Smittskyddsdagen Smittskyddsenheten

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Smittskyddsdagen 2011-04-13. 2011-04-13 Smittskyddsenheten"

Transkript

1 1 Smittskyddsdagen

2 :15 Frukost 09:15-09:20 Presentation 09:20-10:40 MRSA Signar :00 Fruktpaus 11:00-11:10 MRSA Remissen och personal. Åsa. 11:10-11:45 ESBL Statistik. Roger/Ylva 11:45-12:15 ESBL Praktiskt inom vård och omsorg. Karin Medin 12:15-13:15 Lunch 13:15-13:45 Meningokocker Ylva/Erik 13: Hygien på förskolor Monica 13:55-14:00 Paus 14:00-14:30 Smittskyddsanmälan. Signar 14:30-15:00 Fika 15:00-15:30 VRE och PNSP. Signar 15:30-16:00 Övriga frågor, avslutning

3 Smittskyddsenheten Vårdhygien STI / Hiv 3 Pernilla Melinder Birgitta Pettersson Åsa Södergren Monica Halldén Ylva Rahm Signar Mäkitalo Siw Rahm Jonsson Birgitta Lönnberg Anita Johansson Karin Medin Britt-Inger By Elaine Persohn

4 4 Antibiotika några verkningsmekanismer Fäster på och förstör bakteriens cellvägg Betalaktam antibiotika Penicillin Cefalosporin Karbapenem Tienam Skadar bakteriens DNA Kinoloner Ciprofolxacin Stör bakteriens proteinsyntes Aminoglykosid gentamicin Makrolid erytromycin Clindamycin dalacin Fusidinsyra Tetracyklin doxycyklin

5 5 Två av flera resistensmekanismer som bakterier använder sig av Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fastna MRSA = Methicillin resistent stafylokockus aureus» (gul stafylokock) PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin VRE = Vancomycin resistent enterokock Tillverkar ämnet ESBL som förstör betalaktam antibiotika ESBL = Extended spectrum betalaktamas. Denna mekanism används framförallt av gram negativa tarmbakterier (E.Coli, Klebsiella med flera)

6 6 Antibiotika resistens

7 Multiresistenta bakterier Sverige Antal rapporterade SMI Årtal VRE MRSA ESBL 7

8 8 Stafylokocker

9 9 Stafylokock Sjukdomar Gula Stafylokocken Stafylokockus aureus Vanlig hudbakterie Gula varets bakterie Sårinfektioner Operationssår Varhärdar Blodförgiftning Endokardit = hjärtklaffsinfektion

10 MRSA Resistens mekanism PBP = Penicillin bindande protein på cellvägg Penicillin fäster inte på cellväggen 10 Bakterien bildar PBP 2a alternativt penicillinbindande protein Mec A-gen PCR metod för att upptäcka den genen

11 11 MRSA= Methicillin resistent stafylokockus aureus Komplicerar behandlingen Specialpreparat Ökade kostnader Sämre behandlingsresultat i vissa fall Endokardit Kan dölja sig i talgkörtlar Neg odlingar

12 MRSA i Sverige och Gävleborg 12 Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg

13 13 Prevalens MRSA i blododlingar 2008

14 14 Stafylokocker även MRSA SMITTVÄG Kontaktsmitta Händer Kläder Material Instrument FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Rätt antibiotika På sjukhus/tandvård Basala hygienrutiner Bra antibiotika rutiner Enkelrum Odla

15 15 Nationella riktlinjer sök på M och MRSA Att förebygga vårdrelaterade infektioner 2006 Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg 2007 MRSA i förskolan 2010 MRSA- Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk 2010 MRSA hos häst, hund och katt 2011

16 16 När ska man odla Sår infektioner Bölder, infekterade eksem och liknande Innan antibiotikabehandling Person som vistats på sjukhus utomlands de senaste 6 månaderna MRSA screening

17 17 Var ska man odla? Var ska man ta MRSA prov? Odling Infekterat område MRSA screening Näsöppning Svalg Perineum Sår Hudskador Eksem Psoriasis utslag m.m. Kateter urin Instickställe för kanyl

18 18 Handläggning vid nytt fall av MRSA 1 Allmänfarlig sjukdom i smittskyddslagen Gratis besök och ev. antibiotika Anmälnings och smittspårningsplikt Handlägg i samråd med Smittskydd och Vårdhygien Provtagande läkare lämnar muntlig och skriftlig patientinformation och ger förhållningsregler Smittskyddsblad Anmälan

19 19 Handläggning vid nytt fall av MRSA 2 Nya MRSA prov för att fastställa bärarskap och smittorisk Påbörja smittspårning MRSA screening av hushållskontakter Information om kontakt med husdjur eller hästar Arbete inom vård och omsorg Komplettera smittskyddsanmälan i SmiNet Remiss till infektionskliniken

20 20 Transient (tillfälligt) bärarskap av MRSA Ett enda positivt MRSA prov i näsa eller svalg efterföljt av negativa prov i näsöppning, svalg, perineum och ev. annan lokal vid tre tillfällen Inga förhållningsregler, ingen märkning av journalen Skriv kompletterande anmälan i SmiNet och berätta att det var ett transient bärarskap Skriv noggrant i journalen om att patienten inte räknas som MRSA bärare och förklara detta även för patienten

