MultiResistenta Bakterier (MRB)
|
|
- Christer Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare. Kom ihåg att skriva det på remissen. Varningstriangeln i TC skall vara aktiverad. Vid inläggning i slutenvård Enkelrum med eget hygienutrymme Förvara endast en liten mängd tvätt, blöjor etc. i skåpet på rummet Detta ska finnas inne på rummet Alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Engångsplastförkläde Handskar Alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Tvättsäck Patientnära arbete Basala hygienrutiner (handsprit, handskar samt engångsplastförkläde) Personal som vårdar patienten får inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor Handsprit före och efter allt patientnära arbete. Om man inte kan använda alkoholbaserat handesinfektionsmedel - kan man inte tillämpa basala hygienrutiner - och då inte heller delta i patientnära arbete Allt avfall läggs direkt i soppåse som knyts till och tas ut och läggs direkt i den konventionella sopsäcken i desinfektionsrummet Vid bäddning skaka inte sängkläderna Förorenad tvätt läggs direkt i tvättsäcken Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Efter avslutat arbete hos patienten tas skyddsutrustningen av inne på rummet och läggs i soppåsen som knyts till och tas med ut till den konventionella sopsäcken i desinfektionsrummet
2 2 (11) Besökare/anhöriga Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel Om patienten lämnar rummet gäller följande Rena kläder Eventuella sår ska täckas med torrt förband Urinpåsen skall vara tömd eller bytt Patienten ska ha desinfekterat sina händer Om patienten lämnar rummet i säng så ska sängen vara renbäddad Livsmedel Patienten serveras all mat på rummet Disken sätts in i diskmaskinen direkt Patienten eller dess anhöriga/besökare har inte tillgång till avdelningsköket Anhöriga/besökare måste också desinfektera sina händer med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel
3 3 (11) Rengöring av hjälpmedel och artiklar Alla hjälpmedel ska vara patientbundna. Kom ihåg att desinfektera hjälpmedlet innan annan patient ska bruka den Alla flergångsartiklar (rondskålar etc.) som används vid vård av patienten behandlas i disk- eller spoldesinfektor, vilket är den bästa rengöring/desinfektionsmetoden I andra hand kommer kemisk desinfektion Daglig städning Städpersonalen fem dagar/v Basala hygienrutiner gäller också för städpersonalen Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att desinfektera dörrhandtag/kranar/spolknappen på toaletten etc. Vanliga moppar används, stoppas därefter i smittmärkt plastpåse och försluts. Tvättas i tvättmaskinen på vanligt sätt Moppskaftet desinfekteras efter användning Vårdpersonalen sju dagar/v Vårdpersonalen utför daglig städning på patientnära ytor genom att använda mekanisk rengöring, med rengöringsmedel Allt spill på ytor omhändertas omedelbart. Därefter desinfekteras ytan med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel Alla helger städas även hygienutrymmet, desinfektera dörrhandtag, kranar etc.
4 4 (11) Slutstädning Städpersonalen Om städpersonalen finns på plats när patienten går hem så hjälper städpersonalen till. I övrigt så är det vårdpersonalen som utför slutstädningen Städpersonalens ansvarsområde är golvet samt hygienutrymmet. Avslutar med att desinfektera dörrhandtag/kranar etc. Moppskaftet desinfekteras efter användning Vårdpersonalen Vårdpersonalen slutstädar alltid om inte städpersonalen är i tjänst Torkar av golvet på vårdsalen samt hygienutrymmet I hygienutrymmet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel; spegel, handfat, kranar, toalettstol, spolknappen, duschutrymmet, byte av toalettpappersrulle, kasta allt engångsmaterial I vårdrummet ska följande rengöras och desinfekteras med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel; säng, madrass, sängbord, panel, lampa, stol, sidobord, tv:n, fjärrkontroll till tv:n, dörrhandtag samt all lös utrustning Allt oanvänt material för engångsbruk samt all ren tvätt kasseras när patienten skrivs ut. Gäller även det som finns i slussen Rengör och desinfekterar all utrustning med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel som använts vid vård och behandling av patienten Icke tvättbar kudde med plastskydd byt plastskydd Icke tvättbar kudde utan plastskydd kassera kudden Tvättbar kudde skicka den till tvätt Kudde med Gortexskydd avtorka Gortexskyddet med ytdesinfektionsmedel, eventuellt skicka till tvätt Städning med vanligt rengöringsmedel på golvet, om punktdesinfektionen har fungerat under patientens vårdtid. I annat fall slutstäda med Virkon.
