin Process: Hälso- och sjukvård Område: Vårdhandboken Giltig fr.o.m: 2015-12-29 Faktaägare: Susanna Lundvall, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Fastställd av: Katarina Hedin, ordf medicinska kommittéen

Läs mer

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn. Vid positiv odling hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn ska epidemiologisk utredning påbörjas. Åtgärder ska vidtas omgående

Läs mer

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING

INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INFORMATION OCH INTYG OM GENOMFÖRD MRSA-SCREENING INRESANDE UTLÄNDSK STUDENT GENOMGÅNGET UTLANDSARBETE/PRAKTIK INOM HÄLSO/SJUKVÅRD GENOMGÅNGEN SJUKVÅRDANDE BEHANDLING UTANFÖR SVERIGE Förekomsten av antibiotikaresistenta

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion MRSA, VRE och multiresistenta Gram-negativa stavbakterier (Acinetobacter baumannii,

Läs mer

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA)

Riktlinjer för smittspårning samt omhändertagande av patient med methicillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Dokumentnamn: MRSA Riktlinjer Utfärdande PE: Centrum för hälso- vårdutveckling Utfärdande enhet: Vårdhygien Östergötland Framtagen av: Vårdhygien Östergötland Målgrupp: Vårdgivare inom Region Östergötland

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier. Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Möte med centrala samverkansgruppen

Möte med centrala samverkansgruppen Landstingsstyrelsens förvaltning Landstingsdirektörens stab MÖTESANTECKNINGAR 2015-01-30 1 (3) Diarienummer LS 2015-0104 Möte med centrala samverkansgruppen Datum Onsdagen den 21 januari 2015 Tid Kl. 13.30-15.30

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner

Multiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

Clostridium difficile diarré (CD)

Clostridium difficile diarré (CD) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:

Kategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska

Läs mer

Hygienombudsutbildning

Hygienombudsutbildning Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man

Läs mer

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA

VON 2016/ Vård och kontrollodlingar avseende vårdtagare som är bärare av MRSA Direktiv Framtagen av: Vårdhygien i Region Östergötland Fastställd av: Medicinskt ansvariga Sökord i diariet: Målgrupp: Giltig fr.o.m. 2016-03-07 Giltigt t.o.m. 2018-01-01 Fastställd år: 2009, 2014-01-01

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE

PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE MRSA INFORMATION PATIENTER OCH NÄRSTÅENDE STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Denna broschyr är framtagen oktober 2010 av Smittskydd Stockholm i Stockholms läns landsting Om du vill beställa broschyren eller få

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

Information utresande studenter 1 PRAKTISK INFORMATION FÖR STUDENTER SOM GÖR TERMIN 10 PÅ LÄKARPROGRAMMET UTOMLANDS

Information utresande studenter 1 PRAKTISK INFORMATION FÖR STUDENTER SOM GÖR TERMIN 10 PÅ LÄKARPROGRAMMET UTOMLANDS Information utresande studenter 1 PRAKTISK INFORMATION FÖR STUDENTER SOM GÖR TERMIN 10 PÅ LÄKARPROGRAMMET UTOMLANDS Information utresande studenter 2 Information till utresande studenter vid Sahlgrenska

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hyigenläkare, Verksamhetschef Vårdhygien Skåne Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är det? Hur sprids smitta?

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna

Dokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken

Läs mer

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation

Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård, dialys, förlossning och operation Utarbetad av: Ledningsgrupp lokalvården och vårdhygien Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, Hälso-och sjukvårdsdirektör Giltig från: 2015-02-02 Rutin för lokalvård i sluten somatisk vård inklusive dagvård,

Läs mer

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2

Inledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2 DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta

Läs mer

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien

Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Vårdrelaterade infektioner något att bry sig om! Eva Melander Hygienläkare, Enhetschef, Vårdhygien Område Smittskydd och Vårdhygien Upplägg Vad är vårdrelaterade infektioner? Vem drabbas? Hur vanligt är

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region

Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens

Läs mer

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV

Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV 1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn

Läs mer

Interna telefoner på Sterilcentral

Interna telefoner på Sterilcentral Interna telefoner på Sterilcentral Steriltekniker utbildningen Sollefteå Lärcenter 300 YH p, 2015 Författare: Katharina Lindholm, Emma Söderström 1 Sammanfattning Projektarbete/ Studie Steriltekniker,

Läs mer

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter

Läs mer

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier Basala hygienrutiner Dygnet runt För alla personalkategorier Vårdhygien Direkt 018-611 3902 Kan vårdrelaterade infektioner förekomma hos oss? Urinvägsinfektioner Diarréer Lunginflammationer Infartsinfektioner

Läs mer

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

2016-04-01. Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör. Fundera och diskutera i pausen Plastförkläde I vilka situationer riskerar ni att arbetskläderna förorenas? Handskar I vilka situationer finns risk att ni kommer i kontakt med kroppsvätskor? Handdesinfektion

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(7) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018-05-17 2016-11-17 Hans Boman (hbn007) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Definition av vårdrelaterad infektion

Definition av vårdrelaterad infektion 2016-01-09 1 (9) Instruktion till PPM-VRI Nationell satsning för ökad patientsäkerhet Mätning av vårdrelaterade infektioner inom sluten somatisk och psykiatrisk vård v. 13-14, 2016. Instruktion till protokoll

Läs mer

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

Virusorsakad Gastroenterit inom vården Virusorsakad Gastroenterit inom vården Vårdhygienisk handläggning Smittskydd/Vårdhygien DLL Bakgrund - ökat antal utbrott Smittsamhet hög Problemets omfattning varierar över åren VIRUSORSAKAD GASTROENTERIT

Läs mer

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis.

Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Station 1 Vilostation Station 2 Du är AT- läkare och primärjour (medicin) på akutmottagningen. Du ska bedöma och handlägga en 76- årig patient med trolig urosepsis. Patienten har KAD och har efter ett

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka

Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra

Läs mer

Rätt klädd och rena händer

Rätt klädd och rena händer Rätt klädd och rena händer Här arbetar vi Förord Vårdrelaterade infektioner, det vill säga infektioner som patienter eller personal får i samband med vård eller behandling, är ett problem i svensk hälso-

Läs mer