21 21 Transient bärarskap av MRSA Aktuellt prov Vecka 1-2(3) Påvisad Negativt Negativt Negativt MRSA i näsa eller svalg MRSA Prov MRSA Prov MRSA Prov

22 22 Säkerställt bärarskap av MRSA MRSA i någon annan lokal än näsöppning och svalg vid ett tillfälle MRSA i näsöppning eller svalg vid två eller fler tillfällen

23 23 MRSA Smittväg mars Annan samhällssmitta Annat Familjesmitta Samhällssmitta Sjukhus Uppgiften saknas Vård och/eller omsorg utanför sj... Vårdrelaterad smitta som patient Vårdrelaterad smitta som personal (tom)

24 24 Några individuella riskfaktorer för MRSA bärarskap Kronisk hudsjukdom som Atopiskt eksem Hud- och slemhinnepenetrerande katetrar som PEG KAD Sår Tillfälliga Kroniska

25 25 Patient hantering på Infektionsmottagningen (sid 1) Klinisk bedömning för värdering av smittspridning och eventuell behandling Patient får förhållningsregler om de inte givits tidigare MRSA bärarskapet registreras på särskild plats i patientjournalen i sjukhus- och i primärvårdsjournalen

26 Patienthantering på Infektionsmottagningen (sid 2) Intervall för fortsatta kontroller bestäms Alla fall ska kontrolleras regelbundet Patienten får ett MRSA bärarkort Smittspårning påbörjas, eller fullföljs, av bland annat patientens familje- och hushållskontakter Information om djurkontakter och arbete Kompletterande anmälan om övertagande av behandlingsansvar i SmiNet 26

27 27 Hygienrutiner Om patienten vårdas på sjukhus kontakta Vårdhygien Patienten överförs till infektionsklinik om det medicinska tillståndet medger detta efter diskussion mellan patientansvarig läkare, infektionsjour/-bakjour och Vårdhygien Genomgång av hygienrutiner med vårdhygien Ställningstagande till smittspårning på avdelning efter diskussion med Vårdhygien och Smittskydd

28 Uppföljning av MRSA bärare med syfte att avskriva förhållningsregler Patienten har upprepade negativa odlingar enligt nedanstående schema Personer i hushåll/närmiljö har negativa MRSA prov Patienten är hudfrisk och inga andra riskfaktorer kvarstår Diskussion mellan infektionsläkare och Smittskyddsläkaren om ev. avskrivning 28

29 29 Schema för att avskriva förhållningsregler Aktuellt prov Vecka 1-12 Vecka 52 Påvisad Negativt Negativt Negativt MRSA MRSA MRSA MRSA Prov Prov Prov

30 Schema för att avskriva förhållningsregler efter avslutad MRSA behandling 30 Aktuellt prov Vecka Vecka Vecka Datum för avslutad behandling Ingen Provtagning Negativt MRSA Prov Negativt MRSA Prov Negativt MRSA Prov

31 31 Avskrivning av förhållningsregler Beslut tas i samråd mellan behandlande läkare och Smittskyddsläkaren Infektionsläkare tar bort MRSA märkning av journalen och meddelar övriga vårdgivare om detta Noggrann journalanteckning i journaler Skriftlig och muntlig information till patienten enligt nästa bild

32 32 Information till patienten när förhållningsregler avskrivs Behöver inte följa tidigare förhållningsregler Behöver inte berätta för vård eller omsorg om tidigare MRSA bärarskap Hanteras enligt basala hygienregler som alla andra patienter vid vårdkontakter Provtas inte regelbundet framöver MRSA kan dock återkomma också efter lång tid framförallt om individuella riskfaktorer tillkommer varför patienten rekommenderas att berätta om avskrivningen av MRSA vid sjukvårdskontakt Läkare kan då avgöra om odling och behandling mot MRSA är indicerat i samband med sjukvård

33 33 MRSA provtagning av vård- och omsorgspersonal Kontakt med vårdinrättning med MRSA senaste 6 månaderna MRSA bärare i hushållet Oväntat fynd på vårdenhet Fr.a. om personal har individberoende riskfaktorer Prov bör tas före ett arbetspass, om möjligt efter några dagars ledighet Nytt prov efter två veckor om antibiotikabehandling Personal med individberoende riskfaktorer väntar på provsvar innan återgång i patientnära arbete Provsvar ska hanteras konfidentiellt

34 34 Personal som bär på MRSA Om individberoende riskfaktor Remiss till specialist Chef bör informeras men MRSAbäraren ska ha gett sitt medgivande till detta MRSA bäraren ska erbjudas psykosocialt stöd

35 Restriktioner för vårdtagarnära arbete för personal på inte riskenhet Vid symtomgivande MRSA infektion Antibiotika behandling med antibiotika som personens MRSA är resistent mot. Om MRSA bäraren får hudlesioner, akut övre luftvägsinfektion eller rinit som har orsakats av allergi eller överkänslighet 35

36 Restriktioner för vårdtagarnära Riskenhet= arbete för personal på en riskenhet Hudavdelning, brännskadeavdelning, IVA, neonatalavdelning, hemodialysavdelning, transplantationsavdelning och hematologavdelning Inga individberoende riskfaktorer Negativ vid flera MRSA-provtagningar i följd Kontrolleras regelbundet 36