5 5 (11) MRSA = Methicillinresistenta Staphylococcus aureus Gula stafylokocker är bland våra vanligaste omgivningsbakterier. De flesta människor är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan men även på huden, särskilt om den är skadad. Bakterien är också den vanligaste orsaken till bölder och sårinfektion, men den kan även orsaka svåra infektioner som sepsis och endokardit. MRSA är resistenta mot de penicilliner som normalt fungerar mot stafylokocker. MRSA ger inte svårare infektioner än andra stafylokocker men infektionen är svårare att behandla. Spridning i vårdmiljö har varit ett problem och god vårdhygien är oerhört viktig för att undvika detta. Andelen MRSA av alla framodlade Staphylococcus aureus är ännu låg i Sverige men betydligt högre utanför Norden. När skall man misstänka att en patient bär MRSA? Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Sverige Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med MRSA. Screening aktuellt vid misstanke enligt ovan samt vid smittspårning och misstanke om vårdrelaterad spridning av MRSA Ta prov från näsa (näsöppningen, gränsområde hud-slemhinna) svalg perineum (området mellan anus och vagina eller pung) I förekommande fall ta även prov från hudskada t.ex. sår, eksem, psoriasis (hörselgång, skalp, underliv mm) tracheostoma, insticksställe för kanyl eller kateter urin från KAD eller suprapubisk urinkateter Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan torr hud fuktas med steril koksaltlösning.
6 6 (11) Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av MRSA bakterier Förekomst av sår, eksem, andra hudlesioner, dränage, infarter eller urinkateter ökar den potentiella smittsamheten från en patient Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj MRSA-DNA. Välj sedan de lokaler där odling tas. I rutan för kliniska uppgifter anges screening, kontroll etc. samt i vilket land patienten vårdats om utlandsvård Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett Vård av patient med misstänkt eller konstaterad MRSA Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Patienter med riskfaktorer bör inte vistas i väntrum utan föras direkt in på enskilt behandlingsrum Tillämpa basala hygienrutiner Använt såromläggningsmaterial m.m. placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med riskfaktorer vårdas på enkelrum, helst med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom, tills svar på odlingen erhållits. Se generella rekommendationer (första sidan) Om MRSA konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. MRSA-infektion eller bärarskap är en allmänfarlig sjukdom med både anmälnings- och smittspårningsplikt och om MRSA konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning. Se MRSA rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk
7 7 (11) ESBL = Extended Spectrum Beta Lactamase Vanliga tarmbakterier som E. coli, Klebsiella och Proteus kan bilda enzymer som bryter ned antibiotika. En grupp av dessa enzymer kallas ESBL. Bakterier som bildar ESBL är resistenta mot penicilliner och cefalosporiner. Dessa resistenta bakterier kan ge upphov till infektion såsom urinvägsinfektion eller sepsis. Infektion av dessa bakterier blir inte svårare men är svårare att behandla. Det mest avancerade enzymet kallas ESBLcarba och där har man mycket få eller inga antibiotika att ta till. Bärarskap utan pågående infektion, som förekommer ofta efter utlandsresa, skall inte antibiotikabehandlas. Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av ESBL-bildande bakterier Urinkateter (KAD) eller suprapubisk kateter Faeces- eller urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitaliaområdet Stomier av olika slag Diarréer Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Norden Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med ESBL. Vid vårdrelaterad spridning av ESBL eller ESBLcarba görs smittspårning tag kontakt med Vårdhygien. Ta prov från urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning Vård av patient med misstänkt eller konstaterad ESBL producerande bakterie Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling.
8 8 (11) Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj ESBL. Välj sedan de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning. Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling, placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med eller utan riskfaktorer vårdas på enkelrum med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom Se generella rekommendationer (första sidan) Om ESBL eller ESBLcarba konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. ESBLcarba har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om ESBLcarba konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen samt smittspårning.
9 9 (11) VRE = Vancomycinresistenta enterokocker Enterokocker är grampositiva bakterier som normalt ingår i tarmfloran. De kan ge upphov till infektion såsom urinvägsinfektion eller sepsis. De flesta enterokocker är känsliga för ampicillin och vankomycin. Ett undantag utgör de vankomycinresistenta enterokockerna (VRE). Infektion av dessa resistenta bakterier blir inte svårare men är svårare att behandla. Bärarskap utan pågående infektion skall inte antibiotikabehandlas. Förekomsten har hittills varit sparsam i Sverige men flera vårdrelaterade utbrott har förekommit. Spridningsväg är indirekt och direkt kontaktsmitta (fekal-oral). Följande riskfaktorer innebär hög risk för spridning av VRE KAD eller suprapubisk kateter Faeces- och urininkontinens Bukdränage eller fistlar Öppna vätskande sår framför allt i buk/genitalområdet Trakeostomi/gastrostomi Diarréer Följande patientkategorier kan vara smittade och skall provtas/screenas Patient med och utan riskfaktorer som inom det senaste halvåret varit inlagd på sjukhus, vårdhem eller fått sjukvårdande behandling (t ex angiografi, ERCP, såromläggning, suturering av sår, insättande av perifer venkateter eller urinkateter men inte t ex blodprovstagning, blodtrycksmätning, läkarundersökning) i öppen vård utanför Norden Patient som tidigare har varit bärare av eller varit infekterad med VRE. Vid vårdrelaterad spridning av VRE görs smittspårning tag kontakt med Vårdhygien. Ta prov från urin, om patienten har KAD eller suprapubisk kateter faeces: pinnprov, synlig faeces på pinnen sår infart, stomi eller annan konstgjord kroppsöppning Använd vanligt provtagningsset för odling eller sterilt rör för urinodling. Före provtagning kan torr hud fuktas med steril koksaltlösning.
10 10 (11) Remiss mikrobiologi Remiss (Karolinska Multidisciplinär) skrivs elektroniskt i TakeCare. Välj VRE-DNA. Välj sedan de lokaler där prov tas. I rutan för kliniska uppgifter anges smittspårning. Ange som fakturamottagare Smittskydd Visby lasarett. Vård av patient med misstänkt eller konstaterad VRE Kontakta gärna Smittskydd/Vårdhygien för vidare rådgivning. Öppenvårdsmottagning (sjukhus eller mottagning inom primärvården) Tillämpa basala hygienrutiner Använt material för t ex omläggning eller KAD-behandling placeras direkt i en liten soppåse som knyts ihop och läggs i sopsäck för konventionellt avfall. Efter avslutat patientbesök punktdesinfekteras ytor och ställen som patienten berört (ex. dörrhandtag, kranar) med desinfektionsmedel. Detta är extra viktigt efter patienttoalettbesök I övrigt sedvanlig städning med rengöringsmedel Slutenvård Patienter med eller utan riskfaktorer ska helst vårdas på enkelrum, med egen toalett, på den klinik där han/hon får bästa vård för sin grundsjukdom Se generella rekommendationer (första sidan) Om VRE konstateras dokumenterar ( märker ) ansvarig läkare i patientens journal. Infektion eller bärarskap av VRE har både anmälnings- och smittspårningsplikt och om VRE konstateras görs anmälan enligt smittskyddslagen och smittspårning.