37 37 MRSA åldrar mars Antal fall Åldersgrupp

38 38 MRSA på förskola 1 Barnets riskfaktorer bedöms Regelbundna kontroller Om föräldrarna så vill så kan förskolans rektor informeras om bärarskapet av MRSA Barnet ska inte vara på förskolan om Klinisk infektion med MRSA Hudlesioner (även om MRSA inte påvisas) Rinit och ÖLI Bedömning om närvaro efter allmäntillstånd

39 39 MRSA på förskola 2 Information till förskolans personal och föräldrar ges av eller i samråd med smittskyddsenheten OBS sekretess om vem som är MRSA bärare! Smittspårning på förskola i samråd med smittskydd Hälsocentraler har områdesansvar

40 40 MRSA på förskola 3 Miljö och hälsoskyddsnämnden har tillsynsansvar över förskolans hygienrutiner Smittskyddsenheten samverkar med MHN i respektive kommun

41 41 MRSA inom äldreomsorg En Hälsocentral har områdesansvar Vårdhygien och Smittskydd samverkar med läkare på HC och även med MHN i kommunen vid behov Smittspårning Hygienregler Städning Lokaler Enkelrum med eget hygienutrymme Information till mottagande enhet när en person flyttar till annat boende eller sjukhus. Gäller även medboende som är MRSA negativa

42 MRSA hos djur 42 Hund Katt Häst 8 Antal fall

43 43 MRSA hos häst, hund och katt 1 Djur smittar varandra och människor Människor smittas lätt av djur Sår Framförallt operationssår Nosöppning Perineum

44 44 MRSA hos häst, hund och katt 2 Läkare Informerar smittskydd om en MRSA patient har djurkontakt Veterinär Tar prov Informerar djurägaren Anmäler till Jordbruksverket Anmäler till länsveterinären Kontaktar smittskyddsläkaren Deltar i eventuell smittspårning Meddelar sin arbetgivare Länsveterinären Kontaktar Smittskyddsläkaren Kontaktar kommunen när det gäller husdjur och vissa lokaler Jordbruksverket beslutar om provtagning och ev. karantän för djurhållning men inte för husdjur SVA Expert myndighet som ska samverka med SMI

45 45 MRSA hos häst, hund och katt 3 Miljönämnd Samverkar med Smittskyddsläkare, Veterinär och Länsveterinär Smittspårar husdjur och undanröjer smittspridning Ansvarig för att sanering av lokaler sker Kan besluta om kontaktisolering av husdjur Smittskyddsläkaren Samverkar med alla myndigheter Informerar djurägare, personal hos djurhållare och personal i veterinära anläggningar om MRSA smitta och kan begära att olika enheter tar hjälp av vårdhygieniska expertis Deltar i smittspårning

46 46 Vad döljer sig här?

47 47 Fynd av VRE i vårdrum Odlade ytor = Fynd av VRE = Inget fynd

48 48 Enterokocker Normal flora i tarm och underliv Koloniserar sår urin UVI Sjukvårdsinfektioner Hjärtklaff Ledprotes Enterokockus Faecium och Faekalis Antibiotika Ampicillin Tazocin i.v. Imipenem i.v. Daptomycin i.v.

49 49 VRE Vancomycin Resistent Enterokock Förändrad gen Van A, Van B, Van C,.. Ändrar bakterieväggen så att vissa antibiotika inte kan fästa på och döda bakterien Vancomycin Ges intravenöst mot grampositiva bakterier som stafylokocker, pneumokocker och enterokocker Vad finns kanske kvar Linezolid (tabl.) Daptomycin (i.v.)

50 50 VRE i Sverige 800 A n t a l i S v e rig e

51 51 VRE provtagning Screening Pinnprov på avföring eller från ändtarmen Fråga efter VRE eller MRB Vårdats på sjukhus i utlandet eller på sjukhus i Västernorrland Västmanland Stockholm Halland

52 52 Enterokocker (Även VRE) SMITTVÄG Kontaktsmitta Svår att utrota Sprids lätt Bärarskap i avföringen FÖRHINDRA SMITTA God handhygien Lågt antibiotikatryck På sjukhus Basala Hygienrutiner Desinfektion STÄD Tvätt med tvål och vatten Handsprit Enkelrum Lägre antibiotikatryck Odla

53 53

54 54 Pneumokocker Streptokockus pneumoniae Över 90 serotyper Luftvägsflora Bärarskap Barn månad Vuxna veckor Kontaktsmitta Öroninflammation Lunginflammation Hjärnhinneinflammation

55 55 Vaccin Barn under 2 år Adjuvanterat 11 eller 13 valent (typer) vaccin Barnvaccinprogrammet Över 2 år 23 valent Polysackarid vacc. Avsaknad av mjälte Ålder över 64 år Kronisk hjärt- eller lungsjukdom, Alkoholism Kronisk leversjukdom Diabetes mellitus typ 2 Nedsatt immunförsvar p.g.a. sjukdom Nedsatt immunförsvar på grund av medicinering

56 PNSP = Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin MIC 0,5 mg/l 56 Pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige Gävleborg Sverige