11 11 (11) Utskrivning av -patient Utskrivning till hemmet är att föredra av epidemiologiska skäl. Behandlande läkare är ansvarig för att berörda vårdgivare (t.ex. distriktssköterska, husläkare, hemsjukvård etc.) informeras efter patientens medgivande Vid överflyttning av patient med till annan avdelning/klinik/sjukhus/vårdinrättning skall denna i förväg underrättas om -status och att så skett klart anges i slutanteckning Kontakta Smittskydd/Vårdhygien i god tid innan överflyttning till annan vårdform så att mottagande enhet kan få utbildning om och basala hygienrutiner Personal med konstaterad Smittsamheten hos vårdpersonal med måste bedömas från fall till fall Smittsamheten kan i vissa fall vara låg och ej hindra arbete Detta förutsätter bl. a. intakt hud och att fullgod information givits. Bedömningen är individuell och sker i samråd mellan behandlande läkare (infektionsspecialist), Smittskydd/Vårdhygien, företagshälsovård
MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merIII. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner
III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i
Läs merVårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne
Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva
Läs merInnehåll: Inledning sid 1
Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:
Läs mer1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7
1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...
Läs merRESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA
RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr
Läs merDokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merHandlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland
1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva
Läs merHygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland
Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier
Läs merVarför behövs basala hygienrutiner och klädregler?
Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus
Läs merScreening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merMultiresistenta bakterier i Primärvård
Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner
Läs merInledning... 2 Syfte... 2 Ansvar... 2 Basala hygienrutiner... 2
DOKUMENTET ÄR UNDER REVIDERING Märk journalen under OBS-knapp! Gäller samtliga MRB! Bärarskap av MRSA, VRE, ESBL Ett utskrivet dokument är alltid en kopia, giltig version finns på webben MRB=Multi Resistenta
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum
Läs merHandlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander
Handlingsprogram för virusorsakad gastroenterit i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN SKÅNE Datum: 2015 03-25 Sida 1 (6) Virusorsakad gastroenterit
Läs merSlutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region
Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälso- och sjukvård i Region Hitta i dokumentet Slutstädning av vårdplats/vårdrum inom hälsooch sjukvård i Region Halland Utrustning för städning Slutstädningens
Läs merVRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se
VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några
Läs merBakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas
Läs merESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående
ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att
Läs merHYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019
HYGIENOMBUDSTRÄFF kommunal vård och omsorg VÅREN 2019 Fika Innehåll MRB, MRSA, ESBL, ESBL-CARBA, VRE vad innebär alla förkortningar? Riskfaktorer Vad är en smittspårning? Nyheter från Vårdhygien Regionala
Läs merLokal anvisning 2010-09-01
1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Innehåll Mer info Handlingsprogram Epidemiologi Smittskyddslagen Smittspårning
Läs merAnmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL
Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL Biträdande smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen och i Sverige Gör bakterieinfektioner
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända
Läs merClostridium difficile diarré (CD)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Hälso- och sjukvårds ledning, Sjukvårdsledning Riktlinje Clostridium difficile diarré (CD) Bakgrund Clostridium difficile (CD) är en sporbildande bakterie som förekommer
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare
1 (8) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning/screeningrutiner... 2 6.1 Provtagningsanvisning... 2 6.2 Slutenvård - utlandsvårdad...
Läs merMRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland
MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner
Läs merVirusorsakad gastroenterit på sjukhus
1(7) Innehåll: 1.Bakgrund 2. Syfte 3. Omfattning. Ansvar 5. Tillvägagångssätt 5.1 Bedömning av situation 5.2 Tillägg till basala hygienrutiner Handtvätt med tvål och vatten 5.3 Definition utbrott, kohortvård
Läs merDokumentets Titel. MRSA handlingsprogram för Landstinget Dalarna
Ägare: Smittskyddsenheten Framtaget av (förf) Anders Lindblom, Hygienläkare Marianne Janson, Hygiensjuksköterska Annica Blomkvist, Hygiensjuksköterska Nils Kuylenstierna, Verksamhetschef, Infektionskliniken
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
VRE - Vård av patient Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Alla patienter har rätt till samma medicinska omhändertagande,
Läs merESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska
ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2015 17. Magsjuka Utbrott av magsjuka i vård och omsorg är vanligt förekommande under vinterhalvåret. Dessa orsakas främst av rota-, sapo- och calicivirus.