57 57 PRP och PNSP PNSP = Pneumokock med nedsatt sensitivitet för penicillin PRP = Penicillin resistent pneumokock MIC för PcG 0,5 mg/l = PNSP Kan använda ampicillin vid exempelvis pneumoni om MIC inte är 2 mg/l MIC för PcG 2 mg/l = PRP Cefotaxim (iv) Tienam (iv) Vancomycin (iv) Kinolon (p.o)

58 58 Pneumokocker SMITTVÄG FÖRHINDRA SMITTA Kontaktsmitta Droppsmitta Hosta och nysningar Antibiotikatryck Behandla bara när antibiotika behövs Diagnos före antibiotika God handhygien Hostetikett Armveck Handduk Näsduk Odla enligt rekommendationer

59 59 PNSP eller PRP på förskolan (PRP = Penicillin Resistent Pneumokock MIC>2 mg/l) Restriktioner för vistelse på förskola Se smittskyddsblad Socialstyrelsen planerar en nationell rekommendation

60 60

61 61 Anmälningspliktiga sjukdomar O/Smittskyddsenhet/Anmalan/Anmalningspliktiga_sjukdomar_v_2.pdf

62 62 Anmälan till Smittskyddsläkaren Skyldighet för läkare att undersöka Skyldighet för patient att söka läkare för undersökning Allmänfarliga sjukdomar Anmälningspliktiga sjukdomar Smittspårningspliktiga sjukdomar

63 63 Anmälan till smittskyddsläkaren Lathund 1 1. När läkare ordinerar ett prov där svaret kan bli ett anmälningspliktigt fynd fråga: Vem? Vad? Hur? När? och notera svaren i journalen. 2. Skriv mobiltelefonnummer i journalen. 3. Ge patienten smittskyddsblad vid misstanke om ex. salmonella.

64 64 Lathund 2 4. När du får svar från laboratoriet att det rör sig om en anmälningspliktig sjukdom gå till Läs smittskyddsbladen för läkare Följ råden! Ring smittskyddsenheten vid akut Hepatit, Meningokockinfektion, EHEC, Shigella och sjukdomarna vi angett i enligt tabellen: anmälningsliktiga sjukdomar.

65 65 Lathund 3 5. Läs upp patientens förhållningsregler och ge dem skriftligt till patienten. Observera att många av smittskyddsbladen finns översatta till flera språk.

66 66 Lathund 4 6. Gör en elektronisk smittskyddsanmälan. Gå till och läs på sidan/ Anmälan till smittskyddsläkare/ där finns information om hur du bär dig åt och en länk till elektronisk anmälan med kod. Du behöver ett lösenord (en webbkod = en sifferkod) som din enhet får från smittskyddsenheten. Skicka anmälan. Skriv ut en kopia av anmälan. Kopian scannas in i patientjournal.

67 67 Lathund 5 7. Byte av behandlande läkare: Läkaren ska informera smittskyddsläkaren om bytet och vilka förhållningsregler patienten fått. Enklast gör man det i SmiNet så här: Välj en kompletterande anmälan. I denna fyller du i a) persondata, b) övrig information av betydelse för smittskyddet = tidigare behandlande läkare och klinik, c) de förhållningsregler patienten fått. Skicka elektroniskt skriv ut en kopia som scannas in i journalen Meddela tidigare behandlande läkare att du övertagit behandlingsansvaret. (Blankett på hemsidan) 8. Ring smittskyddsenheten om du behöver hjälp!

68 68 Lagar Smittskyddslagen 2004:166 Smittskyddsförordningen 2001:255 Lagar och förordningar - Landstinget Gävleborg Anmälan ska göras skyndsamt

69 69 TACK

70 70

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP. 2011-05-05 Smittskyddsenheten

Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP. 2011-05-05 Smittskyddsenheten 1 Flyktingdagen Hepatit, HIV, MRSA, VRE, ESBL, PNSP 2 Hepatit virus Hepatit A B C D E Antal anmälda 2010 3 83 72 1 0 3 Hepatit B Sverige Gävleborg Antal i Sverige 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1990 1995 2000

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är Rekommendationer för planering. De innehåller

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(5) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Birgitta Sahlström 2015 Birgitta Sahlström, smittskyddssjuksköterska 2015-02-06 2 Bakgrund Kraftig global ökning Ökat resande ökar risken för bärarskap

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Inger Andersson, hygiensjuksköterska Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Resistenta bakterier MRSA Methicillin Resistent Staphyloccus Aureus ESBL Extended Spektrum

Läs mer

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier

Smittskyddsdag 2013-03-20. Tarminfektioner Resistenta bakterier Smittskyddsdag 2013-03-20 Tarminfektioner Resistenta bakterier Dagordning 9.00-9.30 Fika Förmiddag tarmsmitta 9.30-10.00 Salmonella sjukdomsbeskrivning, inkubationstid, frågeformulär Signar, Smittspårning,

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Elisabeth Persson Flodman, hygiensjuksköterska Resistenta bakterier Varför ska vi vara rädda för resistenta bakterier? MRSA VRE ESBL Resistenta bakterier Staphyloccous aureus

Läs mer

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland MRB multiresistenta bakterier MRB MRSA ESBL ESBLcarba VRE Övriga gramnegativa multiresistenta bakterier MRSA methicillinresistent stafylococcus aureus En hudbakterie Orsakar: - Bölder - Hudinfektioner

Läs mer

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm

MRSA, VRE och ESBL. 11 november 2015. Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården. Ulla-Britt Thollström (Anna Hammarin) Smittskydd Stockholm MRSA, VRE och ESBL Lokalt smittskyddsansvariga inom primärvården 11 november 2015 Ulla-Britt Thollström () Smittskydd Stockholm 2015-11-23 Sidan 1 Antibiotika resistenta bakterier Ökar i världen och i

Läs mer

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler?