Läs merKategori: Vård/medicinska riktlinjer Skapat av: MRSA-gruppen i Uppsala län Skapat den: Reviderat av: Vårdhygien Reviderat den:
Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla ID.nr Titel: MRSA Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Godkänt den: Dokumenttyp Vårdrutin Kategori: Vård/medicinska
Läs merMiljöbakterie som förvärvat multiresistens.
Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter
Läs merMRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm
MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i
Läs merMultiresistenta bakterier. Här för att stanna?
Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner
Läs merFölj rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. OBS er för vård av patient med ESBLcarba
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap
Läs merRevisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:
Beskrivning Diarienr: Ej tillämpligt 1(5) Dokument ID: 09-156700 Fastställandedatum: 2018-06-18 Giltigt t.o.m.: 2019-06-18 Upprättare: Anita A Johansson Fastställare: Signar Mäkitalo MRB - Vårdhygieniska
Läs merMRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer
Dok-nr 07861 Författare Version Anna-Karin Blom, hygiensjuksköterska, Smittskydd Vårdhygien 3 Godkänd av Giltigt fr o m Magnus Roberg, vårdhygienöverläkare, Smittskydd Vårdhygien 2018-09-10 MRSA - methicillinresistent
Läs merCalici/vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)
10279.13.G2 Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 6 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Ann-Mari Gustavsson Anna Skogstam 2014-11-05 2017-11-05
Läs merBakgrund. ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr ESBL och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG) Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala
Läs merProgram Del 4. VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning. Hygienombudsutbildning SoF 2018/19
Program Del 4 VRI, HALT Urinvägsinfektion Antibiotikaresistens Egenkontroll/Hygienrond Avslutning Vårdrelaterad infektion VRI - Ökar sjuklighet och dödlighet - Förlänger vårdtiden (4-6 dagar) - Orsakar
Läs merRiskfaktorer för smittspridning: diarré
Vårdhygien Suzanne Wendahl 1 av 5 ESBL- Extended Spectrum Beta Lactamase och andra multiresistenta gramnegativa bakterier (MRG). VRE - Vancomycin Resistenta Enterokocker Handläggning inom kommunal vård
Läs merRekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA
Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller
Läs merDokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.
Vård av patient med ESBLcarba-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Bakgrund ESBLcarba (Extended
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) vårdhygieniska rutiner
INSTRUKTION 1 (6) INLEDNING Spridning av multiresistenta bakterier (MRB) på vårdinrättningar utgör ett hot mot patientsäkerheten och måste förhindras. Med MRB avses bakterier som är särskilt motståndskraftiga
Läs merVRE - hygienrekommendationer
Enterokocker är en grupp tarmbakterier som normalt ingår i normalfloran. Anledningen till att dessa bakterier lätt sprids i vårdmiljö är att de är naturligt resistenta (motståndskraftiga) mot ett flertal
Läs merResistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018
Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018 Bodil Ardung Tf enhetschef/ smittskyddssjuksköterska Bild från vårdhygien, Uppsala Antibiotikaresistenta bakterier ESBL ESBL carba MRSA VRE Smittspårningspliktiga
Läs merRutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit)
Rutiner för kommunal hälso- och sjukvård vid misstänkt utbrott av magsjuka (virusorsakad gastroenterit) Bakgrund: smittämne, smittväg, symtom, inkubationstid Calicivirus, vinterkräksjukan, är den vanligaste
Läs merLokal anvisning 2005-02-16
1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner
Läs merMultiresistenta bakterier
Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av:
Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr VRE, vancomycinresistenta enterokocker Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer
Läs merSocialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner
Socialförvaltningen Medicinskt ansvarig sjuksköterska Hygienrutiner vård och omsorg i SOF Upprättad 2015 Sida 2 av 69 Innehåll 1. Att förhindra smittspridning... 6 Smittvägar... 6 2. Basala hygienrutiner
Läs merKompletterar Vårdhandboken, avsnitt Städning: www.vårdhandboken.se
LOKAL ANVISNING för Vårdhandboken Dokumentnamn: Version: Dokumenttyp: Städning 2.0 Vårdrutin Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Städning 2015-12-15 Utfärdande ansvarig enhet:
Läs merManus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler
Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,
Läs merDokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.