Varför behövs basala hygienrutiner och klädregler? Består av hygiensjuksköterskor och hygienläkare samt en smittskyddsläkare, en smittskyddssköterska och en sekreterare. Jobbar länsövergripande: alla tre sjukhusen, kommunen, primärvården, psykiatrin, habiliteringen.

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och

Läs mer

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se

VRE. Information till patienter och närstående. regiongavleborg.se VRE Information till patienter och närstående regiongavleborg.se 2 Många frågor dyker upp när man får beskedet att man är bärare av Vancomycin resistenta entrokocker - VRE. I denna broschyr får du några

Läs mer

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården Charlotta Hagstam, Primärvården Annette Skovby, Klinisk Mikrobiologi Åsa Göransson, Vårdhygien Eva Gustafsson, Smittskydd Mikrobiologisk

Läs mer

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier i Primärvård Multiresistenta bakterier i Primärvård VÅRDHYGIEN SKÅNE Utarbetad av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Godkänd av: Vårdhygien Skåne och Smittskydd Skåne Datum: 2011-06-01 Ersätter 2008-06-27 (Rutiner

Läs mer

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA MAS Bjurholm Flik 19.5. Feb 2012 http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9259/2007 130 5_20071305.pdf Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende

Läs mer

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna?

Multiresistenta bakterier. Här för att stanna? Multiresistenta bakterier Här för att stanna? Bakterier är överlevare! Antibiotika Resistens Glycopeptider Penicilliner Kloramfenikol Aminoglykosider Streptograminer Tetracykliner Makrolider Kinoloner

Läs mer

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen

Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Sändlista remisser MRSA SMI Strama SFVH SKL AV Läkarförbundet Läkaresällskapet Smittskyddsläkarföreningen Infektionsläkarföreningen Barnläkarföreningen Skolläkarföreningen SFAM MRSA i förskolan Underlag

Läs mer

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland

Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland Hygienriktlinjer för ESBL och ESBL-carba Regionala riktlinjer för kommunal vård och omsorg i Västra Götaland 140429 Innehåll Bakgrund... 3 Referenser:... 3 Vårdtagare med bärarskap av ESBL-bildande tarmbakterier

Läs mer

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion

ESBL. Rubrik. Morgondagens normalflora? Underrubrik. Torsten Sandberg. Infektion. Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Infektion Rubrik Underrubrik ESBL Morgondagens normalflora? Torsten Sandberg Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Vad är ESBL - producerande bakterier? Extended Spectrum Beta Lactamases - CTX-M Inaktiverar penicilliner

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Foto: Lars Johansson och Ulf Sjöstedt/pixgallery Här får du svar på vanliga frågor om MRSA Vad är Staphylococcus aureus (S. aureus)? S. aureus är en bakterie

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Hygienombudsutbildning Hösten 2017 Vårdhygiens organisation i regionen Vårdhygien/Smittskydd är länsövergripande Hygiensjuksköterskor: Anita Johansson Britt-Inger By Katrin Ohlsson

Läs mer

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående

SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN. MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående SMITTSKYDDSENHETEN/VÅRDHYGIEN MRSA Information till patienter, smittbärare och närstående Du (eller en närstående) har blivit smittad med MRSA. Vem kan du/ni fråga eller få hjälp av? Många frågor dyker

Läs mer

Hygienombudsutbildning

Hygienombudsutbildning Hygienombudsutbildning Nya smittor i vården Normalfloran 2 Frågor och påståenden att fundera över! 1. Tuberkulos är en mycket smittsam sjukdom som obehandlad alltid leder till döden. 2. Hur skyddar man

Läs mer

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA MRSA - Uppföljning i Västerbotten Utfärdare: Anders Johansson, hygienläkare Fastställandedatum: Uppdaterad 2017-02-07 Omfattning Riktlinjerna är skrivna för personal inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2014

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes Helena Hervius Askling Bitr.smittskyddsläkare helena.hervius-askling@sll.se Smittskyddssjuksköterska karin.m.persson@sll.se

Läs mer

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning Rätt klädd och rena händer basala hygienrutiner stoppar smittspridning Resistenta bakterier Resistenta bakterier är ett av de största vårdhygieniska problemen i världen. MRSA Meticillin Resistenta Staphylococcus

Läs mer

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare

2014-12-05 www.smittskyddstockholm.se. Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier Föreläsning för mödrahälsovården 4 dec 2014 Björn K Eriksson Bitr smittskyddsläkare Resistenta bakterier enligt smittskyddslagen MRSA ESBL Salmonella mm) ESBL CARBA VRE Staphylococcus

Läs mer

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska

ESBL praktisk hantering. 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska ESBL praktisk hantering 2012-03-20 Karin Medin hygiensjuksköterska Vilka dokument finns? ESBL och ESBL carba handläggning i slutenvården i Landstinget Gävleborg Multiresistenta bakterier (MRB) handlingsprogram

Läs mer

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande

Dokumentrubrik Screening för multiresistenta bakterier (MRB) gällande patienter, personal och vårdstuderande Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Susanne Abrahamsson (san007) 2018 02 09 2016 02 09 Lars Blad (lbd008) Fastställare Inger Bergström (ibm013) Gäller för Landstingsgemensamt

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland

Handlingsprogram för MRSA inkl riskområden och rutiner (methicillinresistent Staphylococcus aureus) Landstinget i Värmland 1 (12) Smittskydd Värmland Upprättad av: Smittskydd Värmland/ml Upprättad: 1999-11-28 Reviderad av: Eva Andersson, Gun Fridh, Ann-Mari Gustavsson, Sven Erik Lundin Reviderad: 2007-06-21 Reviderad av: Eva

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:63 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2007:44 av Håkan Jörnehed m.fl. (v) om att förebygga, förhindra och upplysa om MRSA (resistenta stafylokocker) Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos

Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Ensamkommande barn MRB och Tuberkkulos Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Multiresistenta bakterier vad är det? Varför bry sig om det? Vi har/behöver ungefär 2 kilo bakterier. Tarmen Mun Underliv Hud Ibland

Läs mer

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder

Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Antibiotikaresistens orsaker konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010 Ökad sjuklighet Ökad dödlighet Ökade kostnader Upptäckt av antibiotika - enorma medicinska vinster

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2005-2015

Läs mer

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se

Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn regiongavleborg.se Utbildningsdag för personal ensamkommande flyktingbarn 2016-11-17 Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska Resistenta bakterier bokstavsbakterier som orsakar problem i dag (Oftast bärarskap) MRSA = Methicillin

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) VARDHYGIEN Handläggning av MRSA Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent

Läs mer

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas

A. Förhindra smittspridning. 1. Smittspridningen i sjukvården måste minimeras. 2. Basala hygienrutiner ska alltid tillämpas Stramas och Svenska Infektionsläkarföreningens 10- punktsprogram för minskad antibiotikaresistens inom sjukvården med kommentarer och redovisning av aktiviteter A. Förhindra smittspridning 1. Smittspridningen

Läs mer

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010

Antibiotika verkningsmekanismer. Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Antibiotika verkningsmekanismer Christian G. Giske Biträdande överläkare / Med Dr Klinisk mikrobiologi Karolinska Universitetssjukhuset 18 mars 2010 Historik: från Fleming till bad bugs need drugs Christian

Läs mer

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske

Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Bakteriella resistensmekanismer och antibiotikaresistens på akutsjukhus i Stockholms län Christian G. Giske Sammanfattning Generellt är antibiotikaresistensnivån relativt låg bland kliniska bakterieisolat

Läs mer

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA

MRSA. Svar på vanliga frågor om MRSA MRSA Svar på vanliga frågor om MRSA 1 Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Produktion: Smittskyddsenheten/Byrå4

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON 0920-28 36 16 Nr 1 2007 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 2006 för Norrbotten...1 Tarminfektioner...2 Multiresistenta bakterier...2

Läs mer

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012

Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Landstingets Kansli Ansvarig Peter Iveroth Titel Smittskyddsläkare Fastställt 2013-03-22 Verksamhetsberättelse Smittskydd Vårdhygien, SmV, för året 2012 Huvudrubriker under året. Vi har fått en ny vaccinationslag

Läs mer

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne Antal fall Antal anmälda fall med resistenta bakterier enligt Smittskyddslagen i Sverige tom 2011-11-25 6000

Läs mer

Mekanismer för antibiotikaresistens

Mekanismer för antibiotikaresistens Mekanismer för antibiotikaresistens Bengt Wretlind Avd för klinisk bakteriologi Karolinska Institutet, Huddinge Vilka bakterier har ännu inte utvecklat resistens? Betastreptokocker har ännu inte utvecklat

Läs mer

Lokal anvisning 2010-09-01

Lokal anvisning 2010-09-01 1(6) Handläggning av VRE Lokal anvisning 2010-09-01 Ersätter tidigare dokument Basala hygienrutiner är den absolut viktigaste åtgärden för att förebygga smittspridning i vården. De skall konsekvent tillämpas

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Antibiotikaresistens i blododlingar

Antibiotikaresistens i blododlingar Antibiotikaresistens i blododlingar Escherichia coli, Klebsiella pneumoniae, Pseudomonas aeruginosa, Staphylococcus aureus, Streptococcus pneumoniae Statistiken är baserad på provtagning utförd under 2010-2015

Läs mer

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg Zoonos eller Epizooti Zoonos: Sjukdom som smittar mellan djur och människa Epizooti: Allmänfarlig sjukdom

Läs mer

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg.