Vård av patient med ESBL-producerande bakterier Omfattning Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting. Observera att rutiner för vård av
Läs merVirusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet
(tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras
Läs merVårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV
1 (7) Vårdhygien Stockholms län Vårdhygieniska aspekter vid Specialiserad rehabilitering i slutenvård och dagvård, bilaga till ansökan om avtal enligt LOV Checklistan kan med fördel fyllas i på datorn
Läs merHandlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka
Handlingsplan för Calicivirusorsakad gastroenterit vinterkräksjuka Dessa råd/riktlinjer är applicerbara både inom kommunal- och landstingsvård. Inledning Syftet med denna handlingsplan är att förhindra
Läs merRätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning
Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus
Läs merRutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.
Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg. Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare i samarbete med kommunala MASfunktionen Fastställande
Läs merLokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit
1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar
Läs merVRE VancomycinResistenta Enterokocker
VRE VancomycinResistenta Enterokocker Hygienombudsträff 2018 Tarmbakterie som tillhör normalfloran o Enterococcus faecalis o Enterococcus faecium Fekal-oral smitta genom direkt/indirekt kontakt Naturlig
Läs merRiktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5. Vårdhygien - smitta
1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 5 Vårdhygien - smitta 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 5 Vårdhygien avfallshantering smitta 3 5.1 Vårdhygien 3 5.2 Handhygien 4 5.3 Personalklädsel 5 5.4 Tvätthantering
Läs merESBL. Information till patienter och närstående
ESBL Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm och Vårdhygien Stockholm 2018 Om du ha mer information besök gärna www.smittskyddstockholm.se Den här
Läs merHygienombudsutbildning
Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man
Läs merSmittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten
1 Smittskyddsdagen 2011-04-13 2 08.30-09:15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar 10.40-11:00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva
Läs merRådgivningssjuksköterskor
Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.
Läs merMRB Multiresistenta bakterier
MB Multiresistenta bakterier 2018-11-27 Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska Ann-Mari Gustavsson, 2018-11-27 1 Modern sjukvård kan inte bedrivas utan effektiva antibiotika Höftprotes-operationer Transplantationer
Läs merMRSA vårdhygieniska aspekter
Godkänt den: 2017-12-11 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Region Uppsala Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Patient med misstänkt MRSA (innan odlingssvaret kommit)...2
Läs merSmittskydd & Vårdhygien. http://www.orebroll.se/uso/smittskydd. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)
Smittskydd & Vårdhygien förebygga och minska smittspridning förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI) rådgivning, utbildning, information, utarbetande av hygienrutiner http://www.orebroll.se/uso/smittskydd
Läs merMRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård
MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på
Läs merMultiResistenta Bakterier. ESBL ESBLcarba. tarmbakterier VRE MRSA PNSP
MRB MultiResistenta Bakterier ESBL ESBLcarba tarmbakterier VRE MRSA PNSP ESBL Extended Spectrum BetaLactamases -Grupp av enzymer hos gramnegativa tarmbakterier -Bryter ner betalaktamring i betalaktamantibiotika
Läs merSMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående
SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker
Läs merMRSA. Information till patienter och närstående
MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information
Läs merMultiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier MRB Elisabeth Skalare Levein Smittskyddssjuksköterska 2018-12-06 QUIZ Fråga 5 MRB Vad betyder det att en bakterie är multiresistent? 1 Att det är resistent mot alla typer av antibiotika.