ESBL. Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen. Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska och26. regiongavleborg. ESBL Gramnegativa tarmbakterier som ingår i normalfloran i tarmen Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 ESBL = extended spectrum betalaktamas ESBL är ett enzym som bildas av gram negativa

Läs mer

antibiotikabruk i praktiken

antibiotikabruk i praktiken Recept mot resistensrationellt antibiotikabruk i praktiken Helena Hallgren och Maria Löfgren Infektionskliniken Halmstad december 2011 Varför är vi här? Ökad resistensproblematik- internationellt och lokalt

Läs mer

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015.

RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. 1 (5) RESISTENSLÄGET I KALMAR LÄN FÖRSTA HALVÅRET 2015. Resistensuppgifterna grundar sig på samtliga prover som inkommit till laboratoriet under perioden januari till och med juni 2015. Prover från ytliga

Läs mer

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04

Hygienföreskrifter. Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Hygienföreskrifter Uppdaterad av ledningsgruppen 2013-10-04 Dnr: H&H 145-2013 Bakgrund Habilitering & Hälsa är en del av Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvård och tar emot patienter med varaktiga

Läs mer

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag

Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län. Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag Resistensläget hos Urinvägspatogener i Region Örebro län Martin Sundqvist Överläkare, PhD Lab medicin, Mikrobiologi, USÖ STRAMA dag 150303 Antibiotikaresistens vid UVI Vanligast och ökar snabbast Ganska

Läs mer

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg.

STRAMA Gävleborg. Strategigruppen. för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow. regiongavleborg. STRAMA Gävleborg Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning mot antibiotikaresistens No action today no cure tomorrow Strama Gävleborg Mandat från Landstingsdirektören Styrgrupp Representanter

Läs mer

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående

ESBL-bildande bakterier. Information till patienter och närstående ESBL-bildande bakterier Information till patienter och närstående Vad är ESBL? esbl Extended Spectrum BetaLaktamases är inte en sjukdom utan ett ämne som bildas av vissa bakterier. Detta ämne gör att

Läs mer

Årsstatistik för 2014

Årsstatistik för 2014 1(6) 2015-01-30 Årsstatistik för 2014 Sammanställning av allmänfarliga och anmälningspliktiga sjukdomar i Jämtlands län Diagnos 2010 2011 2012 2013 2014 Klamydia 668 541 610 613 699 HIV 2 2 2 8 4 Gonorré

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Broschyren har sammanställts av Smittskyddsenheten i Uppsala län. En motsvarande broschyr från Smittskydd Stockholm har varit förlaga. Bilder på framsidan:

Läs mer

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010

3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 3:e Europeiska Antibiotikadagen 18 november 2010 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland 1 Samverkan mot antibiotikaresistens 2 -21%! Målet år 2014 250 recept per 1000 inv 3 ANTIBIOTIKAförskrivning

Läs mer

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON

SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 80 LULEÅ, TELEFON SMITTSKYDD, NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING, 971 8 LULEÅ, TELEFON 92-28 36 16 Nr 1 211 Innehåll Anmälningspliktiga sjukdomar årsstatistik 21 för Norrbotten... 2 Tarminfektioner... 3 Multiresistenta bakterier...

Läs mer

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Handlingsprogram för MRSA inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland Detta handlingsprogram är reviderat 2014-02-05 Anne Palmé, Vårdhygieniska enheten, SÄS, Borås Mette

Läs mer

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen

MRB i praktiken. Antibiotikaresistenta bakterier. MRB i smittskyddslagen Ulla-Britt Thollström/ MRB i praktiken ESBL, ESBLcarba, VRE och MRSA Lokalt smittskyddsansvariga 14 april 216 & Ulla Britt Thollström Ulla-Britt Thollström/ Antibiotikaresistenta bakterier Ökar i världen

Läs mer

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands.

MRSA Antalet fall har ökat och är det högsta hittills i Dalarna. 15 är smittade i Sverige, resten utomlands. Smittskyddsenheten AKTUELLT FRÅN Smittskydd&Vårdhygien I DALARNA Anders Lindblom, smittskyddsläkare 023-49 23 26 Astrid Danielsson, bitr smittskyddsläkare 023-49 06 23 Bodil Petersén, smittskyddssköterska

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Denna broschyr är utarbetad av Smittskydd Stockholm, MRSA-teamet, Infektionskliniken, Danderyds sjukhus AB och Vårdhygien Stockholm 2017 Om du ha mer information

Läs mer

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7

1 (7) 8 Referenser... 3 9 Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer... 4 10 Bilaga 2. Checklista... 7 1 (7) 1 Bakgrund... 1 2 Syfte... 2 3 Omfattning... 2 4 Ansvar... 2 5 Riskfaktorer för smittspridning... 2 6 Provtagning... 2 7 Vård av patient med misstänkt eller konstaterad Clostridium difficile-diarré...

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier.

Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Multiresistenta bakterier (MRB) Avsnittet i Vårdhandboken heter Multiresistenta bakterier. Framtagen av Elaine Walve, MAS Älmhults Kommun Lena Bodin, MAS Uppvidinge Kommun Katarina Madehall, hygiensjuksköterska

Läs mer

Multiple choice frågor 15-12-09

Multiple choice frågor 15-12-09 1 (5) Ett eller flera rätta alternativ 1. Vilken/a av följande förhållningsregler gäller för patienter med HIV enligt smittskyddsläkarna? a. Informera på MVC vid första besöket pga graviditet R b. Informera

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), MRSA-PAL (patientansvarig läkare) och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien meddelar

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA

Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA December 2013 Nr 2 Informationsblad från Smittskydd/Vårdhygien och STRAMA Innehåll Influensa Särskild vaccinationsinsats mot polio Tetanus Reviderade smittskyddsblad - hiv Folkhälsomyndighet 2014 Säsongsinfluensan

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGN Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till förekomsten av kolonisation/infektion

Läs mer

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens.

Miljöbakterie som förvärvat multiresistens. Multiresistenta bakterier i kommunal vård och omsorg Utarbetad av: Vårdhygien och Smittskydd Skåne Godkänd av: Eva Melander VÅRDHYGIEN I SAMARBETE MED SMITTSKYDD, REGION SKÅNE Datum: 2015-02-09 Ersätter

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor Smittad av MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända Dig?

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående Förlagan till denna broschyr kommer från Smittskyddsenheten i Stockholm. Landstinget information 2008. Tryck, Prinfo Team Offset & Media. Du eller en närstående

Läs mer

MRSA Öppenvård - checklista

MRSA Öppenvård - checklista MRSA Öppenvård - checklista 1. Ansvarig MRSA-sjuksköterska (fast vårdkontakt) fungerar som kontaktperson gentemot Vårdhygien, Smittskyddsenheten (SME), patientansvarig läkare och MRSA-bärare. 2. Vårdhygien

Läs mer

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år

Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination, migranter 0-17 år För vissa äldre ungdomar kan det ibland vara bättre att använda frågorna i Mall för hälsosamtal, provtagning och vaccination migranter

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola

Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer för förskola och skola NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING Dokument PM Upprättat av Ann-Marie Cylvén Godkänt av Anders Österlund Giltigt från 2013-11-12 Revideras senast 2014-11-12 Blodburen smitta bland barn och ungdomar - riktlinjer

Läs mer

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten

Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika- bara när det verkligen gör nytta för patienten Antibiotika i ett Stramaperspektiv för vården Anders Johansson Hygienläkare Vårdhygien Västerbotten Strama Västerbotten Vad jag ska prata om

Läs mer

Migranter Sjukdomar. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare. regiongavleborg.se

Migranter Sjukdomar. Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare. regiongavleborg.se Migranter Sjukdomar Signar Mäkitalo Smittskyddsläkare Hygienläkare Difteri Indikator Syrien Afghanistan Irak Eritrea Somalia Fall rapporterade till WHO 2012: 0 2013: 0 2012: 0 2013: 0 2014: Inga data 2014:

Läs mer

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård

MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård MRB - multiresistenta bakterier utbildning kommunal vård Ann-Mari Gustavsson Hygiensjuksköterska MRSA Värmland Kontrollodlingar: - vårdtagare och vårdpersonal inkl. studenter som arbetat eller legat på

Läs mer

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland.

Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. April 2009 Nr 1. Årgång 3. Sid 1 (9) Informationsblad från Smittskydd, Vårdhygien och Strama på Gotland. På smittskydds- och hygienfronten mycket nytt!... 1 Anmälningar enligt Smittskyddslagen 2008...

Läs mer

Antibiotikaförskrivning var står vi idag?

Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Antibiotikaförskrivning var står vi idag? Tinna (Christina) Åhrén Regionala Strama Patientsäkerhetsenheten Hälso- och sjukvårdsavdelningen christina.ahren@vgregions.se www.vgregionen.se/strama Strama -

Läs mer

Aktuellt från Strama Gotland

Aktuellt från Strama Gotland ÅRGÅNG 7, NUMMER 1 2013-01-25 Aktuellt från Strama Gotland R E G I O N G O T L A N D Under 2012 var Stramagruppen aktiv på olika sätt. Alla vårdcentraler och de flesta mottagningarna på Visby lasarett

Läs mer

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA

Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA Direktiv för handläggning av personal avseende MRSA 1 1 Direktiven finns att ladda hem från www.sll.se (Arbeta hos oss, Landstinget som arbetsgivare) samt www.smittskyddsenheten.nu Bilagor: se www.intranat.sll.se

Läs mer

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se

Strama. Signar Mäkitalo. regiongavleborg.se Strama Signar Mäkitalo Multiresistenta bakterier Sverige antal fall 2007-2015 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 ESBL 2098 2941 3690 4920 5666 7225 8130 8899

Läs mer

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom

VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom VRE =Vancomycinresistenta enterokocker Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom sugfötter klibbar fast i miljön Åsa Johansson Smittskyddssjuksköterska 2016-10-25 och26 Bildar biofilm..., blir

Läs mer

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning.

Infektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. nfektionsmanual VÅRDHYGEN Ersätter 2012-06-25 Sida 1 (10) nfektionsmanualerna är tänkta som ett hjälpmedel i det dagliga arbetet på vårdavdelning. Basala hygienrutiner Det är inte alltid man känner till

Läs mer

Multiresistenta bakterier

Multiresistenta bakterier Multiresistenta bakterier Emilia Titelman Infektionsläkare 140408 Antal fall 2 500 Anmälningspliktig antibiotikaresistens i SLL 2000-2013 Källa: Folkhälsomyndigheten * ESBL-karba: 12 fall 2013 2 000 1

Läs mer