Läs merSår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska
Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik
Läs merHandläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård
Sida 1 av 9 141204 Handläggning av misstänkta fall av ebola i primärvård Patient som söker vård på vårdcentral Den som först träffar patient med plötsligt feberinsjuknande, till exempel sekreterare, ställer
Läs merLathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112
Lathund till dig som är behandlande veterinär vid fall av MRSA och MRSP som omfattas av förskriftskraven i K112 Observera att kraven på informationsplikt och hur ett djur ska hållas enligt föreskriften
Läs merAntibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*)
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen HSF Riktlinje Antibiotikaresistenta hudbakterier (MRSA*) Antibiotikaresistenta hudbakterier, Meticillinresistenta Staphylococcus aureus*, förekommer allmänt på vårdinrättningar
Läs merVinterkräksjuka. Säsongen 2010. Fredrik Idving Hygiensjuksköterska
Vinterkräksjuka Säsongen 2010 Fredrik Idving Hygiensjuksköterska Allmänt om vinterkräksjuka Årets säsong Historik Hur vi hanterar ett utbrott Virus som orsakar magsjuka Calicivirus Norovirus, vinterkräksjuka
Läs merDokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande
Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt
Läs merMaria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus
Maria Engström hygiensjuksköterska Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus 170608 Mikroorganismer finns överallt Ökad risk för smittspridning Kroppsvätskor/utsöndringar Skadad hud/slemhinna Nedsatta/mottagliga
Läs merUrinvägsinfektion vanlig orsak till VRI
Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla
Läs merInnehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2
Hygienrutin Verksamhetschef Suzanne Wendahl 1 av 5 Innehåll Virusorsakad gastroenterit (kräksjuka) handläggning av patient inom kommunal vård...2 Smittspridning... 2 Smittsamhet... 2 Utbrott... 2 Kohortvård
Läs merKategori: Vård Skapat av: Birgitta Lytsy, vårdhygien Skapat den: 2009-02-13 Granskad av: Reviderat av: Reviderat den: 2012-06-27
Titel: Förvaltning: Alla Verksamhet/division: Alla Clostridium difficile diarré - Lokala riktlinjer Separat dokument avpassat för kommunal vård och omsorg finns tillgänglig på www.akademiska.se/vardhygien
Läs merMultiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.
Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska
Läs merMRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland
MRB vad göra? Vårdhygien 3 maj 2017 Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland Vårdhygien i samarbete med verksamheter Tvärprofessionella team som bistår för att uppfylla HSL krav på god hygienisk standard
Läs merVRE, vancomycinresistenta enterokocker
Godkänt den: 2016-12-19 Ansvarig: Birgitta Lytsy Gäller för: Landstinget i Uppsala län Innehåll Bakgrund...2 Smittväg...2 Riskfaktorer för smittspridning...2 Placering/vårdrum...2 Måltider...2 Personal...2
Läs merESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion
Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner
Läs merInfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.
nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion
Läs mer2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare
Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus
Läs merVårdrelaterade infektioner, en vårdskada
Basal hygien Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada Vårdrelaterade infektioner 1.Urinvägsinfektioner 2. Blodförgiftning på grund av centrala infarter 3.Postoperativa sårinfektioner 4. Lunginflammationer
Läs merKontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset (Denna handlingsplan skall finnas hos alla vårdenhetsöverläkare och vårdenhetschefer
Läs merHandläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken
Enheten för vårdhygien 1 av 7 Handläggning av misstänkt ebolasmittad patient Rutiner för personal utanför infektionskliniken Detta dokument bygger på Socialstyrelsens Rekommendation för handläggning av
Läs merMultiresistenta bakterier. Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. Smittskydd Värmland
Multiresistenta bakterier Vad är det? Bakterier där tidigare vedertagna antibiotika inte längre fungerar. 1 MRB multiresistenta bakterier Kraftig global ökning av MRB. Hög förskrivning av antibiotika leder
Läs mer